Bilens utveckling och plats i samhället

Bilens utveckling och plats i samhället Grupp 6 Malin Norén Ida Nyström Florijeta Mulolli Johan Selin 1

Contents Inledning... 3 Bakgrund... 3 Frågeställningar... 3 Metod... 3 Bilismens utveckling i Sverige fram till andra världskriget... 4 Bilismens utveckling i Sverige efter andra världskriget... 5 Bilismens påverkan på den enskilda människan... 8 Bilen som dominerande fordon i det svenska samhället... 9 Diskussion/Slutsatser... 10 Källförteckning... 12 Litteratur... 12 Internet... 12 Bild 1... 12 2

Inledning Teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv-tgtu37 Bakgrund Syftet med denna uppsats var att vi i gruppen skulle fördjupa oss i valfritt ämne inom samhälle och teknik. När vi i gruppen diskuterade vilket område vi ville skriva om var vi alla överens om att bilism var det vi ville fördjupa oss i. Då uppkom frågan för oss vilken del av bilismens områden vi skulle titta närmare på i dessa tio kommande sidor. Tillsammans var vi nyfikna på varför bilismen har fått denna enorma plats som transportsystem och inget annat av de större tekniska systemen. Frågeställningar Frågor vi diskuterade var bland annat, varför bilen vann fler svenskars hjärtan och inte tåget som funnits lång tid innan den första bilen rullade in i Sverige? Eller varför övergick svenskarna från hästryggen till bilstolen? Frågor vi även valt att ta med som ligger utanför den historiska biten är bilens betydelse för den enskilde människan. Vi har begränsats oss genom att titta inom Sveriges gränser, eftersom att titta globalt på detta tekniska system skulle bli alldeles för omfattande. Metod För att kunna undersöka denna fråga bestämde vi oss att ta fram en historisk bild på bilismen och självaste bilen, genom att titta på bilens tid fram till att systemet blev en självklarhet i samhället. Genom att studera bilens historia före och efter andra världskriget samtidigt som vi kikar på andra konkurrerande system. Till exempel genom att titta på tåg och cykeln kunde vi senare dra paralleller mellan systemen och jämföra dessa för att få en förståelse varför bilen har blivit så pass viktigt och omfattande system i samhället. 3

Bilismens utveckling i Sverige fram till andra världskriget På en utställning i Göteborg 1891 visades den första bilen upp på svensk mark. Den väckte inga större reaktioner och människor kunde förmodligen då inte tänka sig vilket enormt tekniskt system denna apparat skulle föra med sig in i det svenska samhället. Redan några år senare, närmare bestämt 1898 rullade den första bilen omkring på Stockholms gator vilket ökade nyfikenheten över den nya självgående maskinen 1. Postverket tog till sig den nya tekniken och började använda sig av lastbilar redan 1903. Några år tidigare hade en form av taxitrafik kommit igång i bland annat vår huvudstad Stockholm. Omkring 200 bilar fanns i Sverige tre år senare 1906 och debattringar om bilen var igång 2. Människor på landsbygden tyckte illa om bilarna som de påstod susade förbi i en rasande fart längs landsvägarna. Vilket skrämde hästarna som bönder och andra människor använde som transportmedel. Denna tid var det långt ifrån hela samhället som hade tillgång till bilen. Bilen användes endast av de människor som hade det bäst ställt och oftast som ett fritidsnöje eller i motorsports sammanhang 3. Denna första del av bilismens intåg i samhället påminner mycket om den första tiden under 1800-talet när cykeln började spridas. Där fanns samma irritation på landsbygden att cyklisterna skrämde upp hästar vid möten längs vägen. Samtidigt som cykeln också i början bara användes av överklassen 4. Bilens betydelse växte, bilisterna blev fler vilket gjorde att debatten om bilism och bilisterna ökade. Den svenska vägföreningen startades 1914 och skulle spela en viktig roll i utvidgandet och utvecklandet av vägnäten. Vilket behövdes eftersom 1916 fanns det upp emot 5600 bilar rullande runt på de svenska vägarna, bilen var inte längre överklassens leksak utan hade börjat användas av andra samhällsklasser, som satte sig bakom ratten och insåg bilens praktiska fördelar 5. Landsbygdsborna som tidigare varit skeptiska till bilen hade nu sett fördelarna, vilket gjorde att bilarna utanför städerna ökade. Nästa framsteg för bilismen, ett par år senare, var införandet av bilbeskattningen. Pengarna användes till att tillföra pengar till modernisering av de svenska vägnäten. Vägarna som tidigare mestadels belastas av häst och vagntrafik anpassades mer efter bilen och bilismen, vilket man ansåg var framtiden 6. 1 Borneskans Fredrik, 2008, http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=251 2 Falkemark Gunnar, 2006, Politik Mobilitet och Miljö, sid 189 3 Borneskans Fredrik, 2008, http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=251 4 Falkemark Gunnar, 2006, Politik Mobilitet och Miljö, sid 145-149 5 Falkemark Gunnar, 2006, Politik Mobilitet och Miljö, sid 195 6 Falkemark Gunnar, 2006, Politik Mobilitet och Miljö, sid 197-200 4

Bilarna sågs på den tiden som en ren miljövinst i jämförelse med hästen. Desto mer bilar som trafikerade städerna istället för hästar gjorde att mindre hästspillning låg kvar på gatorna och man behövde inte släpa undan döda hästkroppar 7. 1925 fanns det 60 000 bilar i Sverige. Landsbygden fortsatte att ta åt sig utvecklingen, men man ska komma ihåg att symbolstatusen fortfarande fanns kvar kring bilen, och en väldigt stor del av den svenska befolkningen hade ännu inte fått tillgång till detta stora tekniska system. Hastighetsbegränsningar hade funnits ganska tidigt men år 1936 valde man att avskaffa reglerna. Man sa sig då lita på bilisternas egen förmåga att framföra bilen. Någonting vi tycker känns märkligt är att man tidigt hade begränsat hastigheterna på sådana nivåer som idag känns så låga att de inte hade gjort någon skillnad. Men tydligen gjorde dessa låga hastighetsbegränsningar skillnad eftersom att efter regelförändringen ökade antalet trafikolyckor kraftigt. Under 30-talet ökade antalet bilar så pass mycket att det bidrog till fler olyckor eftersom det blev trängre ute på vägnäten 8. När Europa drogs in i andra världskriget bromsades den svenska bilismens utveckling upp. Under krigsåren på 1940-talet minskades antalet registrerade bilar i Sverige mycket kraftigt samtidigt som tågtrafiken ökade lavinartat. Detta berodde på att det avspärrade läget Sverige hamnade i under kriget gjorde att det blev akutbrist på olika bränslen. De bränslen som väl fanns tillgängliga var då tvungna att användas på det som var absolut nödvändigt, vilket inte var den privata bilkörningen och inte heller buss eller lastbilstrafiken. Viss del av den allra viktigaste trafiken hölls då igång delvis med gengasapparaten. Vilken var en svensk uppfinning som kunde ersätta bensinbehovet i ett normalt bensin eller diesel drivet fordon. Men ändå blev krigsåren ett hårt slag mot bilismen som stannade upp i utvecklingen under dessa år 9. Bilismens utveckling i Sverige efter andra världskriget Bilismens utveckling i Sverige har till mycket stor del främjats av att välståndet ökat. BNP per capita har ökat avsevärt under det senaste seklet och är anledningen till att bilens utveckling kunnat fortgå i så stor utsträckning. En av de viktigaste förutsättningarna för 7 Fredrik Borneskans 2008, http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=251 8 Fredrik Borneskans, 2008, http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=251 9 Gunnar Falkemark, 2006, Politik, mobilitet och miljö, sid 260 5

privatbilismens spridning har varit den ökning av inkomster som ägt rum i hushållen. 10 I början av 1900-talet var det endast ett fåtal människor som hade bil, de allra flesta var män från överklassen. Under det senaste seklet har en självklarhet kring bilen vuxit fram. Att kunna ta sig fram snabbt, smidigt och bekvämt, utan att behöva ta hänsyn till medpassagerare, tidtabeller eller på- och avstigningsplatser är nu en självklarhet inte bara utomlands utan även i Sverige. Trots detta radikala genomslag har utvecklingen inte gått speciellt snabbt, om man jämför med andra tekniska system. Andra världskriget var den främsta dramatiska orsaken till att utvecklingen saktade ned och gjorde att hela utvecklingen tog längre tid. Men efter andra världskriget kom den riktiga bilboomen i Sverige. Bara på ett år, mellan 1945 och 1946, ökade antalet bilar i Sverige från 50 000 till 140 000. 11 När utvecklingen väl tagit fart igen och bilen väl etablerats i det svenska samhället fortgick utvecklingen i rask takt. Antalet bilar ökade, från år 1948 till 1956, från 25 till 100 per 1000 invånare. Senare, år 1987, hade antalet bilar ökat ytterligare, till 400 per 1000 invånare. Denna omfattande ökning tog alltså endast 39 år. 12 Under efterkrigstidens svåra år rådde gummibrist i Sverige. Det gjorde att staten var tvungen att införa restriktioner angående bilimporten, som till en viss mån begränsades. Staten införde dessutom ett förbud mot att föra fram både lastbil, personbil och motorcykel på söndagar och helgdagar. Trots att det var svåra tider ökade bensinförbrukningen till slut och man införde då i stället tilläggsskatt på bensinen. Även ransoneringar på bensinen infördes, då tog man dock bort förbudet mot att köra bil under söndagar. Det var inte förrän år 1949, då samhället inte mindre än i tio år kontrollerats av krigsregleringar, som man äntligen kunde komma överens och återinföra fredliga förhållanden inom bilväsendet i Sverige igen. 13 Det dröjde ytterligare tio, till år 1959, som riksdagen fattade beslutet om Vägplan för Sverige. Detta var en viktig milstolpe inom bilväsendet eftersom det var den första nationella planen, som sträckte sig över lång tid, som upprättats i Sverige. 14 10 Björn Elsässer, Bilismen, 2006, sid 7 11 Fredrik Borneskans, 2008, http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=251 12 Björn Elsässer, Bilismen, 2006, sid 22 13 Gunnar Falkemark, Politik, mobilitet och miljö, 2006, sid 271 14 Gunnar Falkemark, Politik, mobilitet och miljö, 2006, sid 275 6

Det hade ända sedan 1930-talet varit på tal om att man skulle skifta från vänster- till högertrafik i Sverige. Grannländerna till Sverige och många andra länder i övriga Europa hade högertrafik, vilket gjorde att man såg det som naturligt att detta system även skulle användas i Sverige. Trots att majoriteten av det svenska folket hade röstat nej till denna omställning i en folkomröstning, år 1955, författade regeringen i landet, i mars 1963, en proposition angående införandet av högertrafik. Trots att många fortfarande var osäkra slogs förslaget igenom, då majoriteten i en omröstning valde att ansluta sig till skaran av anhängare till högertrafiken. Sveriges trafiknät blev nu mer sammansvetsat inte minst med Nordens utan också med övriga Europas stora trafiksystem. 15 (Bild 1) Det var nu, några år efter andra världskriget, som biltekniken utvecklades och förbättrades mycket. Detta ledde till att man började använda elektroniska komponenter mer och mer för bilens funktioner. Samtidigt utvecklades trafiknätet och man rustade både vanliga vägar och motorvägar. Färjeförbindelser ersattes här av uppbyggnaden av broar. 16 Det var nu möjligt att börja använda bilen vid längre resor. Människor använde bilen som transportmedel för att åka på semester, affärsresor och också för att hälsa på släkt och vänner. Dock var det för de kortare sträckorna bilen började användas som mest. Samhället och 15 Gunnar Falkemark, 2006, Politik, mobilitet och miljö, sid 302-308 16 Björn Elsässer, Bilismen, 2006, sid 17 7

vardagen anpassades allt mer efter bilen. Man blev mer och mer beroende av bilen som valet av transport till både arbete och fritidsaktiviteter. Människan blev i princip beroende av bilen och den frihetskänsla och rörlighet den erbjöd. 17 Bilismens påverkan på den enskilda människan Vad betyder egentligen bilen för den individuella människan? Det finns ingen självklar vetenskaplig utgångspunkt för att besvara frågan. Frågan är dessutom dubbeltydig, man kan först fråga sig, vad bilen betyder för människan på ett praktiskt plan och vad bilen egentligen betyder för individen på ett symboliskt plan? Att ta körkort och ha möjlighet att köra bil själv, säger beteendeforskare uppfattas som en betydelsefull händelse inte bara till bilsamhället utan också som ett steg in i vuxenvärlden. De menar också att bilen kan representera en frizon för många människor. Bilen har blivit ett socialt medel för många unga människor, att markera sin status i samhället och sin egen gruppidentitet. 18 Om man nu skulle ställa sig frågan vad som är bilens praktiska betydelse för individen, skulle det sannolika svaret bli: för att överbygga avstånd. Det handlar om att de avstånd som fanns innan bilens uppkomst blev mycket mindre eftersom det nu gick mycket snabbare att förflytta sig. För människor som bodde inne i städerna betydde bilen möjligheter till att ta sig ut till den närliggande landsbygden, och lite senare även längre resor. Bilen har också betytt mycket för olika arbetsgrupper i början av dess uppkomst, som t.ex. läkare och handelsresande. De använde bilen i sitt arbete för att transportera sig och snabbare övervinna de avstånd som tidigare fanns. 19 På grund av detta så kan man säga att det skapades nya avstånd, stad och landsbygd var inte längre skilda från varandra i samma utsträckning. Om man vill få större förståelse för bilens symboliska betydelse så måste man göra tolkningar. Dessa tolkningar måste dock ta hänsyn till i vilket sorts samhälle och kultur som man befinner sig i, med andra ord bilen och dess användning kan symbolisera olika saker på olika platser och tidpunkter. Vi tar Tyskland som ett exempel: från bilens första början sågs den främst som ett symboliskt uttryck för överklassens förmåga att kunna förse sig själv med lyxiga artefakter. Lite senare, strax innan och efter 1:a världskriget, började bilen i Tyskland att framstå som en symbol för det moderna samhället. Man började mer och mer se bilen som 17 Björn Elsässer, Bilismen, 2006, sid 18 18 Emin Tengström, Bilismen, I kris?, 1991, sid 57 19 Emin Tengström, Bilismen, I kris?, 1991, sid 60 8

en nödvändighet och inte som en lyxvara. 20 Men vi vet också att idag finns det bilmärken som kan ses en överklassymbol. Raggarnas bilar brukar vara lätta att känna igen och är gruppsymboler 21 Bilen och dess användning kan ofta symbolisera klass- eller möjligtvis grupptillhörighet. Det är klart att man kan ha olika meningar om tolkningar och dess rimlighet, bilar är laddade med en mängd tolkningar och symbolik. Det är självfallet att också självaste biltillverkarna är medvetna om detta med symbolik och försöker att fånga upp det som rör sig i kundens idévärld. 22 Bilen som dominerande fordon i det svenska samhället Bilismen i Sverige har växt fram drastiskt. Det fantastiska fenomenet att ta sig från en plats till en annan, på bara några minuter blev snart ett fascinerande föremål. Trots framgången, har det inte alltid gått bra för bilens omsättning. Efter andra världskriget rådde det brist på olja och bensin i Sverige. Detta ledde till att försäljningen minskade med 120 000 sålda bilar under de kommande krigsåren. 23 Men med tiden ökade snart förbruket igen. Inom kort blev bilen en stor del av oss. Vissa forskare väljer att se bilismen som den första statsmakten, då det svenska samhället är strukturerat efter bilen. Sakta men säkert har vi skapat ett beroende av detta fordon, som gett oss frihet inom lokalisering och tidsbesparing. Idag är det lättare att ta sig in till förorterna, trånga stadsutrymmen och andra städer, men på samma gång har vi vårt samhälles struktur förändrats så väl, att det blivit svårare att ta sig igenom utan bil. 24 Trots att bilen gav oss många fördelar, dröjde det inte länge förrän man snart insåg dess negativa påverkan på vår planet. Klimatdebatter runt om i världen diskuterar flitigt detta ämne och vill sätta ett stop för bilismens fortsatta utveckling. Men trots växande miljöskäl, sker ingen förändring i Sverige. Frågan är hur vi ska klara av det, i ett land där bilen blivit en del av vår överlevnad. 25 USA var första platsen där bilismen tog sin fart. Den användes främst av rika, men snart blev bilen även en viktig symbol för arbetarklassen, då de med bilen hade chansen att uppnå den 20 Emin Tengström, Bilismen, I kris?, 1991, sid 73 21 Emin Tengström, Bilismen, I kris?, 1991, sid 76 22 Emin Tengström, Bilismen, I kris?, 1991, sid 78 23 Gunnar Falkemark, Politik, mobilitet och miljö, 2006, sid 260 24 Elisabeth Andersson, 2009, http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/bilen-styr_2371617.svd 25 Gunnar Falkemark, 2009, http://www.fof.se/tidning/2009/2/vi-sitter-fast 9

amerikanska drömmen. Till följd av bilens användande menar James Flink i boken The Car Culture (1975) att klasskillnaderna i USA blev mindre synliga. 26 Förutom bilens makt att skapa jämställdhet mellan människor, fick den snart en ledande roll i vårt samhälle. Då antalet bilar ökade, byggdes fler vägar och snart dominerade personbilen stadens gator. 27 I London består 17 % av stadens yta av trafik och i Stockholm ungefär hälften av dess bebyggda område. 28 Slutresultatet har för människan i staden och i förorterna verkligen blivit dramatiskt. Bilen är född och uppammad av staden och har i sin tur framfött förorten. Nu äter den upp både sina dagars upphov och sin avkomma. Den kom med budskapet om en ny frihet - rörelsefriheten. Nu är det den som inskränker rörelsefriheten inom städerna och gör förortslivet till en traumatisk upplevelse för alla som måste ta sig in till staden för sitt uppehälle. Liksom så många andra av kapitalismens tekniska framsteg har bilen fått en verkan som är rakt motsatt dess egna inneboende möjligheter 29 Diskussion/Slutsatser När bilen först kom in i Sverige så kom den in i ett samhälle som var anpassat efter andra transportsystem. Möjligheterna som fanns med bilen tror vi inte att man såg från början. Eftersom bilen först var en leksak för överklassen att roa sig med på sin fritid. Vi tror inte man såg möjligheterna för bilen som ett transportmedel från början utan behovet av bilen kom senare. Många år senare när man börjat se de praktiska fördelarna med bilen och talade om att bilen var framtiden uppkom ett slags beroende av att färdas med bilen. Vi tror man anser att tiden har blivit allt mer dyrbar och idag är det svårt att vara utan bilen. Med tiden fick allt mer människor tillgång till bilen. Den spreds från överklassen till medelklassen och ut på landsbygden. Utvecklingen under detta skede tror vi gjorde att tiden blev mer dyrbar och det uppkom ett behov av att färdas runt om i landet, till släkt och vänner, snabbare. Vi tror det av detta som gjorde att fler och fler började använda bilen som transportmedel. Under den här övergången började samhället anpassas efter bilen. Vägnät omstrukturerades för att man smidigare skulle ta sig fram med bil. Det här tror vi skapade problem på vissa platser eller för vissa människor när det möjligtvis blev svårare att ta sig fram utan bil. Frihetskänslan av att 26 Emin Tengström, Bilismen i kris?, 1991, sid 38-39 27 Emin Tengström, Bilismen i kris?, 1991, sid 40 28 Emin Tengström, Bilismen i kris?, 1991, sid 44-45 29 Emin Tengström, Bilismen i kris?, 1991, sid 48 10

använda bilen som transportmedel tror vi övervägde de komponenter man var tvungen att ta hänsyn till när man åkte t.ex. tåg. Man slapp ta hänsyn till tidtabeller och avgångsplatser, vilket vi tror gjorde att man mycket hellre använde bilen i stället. När bilismen var i denna utvecklingsfas har vi kommit till att tekniken styrde människan och samhällets utveckling och inte tvärtom, eftersom det blev allt svårare att ta sig fram utan bil. Som vi nämnt ovan sågs bilen från början som en miljövinst i städerna, men eftersom tiden gick har vi fått bilden av att människor började lägga märke till bilismens negativa sidor. När allt fler bilar började rulla omkring i stadskärnorna tror vi trängsel blev ett vardagsproblem. Innan bilen hunnit konkurera ut häst och vagn tror vi man fick insikt om att bilen var ett smidigare transportalternativ, som minskade resetid och tog mindre plats på gator. Men när bilen som transportalternativ etablerats var trängseln tillbaka. I stället för att bilen underlättat framkomligheten i städerna, drog vi slutsatsen att trängsel och långa köer har gjort att tidsåtgången ökat markant. Bilismens utveckling av vägnätet tror vi gjorde att landsbygd och stad knöts samman, man fick större kontakt mellan olika områden. Landsbygden blev mer integrerad med städerna. Att det gick att ta sig fram snabbare, gjorde att avstånden blev mindre när det gällde tiden. Det blev lättare att besöka långväga släktingar och vänner. Vi tror att detta gjorde att samhället i Sverige blev mer sammanhållet. Vi tror också att följderna av bilen som transportmedel gjorde att skillnaderna mellan människor blev mindre i de delar av samhället som hade tillgång till bilen, vilket stora delar hade när bilismen etablerats. Klasserna i samhället närmade sig varandra och skillnaderna blev mindre i avseende på bilens påverkan på människan. Samtidigt vi tycker man ska komma ihåg att alla bilar inte är exakt likadana utan vissa märken eventuellt modeller har fortfarande olika status. Att människorna och samhället blev så pass beroende av bilen som transportmedel tycker vi är ett bevis på att bilen är ett stort tekniskt system. 11

Källförteckning Teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv-tgtu37 Litteratur Elsässer, Björn, 2006, Bilismen, Författarna och SNS Förlag, Avesta, Falkemark, Gunnar, 2006, Politik Mobilitet och Miljö, Gidlunds Förlag, Riga Holmberg Hydén, 1996, Trafiken i samhället, Författarna och studentlitteratur, Lund Tengström Emin, 1991, Bilismen i kris? RABEN & SJÖGREN, Kristianstad Internet Andersson, Elisabet, publicerad på www.svd.se, 25 januari 2009, Senast ändrad: 26 januari 2009 http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/bilen-styr_2371617.svd 2010-10-03 Borneskans, Fredrik, publicerad på www.popularhistoria.se, 16 oktober 2008 http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=251 2010-09-24 Falkemark Gunnar, publicerad för tidningen 2009, på www.fof.se, 2009, http://www.fof.se/tidning/2009/2/vi-sitter-fast 2010-10-03 Bild 1 http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=251 2010-10-04 12