Kväveupptaget ökar i varierande grad

Relevanta dokument
Markens mineralisering medel jämfört med

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Årets kvävemätningar har startat

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Markens mineralisering högre än normalt

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kväveupptaget har tagit fart

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Kväveupptaget ökar ordentligt

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Varmt väder ger snabb utveckling

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Fortsatt varierande kväveupptag

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Oväntat högt kväveupptag

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Liten mineralisering denna vecka

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Utnyttja restkvävet i marken

Varmt väder har gett ökat upptag

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Sista mätningen för den här säsongen

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Nu är höstvetet i axgång

Högt kväveupptag senaste veckan

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Lågt kväveupptag senaste veckan

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Lägre upptag i nollrutorna igen

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Optimal N-giva på våren till höstraps

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Kväve i höstvete 2013

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

R E S U L T A T 2014 OS M S001

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Kvävestrategi i höstvete

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Kvävestrategi i höstvete

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Kvävestrategi i höstvete

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Kvävestrategi i höstvete

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Kväveupptaget ökar i varierande grad Kylan håller tillbaka kväveupptaget, särskilt i Östergötland och Örebro län. Däremot är det bra fart på vetets tillväxt och kväveupptag i Kalmar och på Öland. Södermanland uppvisar störst ökning i kväveupptaget den senaste veckan, både i nollrutorna och i de gödslade fälten. Kväveupptaget börjar öka men det går långsamt Vid mätningen den 15-18 maj var det genomsnittliga kväveupptaget 28 kg per hektar i de ogödslade nollrutorna och 56 kg per hektar i de gödslade fälten. Den senaste veckan har upptaget i nollrutorna i princip legat still (+ 1 kg) medan upptaget i de gödslade fälten har ökat med 15 kg per hektar. I nollrutorna varierade upptaget mellan 8 och 90 kg och i de gödslade fälten mellan 25 och 144 kg per ha. Den senaste tidens kyla bromsar både mineraliseringen och kväveupptaget. Liten kväveleverans från marken i år jämfört med tidigare år Jämför vi 2020 med tidigare år för de gårdar och fält vi har mätt på respektive år ligger kväveupptaget i nollrutorna ungefär 25 kg lägre än 2019 vid motsvarande utvecklingsstadium, se diagram 1. Som vi resonerade i förra veckans Säsongsnytt har vi antagligen haft relativt stora kväveförluster via utlakning under hösten i och med det nederbördsrika och varma vädret och avsaknaden av tjäle. Vi hade också betydligt högre skördar 2019 och mindre restkväve kvar i marken jämfört med torråret 2018. Jämförelsen i diagrammet är ungefärlig eftersom fälten och gårdarna som är med i mätningarna varierar lite mellan åren. Kontakt: Alnarp 036-15 52 82, Linköping 036-15 85 11, Skara 036-15 81 16, Uppsala 036-15 63 41

Diagram 1. Kväveupptag vid olika utvecklingsstadier (median) för de gårdar vi följer varje år. Bra fart på tillväxt och kvävepptag i Kalmar län Höstvetet i Kalmar län har kommit längst i utvecklingen och är nu i DC 37-39, dvs. flaggbladsstadiet. Kväveupptaget i både nollrutor och gödslade fält är också högst i Kalmar län. Kväveupptaget var i medeltal 57 kg/ha i nollrutorna och 101 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Den senaste veckan har upptaget i snitt minskat något i nollrutorna men ökat med 17 kg/ha i de gödslade fälten. Kväveupptaget över tid visas i diagram 3. Diagram 2. Kväveupptaget i fyra höstvetefält i Kalmar län den 18 maj. När mätningarna gjordes var vetet i DC 37-39. På alla fält används stallgödsel regelbundet. Jordarterna är främst lättleror. Sida 2

Diagram 3. Kväveupptag över tid i höstvetefält i Kalmar län. Kväveupptaget i ogödslade rutor fortfarande lågt i Östergötland I Östergötland hade alla fält kommit in i stråskjutningen och vetet hade en till två noder (DC 31-32) när mätningarna gjordes den 15 maj. Kväveupptaget var i medeltal 19 kg/ha i nollrutorna (-2 kg) och 44 kg/ha i de gödslade fälten (+10 kg), se diagram 4. Skillnaden mellan ogödslat och gödslat ökar och nu syns samtliga nollrutor även för ögat. Diagram 4. Kväveupptaget i tolv höstvetefält i Östergötland den 15 maj. När mätningarna gjordes var vetet i DC 31-32. Förfrukterna visas inom parentes och jordarterna varierar från sandig jord till styv lera. I diagram 5-7 visas kväveupptaget över tid. I dem syns att upptaget i nollrutorna än så länge är oförändrat eller i några fall till och med sjunker. Sida 3

Diagram 5. Kväveupptag över tid på fälten i Vårdsberg och Helleberga, Östergötland. Diagram 6. Kväveupptag över tid på fälten i Ullekalv och Högby, Östergötland. På Högby kom det lite regn i samband med senaste mätningen. Sida 4

Diagram 7. Kväveupptag över tid på fälten i Broby och Österstad, Östergötland. Södermanlands län - kväveupptaget har fått fart I Södermanlands län gjordes mätningarna den 18 maj. Höstvetet hade även här en till två noder, DC 31-32. I snitt var kväveupptaget 34 kg/ha i nollrutorna och 61 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 8. Denna vecka fick vi inga mätvärden från fält D14 på St. Lövhulta på grund av tekniska problem. Upptaget har den senaste veckan ökat med hela 8 kg i nollrutorna och 21 kg i fälten, vilket placerar Södermanland i topp när det gäller kväveupptag den senaste veckan, se diagram 9. Diagram 8. Kväveupptaget i tre (av fyra) höstvetefält i Södermanlands län den 18 maj. När mätningen gjordes var vetet i DC31-32. Jordarten är styv lera. På fält D14 fick vi inga mätvärden på grund av tekniska problem med kvävesensorn. Sida 5

Diagram 9. Kväveupptag över tid på fälten i St. Lövhulta och Klahammar, Södermanland. På två av fälten (D15 och D16) har vi bara mätvärden från de senaste två veckorna och på fält D14 saknas värden från det senaste mättillfället. I Örebro län syns en liten ökning I Örebro län gjordes mätningarna i tre nollrutor den 17 maj. Höstvetet hade nått stråskjutningen med en till två noder, DC 31-32. I snitt var kväveupptaget 18 kg/ha i nollrutorna och 44 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 10. Senaste veckan har det gått upp med 10 kg i de gödslade fälten, medan kväveupptaget i nollrutorna i princip legat stilla eller sjunkit något, se diagram 11. Diagram 10. Kväveupptag i tre höstvetefält i Örebro län den 17 maj. När mätningen gjordes var vetet i DC 31-32. Jordarten är mellanlera och lättlera. Sida 6

Diagram 11. Kväveupptag över tid i fälten på Hidinge, Örebro län. Nästa mätning Nästa mätning blir runt kommande helg. Bild 1. Mätning av kväveupptag i nollruta och på den gödslade delen av fält E6, Ullekalv den 15 maj. Foto: Johan Malgeryd Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping En blandning av olika fält Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. På nästa sida hittar du bakgrundsdata och gödslingar för fälten i tabell 1. Sida 7

Sorter, jordarter, förfrukter och kvävegivor för fälten Tabell 1. Förutsättningar som höstvetesort, jordart, förfrukt och gödsling på respektive fält som vi mäter. Plats Sort Jordart Förfrukt Kvävegödsling kg N/ha Vår Höst totalt E1 Vårdsberg Informer mullrik SL höstraps 140 Nej E2 Vårdsberg Linus mullrik SL höstvete 140 Nej E3 Helleberga Informer mmh ML höstvete 14 161 Nej E4 Helleberga Informer mmh ML rödklöverfrö 11 142 Ja E5 Ullekalv Hereford nmh mo LL höstvete 12 176 Nej E6 Ullekalv Hereford nmh l Sa höstraps 12 141 Nej E7 Högby Julius Mo? 150 Nej E8 Högby Julius Mo? 150 Nej E9 Broby Reform mr ML ärter 86 E10 Broby Informer mr ML höstraps 84 E11 Österstad Linus ML korn 149 Nej E12 Österstad Brons ML oljelin 11 149 Nej D13 St Lövhulta Linus SL höstraps 10 135 D14 St Lövhulta Julius SL höstvete 11 135 Stallgödsel växtföljden Hönsflyt 12-15 ton/ha var 3:e år Hönsflyt 12-15 ton/ha var 3:e år Kyckling 4 ton var 6-e år, senast 2018 Kyckling 4 ton var 6-e år, senast 2017 D15 Klahammar Julius ML korn 40 190 Rötrester var 4-e år D16 Klahammar Praktik ML korn 40 190 Rötrester var 4-e år H17 Ljungbyholm H18 Ljungbyholm Mariboss nmh l Mo höstraps 150 Cubus mmh mo LL rödklöverfrö 135 H19 St Frö Torp LL höstkorn 108 H20 St Frö Elixer LL potatis 108 T21 Hidinge Julius mmh ML oljelin 170 Svinflyt T22 Hidinge Julius mmh Mj LL vårkorn 80 Svinflyt T23 Hidinge Julius mh Mj LL ärter 160 Svinflyt Gris/ kyckling var annat år Gris/ kyckling var annat år Svinflyt, ca 17 ton/(ha*år) Svinflyt, ca 17 ton/(ha*år) Sida 8