MATEMATIK Datum: 2014-01-14 Tid: förmiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Christo er Standar, Tel.



Relevanta dokument
MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Christoffer Standar, Tel.

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag. A.Heintz Telefonvakt: Jacob Leander, Tel.:

MATEMATIK Datum: Tid: eftermiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag. A.Heintz Telefonvakt: Christo er Standar, Tel.:

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag. A.Heintz Telefonvakt: Tel.:

Viktigaste begrepp, satser och typiska problem från kursen ALA-A år 2013.

Viktiga begrepp, satser och typiska problem i kursen MVE460, 2015.

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

SF1625 Envariabelanalys

G VG MVG Programspecifika mål och kriterier

6. Samband mellan derivata och monotonitet

VÄXANDE OCH AVTAGANDE FUNKTIONER. STATIONÄRA(=KRITISKA) PUNKTER. KONVEXA OCH KONKAVA FUNKTIONER. INFLEXIONSPUNKTER

TATA42: Föreläsning 2 Tillämpningar av Maclaurinutvecklingar

R AKNE OVNING VECKA 1 David Heintz, 31 oktober 2002

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

FÖRELÄSNING 1 ANALYS MN1 DISTANS HT06

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

Envariabel SF1625: Föreläsning 11 1 / 13

Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta

Lösningar till tentamen TEN1 i Envariabelanalys I (TNIU 22)

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål

Matematik E (MA1205)

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

Modul 4 Tillämpningar av derivata

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016

TATA42: Föreläsning 10 Serier ( generaliserade summor )

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic ============================================================

Moment 8.51 Viktiga exempel , 8.34 Övningsuppgifter 8.72, 8.73

Facit till Några extra uppgifter inför tentan Matematik Baskurs. x 2 x

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

Modul 5: Integraler. Det är viktigt att du blir bra på att integrera, så träna mycket.

MATEMATIK 5 veckotimmar

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys

Teorifrå gor kåp

Matematik och modeller Övningsuppgifter

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L

3.1 Derivator och deriveringsregler

Lösningar till Matematik 3000 Komvux Kurs D, MA1204. Senaste uppdatering Dennis Jonsson

TMV225+TMV176 Inledande matematik M, TD Sammanfattning. Läsanvisningar inför tentamen.

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Tentamensuppgifter, Matematik 1 α

Lösningsskisser för TATA

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b 2 a b

9 Skissa grafer. 9.1 Dagens Teori

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

ODE av andra ordningen, och system av ODE

Lösningsförslag TATM

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Denna tentamen består av två delar. Först sex enklare uppgifter, som vardera ger maximalt 2 poäng. Andra delen består av tre uppgifter, som

Prov kapitel FACIT Version 1

Tentamen i Envariabelanalys 1

VÄXANDE OCH AVTAGANDE FUNKTIONER. STATIONÄRA(=KRITISKA) PUNKTER. KONVÄXA OCH KONKAVA FUNKTIONER. INFLEXIONSPUNKTER

TENTAMEN 8 jan 2013 Tid: Kurs: Matematik 1 HF1901 (6H2901) 7.5p Lärare:Armin Halilovic

En vanlig uppgift är att bestämma max resp min för en trigonometrisk funktion och de x- värden för vilka dessa antas.

Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Bengt Andersson, Elias Said, Jonas Stenholm

Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud

Notera att ovanstående definition kräver att funktionen är definierad i punkten x=a.

SF1625 Envariabelanalys

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Lösningar till tentamen TEN1 i Envariabelanalys I (TNIU 22)

Matematik för sjöingenjörsprogrammet

+ 5a 16b b 5 då a = 1 2 och b = 1 3. n = 0 där n = 1, 2, 3,. 2 + ( 1)n n

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Michael Melgaard. Prov i matematik Prog: Datakand., Frist. kurser Derivator o integraler 1MA014

Institutionen för matematik Envariabelanalys 1. Jan Gelfgren Datum: Fredag 9/12, 2011 Tid: 9-15 Hjälpmedel: Inga (ej miniräknare)

Inledning...3. Kravgränser Provsammanställning...22

SF1625 Envariabelanalys

Uppgift 1. Bestäm definitionsmängder för följande funktioner 2. lim

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

MATEMATIK. Ämnets syfte

Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem.

SF1625 Envariabelanalys

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

Satser om gränsvärden med bevis som saknas

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Lösningar kapitel 10

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Kap Inversfunktion, arcusfunktioner.

Svar och arbeta vidare med Student 2008

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

5. Förklara varför sannolikheten att en slumpvis vald lottorad har 7 rätt är x + x 2 innehåller termen 14x. Bestäm

x (t) = 2 1 u = Beräkna riktnings derivatan av f i punkten a i riktningen u, dvs.

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:

När vi ritar grafen kan vi bestämma om funktionen har globalt maximum ( =största värde)

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Modul 5 Integraler

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6

Några viktiga satser om deriverbara funktioner.

MATMAT01b (Matematik 1b)

För teknologer inskrivna H06 eller tidigare. Skriv GAMMAL på omslaget till din anomyna tentamen så att jag kan sortera ut de gamla teknologerna.

Kap Funktioner av flera variabler, definitionsmängd, värdemängd, graf, nivåkurva. Gränsvärden, kontinuitet.

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN 2 SF1664

Transkript:

MATEMATIK Datum: -- Tid: förmiddag Chalmers Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Christo er Standar, Tel.: 7-88 Lösningar till tenta i TMV Analys och linjär algebra K/Bt/Kf, del A.. Sats. Formulera och bevisa satsen om feluppskattning för linjär approimation. Kolla boken. Kap.., Th., sid. 7. (p). Gränsvärde och kontinuitet. i) Formulera de nitionen av gränsvärde. ii) Två funktioner f och g är båda ode nierade i punkten : f() sin ep och g() ln : Bestäm om någon av dessa funktioner kan utvidgas till punkten, d.v.s. om f() eller g() kan de nieras i punkten, så att funktionen blir vänster kontinuerlig i den punkten. I fall det är möjligt ange hur man kan göra det. (p) Vi måste kolla om vänstergränsvärden nns för dessa funktioner då. I fall den nns, så kan funktionen utvidgas till den punkten och bli vänsterkontinuerlig efter utvidgningen. sin ep sin ep ep y ep (y) Instängnigssatsen (satsen om två polismämnnen) medför att sin ep ln + ( ln ()) y ( y ) y y y y (L Hopitals regel) y : Vi ck att båda funktioner har vänstergränsvärde noll i origo och kan då utvidgas till den punkten med värden f() och g() så att de båda blir vänsterkontinuerliga.. Tillämpning av derivator. Betrakta funktionen: g() jj ep( ) Bestäm punkter där funktionen inte är kontinuerlig, singulära punkter, lokala etrempunkter, absolut maimum och absolut minimum om de nns. (p) Bestäm de intervall där funktionen är väande, avtagande, böjningspunkter (in ection points), och de intervall där funktionen är konkav uppåt och konkav neråt. Rita en skiss av grafen till funktionen. (p) Funktionen g är jämn: g() g( ). Det gör att för mest av egenskaper räcker det att undersöka den bara för. Alla strukturer för < blir spegelbild av de för. dg d d d ep( ) e e e for > dg d d ep( ) e e e for < d

Vi observerar att vänsterderivata i origo är är kontinuerlig i origo eftersom + g() punkt. Kritiska punkter är p och p. och högerderivata i origo är. Funktionen g(). Men derivatan saknas och origo är en singulär Andra derivata saknas i origo, eftersom första derivatan saknas. d g d d g d d d ( ep( )) e e e ( ) för > : d d ( ep( )) e + e e ( + ) för < : Nollpunkter för andra derivatan d g är böjningspunkter (in ection points), där grafen till d funktionen ändras från konkav till conve eller tvärtom. Det är punkter och för g -funktionen. Funktionen har två lokala mapunkter i och. Och en lokal minpunkt i origo. Det följer från första derivatans test eftersom derivatan byter tecken från plus till minus i och och byter tecken från minus till plus i origo. g() och g() eftersom ep funktionen går mot noll snabbare än vilken som helst polynom. Man kan visa det med hjälp av LHopitals regel för kvoten för > : ep( ) ep( ). Fallet < visas likadant eller kan använda ep( ) funktionens symmetri. Funktionen antar ett globalt maimum p ep( ) i punkterna ; p och har ett globalt minimum i origo lika med noll. Grafen till funktionen är konkav uppåt för konkav neråt för, ; ; ; :Skiss av grafen:, ;. Den är y.... - -... Linjär approimation. Betrakta funktionen f() arcsin() och dess linjär approimation kring a för : Uppskatta feltermen för den approimationen och ange intervallet där värdet arcsin() måste ligga enligt dessa uppskattningar. (p) Allmänna formler som användes här är:

L() f(a) + f (a)( a); E() f() L() f (s)( a) ( a) min (f (s)) E() ( s[;a] a ; ( a). f () d (arcsin()) p d ; d a) ma s[;a] (f (s)) (arcsin()) ( ) d f () är en väande funktion på intervallet [; a]. Det gör att ma (f (s)) f (a) s[;a] och f () f (a). Detta medför att L() f() L() + ( f(a) ; f (a) p : ; a) f (a) f (a) ; L() ; tan(). Gränsvärden. Beräkna gränsvärdet: sin() tan() sin() (p) Kan lösas med l Hopital metod eller med Taylorutveckling. Visar lösning med l Hopital och produktregeln. tan() cos () cos () cos () sin() cos() cos () ( cos()) ( cos()) ( + cos()). Geometri i rummet. Bestäm skärningspunkten av en linje och ett plan. Linjen är given av ekvationerna y + z. Planet är given av ekvationen + y + z. (p) Svar. (,-,) Vi skriver linjen på parametrisk form och söker "tiden" vid vilkn linjen trä ar planet. Sedan sätter tidens värde i ekvationen för linjen och får punktens koordinater. Fördelen med den metoden att man löser bara en skalär ekvation istället för system av tre ekvationer för,y,z koordinater.

Linjen har parametrisk ekvation + t; y t; z t eller t "tiden" t. y z :Vi sätter uttryck för,y,z i planets ekvation och får en skalär ekvation för ( + t) + ( t) + t t :Ekvationen ger "trä tiden" t och efter insättning i linjensekvation - svaret till problemet: ; y ; z. 7. Geometri i rummet. Bestäm kortaste avståndet mellan linjer med ekvationer: + y + z och t + ; y t; z t +. (p) Allmän formel för avståndet för två linjer med vektorekvationer r P + t V och r Q + t V är: V P V Q A V V För givna linjer V V V P Q V P V Q ; V A j( V V )( P Q)j j( V 7: V )j 8 8 ; ; P ; ; Q V V p + + 8 8. Vektorer. Bestäm endpunkterna A, B av en sträcka AB sådan att punkterna C (; ; ) och D (; ; ) delar AB i tre lika långa sträckor (p) +

Punkterna A; C; D; B ligger längs samma sträcka och avståndet mellan AC, CD och DB är samma. Det gör att vektorer AC, CD och DB är likadana vektorer: AC CD DB D C Detta medför att A C A AC och B D + CD ; B + Tips: Börja lösa uppgifter från den som verkar vara lättats, ta sedan den som känns vara näst lättast o.s.v. Mapoäng: ; : ; : ; : 8