TJÄNSTEINDIKATORN, 7 DECEMBER 2009, RAPPORT: SPLIT VISION

TJÄNSTEINDIKATORN, 7 DECEMBER 2009, RAPPORT: SPLIT VISION Produktionen i den privata tjänstesektorn väntas under fjärde kvartalet klättra över nivån för ett år sedan, men det är fortfarande en bra bit upp till den tidigare toppnivån. Almegas arbetsmarknadsindikator pekar nu uppåt, vilket tyder på en ljusare utveckling för sysselsättningen i den privata tjänstesektorn. Sysselsättningen i tjänstesektorn har återigen överraskat positivt, då den höll sig kvar på en lika hög nivå under tredje kvartalet i år som under motsvarande kvartal förra året, vilket var klart bättre än väntat. Detta innebär samtidigt en sämre utveckling för produktiviteten och ett fortsatt högt kostnadstryck inom tjänsteföretagen. En ökad etablering och tillväxt för privata utbildnings- och vårdföretag, har bidragit till den starka sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn. Bara inom utbildning, hälso- och sjukvård steg antalet sysselsatta under tredje kvartalet med nära 13 000. Företagens försäljningspriser liksom vinstmarginaler fortsätter att pressas. Inom handeln visar Almegas prisindikator emellertid en tendens till prishöjningar.

Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka 9 776 medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka 490 000 anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medieföretagen Vårdföretagarna Tjänsteindikatorn är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Indikatorn består av ett antal delindikatorer som bland annat mäter efterfrågan, produktion, företagens anställningsbehov och priser i olika branscher. Från och med andra kvartalet 2006 täcker Tjänsteindikatorn cirka 80 procent av den totala privata tjänstesektorn. Den bygger bland annat på primärdata som samlas in av Konjunkturinstitutet från cirka 3 200 tjänsteföretag. Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl produktion som priser och arbetsmarknad och ligger ett till två kvartal före publiceringen av den faktiska statistiken. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges totala produktion, dvs. BNP. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar totalt för 43 procent av BNP, och 44 procent av den totala sysselsättningen. Almegas tjänsteindikator ger med andra ord en tydlig signal om utvecklingen i tjänstesektorn och är väl lämpad för att på ett tidigt stadium pricka in vändpunkterna i konjunkturen. Ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn: Lena Hagman, chefekonom, Almega, tel. 08-762 69 61, 0761-08 52 51, lena.hagman@almega.se 2

Innehåll Fakta om tjänsteindikatorn... 3 1 Sammanfattning... 4 2 Produktionen klättrar över nivån för ett år sedan... 5 3 Sysselsättningen i tjänstesektorn upphörde att falla... 15 4 Priserna och lönsamheten fortsätter att pressas... 22 Fakta om tjänsteindikatorn Almegas tjänsteindikator togs fram 2001 och utvecklades av Owe Danemar, dåvarande chefekonom för Almega. Indikatorn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet, och täcker in cirka 80 procent av den privata tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanalyser, och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för de flesta delbranscher inom den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Utifrån dessa tidsserier över företagens barometersvar har Owe Danemar konstruerat en skattning av produktionen inom tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Motsvarande skattning har även gjorts för delbranscher. Skattningen utgår från sambandet mellan företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen enligt de svenska nationalräkenskaperna. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion, och under 50 följaktligen minskad produktion. Även en arbetsmarknads- samt prisindikator har tagits fram av Owe Danemar, som bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbarometern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde ett till tre kvartal framåt. Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt annan statistik, exempelvis de svenska nationalräkenskaperna. 3

1 Sammanfattning Produktionen i den privata tjänstesektorn kan under fjärde kvartalet i år väntas klättra över nivån för ett år sedan, vilket Almegas tjänsteindikator nu tyder på. Under loppet av året har produktionsnivån klättrat uppåt, men det är fortfarande en bra bit upp till den tidigare toppnivån som noterades under andra kvartalet 2008. Tjänsteproduktionen skulle behöva öka med ytterligare cirka 3,5 procent för att komma upp till den nivån. I år har den hittills stigit med knappt 1,5 procent, efter djupdykningen under fjärde kvartalet förra året. Jämfört med den låga nivån i slutet av förra året räknar vi med att tjänsteproduktionen kommer att öka under fjärde kvartalet i år. Tjänstesektorn ligger före varuproducenterna i återhämtningen för produktionen efter det djupa fallet i slutet av förra året, i samband med att finanskrisen hade gått in i en kritisk fas. Därefter har både penning- och finanspolitiska stimulanser dragit upp efterfrågan runt om i världen. I Sverige har särskilt hushållens upplåning och konsumtion stimulerats. Samtidigt har efterfrågan på olika företagstjänster hållits uppe av efterfrågan från tjänstesektorn samt från exportmarknaden. Almegas arbetsmarknadsindikator har nu vänt uppåt, och tyder på att fallet i sysselsättningen bromsar upp under fjärde kvartalet. Sysselsättningen i tjänstesektorn har återigen överraskat positivt, då den höll sig kvar på en lika hög nivå under tredje kvartalet i år som under motsvarande kvartal förra året. Sysselsättningen har fallit främst inom parti- och detaljhandeln, men ökat inom branscher som inte täcks in av tjänsteindikatorn, dvs. utbildnings- och vårdbranschen. Det är särskilt dessa två branscher som gått mot strömmen och ökat antalet anställda. Detta innebär samtidigt en sämre utveckling för produktiviteten och ett fortsatt högt kostnadstryck inom tjänstesektorn. Vi bedömer därför att neddragningar ändå kommer att verkställas i viss omfattning under det närmaste året. Det är industrin som står för den största delen av sysselsättningsfallet hittills i år. Även offentlig sektor har dragit ned. Ökad etablering och tillväxt för privata utbildnings- och vårdföretag har klart motverkat ett fall för sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn. Antalet sysselsatta steg inom utbildning, hälso- och sjukvård med nära 13 000 under tredje kvartalet jämfört med motsvarande period 2008. Även en ökning av andra så kallade personliga tjänster, med cirka 7000 fler sysselsatta, har bidragit till att hålla uppe sysselsättningen i tjänstesektorn. Almegas prisindikator visar nu att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas bli ungefär oförändrade under fjärde kvartalet. Det tyder på fortsatt prispress och hård konkurrens om kunderna. Tendenser till att alltfler företag planerar att höja sina priser märks däremot inom handeln, som visat en allt starkare utveckling under loppet av året. Därmed har företagens lönsamhetsomdöme börjat förbättras inom både detalj- och sällanköpshandeln. Däremot fortsätter lönsamheten att försämras inom uppdragsverksamhet och inom industrin. 4

2 Produktionen klättrar över nivån för ett år sedan Almegas tjänsteindikator i augusti förutspådde att tillväxten i den privata tjänstesektorn skulle ta lite mer fart under tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet. De preliminära siffrorna från nationalräkenskaperna visar på en lika stark uppgång under tredje kvartalet som under det andra, med 0,7 procent, säsongrensat. Produktionsnivån låg knappt 3 procent under nivån förra året, vilket låg i linje med vår senaste bedömning. Tjänstesektorns produktion fortsätter att stiga under fjärde kvartalet, enligt Almegas indikator. Almega räknade i november med att tjänsteproduktionen inom näringslivet kommer att falla med drygt 2 procent i år jämfört med 2008. Almegas tjänsteindikator bygger på en skattning mot nationalräkenskapernas utfall, och ger en indikation om riktningen för den totala privata tjänsteproduktionen två till tre månader innan utfallet enligt nationalräkenskaperna. Diagram 1 Tjänsteindikatorn och den faktiska tillväxten i tjänstesektorn Tjänsteindikatorn visar nu att produktionen fortsätter att stiga i tjänstesektorn under fjärde kvartalet, och att produktionsnivån kommer att ligga något över nivån för ett år sedan, se diagram 1. Det var under fjärde kvartalet förra året som tjänsteproduktionen föll kraftigt, med 4,4 procent från tredje kvartalet. Den första mars nästa år får vi utfallet för fjärde kvartalet i år från SCB. 5

Tjänstesektorn har legat efter varuproducenterna i konjunkturnedgången, se diagram 2. Återhämtningen har däremot inletts tidigare för tjänsteproducenterna, redan under andra kvartalet i år, medan varuproduktionen fortsatt att falla, då gruv- samt byggindustrins produktion fortsatt att minska. Däremot visar tillverkningsindustrin en vändning uppåt under andra kvartalet, enligt den senaste säsongrensningen av SCB. 1 Diagram 2 Utvecklingen av förädlingsvärdet för tjänste- respektive varuproducenter, miljarder kronor, fasta priser, säsongrensade tal Att tjänstesektorn leder återhämtningen kan förklaras av flera faktorer. Bland annat har tjänsteexporten hållits uppe relativt väl, vilket förklaras av ökad efterfrågan på tjänster med högt kunskapsinnehåll, såsom forskning och utveckling, IT m.m. Dessutom har stora delar av tjänstesektorn med inriktning mot inhemsk efterfrågan gynnats av olika stimulansåtgärder, såsom infrastrukturinvesteringar, skattesänkningar samt de låga rörliga bolåneräntorna. Därtill har utbildnings- och vårdbranschen samt hushållsnära tjänster fortsatt att expandera. Därutöver har den försvagade svenska kronan gynnat konsumtion i Sverige. Samtidigt har exportindustrin drabbats särskilt hårt av den globala finanskrisen och raset i efterfrågan på Sveriges stora exportmarknader. 1 Enligt den tidigare säsongrensade serien t.o.m. andra kvartalet föll industriproduktionen fortfarande under andra kvartalet. Nu visar alltså den nya säsongrensade serien en uppgång redan mellan första och andra kvartalet för tillverkningsindustrin. Tidsserierna skattas om med hjälp av en säsongrensningsmodell då ett nytt kvartal läggs till tidsserien, vilket kan påverka tidsseriens förlopp bakåt i tiden. 6

Varuproduktionen har anpassats till den svaga efterfrågan genom minskad produktion och kraftiga lagerneddragningar. Den gynnsammare utvecklingen för tjänstesektorn jämfört med exportindustrins avspeglas också på arbetsmarknaden. Sysselsättningen var i stort sett oförändrad i den privata tjänstesektorn under tredje kvartalet, vilket är klart bättre än vad vår egen indikator och andra ledande indikatorer visat. Det förklaras av att tjänstebranscher som inte ingår i tjänsteindikatorn, och är svårare att följa i statistiken, har ökat antalet sysselsatta överraskande starkt, dvs. särskilt utbildnings- och vårdföretag. Inom deras branscher samt inom branschen andra samhälleliga och personliga tjänster ökade antalet sysselsatta med nära 20 000 personer under tredje kvartalet jämfört med motsvarande period förra året. Utan dessa branscher skulle sysselsättningen i tjänstesektorn minskat med 19 000 personer under tredje kvartalet. Vi räknar med fortsatta neddragningar inom andra delar av tjänstesektorn framöver, men i allt mindre omfattning. Diagram 3 Tjänste- och arbetsmarknadsindikatorn, index Almegas Arbetsmarknadsindikator pekar nu för första gången uppåt efter att ha fallit sedan slutet av 2007, se diagram 3. Det talar för att det knappast kommer några omfattande neddragningar inom tjänstesektorn framöver. Indextalet ligger fortfarande under 50-strecket, vilket indikerar att sysselsättningen kommer att minska under fjärde 7

kvartalet i år, men här ingår inte utbildnings- och vårdföretag, som sannolikt fortsätter att motverka en nedgång för tjänstesektorns sysselsättning totalt. Almegas senaste prognos från november är en nedgång för sysselsättningen i den privata tjänstesektorn med totalt omkring 35 000 personer under perioden 2009-2011. Under det senaste året har omkring 48 000 personer varslats om uppsägning inom den privata tjänstesektorn. Vi räknar alltså inte med att alla varsel verkställs. Den oväntat starka tillväxten för utbildnings- och vårdföretag samt andra personliga tjänster, i kombination med den allt ljusare utvecklingen av efterfrågan på tjänster, talar för att neddragningen verkar bli ännu mindre än vi räknade med i vår senaste prognos. Att sysselsättningen ännu inte fallit mer i tjänstesektorn har i viss mån varit förbryllande, eftersom produktiviteten fallit ovanligt länge inom tjänstesektorn och i hela näringslivet, tre år i rad. Det finns sannolikt flera förklaringar, men en kan mycket väl vara att företagen nu är fullt medvetna om de stora pensionsavgångar som är på gång, och en krympande tillgång på arbetskraft som matchar de yrkeskunskaper som krävs i verksamheten. Dessutom har efterfrågan upprätthållits relativt väl, och vändningen i efterfrågan kommit ovanligt snabbt inom flera tjänstebranscher. Vidare ser det ut som om företag med en ökad andel högkvalificerad arbetskraft har en tendens att behålla arbetskraft under lågkonjunktur, eftersom det blivit allt svårare att få tag på den typen av arbetskraft. Företagen har sannolikt haft en större benägenhet att behålla den kvalificerade arbetskraften för att kunna möta efterfrågan då konjunkturen förbättras. I slutet av den senaste högkonjunkturen upplevde flera kunskapsintensiva branscher brist på arbetskraft, som exempelvis datakonsulter, arkitekter och tekniska konsulter. Redan nu märks en tendens till ökad brist på arbetskraft inom vissa tjänstebranscher. Exempelvis rapporterar IT-företag brist på kompetens inom samtliga kompetensområden inom branschen. 2 Nu planerar alltfler företag att öka antalet anställda för att klara den väntade efterfrågeökningen. Nedgången för datakonsulternas produktion ser ut att bli historiskt mycket kortvarig, vilket beror på att efterfrågan under lågkonjunkturen hållits uppe från en rad sektorer. Branschen levererar IT-tjänster till i stort sett alla delar av ekonomin. De flesta verksamheter använder numera IT som en integrerad del av produktionen. Behovet av en löpande service och utveckling av IT-systemen ser ut att ha gjort IT-branschen mindre konjunkturkänslig. I vissa fall har efterfrågan också ökat då företag lagt ut uppdrag på externa IT-konsulter för att effektivisera och dra ned på interna kostnader. IT-branschen ligger för övrigt sent i konjunkturcykeln, eftersom avtalen med olika kunder normalt löper över längre perioder. Almegas tjänsteindikator tyder på att produktionen för datakonsultbranschen totalt började minska först under årets andra kvartal jämfört med motsvarande kvartal förra året. Nu visar indikatorn att produktionen under fjärde kvartalet kan väntas visa en ökning jämfört med nivån för ett år sedan, se diagram 4. Indikatorn säger emellertid ingenting om styrkan i uppgången i kvantitativa 2 Se IT-Tjänsteindikatorn, IT&Telekomföretagen, november 2009. 8

termer. Indikatorn för datakonsulter ligger ännu långt under nivåerna som uppnåddes under de senaste perioderna med högkonjunktur, se diagram 4. Vändningen för branschen nu är emellertid ovanligt snabb jämfört med tidigare konjunktursvackor. Under de närmast föregående konjunkturnedgångarna 2001-2003, respektive i början av 1990-talet, låg produktionen kvar på låg nivå under en längre period, omkring 1,5 år. Diagram 4 Aktiviteten i några delbranscher enligt tjänsteindikatorn Indextal över 50 indikerar ökad produktion jämfört med motsvarande kvartal föregående år enligt Almegas indikatorer för de enskilda tjänstebranscherna. Index under 50 tyder alltså på fallande produktion. 3 Under tredje kvartalet ökade efterfrågan i drygt en tredjedel av datakonsultföretagen, vilket var bättre än vad företagen förväntade inför detta kvartal. Inför fjärde kvartalet svarar nu över hälften, 53 procent, att de förväntar sig ökad efterfrågan, medan endast 8 procent räknar med en minskning. Svaren här är klart representativa, eftersom 73 procent av de 337 företag som ingår i undersökningen har svarat. 3 Almegas tjänsteindikator för den privata tjänstesektorn bygger på en skattning mot utfallet för tjänsteproduktionen i nationalräkenskaperna. Det saknas emellertid en motsvarande officiell redovisning i nationalräkenskaperna av utfallet för de enskilda tjänstebranscher som vi redovisar i denna rapport. Tjänsteindikatorn för de enskilda tjänstebranscherna bygger i stället på en skattning mot tjänsteproduktionen totalt inom näringslivet. 9

IT-företagen räknar med att efterfrågan från offentlig sektor och finansbranschen kommer att ligga bakom uppgången i efterfrågan, medan industrin fortsätter att dra ned på beställningar av IT-tjänster, enligt IT&Telekomföretagens egen indikator för branschen. Efterfrågan på IT-konsulttjänster är för övrigt fortsatt negativ generellt. Nedgången i efterfrågan på IT-tjänster totalt sett har emellertid hejdats, och fjärde kvartalet väntas bli starkare än tredje kvartalet. 4 IT&Telekomföretagen bedömer att botten nåddes under tredje kvartalet. Antalet anställda inom datakonsultbranschen minskade under tredje kvartalet. Enligt de senaste uppgifterna från SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) minskade sysselsättningen inom hela branschen information och kommunikation 5 där ITkonsulterna ingår, med nära 19 000 personer jämfört med tredje kvartalet 2008. Under fjärde kvartalet i år väntas emellertid ett omslag för datakonsulterna, då en större andel planerar att öka personalstyrkan än andelen som tänker dra ned på personal. IT&Telekomföretagens indikator visar dessutom att 40 procent av IT-företagen räknar med att öka antalet anställda under första kvartalet 2010. Bristen på arbetskraft har nu redan börjat bli tydlig inom branschen, då cirka en femtedel av företagen nu rapporterar brist på personal. I somras var det endast en tiondel av företagen som rapporterade om brist på personal. Även för branscherna redovisning och bokföring samt för reklamverksamhet ser det något ljusare ut under fjärde kvartalet, enligt våra indikatorer. För reklamverksamhet tyder indikatorn på ungefär oförändrad produktionsnivå under fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2008. För redovisning och bokföring ligger produktionsnivån fortfarande under nivån för ett år sedan, men fallet ser ut att bromsa in, se diagram 5. Normalt brukar redovisnings- och bokföringsuppdrag påverkas relativt kraftigt av lågkonjunkturer och visa på djupare produktionsfall än vissa andra branscher som levererar företagstjänster, vilket också stämmer med den nuvarande lågkonjunkturen. Antalet anställda fortsatte att minska i branschen under tredje kvartalet, och nära 60 procent av företagen har minskat personalstyrkan. Neddragningarna under fjärde kvartalet ser emellertid ut att bli mindre, då andelen företag som drar ned minskar till knappt en tredjedel. Å andra sidan är det endast knappt en tiondel av företagen som räknar med att öka antalet anställda under fjärde kvartalet. 4 Se vidare IT-tjänsteindikatorn, IT&Telekomföretagen, 18 november 2009. 5 Här ingår, utöver datakonsulter, även förlagsverksamhet, film-,video- och TV-programverksamhet, telekommunikation och andra informationstjänster. 10

Diagram 5 Aktiviteten i några delbranscher enligt tjänsteindikatorn Tjänsteindikatorn har indikerat att produktionsnedgången för reklamverksamhet blir djupare än vid konjunkturnedgångarna i början på 1990-talet och 2001-2002. Visserligen visar indikatorn nu att produktionen slutar att falla under fjärde kvartalet, men utvecklingen är ändå svagare än exempelvis under den förra konjunkturnedgången 2001-2002, då produktionen i branschen mattades av, men aldrig visade negativ tillväxt, se diagram 5. Den djupa finanskrisen ser ut att ha medfört att företag drar ned extra kraftigt på olika kostnader, som exempelvis för reklam och marknadsföring. Reklambranschen har sänkt sina försäljningspriser, och lönsamheten har försämrats i cirka hälften av företagen hittills i år. Det kan jämföras med att endast omkring en femtedel av företagen år 2008 rapporterade försämrad lönsamhet. Försäljningspriserna ser ut att ligga kvar på låg nivå under fjärde kvartalet, då nära 90 procent av företagen planerar att hålla priserna oförändrade. Antalet anställda minskade under tredje kvartalet, enligt KI-barometern, men väntas nu öka något redan under fjärde kvartalet, då nära en tredjedel av företagen planerar att öka personalstyrkan, medan knappt en femtedel tänker fortsätta dra ned. Ljusningen har att göra med att företagen räknar med klart starkare efterfrågan framöver. Hälften av företagen räknar med ökad efterfrågan under fjärde kvartalet, och närmare 60 procent tror på en ökning under de närmaste sex månaderna. Optimismen har stegrats jämfört med företagens motsvarande svar i somras. 11

För juridisk uppdragsverksamhet samt organisations- och informationskonsulter väntas aktiviteten fortsätta upp under fjärde kvartalet, se diagram 5, dvs. produktionen kommer att ligga ännu något högre än nivån ett år tidigare. Efterfrågan förbättrades redan under andra kvartalet och produktionen visade positiv tillväxt under det tredje. Företagen förväntade redan i somras en ökad efterfrågan under andra halvåret, och förväntningarna ser ut att ha infriats. Företagens optimism håller nu i sig inför de närmaste sex månaderna, då över 60 procent av företagen inom båda branscherna räknar med ökad efterfrågan. Diagram 6 Aktiviteten i några delbranscher enligt tjänsteindikatorn Den positivare trenden för produktionen inom hotell och restauranger, resebyråer och researrangörer samt livsmedelshandeln från och med andra kvartalet ser ut att i stort sett hålla i sig mot slutet av året, se diagram 6. För fastighetsmäklare vände det lite uppåt redan under första kvartalet i år, och aktiviteten ser ut att fortsätta pendla kring ungefär oförändrad produktionsnivå jämfört med motsvarande period förra året. Den ökade utlåningen till hushållen och fortsatt stigande bostadspriser har än så länge hållit uppe aktiviteten för fastighetsmäklarna. De rörliga bolåneräntorna ligger ännu på rekordlåga nivåer, kring 1,5 procent. Riksbanken signalerar fortfarande att reporäntan ska ligga kvar på 0,25 procent åtminstone till slutet av 2010. Denna styrränta påverkar i hög grad de rörliga bolåneräntorna. Almegas senaste bedömning från november är att 12

Riksbanken kommer att börja höja redan i juli nästa år, eftersom inflationstrycket kommer att överraska uppåt. 6 Livsmedelshandeln har hållit sig uppe relativt väl jämfört med övriga tjänstebranscher, och visat tillväxt under hela lågkonjunkturen. Enligt SCB:s och HUI:s statistik visar dagligvaruhandeln en volymökning med 2,2 procent hittills i år till och med oktober (kalenderkorrigerat jämfört med motsvarande period föregående år), efter att ha legat oförändrad under 2008 jämfört med 2007. Försäljningsvolymen väntas nu öka för drygt hälften av företagen under de närmaste sex månaderna. Branschen har ingen brist på personal, och antalet anställda väntas bli oförändrat i större delen av företagen. För resebyråer och researrangörer fortsätter den positiva trenden med en uppbromsning av produktionsfallet, som startade mot slutet av 2008. Branschen befinner sig ändå fortfarande i lågkonjunktur, och med klart svagare efterfrågan jämfört med tidigare högkonjunkturår. Antalet anställda inom resebyrå- och researrangörsbranschen minskade under tredje kvartalet, med 13 procent jämfört med tredje kvartalet 2008, enligt företagsstatistik från SCB. Antalet anställda inom branschen uppgick under tredje kvartalet i år till knappt 9000. Den allt ljusare utvecklingen för branschen i år hör samman med en ökning av utländska besökares konsumtion i Sverige och den svagare kronan jämfört med ett år sedan, samt en totalt sett positiv utveckling av de reala disponibla inkomsterna för svenska hushåll. Ökningstakten för utländska besökares konsumtion i Sverige har stigit i år jämfört med förra året, och legat på ungefär samma takt som år 2007, enligt nationalräkenskaperna. Den senaste Konjunkturbarometern från oktober visar dessutom att de svenska hushållen fortsätter att se ljust på utvecklingen i sin egen och i svensk ekonomi under det närmaste året. De något ljusare utsikterna på arbetsmarknaden kan också ha påverkat hushållens konsumtion positivt. För arkitekterna indikerar vår tjänsteindikator att produktionen upphör att falla under fjärde kvartalet, se diagram 4. För branschen kom avmattningen först under tredje kvartalet 2008 och produktionen började minska under första kvartalet i år,. Drygt en tredjedel av företagen räknar nu med ökad efterfrågan under fjärde kvartalet, och över hälften med ökad efterfrågan under de närmaste sex månaderna. Arkitekterna förväntar sig en viss ökning av efterfrågan inom bostadsbyggandet, men främst inom byggandet av offentliga lokaler. För tekniska konsulter fortsätter produktionen att stiga i en allt större andel av företagen, se diagram 4. Efterfrågan väntas fortsätta öka under de närmaste sex månaderna i över hälften av företagen, och faller för en mycket liten andel. Tekniska konsulter gynnas av ökat byggande inom offentlig verksamhet och 6 Se vidare konjunkturrapporten Pressat läge, Almega, 9 november 2009. Finns att hämta från www.almega.se 13

infrastrukturinvesteringar, miljöprojekt samt inom energi- och kraftanläggningar. Däremot har efterfrågan för industriteknikkonsulter fortsatt att falla. 7 Utsikterna för byggmarknaden ser också något ljusare ut nu än för ett kvartal sedan. Nu räknar en tredjedel av företagen inom byggindustrin med en förbättring på byggmarknaden under det närmaste året, vilket är en större andel än de som tror på en försämring. Den positiva utvecklingen hör sannolikt också ihop med den ökade efterfrågan på bostäder, och stigande bostadspriser. Även inom bemanningsföretagen stiger optimismen. Redan inför andra kvartalet märktes en ökad optimism. Nu räknar så mycket som drygt 80 procent av företagen med ökad efterfrågan under de närmaste sex månaderna. Vid förra mätningen i juli var motsvarande andel drygt hälften av företagen, och i början av året låg denna andel på 30 procent, enligt Konjunkturbarometern. Dessutom är det närmast en obefintlig andel av företagen som nu räknar med minskad efterfrågan. Det kan jämföras med mätningen i april då 40 procent av företagen trodde på minskad efterfrågan det närmaste halvåret. Enligt den senaste Bemanningsindikatorn fortsatte omsättningen för branschen att falla under tredje kvartalet i år. 8 Omsättningen har nu minskat sedan fjärde kvartalet 2008. Särskilt har industrins minskade efterfrågan dragit ned omsättningen från personaluthyrning och rekrytering. Däremot har efterfrågan ökat kraftigt på omställningstjänster. Under tredje kvartalet hade omsättningen för denna typ av tjänster mer än tredubblats jämfört med motsvarande kvartal förra året. 7 Se Investeringssignalen, Svensk Teknik och Design, november 2009, som kan hämtas från www.almega.se 8 Se Bemanningsindikatorn från den 29 oktober, från www.bemanningsforetagen.se. 14

3 Sysselsättningen i tjänstesektorn upphörde att falla Sysselsättningen i den privata tjänstesektorn höll sig kvar på lika hög nivå under tredje kvartalet i år som under motsvarande kvartal förra året, enligt de senaste nationalräkenskaperna. Det är klart bättre än väntat, eftersom så många indikatorer talat för ett fall i sysselsättningen, bland annat vår egen arbetsmarknadsindikator. Eftersom indikatorn dessutom visar på en uppgång under fjärde kvartalet talar det för en ännu mindre neddragning inom tjänstesektorn än vi räknat med. Detta innebär samtidigt en sämre utveckling för produktiviteten och fortsatt högt kostnadstryck. Vi bedömer därför att neddragningar ändå kommer att verkställas i viss omfattning framöver, och i begränsad omfattning under nästa år. I vår senaste bedömning från november räknade vi med att sysselsättningen i den privata tjänstesektorn kommer att minska nästa år med omkring 11 000 personer. Det är ett betydligt mindre fall än andra prognosmakare hittills räknat med för tjänstesektorn. Diagram 7 Almegas arbetsmarknadsindikator Det är industrin som förklarar den största delen av sysselsättningsfallet under tredje kvartalet, hela 73 procent av den totala nedgången, eller nära 90 000 förlorade jobb jämfört med tredje kvartalet förra året, se tabell 1 på sid. 18. Däremot höll sig sysselsättningen närmast oförändrad i den privata tjänstesektorn, medan den föll kraftigt 15

inom offentlig sektor, med cirka 32 000. En övergång från offentlig till privat verksamhet och etablering av fler privata företag inom utbildning, hälso- och sjukvård, har klart motverkat ett fall av sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn, då antalet sysselsatta steg inom utbildning, hälso- och sjukvård med nära 13 000 under tredje kvartalet. Hittills i år ligger ökningen i genomsnitt på 11 000 fler sysselsatta inom denna sektor jämfört med 1-3 kvartalet 2008. Tillväxten där har underskattats och överraskat genom att gå mot strömmen på arbetsmarknaden under lågkonjunkturen. Under de senaste femton åren har förädlingsvärdet för de två branscherna utbildning och hälso- och sjukvård sammantaget nära femdubblats. Den positiva utvecklingen för dessa två branscher kan delvis kopplas till de ökade offentliga utgifterna för tjänster som drivs av privata företag, såsom äldreomsorg, skolor och förskolor. Nu ökar också branschen inte minst eftersom vårdföretag har fått ökade möjligheter att etablera sig och locka till sig patienter som nu fritt kan välja vårdgivare. Diagram 8 SCB:s snabbindikator på konjunkturen, utbildnings- samt vårdbranschen, nettotal för nuläget (oktober 2009) Även förra året ökade sysselsättningen inom utbildning, hälso- och sjukvård, då med drygt 9000. En uppdelning på utbildningsbranschen och hälso- och sjukvård för sig enligt SCB:s företagsstatistik, visar att antalet anställda inom utbildningsbranschen i privat sektor uppgick till drygt 68 000 under tredje kvartalet i år. Antalet anställda inom hälso- och sjukvård uppgick till nära 59 000. Jämfört med tredje kvartalet förra året steg 16

antalet anställda inom utbildningsbranschen med 8,6 procent, och med drygt en procent inom hälso- och sjukvård i privat sektor. SCB tar för varje halvår fram en s.k. snabbindikator på konjunkturen för ett antal branscher. Där finns svar från större utbildningsföretag respektive vårdföretag om hur de ser på konjunkturläget och vad de väntar sig det närmaste halvåret. I diagram 8 visas nettotalet för hur företagen i respektive bransch såg på konjunkturläget i oktober i år. Nettotalet visar andelen företag som svarat positivt minus andelen som svarat negativt på en fråga. Nettotalet för konjunkturen i de två branscherna visar att andelen företag som i höstas svarat att konjunkturen för företaget är bra steg för båda branscherna jämfört med deras svar i våras. Dessutom visar diagrammet att det under hela perioden från 2004 varit en övervägande andel av företagen i dessa branscher som rapporterat bra konjunktur. Konjunkturen var som starkast för utbildningsföretagen under 2006-2007, och försvagades något därefter. Det hör sannolikt samman med konjunkturnedgången 2008. Efterfrågan på utbildningsföretagens traditionella utbildningar har minskat under lågkonjunkturen. Däremot har utbildningar för omställning av arbetskraft ökat. För vårdföretagen ser konjunkturen nu ut att återvända till sin tidigare styrka under 2005-2007. Svackan från andra halvåret 2008 blev kortvarig. Uppgången i år hör samman med införandet av det fria vårdvalet i alltfler kommuner och landsting, vilket resulterat i att fler privata vårdgivare etablerar sig, exempelvis såsom vårdcentraler. Antalet vårdföretag har ökat starkt under de senaste fem åren, och med de nya möjligheterna till etablering och nå patienter som nu själva får välja vårdgivare, kommer antalet vårdföretag sannolikt öka ännu mer. Från första januari 2010 blir det obligatoriskt med vårdvalssystem i primärvården, och därmed kan tillväxten för privata vårdföretag komma att gå ännu snabbare. 17

Tabell 1 Sysselsättningen i Sverige, förändring tredje kvartalet 2009 Förändring Andel av den 3:e kv 2009/ totala förändringen 3:e kv 2008 Tusental procent Totalt antal sysselsatta -121,8 Tjänsteproducenter 0,6-0,5 Varuproducenter -93,7 76,9 Offentliga myndigheter -31,9 26,2 Jordbruk, skogsbruk, fiske 2,8-2,3 Gruvor och tillverkningsindustri. -88,8 72,9 El, gas, värme, vatten -0,2 0,2 Byggindustri -7,5 6,2 Parti- och detaljhandel -17,4 14,3 Hotell och restaurang 0,3-0,2 Transport och kommunikation -1,3 1,1 Kreditinstitut och försäkringsbolag 0,0 0,0 Fastighetsförvaltning -2,1 1,7 Uthyrning, data och andra företagstjänster 1,4-1,1 Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg 12,7-10,4 Samh. och pers. tjänster exkl ren.verk 7,0-5,7 Stat och socialförsäkring -3,1 2,5 Kommuner -28,8 23,6 Hushållens icke-vinstdrivande organisationer 3,2-2,6 Källa: Nationalräkenskaperna, Almega. 18

Konjunkturbarometern visar också att anställningsplanerna inom flera tjänstebranscher inför fjärde kvartalet är mer positiva jämfört med hur planerna såg ut inför första kvartalet i år, se tabell 2. Det här indikerar att efterfrågan på arbetskraft håller på att förbättras inom flera av de branscher som nu ser ljusare på efterfrågan framöver. Det gäller främst fastighetsförvaltare och mäklare, datakonsulter, juridisk uppdragsverksamhet, marknadsundersökningsföretag, informationskonsulter, arkitekter, tekniska konsulter, reklamverksamhet samt bemanningsföretag. Däremot är planerna på att nyanställa mycket låga inom dagligvaruhandeln, transporter, researrangörer och resebyråer, post- och telekommunikation, uthyrningsföretag (exkl. bemanning) samt redovisning och bokföring. Tabell 2 Andel företag inom respektive bransch som planerar att nyanställa närmaste kvartalet Anställningsplanerna inför: 1:a kvartalet 4:e kvartalet 2009 2009 Dagligvaruhandel 13 7 Sällanköpshandel 10 16 Hotell & restauranger 5 11 Transporter 13 9 Researrangörer och resebyråer 0 6 Post- och telekommunikation 0 2 Fastighetsförvaltare och mäklare 18 27 Uthyrningsföretag (exkl. bemanning) 2 9 Datakonsulter 19 24 Juridisk uppdragsverksamhet 17 22 Redovisning- och bokföring 24 9 Marknadsundersökning 9 16 Organisations- o informationskonsulter 25 30 Arkitekter 4 20 Bygg- och andra tekniska konsulter 21 28 Reklamverksamhet 19 29 Bemanningsföretag 15 29 Privata tjänster exkl. handel 11 15 Källa: Konjunkturbarometern, KI. 19

Bristen på arbetskraft är ändå liten i flertalet delbranscher i tjänstesektorn. Bristen har dock börjat stiga något för vissa branscher, men från låga nivåer. Bristen på personal har börjat öka inom exempelvis datakonsulter, arkitekter, reklamverksamhet, juridiska konsulter och marknads- och opinionsundersökningar. För tillverkningsindustrin är det fortfarande en rekordlåg andel av företagen som har personalbrist, endast omkring fem procent. Diagram 8 Andel företag med brist på arbetskraft För både arkitekter och teknikkonsulter har anställningsplanerna vänt uppåt inför fjärde kvartalet. Sysselsättningen bland arkitekterna har hållits uppe överraskande väl under lågkonjunkturen, och arbetslösheten bland dem har i år uppgått till under 2 procent. Både bland arkitekt- och teknikkonsultföretag finns nu kompetensbrist. Svensk Teknik och Design rapporterar att många 40-talister nu går i pension och att tillflödet av nyutbildade ingenjörer är lägre än behovet. Ett liknande mönster finns nu sannolikt i fler branscher med hög andel högutbildad arbetskraft, vilket kan vara en av förklaringarna till varför sysselsättningen hållits uppe ovanligt starkt under lågkonjunkturen inom stora delar av den kunskapsintensiva tjänstesektorn. 9 Ytterligare ett exempel är att även ITföretag nu har ökade svårigheter att få tag på kompetens. Trenden att lägga ut IT- 9 EU:s statistikorgan Eurostat har definierat vilka branscher som ingår i den kunskapsintensiva tjänstesektorn ( Knowledge Intensive Services ) och de är rederier, flygbolag, post och telekommunikation, banker, försäkringsbolag, företagstjänster, fastighetsförvaltning, utbildning, hälsooch sjukvård samt personliga tjänster. 20

tjänster utomlands, dvs. offshoring till utlandet, tilltar, vilket kan ha ett samband med den ökade bristen i Sverige på den arbetskraft som behövs i verksamheten. Efter ITbubblan sprack och nedgången för branschen 2001-2002 var det betydligt färre studenter än tidigare som valde IT-utbildningar, vilket märks i dag, då kullarna av nyutexaminerade är för små i förhållande till efterfrågan från företagen på kompetens och utbildad arbetskraft. 21

4 Priserna och lönsamheten fortsätter att pressas Almegas prisindikator visar nu att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas bli ungefär oförändrade under fjärde kvartalet, se diagram 9. Prisindikatorn var inför tredje kvartalet nere något under tidigare bottennivåer, och oförändrade priser under fjärde kvartalet tyder på fortsatt prispress och hård konkurrens om kunder. Almegas prisindikator mäter tjänsteföretagens planer att ändra sina försäljningspriser under det närmast kommande kvartalet. I likhet med tjänsteindikatorn kan prisindikatorn anta ett värde mellan 0 och 100. Ett värde på 100 betyder att samtliga företag planerar att höja priserna. Ett värde över 50 innebär alltså att en övervägande majoritet av företagen planerar att höja priserna, och tvärtom om värdet ligger under 50. Ett värde kring 50 kan grovt tolkas som att prisförändringarna totalt sett kommer att vara närmast oförändrade. (Prisindikatorn finns för perioden från mitten av 1995). Diagram 9 Almegas prisindikator, planerade prisförändringar En övervägande andel av datakonsulterna fortsätter att dra ned försäljningspriserna. Det liknar prispressen under tidigare lågkonjunkturer, exempelvis 2002-2003 samt i början på 1990-talet, se diagram 9. Pressen verkar dessutom ännu hårdare nu än under 2002-2003. Det hör samman med att det har kommit in allt fler konkurrenter från lågkostnadsländer, både på export- och på hemmamarknaden, som pressar priserna. 22

Med andra ord pressas priserna på IT-tjänster som outsourcas till IT-företag. Dessutom sker en fortsatt outsourcing till lågkostnadsländer, vilket också bidrar till att priserna hålls nere. Konkurrensen med produktion av IT-tjänster utomlands ökar alltså också. Den ökade optimismen om en stegrande efterfrågan under de närmaste sex månaderna kan möjligen leda till att fler kan höja sina priser, men det syns ännu inte i företagens planer. För både dagligvaror och sällanköpsvaror fortsätter priserna att stiga. För dagligvaror är det en betydligt mindre andel av företagen som höjer priserna jämfört med första halvåret 2008, då inflationen steg snabbt. Då var det 90 procent av företagen inom branschen som svarade att de höjde sina försäljningspriser, och nu ligger andelen på ungefär en tredjedel av företagen. Andelen företag inom sällanköpshandeln som planerar att höja priserna under fjärde kvartalet har stigit något jämfört med inför tredje kvartalet, från 31 till 37 procent. Branschen ökade sin försäljning under tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet, med 0,8 procent, säsongrensat, enligt SCB och HUI:s statistik. Den ökade efterfrågan ser ut att ge utrymme för prishöjningar framöver. Diagram 10 Lönsamhetsomdöme, index Vi har i våra tidigare rapporter pekat på att de senaste årens fallande produktivitet inom tjänstesektorn lett till stigande produktionskostnader och försämrad lönsamhet, eftersom företagen inte kunnat kompensera med prisökningar. Almega räknade i sin senaste bedömning med att produktiviteten i den privata tjänstesektorn i år kommer att falla 23

med drygt en procent. Under de närmaste två åren räknar vi med en långsam återhämtning av produktivitetstillväxten. 10 Almega har tagit fram ett index över lönsamhetsomdömet för ett antal branscher, där index över 50 indikerar att en större andel anser att lönsamheten är god än de som anser motsatsen, och tvärtom för index under 50, se diagram 10 och 11. Lönsamheten inom tjänstesektorn har fortsatt att försämras. Utvecklingen släpar efter industrin, där lönsamheten började falla under andra halvåret 2007. För uppdragsverksamhet totalt började fallet ungefär ett år senare. Lönsamhetsomdömet har försämrats kraftigt inom flera delbranscher från de tidigare höga nivåerna, då flertalet företag ansåg att lönsamheten var god, innan finanskrisen. Medan industrins lönsamhetsomdöme nu ligger lägre än vid närmast föregående konjunktursvackor, har nedgången inte kommit lika långt för uppdragsverksamhet, men närmar sig nu tidigare bottenläge. Det gäller exempelvis datakonsulter och arkitekter. Även för arkitekterna fortsätter priserna att pressas, både av ökad konkurrens och svag efterfrågan från särskilt industrin och bostadssektorn. För sällanköpshandeln kom försämringen relativt tidigt, i början av 2007. För livsmedelshandeln däremot startade den först under andra halvåret 2008, och företagens lönsamhetsomdöme har försämrats i betydligt mindre grad där än inom sällanköpshandeln. Diagram 11 Lönsamhetsomdöme, index 10 Se vidare konjunkturrapporten Pressat läge, Almega, 9 november 2009. 24