Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten
Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen & goda matvanor Magdalena Sundqvist, kostekonom 12.00 Lunch 13.00 Rörelse under graviditet och tillsammans med det lilla barnet Eva Eurenius, Med dr/sjukgymnast 14.15 Hur går vi vidare? Kaffe 15.15 Smått och gott! 15.30 Tack för idag!
Salut-satsningen strävar mot att: Modul I: blivande mammor och nyfödda inte drabbas av livsstilsrelaterade komplikationer under graviditet och förlossning blivande mammor har en normal viktökning under graviditeten blivande föräldrar känner sig förberedda i sin föräldraroll blivande mammor lever i relationer fria från våld och kränkningar blivande mammor avstår från tobak, alkohol och droger blivande föräldrar äter regelbundna måltider blivande föräldrar äter fem frukter & grönsaker per dag blivande föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm blivande föräldrar har regelbunden tandvårdskontakt föräldrar rör sig minst 30 minuter per dag
Salut-satsningen strävar mot att: Modul I: blivande mammor och nyfödda inte drabbas av livsstilsrelaterade komplikationer under graviditet och förlossning blivande mammor har en normal viktökning under graviditeten blivande föräldrar känner sig förberedda i sin föräldraroll blivande mammor lever i relationer fria från våld och kränkningar blivande mammor avstår från tobak, alkohol och droger blivande föräldrar äter regelbundna måltider blivande föräldrar äter fem frukter & grönsaker per dag blivande föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm blivande föräldrar har regelbunden tandvårdskontakt föräldrar rör sig minst 30 minuter per dag
Salut-satsningen strävar mot att: Modul II: 1½-åringar har normal viktutveckling mammor återgår till sin ursprungsvikt 1 ½ år efter graviditeten föräldrar känner sig tillräckliga i sin föräldraroll barn och föräldrar har god anknytning och gott samspel kvinnor och barn lever i en miljö fri från våld och kränkningar barn och föräldrar får tillräckligt med sömn barn växer upp i en tobaks- och drogfri miljö utan hög alkoholkonsumtion barn rör sig fritt/leker minst en timme per dag föräldrar rör sig minst 30 minuter per dag barn avstår från TV-tittande/TV-spel barn ammas helt i sex månader och delvis amning ännu längre barn introduceras i att äta frukt & grönsaker till varje måltid föräldrar äter fem frukter & grönsaker/dag barn och föräldrar äter regelbundna måltider barn avstår från utrymmesmat barn och föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm (barnet från första tanden) föräldrar har regelbunden tandvårdskontakt
Salut-satsningen strävar mot att: Modul II: 1½-åringar har normal viktutveckling mammor återgår till sin ursprungsvikt 1½ år efter graviditeten föräldrar känner sig tillräckliga i sin föräldraroll barn och föräldrar har god anknytning och gott samspel kvinnor och barn lever i en miljö fri från våld och kränkningar barn och föräldrar får tillräckligt med sömn barn växer upp i en tobaks- och drogfri miljö utan hög alkoholkonsumtion barn rör sig fritt/leker minst en timme per dag föräldrar rör sig minst 30 minuter per dag barn avstår från TV-tittande/TV-spel barn ammas helt i sex månader och delvis amning ännu längre barn introduceras i att äta frukt & grönsaker till varje måltid föräldrar äter fem frukter & grönsaker/dag barn och föräldrar äter regelbundna måltider barn avstår från utrymmesmat barn och föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm (barnet från första tanden) föräldrar har regelbunden tandvårdskontakt
Vad har hänt sedan sist?
Till denna gång har MHV börjat dela ut Hälsoformulär MHV använt samtalsunderlaget i samtalet MHV frågat alla kvinnor om våld BVC börjat använda Barnens hälsoprogram BVC börjat screena vid 12 månaders ålder BVC frågat alla mammor om våld BVC genomfört mamma/pappasamtal FTV haft hälsosamtal FTV har erbjudit sig att delta vid föräldraträffar
Till denna gång har Öppna förskolan har utomhusverksamhet Öppna förskolan har hälsosamma mellanmål Öppna förskolan främjar anknytning genom att vara modeller i samspelet med barnet Socialtjänsten har utsett en kontaktperson... Socialtjänstens kontaktperson är känd av MHV/BVC... Socialtjänsten har utvecklat rutinerna för faderskapsbekräftelse alla har spridit Salut till sina kollegor alla har utsett en teamansvarig alla team har bokat en ny träff
Erfarenhetsutbytet Vad har vi på plats?
Grupprum Öppna spisen-rummet John-Erik Stora rummet Jane Stora rummet Monica Konfirmand-rummet - Eva Allrummet - Magdalena Foajen - Lina
Det ofödda barnet MODUL I Mödrahälsovårdens hälsoprogram Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten
Salut-satsningen & goda matvanor Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare kostekonom FoUU-staben
Medveten och systematisk användning av bästa tillgängliga vetenskapliga fakta. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Källa: LYHS kap 2 1 1198:531 Svenska näringsrekommendationerna
Vad är en näringsrekommendation? Vad kroppen behöver & i vilka mängder: Fett Kolhydrater Proteiner Vitaminer Mineraler Spårämnen
Hur tas näringsrekommendationer fram? Nordisk expertgrupp går igenom vetenskaplig litteratur och rapporter och tar sedan fram förslag till Nordiska näringsrekommendationer (NNR). Förslaget sänds på remiss till andra experter, forskningsinstitut, myndigheter och övriga intresserade. I den kommande revideringen av NNR, som påbörjas 2009 och beräknas vara klar 2012, kommer processen att vara mer systematisk och transparent än tidigare. Vilar på en bred vetenskaplig grund - tusentals studier. Är aktuella och revideras vart åttonde år.
Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) Svenska näringsrekommendationerna (SNR) Svenska näringsrekommendationerna översatt till livsmedel (SNÖ) Svenska kostråd
Vad är kostråd? Hur man äter för att få rätt mängd av olika näringsämnen Generella råd för friska personer som syftar till sunda, hälsosamma matvanor under hela livet. Kostråden ska vara lätta att förstå och använda. Kostråden är inte bantningsråd.
Hur tar man fram kostråd? Baseras på kunskap om: behov av näringsämnen (nä-rekommendationer) hälsoeffekter av olika livsmedel (som frukt och grönt, fullkorn) hälsoproblem i befolkningen
Kunskap om hälsoproblem i befolkningen Cirka 40 000 dör av hjärt- och kärlsjukdom varje år* varav cirka 80% skulle kunna förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet** 40 000 får diagnosen cancer varje år* varav cirka 30% skulle kunna förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet** 70 000 frakturer relaterade till benskörhet varje år* Mer än hälften av männen och drygt en tredjedel av kvinnorna är överviktiga eller har fetma.* Källor: *Folkhälsorapport 2009 och **WHO:s World Health Report 2002
Kunskap om hälsoproblem i befolkningen Cirka 40 000 dör av hjärt- och kärlsjukdom varje år* varav cirka 80% skulle kunna förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet** 40 000 får diagnosen cancer varje år* varav cirka 30% skulle kunna förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet** 70 000 frakturer relaterade till benskörhet varje år* Mer än hälften av männen och drygt en tredjedel av kvinnorna är överviktiga eller har fetma.* Källor: *Folkhälsorapport 2009 och **WHO:s World Health Report 2002
BMI Män fördelning i BMI grupper Källa; Västerbottens hälsoundersökning 40-,50- och 60-åringar, Margareta Norberg 2010-03-04 22
BMI Kvinnor fördelning i BMI grupper Källa; Västerbottens hälsoundersökning 40-,50- och 60-åringar, Margareta Norberg 2010-03-04 23
Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom halverad senaste 20 åren sänkta kolesterolvärden förklarar nästan 40 % av den minskade dödligheten i hjärt- kärlsjukdom* mindre rökning förklarar cirka 10 % av minskningen* medicinsk behandling, till exempel medicinering, förklarar sammanlagt 36 % av minskningen* risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar skulle kunna minska med 1/3 om vi åt 10 gram mindre mättat fett per dag** * Modelling the decreasing coronary heart disease mortality in Sweden between 1986 and 2002, European Heart Journal ** WHO:s World Health Report 2002
Hur tar man fram kostråd? Baseras på kunskap om: behov av näringsämnen (nä-rekommendationer) hälsoeffekter av olika livsmedel (som frukt och grönt, fullkorn) hälsoproblem i befolkningen matvanor, traditioner och kultur näringsinnehåll i livsmedel fokuserar på de viktigaste förändringarna i matvanorna
godsakerna! godsakerna! godsakerna! godsakerna! Minska på Minska Minska Minska p p p SLV:s kostråd www.slv.se
Saluts fokusområden för goda matvanor Frukt och grönsaker Minska på utrymmesmaten Bra måltidsordning
Varför valde Salut dessa? enkla budskap viktiga för barn & ungdomar okontroversiella förbättringsområden för många relevanta för de verksamheter som Salut samarbetar med
Ät mer frukt och grönsaker Vuxna + barn från 11 år; ½ kg frukt & grönt/dag minskad risk hjärt-kärlsjukdom, övervikt & vissa cancerformer Barn 4-10 år; 400 g frukt & grönt/dag mycket f&g = mindre söta & feta produkter Barn 0-1 år; varje dag, gärna varje måltid Näringstät = mkt vitaminer och mineraler i förhållande till energiinnehåll
Öppna jämförelser 25% sämsta 50% mittimellan 25% bästa Ur Hälsa på lika villkor 2006-08 och Liv & hälsa 2008
Av alla kommuner tillhörde Södra Lapplands de 25% sämsta
Hälsoformulär till blivande mammor & pappor Salut-satsningens pilotområden Hälsoformulär Till dig som väntar barn! mamma Hälsoformulär Till er som väntar barn! Pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten 472 blivande mammor och 415 blivande pappor 29 år och 30 år
Intag av frukt och grönsaker 70 70 60 60 50 40 30 mamma (n=451) pappa (n=393) 50 40 30 mamma (n=451) pappa (n=398) 20 20 10 10 0 <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag 0 <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten
Juice? Räknas till frukt Rekommendera max 1 dl/dag C-vit fibrer 1 apelsin: 58 mg 2,1 mg 1 dl juice: 35 mg 0,1 mg Frukostkomponent INGEN MÅLTIDSDRYCK
Utrymmesmat: 4-6 år Totalt under en vecka
Utrymmesmat: 2 år Totalt under en vecka
Måltidsordning 20-25% 25-35% 25-35% 1-3 mellanmål 5-15%
De flesta barn behöver inte äta mindre, utan BÄTTRE!!
Tack för att ni lyssnade! magdalena.sundqvist@vll.se
Nytt upplägga av screening Samtala om: Mat & småbarn Matglädje Familjemåltid Tallriksmodell Mjölk Tröst/belöning Tandhälsa Förslag på frågor: Barnet - Hur mår ditt/ert barn? - Uppföljning av föregående samtal vid behov. - Samtala kring Mat för småbarn från 1års ålder. - Tycker ditt/ert barn om att äta? - Äter alla i familjen frukost/lunch/middag tillsammans? Var äter ni? Äter ni samma mat? - Äter ditt/ert barn enligt tallriksmodellen? - Ger du/ni ditt/ert barn mjölk/mjölkprodukter? - Hur tröstar/belönar du ditt barn? Brukar det vara med mat? - Samtala kring tänder, tandborstning och fluor. - Påminn om vikten av ett lågt sockerintag för barnets hälsa. ------------------ -------------------------------------------------------------------------------------------- Screening för extrabesök hos tandhygienist Om en av dessa fem frågeställningar besvaras med Ja bör barnet erbjudas extrabesök hos tandhygienist. Berätta att du kontaktar folktandvården och att föräldrarna sedan blir kontaktade av en tandhygienist. Sjukdomar 1. Har barnet någon kronisk sjukdom, t. ex astma eller hjärtsjukdom, som kan påverka tandhälsan? Ja Nej Nattätande 2. Ammas eller får barnet nappflaska under natten? Ja Nej Tillsatt socker 3. Får barnet sötad mat och dryck i oroväckande mängd? Ja Nej Tandborstning 4. Borstas barnets tänder oregelbundet? Ja Nej Föräldraträffar 5. Missade föräldrarna föräldraträff med tandhygienist? Ja Nej
Nytt upplägga av screening Screening för extrabesök hos tandhygienist Om en av dessa fem frågeställningar besvaras med Ja bör barnet erbjudas extrabesök hos tandhygienist. Berätta att du kontaktar folktandvården och att föräldrarna sedan blir kontaktade av en tandhygienist. Sjukdomar 1. Har barnet någon kronisk sjukdom, t. ex astma eller hjärtsjukdom, som kan påverka tandhälsan? Ja Nej Nattätande 2. Ammas eller får barnet nappflaska under natten? Ja Nej Tillsatt socker 3. Får barnet sötad mat och dryck i oroväckande mängd? Ja Nej Tandborstning 4. Borstas barnets tänder oregelbundet? Ja Nej Föräldraträffar 5. Missade föräldrarna föräldraträff med tandhygienist? Ja Nej
Hur går vi vidare?
Vad har vi fått för idéer av det vi lyssnat på? - Vad har hänt sedan sist? - Motiverande samtal - Matvanor - Rörelsevanor
Till nästa gång har MHV börjat dela ut Hälsoformulär MHV använt samtalsunderlaget i samtalet MHV frågat alla kvinnor om våld MHV motiverande samtal om fysiska aktivitet MHV testat att skriva ut ett recept på fysiska aktivitet MHV motiverande samtal om frukt&grönt/utrymmesmat BVC börjat använda Barnens hälsoprogram BVC börjat screena vid 12 månaders ålder BVC frågat alla mammor om våld BVC genomfört mamma/pappasamtal BVC motiverande samtal om fysiska aktivitet BVC testat att skriva ut ett recept på fysiska aktivitet BVC motiverande samtal om frukt&grönt/utrymmesmat FTV haft hälsosamtal FTV har erbjudit sig att delta vid föräldraträffar FTV motiverande samtal om frukt&grönt/utrymmesmat
Till nästa gång har Öppna förskolan har utomhusverksamhet Öppna förskolan har hälsosamma mellanmål Öppna förskolan främjar anknytning genom att vara modeller i samspelet med barnet Öppna förskolan diskuterat utrymmesmat vid något tillfälle Socialtjänsten har utsett en kontaktperson... Socialtjänstens kontaktperson är känd av MHV/BVC... Socialtjänsten utvecklar rutinerna för faderskapsbekräftelse Socialtjänsten ett diskuterat utrymmesmat vid något tillfälle alla har spridit Salut till sina kollegor alla har utsett en teamansvarig alla team bokat en ny träff
Hälsoformulär och enkäter - Skicka enkäter till: Lina Tjärnström FoUU-staben Skellefteå Lasarett 931 86 Skellefteå - Föräldrainfo BVC - Barnets hälsa i fokus - Modul III-VII
Vad händer framöver? Ytterligare ett seminarium: 16 november LS 4 tandhälsa/matvanor Lycksele Öppna förskolans dag 4 oktober Utbildning i Motiverande samtal: Beror på efterfrågan
Konsumtion av läsk & saft % 40 30 20 mamma pappa 10 0 aldrig 1-3 1 2-3 4-6 dagligen per månad per vecka
Familjen Mutans Hemort: Munnen Befolkning: Beroende på tillgång på föda Sysselsättning; Producerar klibb och klet Plack + Meny Socker Klibbiga kolhydrater Karies
070525 0 år 2 år