Rovdjursturismen är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid

Transkript

1 Motion från Staffan Widstrand Rovdjursturismen är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid Rovdjursturismen skördar stora framgångar världen över. Det är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid. För första gången sedan pälsjaktens dagar blir rovdjur värda stora pengar. Dessutom som levande och inte döda. Eller kanske till och med både och. Men inte i Sverige. Här står fortfarande fördomar, okunskap och negativt tänkande i vägen. Den häpnadsväckande aggressiva motionen från Tryggve Hedtjärn är bara ett exempel på det. Ett möte med ett av våra stora rovdjur är en fantastisk naturupplevelse Stora rovdjur är spetsattraktioner inom den internationella turismen. Med deras hjälp kan man sälja resor till hundratusentals resenärer och marknadsföra hela länder och världsdelar. Därför finns idag en bred flora av researrangemang internationellt, där man får möta dessa arter, oftast på nära håll. De används massivt i reklamen. Samtidigt visar sig rovdjursturismen på plats efter plats vara en av de viktigaste faktorerna bakom en lokal acceptans för fler stora rovdjur, världen över. Eftersom rovdjuren då påtagligt bidrar till konkret arbete och försörjning i bygden. Men för att det ska bli så, att rovdjurens attraktionskraft ger klirr i kassan lokalt, måste bokningsbara, professionella kvalitetsturismprodukter skapas. Som företagare kan försörja sig och sina anställda på. Rovdjur har stora turistiska värden: Som symboler för en natur som är hel och komplett Ett imagevärde där budskapet är Här finns sådant som kanske inte finns på många andra ställen, vi har något de andra inte har. Säg Värmland och de flesta svenskar säger varg. Vargen har satt Värmland på kartan.

2 Detta är värt mångmiljonbelopp, men huvudsakligen på ett nationellt och regionalt PR-plan. Lokalt är detta värde dock mycket mindre. Där just de människor lever som har problemen med rovdjuren. Som råvara för lokala turismarrangemang Det kan vara av i stort sett tre slag: 1. Gästen får se spår, rivmärken, spillning och iden under guidade turer. Detta är bra, Denna sortens arrangemang är ganska enkla att skapa, väcker en hel del intresse och relativt lite motstånd. Men de har samtidigt ett ganska lågt värde för besökaren, som därmed är mindre betalningsvillig. Ärligt talat, hur många av oss hade åkt på safari till Östafrika för dyra pengar, om vi bara fick se spår och skitar efter alla djuren? 2. Arrangemang där gästen själv har en rimlig chans att få se djuren, på hyggligt nära håll. Från gömslen, hus, fordon, båtar eller särskilt anordnade plattformar. Så gör man i Alaska, Östafrika, Indien, Norge, Finland Det är här de riktiga pengarna i rovdjursturismen finns, både på det lokala planet och för de enskilda entreprenörerna. Det är också så här de bilder kan tas som besökarna marknadsför resmålet med, efter att de har kommit hem. Och inte minst de bilder som yrkesfotografer tar som levandegör dessa djur för en masspublik genom media. De bilder som sedan marknadsför djurarterna själva till det egna landets befolkning. 3. Jaktturism med inriktning på stora rovdjur som byte, kan också ge mycket höga intäkter per arrangemang, och de pengarna stannar ofta i den lokala ekonomin. men omfattningen måste av uppenbara skäl bli ganska liten - det är skillnad på engångs- och flergångsanvändning av resursen Den bör dessutom inte ske på samma ställen som turism av slaget 1 och 2. Björn, varg och älg och är de djurarter i Europa som har det största turistiska värdet. Samtliga finns i Sverige, björn och älg i stora bestånd. Vad omsätter rovdjursturism? Nationellt: I flera länder är de huvudattraktioner för turismen överhuvudtaget, i andra länder en av flera viktiga orsaker till att folk reser just dit. Därmed är de värda mångmiljardbelopp för respektive land. Säg björn och miljoner människor i världen tänker genast Alaska.

3 De skulle lika gärna kunna tänka Sverige. Lokalt: Pris per dag och person. Björnskådning i Alaska Björnskådning i Finland från gömsle Isbjörnskådning Svalbard Havsörnsskådning i Norge Späckhuggare, Norge Björnjakt Rumänien, Kanada Isbjörnsjakt, Canada kr kr kr kr kr kr kr Åtel frågan står inte om, utan hur! I vår del av världen är åtelanvändning och gömslen en absolut förutsättning för björn-, varg- och järvskådningsarrangemang med någon slags anspråk på internationell kvalitet. Rovdjursskådning från gömslen: - tillgängliggör rovdjur för människor som annars aldrig skulle ha mött dem, även handikappade, äldre och rörelsehindrade. - ger därmed egna, ofta ganska långvariga förstahandserfarenheter, vilket avdramatiserar rovdjursmöten, skapar kunskap, och skapar engagemang och respekt för våra rovdjur. Den intelligenta frågan är hur åtling kan göras, utan att man får negativa sidoeffekter, socialt eller ekologiskt. Svaret här är att det ännu är en öppen fråga, eftersom ingen någonsin studerat detta systematiskt eller vetenskapligt. Allra minst i Sverige. Här är fältet fritt för tyckare av alla slag. Där finns inga publicerade vetenskapligt påvisade samband mellan åtling för seriös rovdjursturism och uppkomsten av problembjörnar i Sverige. Det har heller inte funnits starka indicier eller tecken på att så skulle vara fallet. Uppfattningen att bara björnen vänjer sig vid människolukt så söker den sig till människor är inget annat än fria och fullständigt obelagda fantasier. Och de blir inte sannare bara för att de upprepas. Det kommer kanske från en fri tolkning av det amerikanska begreppet a fed bear is a dead bear.

4 Men det handlar om att man inte ska mata björnar på campingplatser, parkeringsplatser, från tältet, grillen eller bilen eller inne bland hus. I Sverige har vi över 30 års erfarenhet av örnåtling. Vilket räddade havsörnsstammen. Har någon någonsin kunnat påvisa att det skapat problembjörnar eller problemörnar? I Finland har man över 30 års erfarenhet av björn- och järvåtling för foto och turism. Där finns heller inga konstaterade samband mellan åtelanvändning och problembjörnar. Tvärtom är det just frånvaron av tex angrepp på boskap och renar i området runt de mest aktiva rovdjursturismåtlarna som väcker uppmärksamhet. Varför skulle björnarna gå in bland hus och faror, när det finns mat lätt att få långt ute i skogen? Hur är en bra åtelplats? Långt bort från hus och boskapsbesättningar. På platser där de inte stör grannar eller andra brukare. På platser där djuren inte skadar växande skog eller gröda, inte ökar risken för trafikolyckor eller negativt förändrar viltets naturliga beteende. Avtal med markägare, jakträttsinnehavare och tillstånd från berörda myndigheter. Städas regelbundet, senast efter säsongens slut. Begränsade mängder föda på en och samma plats. Som åtel används vegetabilier, vilt, fiskrens eller veterinärbesiktigat tamdjurskött. Jag föreslår att Ekoturismföreningen beslutar sig för följande: 1. Att klargöra officiellt att vi anser att rovdjursturismen är en fråga av strategisk betydelse för turismen i naturen i Sverige och för Sverige som turistland. Att det är fråga om internationella spetsattraktioner som kan nyttjas till att bli internationella spetsprodukter inom turismen. 2. Att driva frågan om att en handlingsplan för rovdjursturism i Sverige tas fram i samarbete mellan berörda parter, där föreningen ska vara en.

5 3. Att driva frågan om att en praktisk studie av alla delar av rovdjursturismen bör genomföras, under en försöksperiod, under Naturvårdsverkets överinseende, tillsammans med seriösa naturturismentreprenörer på ett begränsat antal ställen (10-tal) i landet. För björn, järv, varg och örnar. Senare gärna även för utter, mård, räv och grävling Full vetenskaplig insyn och delaktighet Gör studier på: - viltets beteende - lokala åsikter före och efter - veterinärmedicinska aspekter - turistvärdet lokalt, regionalt och nationellt - eventuella problembeteenden hos människor och andra djur 4. Att klargöra att begreppet åtling inte är enhetligt, utan kan innefatta allt från mycket negativa aktiviteter, till mycket positiva. Att det inte rör sig om en debatt OM, utan mera om HUR. 5. Att klargöra att föreningen inte kommer att tolerera den sortens systematiska vuxenmobbing som just nu Vargas Vildmarkslodge utsätts för av ett par medlemmar i föreningen. De bör uteslutas om de fortsätter. 6. Att klargöra att föreningen inte kommer att tolerera att Naturens Bästa-arrangörer gång efter gång går ut i media och angriper både föreningen, Naturens Bästa och duktiga Naturens Bästa arrangörer offentligt, samtidigt som de på inget sätt gör något för föreningen eller Naturens Bästa. Staffan Widstrand fotograf och en av grundarna av Ekoturismföreningen och av Naturens Bästa och av International League of Conservation Photographers. Styrelsemedlem i Ekoturismföreningen under 11 år.