Livsmedelsverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

MISSIV 1 (1) 2011-02-28 Dnr 5109/2010 Saknr 642 Rådgivningsavdelningen Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt via e-post: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Livsmedelsverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Ert missiv den 24 november 2010 med diarienummer 537-6013-10 Livsmedelsverket har fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som genomförts under år 2010, enligt åtgärd 22 i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram i enlighet med 2 kap. 2 Vattenförvaltningsförordningen. Åtgärd 22 22. Livsmedelsverket behöver, i samråd med Sveriges Geologiska Undersökning, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för övervakning av råvatten för alla dricksvattentäkter i vattenförekomster där det samlade uttaget är större än 10 m 3 /dygn eller försörjer fler än 50 personer. Redovisning av uppdraget Livsmedelsverket har i nära samarbete med Sveriges Geologiska Undersökning, Naturvårdsverket och Vattenmyndigheterna påbörjat ett PM Övervakning av råvatten: en översikt av pågående bevakning och framtida möjligheter, som beskriver myndigheternas samrådsarbete med att uppfylla åtgärd 22. Vattenmyndigheterna har ställt ett antal frågor att besvara för åtgärd 22 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Frågorna besvaras i bifogat PM om övervakning av råvatten. Beslut i detta ärende har fattats av avdelningschef Susanne Carlsson. I den slutliga handläggningen har deltagit statsinspektör Christina Forslund och nationell dricksvattensamordnare Erika Lind, föredragande. Susanne Carlsson Erika Lind

1 (2) 2011-03-14 Dnr 5109/2010 Saknr 642 Rådgivningsavdelningen Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt via e-post: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Komplettering till Livsmedelsverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Ert missiv den 24 november 2010 med diarienummer 537-6013-10 Livsmedelsverket har fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som genomförts under år 2010, enligt åtgärd 22 i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram i enlighet med 2 kap. 2 Vattenförvaltningsförordningen. Åtgärd 22 22. Livsmedelsverket behöver, i samråd med Sveriges Geologiska Undersökning, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för övervakning av råvatten för alla dricksvattentäkter i vattenförekomster där det samlade uttaget är större än 10 m 3 /dygn eller försörjer fler än 50 personer. Redovisning av uppdraget Vattenmyndigheterna har ställt ett antal frågor att besvara för åtgärd 22 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Frågorna besvaras nedan. 1) Hur har Livsmedelsverket planerat att arbeta med åtgärden under2010? Livsmedelsverket har i nära samarbete med Sveriges Geologiska Undersökning, Naturvårdsverket och Vattenmyndigheterna påbörjat ett projekt för att kartlägga pågående övervakning av råvatten samt de krav på övervakning och rapportering som finns i nuvarande lagstiftning. Samverkansprojektet ska presentera ett underlag med förslag till åtgärder som syftar till att förbättra den nationella övervakningen av råvatten. 2) Finns det någon tidsplan för detta arbete? Samverkansprojektet startade under hösten 2010 och fortsätter under 2011, då ett underlag med förslag till åtgärder beräknas vara färdigt.

LIVSMEDELSVERKET MISSIV 2 (2) Rådgivningsavdelningen 2011-02-28 Dnr 5109/2010 Saknr 642 3) Hur planerar Livsmedelsverket för samverkan med SGU? Beskriv kortfattat hur samverkan kommer att se ut? Samverkansprojektet genomförs tillsammans med SGU och övriga myndigheter i workshops och möten. 4.) Ser livsmedelsverket ett behov av att samarbeta med vattenmyndigheten? I så fall med vad? Vattenmyndigheterna och Naturvårdsverket ingår i projektgruppen. 5.) Hur stämmer VM:s kostnadsberäkningar överens med uppdraget enligt livsmedelsverket? Livsmedelsverket anser att Vattenmyndigheternas kostnadsberäkning verkar överensstämma med uppdraget. 6.) Vilka genomgripande frågor behöver lösas för att kunna uppfylla syftet med åtgärden? Viktiga frågor som måste belysas för att kunna uppfylla åtgärden är Vilka skyldigheter finns i lagstiftningen för övervakning av råvatten? Vilka myndigheter och aktörer är ålagda att uppfylla dessa skyldigheter? Vilka krav på rapportering finns i lagstiftningen? Finns det övrig miljöövervakning av råvatten? Vilka myndigheter behöver nya bemyndiganden för miljöövervakning av råvatten om det inte finns utrymme enligt rådande lagstiftning? Christina Forslund Statsinspektör

Övervakning av råvatten: en översikt av pågående bevakning och framtida möjligheter Livsmedelsverket 28 februari 2011 1

Innehåll Introduktion. 4 Syfte med PM...5 Avgränsningar...5 Roller och ansvar för råvattenkontroll.. 6 Naturvårdsverket...6 Sveriges geologiska undersökning...6 Vattenmyndigheterna...7 Livsmedelsverket...8 Dricksvattenföreskrifterna...9 Råvatten och miljöbalken 9 Branschriktlinjer om råvatten... 10 Övervakning av råvatten i Sverige.11 Övervakningsprogram.12 Nationellt miljöövervakningsprogram Sötvatten... 12 Nationellt miljöövervakningsprogram Jordbruksmark....12 Uppföljning av kalkning....12 Regional övervakning gemensamma delprogram...13 Övervakning av Naturvårdsverket... 14 Nationell miljöövervakning programområde Sötvatten...14 Trendvattendrag... 14 Flodmynningar... 14 Sjöar trendstationer... 14 Sjöar omdrevsstationer....15 Stora sjöar (Vänern, Vättern, Mälaren... 15 Nationell miljöövervakning programområde Jordbruk. 17 2

Typområden på jordbruksmark... 17 Pesticider i typområden och åar... 17 Delprogrammet Observationsfält... 17 Integrerad kalkeffektuppföljning (IKEU)...17 Rekreationsvatten/Badvattendirektivet... 18 Miljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten... 18 Övervakning av Sveriges geologiska undersökning... 19 Trend och omdrevsstationer Grundvatten... 19 SGU:s grundvattennät... 19 Integrerad miljöövervakning grundvatten... 19 Övervakning inom vattenförvaltningen.20 Förslag till övervakningsprogram... 21 Vattenvårdsförbunden och recipientkontroll... 21 Avslutande diskussion... 22 Lagstiftning ang. övervakning och rapporteringskrav...22 Relaterade frågor & utmaningar för dataförsörjningen....22 Förankring hos ytterligare aktörer....23 Tidsplan och aktiviteter...23 Referenslista... 24 Bilaga 1.... 24 1. Frågor som kvarstår att hantera.. 24 2. Tänkbara steg i processen.26 3

Introduktion Genomförandet av vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, innebär att Sverige ska kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål/kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöerna i Sverige samt övervaka dem. Syftet är att uppnå målsättningen god vattenstatus i alla vatten senast år 2015. Andra kvalitetskrav får fastställas om det finns särskilda skäl. Vattenmyndigheten har i uppgift att fastställa miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan, vilket gjordes i december 2009 efter att ha genomfört ett samråd. I december 2009 fastställdes de slutliga dokumenten vilka gäller för perioden 2010 2015. Vattenmyndigheterna inom de fem vattendistrikten har beslutat om åtgärdsprogram enligt 5 kap. 5 miljöbalken och 6 kap. 1 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF). Besluten kungjordes den 22 januari 2010. I Vattenmyndigheternas dokument Åtgärdsprogram 2009 2015 finns en åtgärd som riktar sig mot Livsmedelsverket: Livsmedelsverket behöver, i samråd med Sveriges geologiska undersökning, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för övervakning av råvatten för alla dricksvattentäkter i vattenförekomster där det samlade uttaget är större än 10 m 3 /dygn eller försörjer fler än 50 personer. De vattenförekomster som avses är sådana som används för uttag som ger mer än 10 m 3 /dygn eller försörjer fler än 50 personer med dricksvatten. Det finns inget i RDV eller VFF eller SGU:s föreskrifter till vattenmyndigheterna som säger att den aktuella frågan om angivandet av råvattnets kvalitet rör alla dricksvattentäkter i en förekomst där det samlade uttaget är större än 10 m 3 /dygn eller försörjer fler än 50 personer. Det är således inte nödvändigt att inkludera brunnar som används vid enskild vattenförsörjning även om det samlade uttaget från dessa överskrider den angivna gränsen. I miljömålspropositionen (Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete, regeringens proposition 2009/10:155) står följande angående övervakning av råvatten: Regeringen anser att övervakningen av grundvattnet behöver förbättras. Tillgången till data är en nyckel för miljömålsuppföljning och åtgärdsplanering. Bedömningen baseras bl. a. på SGU:s redovisning av ett tidigare regeringsuppdrag (dnr N2006/1726/FIN) Förslag till förbättring av kunskapsförsörjningen avseende grundvattenkvalitet. SGU har tidigare lyft fram betydelsen av att lagreglera kontrollen av råvatten vid allmänna vattentäkter i syfte att säkerställa data av för övervakningen godtagbar kvalitet. Mot bakgrund av detta initierade Livsmedelsverket en workshop tillsammans med Sveriges geologiska undersökning (SGU), Naturvårdsverket och Vattenmyndigheterna, vilken genomfördes den 15 november 2010. Syftet med workshopen var att adressera frågor om övervakningen av råvatten av centrala aktörer. Under mötet diskuterades flera alternativ för nästa steg, varav en kartläggning/ studie var ett förslag bland många. 1 Livsmedelsverket föreslog att en översikt och initial kartläggning behövs för att ge en fördjupad insikt om frågeställningarna som uppkommit, varefter ytterligare workshops kan genomföras enligt föreslagna riktningar. Genomförda workshop och föreliggande PM är att se som steg i syfte att hantera åtgärd 22 som Vattenmyndigheterna formulerat i sina åtgärdsprogram. 1 Se bilaga 1. 4

Syfte med PM Det övergripande syftet med denna PM är att ge en översyn av hur kontroll av råvatten i Sverige fungerar idag, vilka som utför denna och hur den överensstämmer med föreliggande lagstiftning och utgivna branschriktlinjer och hur kontrollen idag tillfredsställer eller bidrar till behoven: som underlag för dricksvattenberedning för kunskap om variationer i råvattnets kvalitet för kartläggning och analys enligt VFF för övervakning enligt VFF för identifiering av eventuella försämringar av råvattnets kvalitet som underlag till vattenförsörjningsplaner och VA planer för uppföljning av påverkan från grundvattenbortledning och infiltration(enligt kontrollprogram) Denna PM söker besvara följande frågeställningar: Vilken information om råvatten insamlas redan idag? Hur hanteras/ förvaras/ synkroniseras denna information? Vilka glapp, behov och problem finns med dagens situation? Hur kan dessa problem adresseras, t.ex. genom bemyndiganden av olika aktörer att utöka övervakning av råvattnet? Enligt vilket lagutrymme kan råvattenkontrollen föreskrivas? Avgränsningar Åtgärden som är riktad mot Livsmedelsverket gäller råvatten som ska beredas till dricksvatten, d.v.s. råvatten i intagspunkter till vattenverk. När råvattnet har passerat intagspunkten blir det dricksvatten, vilket gör att det jämställs med livsmedel och livsmedelslagen ska tillämpas. Detta dricksvatten har i huvudsak råvattnets (grund eller ytvattnets) fysikaliska och kemiska egenskaper så länge det inte genomgått några beredningssteg. Fysikalisk kemisk analys av detta råvatten bidrar alltså till kartläggningen av fysikaliskt kemiska egenskaperna hos en grundvattenförekomst (eller ytvattenförekomst), närmare bestämt inom intagspunktens tillrinningsområde. Miljöövervakning av grundvatten eller ytvatten i olika syften genom provtagning med andra anordningar än intag till allmänna vattentäkter faller utanför ramen för denna åtgärd. I den följande texten beskrivs emellertid även hur miljöövervakningen är organiserad och vilka beröringspunkter som finns mellan kontroll av råvattnets kvalitet och miljöövervakning. 5

Roller och ansvar inom råvattenkontrollen I följande avsnitt redovisas de roller och ansvar respektive myndighet och aktör har på nationell, regional och lokal nivå i övervakning av råvatten. Naturvårdsverket Av 1 förordningen (2009:1476) med instruktion för Naturvårdsverket framgår att Naturvårdsverket är förvaltningsmyndighet på miljöområdet för verksamhet som rör bl.a. klimat och luft, vatten och hav, förorenade områden, miljöövervakning och miljöforskning. Naturvårdsverket har en central roll i miljöarbetet och ska vara pådrivande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Miljöövervakning faller inom Naturvårdsverkets verksamhetsområde. Enligt 3 samma förordning ska Naturvårdsverket särskilt: ansvara för den centrala tillsynsvägledningen inom sitt verksamhetsområde, samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete, 7. efter samråd med berörda myndigheter och organisationer ansvara för genomförandet av miljöövervakningen och beskriva och analysera miljötillståndet och miljöutvecklingen, 15. vara samlande i vatten och havsmiljöarbetet genom att samordna vattenmyndigheterna för ett effektivt genomförande av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Vattenförvaltningsförordningen är övergripande till sin natur. För att noggrannare reglera de delar som ingår i förordningen har Naturvårdsverket (NV) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) bemyndigande att skriva föreskrifter, allmänna råd till föreskrifterna samt handböcker som mer i detalj styr arbetet. Nya föreskrifter om ytvatten från Naturvårdsverket är följande dokument: NFS 2007:4 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön NFS 2006:1 Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. NFS 2006:11 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Sveriges geologiska undersökning Av 1 förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning framgår att Sveriges geologiska undersökning är förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. Miljöövervakning i allmänhet faller således inte uttryckligen inom myndighetens verksamhetsområde. Av regleringsbrevet för budgetåret 2011 avseende Sveriges geologiska undersökning inom utgiftsområde 24 Näringsliv framgår bl.a. följande: 6.5 Villkor för bidragsfinansierad verksamhet SGU får ta emot bidrag från Naturvårdsverket för: färdigställande av databas för vattentäkter och framtagande av hydrogeologiskt underlag för vattenplaneringen i vattendistrikten samt stöd och underlag till vattenmyndigheterna i frågor om nyttjande av landets grundvattenresurser, 6

Av regleringsbrevet framgår således att SGU får ta emot bidrag från Naturvårdsverket för fullgörandet av vissa uppgifter som tillsynes faller utanför myndighetens omedelbara ansvarsområde. Vattenmyndigheterna De miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som vattenmyndigheterna fastställde i december 2009 baserar sig på en omfattande kartläggning och analys där bl.a. data från övervakning av yt och grundvatten utgör viktigt underlag. Vattenmyndigheterna har även ett ansvar att utforma övervakningsprogram för yt och grundvatten enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF). En rimlig tolkning av direktivets skrivningar om medlemsländernas övervakningsprogram är att dessa skulle anpassas efter direktivets krav på omfattning och frekvens och vara klara att rapporteras till EU/WISE i december 2006. Detta för att kunna användas under kartläggning och analys inför de miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som gäller 2009 2015. 7 kap. Övervakning (VFF): 1 Varje vattenmyndighet ska se till att program för övervakning av vattnets tillstånd i vattendistriktet upprättas och genomförs enligt artikel 8 i direktiv 2000/60/EG och artikel 3 i direktiv 2008/105/EG. Programmen ska vara klara och tas i bruk senast: den 22 december 2006 i fråga om program enligt direktiv 2000/60/EG, och den 22 december 2009 i fråga om program enligt direktiv 2008/105/EG. Programmen ska därefter revideras minst vart sjätte år efter den 22 december 2006. När vattenmyndigheten genomför programmen ska det ske i samarbete med de myndigheter, kommuner, organisationer och övriga som vattenmyndigheten finner lämpligt (VFF 7 kap 1 ). 2 Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) får för sina respektive ansvarsområden meddela närmare föreskrifter om programmens innehåll och genomförande. Sverige rapporterade mars 2007 en mindre andel av den övervakning som pågick 2006. Orsaker till detta var flera: ansvaret för finansiering, utförande, datainsamling och datalagring vad gäller övervakning av vatten är spridd på flera myndigheter och det tog tid att få överblick, få data i likartat format, att sammanställa, utvärdera, anpassa den efter RDV/VFF. vattenmyndigheterna var operativa först under 2005 vattenmyndigheterna styr inte den svenska övervakningen av vatten, varken juridiskt eller ekonomiskt utan ska genomföra programmen i samarbete med de myndigheter, kommuner, organisationer och övriga som vattenmyndigheten finner lämpligt (VFF 7 kap 1 ). De övervakningsprogram som rapporterades 2006 är i behov av komplettering bland annat med en förstärkning av grundvattenövervakningen och den kvantitativa övervakningen. Enligt vattenmyndigheternas arbetsplan ska övervakningsprogram II vara klart för beslut i juni 2012 och under 2016 ska övervakningsprogram III vara klar. Vattenmyndigheterna har påbörjat arbetet med att uppdatera information om pågående övervakning i VISS och med att ta fram urvalskriterier för vilka stationer som ska svara mot VFF/RDV. Den regionala övervakningen (RMÖ program) finansieras av Naturvårdsverket och utgår till viss del från ett antal gemensamma delprogram som länen kan välja att utföra sin övervakning utifrån, helt eller delvis. Hur länen väljer att lägga upp sin övervakning står dem fritt. Inför den löpande RMÖprogramperioden 2009 2014 anpassade länen sin övervakning i varierande grad som svar på VFF/RDV till de avgränsade vattenförekomster som finns. Men i exempelvis Södra Östersjöns 7

vattendistrikt sker en stor andel (82 %) av grundvattenövervakningen (nationell och regional) utanför de vattenförekomster som är riskklassade på grund av påverkan av föroreningar från punkt och diffusa källor. Det kan däremot finnas kommunal övervakning i dessa vatten och denna information blir avgörande för att långsiktigt säkra god kemisk och kvantitativ status (2015, 2021, 2027). Livsmedelsverket Av förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket framgår bl.a. att verket som förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor har till uppgift att i konsumenternas intresse arbeta för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Vidare framgår att Livsmedelsverket ska verka för en effektiv och likvärdig livsmedelskontroll i hela landet, leda och samordna livsmedelskontrollen samt bedriva undersökningar av livsmedel och matvanor samt utföra analyser, utveckla metoder och utföra risk och nyttovärderingar på livsmedelsområdet. Livsmedelsverket har dessutom ålagts att ansvara för den nationella samordningen av dricksvattenfrågor. Detta för verket förhållandevis nya åliggande åtföljdes inte av några ytterligare bemyndiganden, dvs. verket gavs inte möjlighet att genom föreskrifter eller beslut driva igenom samordningsåtgärder. Som framgår av ovanstående faller övervakning av kvaliteten hos annat vatten än sådant vatten som omfattas av livsmedelslagstiftningen utanför Livsmedelsverket ansvarsområde. Det samma gäller övrig övervakning med annat syfte än produktion av säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Enligt 3 livsmedelslagen (2006:804) ska vatten, vid tillämpning av lagen, jämställas med livsmedel, från och med den punkt där det tas in i vattenverken till den punkt där värdena ska iakttagas enligt artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten. Av 20 livsmedelslagen framgår att en kontrollmyndighet har, i den utsträckning som behövs för kontrollen, bl.a. har rätt att på begäran få upplysningar och ta del av handlingar. Detta bemyndigande ska inte förstås innebära att en behörig kontrollmyndighet kan kräva återkommande rapportering, utan snarare att myndigheten har rätt att på förekommen anledning kräva att få ta del av för kontrollen relevant information. Av 18 livsmedelsförordningen (2006:813) framgår att Livsmedelsverket ska fullgöra de uppgifter som enligt de EU bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen ankommer på en behörig myndighet, om inte uppgiften ankommer på annan myndighet. Av tillkännagivandet (2010:231) om de EU bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen framgår vilka EU bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen. Av 23 29 förordningen framgår Livsmedelsverkets kontrollansvar samt att verket ska samordna övriga kontrollmyndigheters verksamhet och lämna stöd, råd och vägledning i verksamheten. Livsmedelsverket ansvarar inte för kontrollen av att dricksvattenproducenter följer livsmedelslagstiftningen. 8

Livsmedelsverket får enligt 30 31 förordningen meddela föreskrifter om hur offentlig kontroll ska bedrivas, om skyldighet för en kontrollmyndighet att lämna information till en länsstyrelse eller till verket om den kontrollverksamhet som bedrivs och om skyldighet för en verksamhetsutövare att utöva en efter verksamheten lämpad egenkontroll. Livsmedelsverket saknar bemyndigande att meddela föreskrifter om rapporteringsskyldighet för livsmedelsföretag, inklusive sådana företag producerar och/eller distribuerar dricksvatten. Inte heller har verket bemyndigande att meddela föreskrifter om skyldighet för nämnda verksamhetsutövare att företa annan egenkontroll än sådan som kan anses motiverad ur ett livsmedelssäkerhetsperspektiv. Dricksvattenföreskrifterna Det ställs krav på kontroll av råvatten genom dricksvattenföreskrifterna. Av Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten, omtryckt (LIVSFS 2005:10), följer att 3 Beredning och distribution Vid beredningen av dricksvatten skall sådana metoder användas som krävs för att säkerställa att det uppfyller kraven i dessa föreskrifter när det når användarna. Särskild hänsyn skall tas till beskaffenheten av det vatten som är avsett att efter beredningen användas som dricksvatten (råvattnet) och risken för kvalitetsförändringar under distributionen. Paragrafen pekar på råvattnets stora betydelse för utformningen av beredningen. Även om föreskrifterna inte innehåller speciella riktvärden och exakta krav på provtagnings och analysfrekvenser för råvatten innebär det inte att det saknas krav på kontroll av råvatten. I Livsmedelsverkets vägledning om dricksvatten, som ersatt de gamla allmänna råden, finns rekommendationer för bedömningar enligt och tillämpning av lagstiftningen. Kunskap om variationer i råvattnets kvalitet på kort och lång sikt är en förutsättning för att kunna utforma beredningen i vattenverket, liksom för styrning av beredningsprocesserna. Det är speciellt viktigt av säkerhetsskäl att kartlägga de sämsta förhållandena i råvattnet, och att sedan se till att beredningen klarar dessa med marginaler. Det är viktigt att råvattnet har så bra kvalitet som möjligt. Bra råvattenkvalitet gör det lättare att producera ett bra dricksvatten, genom att beredningen i vattenverket kan göras enkel. Det är också viktigt att skaffa sig kunskap om föroreningskällor i råvattentäkten och i råvattentäktens tillrinningsområde och kontinuerligt arbeta för att avlägsna dessa. Upphävda krav om råvatten De regler, riktvärden och allmänna råd om råvatten från ytvatten som fanns i Livsmedelsverkets upphävda kungörelse (SLVFS 1989:30) om dricksvatten, ändrad (SLVFS 1993:35), baserades på direktiv 75/440/EG om den kvalitet som krävs på det ytvatten som är avsett för framställning av dricksvatten samt direktiv 79/869/EEG om mätmetoder samt provtagnings och analysfrekvenser avseende ytvatten för dricksvattenframställning. Dessa direktiv upphävdes den 22 december 2007, sju år efter att Rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 trädde i kraft, enligt artikel 22, punkt 1, i direktiv 2000/60/EG. 9

Råvatten och miljöbalken Utdrag ur proposition 1997/98:45 med förslag till miljöbalk; sidan 264: Dricksvatten är ett livsmedel för vilket det finns särskild lagstiftning och som därför inte som sådant berörs av miljöbalken. Däremot kan kvalitetskrav ställas på vattentäkterna vilket framgått av genomgången av direktiv (75/440/EEG) om kvalitet på ytvatten avsett att användas som dricksvatten. Det finns även ett direktiv till skydd för grundvattnet 80/68/EEG) som behandlas i avsnittet om miljöfarlig verksamhet. Som angetts tidigare pågår ett arbete inom EU att ersätta bl.a. dessa direktiv med ett ramdirektiv för vattenresurser. Utredningens föreslår att direktivens krav på yt och grundvatten som skall användas som råvatten för produktion av dricksvatten, ska omvandlas till miljökvalitetsnormer så att råvatten får skydd av miljöbalkens regler. Branschriktlinjer om råvatten Svenskt Vatten har under 2008 tagit fram branschriktlinjer för krav på råvattenkvalitet, gällande ytvatten såväl som grundvatten, i samband med produktion och beredning av dricksvatten. Branschriktlinjen, Råvattenkontroll Krav på råvattenkvalitet, innehåller riktvärden både för mikrobiologiska och kemiska parametrar samt förslag till provtagnings och analysfrekvens för råvatten från ytvatten och grundvatten. Riktvärdena för råvattenkontroll är hämtade från SLVFS 1993:35 och vägledningen till SLVFS 2001:30. 10

Övervakning av råvatten i Sverige Råvatten analyseras av huvudmännen för allmänna vattentäkter i syfte att skaffa de kunskaper som är en förutsättning för att kunna tillämpa fysikaliska, mikrobiologiska och kemiska processer som behövs vid beredning av råvatten till dricksvatten och som bl. a. innebär att: 2 avlägsna föroreningar ur råvattnet skapa barriärer mot mikrobiologisk förorening avstämma dricksvattnets kvalitet så att det passar distribution och konsumtion Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att genomföra övervakning av den yttre miljön, bl.a. i sjöar och vattendrag och grundvatten. Genomförandet av den nationella övervakningen har alltsedan Naturvårdsverket fick uppdraget genomförts av de organisationer som redan före 1978 genomförde övervakning av dessa miljöer, nämligen Naturvårdsverkets limnologiska undersökning (numera institutionen för vatten och miljö vid SLU) respektive Sveriges geologiska undersökning. SGU har sedan 1968 såväl inom Grundvattennätets kemiska program som inom den Nationella Miljöövervakningen utnyttjat enskilda brunnar och allmänna vattentäkter för att komma åt djupt grundvatten i sedimentär berggrund och i stora sand och grusavlagringar. SGUs personal utför provtagningen och övervakningsprogrammen bekostar analyserna. Regional övervakning av grundvatten, som hittills varit av mycket ringa omfattning, men som förhoppningsvis kommer att öka i omfattning, som en följd av behovet inom vattenförvaltningen, har ofta utnyttjat analyser av råvatten. Det kan röra sig om allt från utnyttjande av data från huvudmannens egenkontroll till provtagning och analys i länsstyrelsens egen regi. Vattenmyndigheterna ska, i sin kartläggning och analys av grundvattenförekomster som bedömts vara under risk att inte uppfylla målen, enl. 2.3 i bilaga II RDV ange den kemiska sammansättningen hos de vatten som tas ut från grundvattenförekomsten. Detta är angivet i SGU:s föreskrifter SGU FS 2006:1 om kartläggning och analys av grundvatten enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Föreskrifternas 7 lyder: Information från vattenanalyser utförda på råvatten och obehandlat dricksvatten från allmänna grundvattentäkter skall lämnas till SGU. Uppgifterna ska lämnas i digital form. Kemiska och mikrobiologiska analysdata av råvatten datalagras i SGU:s Vattentäktsarkiv efter digital distribution från laboratorierna efter medgivande av huvudmän för vattentäkterna. Syftet är att kommunerna ska ha lättillgängliga råvattendata för sina vattenförsörjningssyften, och att bidra till miljömålsarbetets och vattenförvaltningens behov av grundvattenkemiska data. Övriga grundvattenkemiska tidsseriedata, som genereras genom den nationella miljöövervakningen, regionala miljöövervakningen och grundvattennätets kemiska program lagras i Grundvattennätets databas och är data som SGU håller som nationell datavärd för grundvatten på uppdrag av Naturvårdsverket. 2 Se Råvattenkontroll Krav på råvattenkvalitet, Svenskt Vatten, 2008 12 08. 11

Övervakningsprogram Naturvårdsverket driver ett nationellt miljöövervakningsprogram och har även samordningsansvar för den regionala miljöövervakningen, som i övrigt drivs av länsstyrelserna. Samordningen innebär bland annat att miljöövervakningen genomförs av aktörerna på ett jämförbart sätt, och att resultaten är tillgängliga för alla som är intresserade. Data, sammanställningar och analyser publiceras i rapporter och på nätet. Några andra centrala och viktiga övervakningsinsatser är egenkontroll och recipientkontroll, uppföljning av kalkning av mark och sjöar och olika naturinventeringar. En del av övervakningsinsatserna sker i sådana yt och grundvatten som dessutom kan utgöra dricksvattentäkter eller dricksvattenförekomster. Nationellt miljöövervakningsprogram av Sötvatten Sötvattensprogrammet ger underlag för att bedöma status och storskalig påverkan på sötvattenmiljön ur ett nationellt perspektiv. Underlaget kan även användas vid bedömning av status hos sjöar, vattendrag samt grundvatten regionalt och lokalt. Det styrs av kraven på uppföljning av nationella miljömål, underlag för nationella indikatorer, internationella åtaganden, samt av utveckling av bedömningssystem och övervakning. Programmet är inriktat på de nationella miljömålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Giftfri miljö och Ett rikt växt och djurliv. Övervakning av ytvatten sker i delprogrammen: Trendstationer Vattendrag, Flodmynningar, Trendstationer sjöar, Omdrevsstationer sjöar, Stora sjöar. Här mäts bl. a. vattenkemi, djurplankton, växtplankton, makrofyter, miljögifter i fisk. Övervakning av grundvatten sker i delprogrammet trend och omdrevsstationer Grundvatten och utförs av SGU. Här mäts vattenkemi. Nationellt miljöövervakningsprogram Jordbruksmark Miljöövervakningen av jordbruksmark syftar främst till att ta fram underlag för att bedöma jordbruksverksamhetens påverkan på miljön. Programmet levererar också underlag för uppföljningen av miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning och En giftfri miljö. Delprogrammet observationsfält: För att studera hur jordbrukets påverkan på yt och grundvattenkvaliteten analyseras bland annat grundvatten, dräneringsvatten och ytvatten från 13 försöksfält (åkrar) i olika delar av landet. Delprogrammet Typområden: Mäter och beräknar halter av näringsämnen samt rester av bekämpningsmedel i yt och grundvatten i 8 jordbruksdominerande områden. Uppföljning av kalkning Naturvårdsverket ansvarar för den nationella uppföljningen av kalkning. Länsstyrelserna ansvarar för den regionala uppföljningen, men en stor del av arbetet utförs av kommuner och konsulter. Det långsiktiga målet med kalkningsverksamheten är att i försurade sjöar och vattendrag bevara eller återskapa ett för platsen naturligt växt och djurliv tills dess att försurningsproblemen upphör. Vattenkemiska och biologiska undersökningar görs regelbundet i sjöar och vattendrag med standardiserade metoder. 12

Regional miljöövervakning Gemensamma delprogram De gemensamma delprogrammen använder sig av samma övervakningsmetoder och samordnar planering, datalagring och utvärdering mellan de berörda länsstyrelserna och centrala myndigheterna. På detta sätt möjliggörs mer tillförlitliga bedömningar av miljötillståndet vilket skapar en överblick över all den miljöövervakning som bedrivs i Sverige inom ett givet problemområde. Gemensamma delprogram inom programområdet sötvatten som berör råvatten: Grundvattennivåer i Norrland Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag Grundvattenkemi i Norrland Grundvatten påverkat av tätort och jordbruk Saltpåverkat grundvatten i kustområden Vattenkvalitet i sjöar (kartering) Vattenkvalitet i sjöar Vattenkvalitet i vattendrag Vattenväxter i sjöar Kiselalger i vattendrag Dataförvaring All Data inom den nationella miljöövervakningen och delar av den regionala miljöövervakningen lagras hos nationella datavärdar. Här får man tillgång till data, kartor och i vissa fall även karttjänster. Där finns även beskrivningar av de dataformat, kvalitetssystem och metoder som används inom undersökningarna. Data finns från både pågående och avslutade undersökningar. Vad saknas För att nå miljömålet giftfri miljö mäts inte alla ämnen som behövs. En av huvudorsakerna är till detta är att dotterdirektivet (Referens ska införas) som det är utformat idag för de flesta ämnen/ämnesgrupper har tagit fram normativa värden för vattenfas. De mätningar utförs i Sverige görs i ackumulerande matriser som biologisk vävnad och sediment. Detta beror i sin tur på att där finns oftast de högsta halterna och visar vad som är biologiskt tillgängligt. 13

Övervakning av Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning programområde Sötvatten Trend och omdrevsstationer Grundvatten se avsnitt om övervakning av SGU Trendvattendrag Delprogrammet omfattar månadsvis provtagning och analys av vattenkemi i 67 vattendrag (en station per vattendrag) jämnt fördelade över hela Sverige. Kärnan i programmet utgörs av 28 stationer där samtliga parametrar analyseras. Syftet är att kunna göra en integrerad bedömning av tillståndet utifrån fisk, bottenfauna, kiselalger och vattenkemi. Därutöver undersöks enbart bottenfauna, kiselalger och vattenkemi på ytterligare 20 lokaler i vattendrag som är mindre lämpliga för fiskundersökningar. Enbart vattenkemiska undersökningar genomförs i 19 vattendrag med långa tidsserier. De vattenkemiska undersökningarna omfattar variabler som är relevanta för att följa tillstånd och förändringar i surhet, näringsämnen, metaller och organiskt material, samt vattenkemisk status. Undersökningarna av kiselalger, bottenfauna och fisk ska ge en bild av vattnens ekologiska status och det biologiska samhällets reaktion på olika typer av miljöförändringar, t.ex. förändringar i klimat och deposition av sura ämnen. 3 Flodmynningar Delprogrammet omfattar månadsvis provtagning och analys av vattenkemi i 47 större vattendrag som mynnar i havet (en station per vattendrag). Målet med delprogrammet är att ta fram ett dataunderlag som beskriver tillståndet i de viktigaste flodmynningarna samt den ämnestransporten från Sverige via stora vattendrag ut till havet. Syftet med trendstationer är att beskriva mellanårsvariation och antropogen påverkan. Data utgör även ett viktigt komplement till den regionala miljöövervakningen inom den Samordnade Recipient Kontrollen. Stationsnätet täcker 82 % av Sveriges yta och 85 90 % av det avrinnande vattnet provtas. Provplatserna ligger ofta en bit uppströms eventuella tätorter vid vattendragens mynningspunkt. 4 Sjöar trendstationer Delprogrammet ska ge ett mått på tillstånd i lokalt opåverkade sjöar i Sverige. Mätprogrammen i ca 110 sjöar är inriktade på olika biologiska och kemiska provtagningar. I programmen ingår standardiserat provfiske med nät och provtagningar av växtplankton, djurplankton, bottenfauna och makrofyter. Eftersom trendsjöarna är relativt opåverkade av punktutsläpp bidrar delprogrammet till att upprätta ett referensnät över tillstånd och diffus påverkan i små sjöar i landet. Informationen kan även användas som referenser för olika program för recipientkontroll. 3 Analysvariabler: ph, konduktivitet, Ca, Mg, Na, K, alkalinitet, aciditet, SO 4, Cl, F, NH 4 N, NO 3 N, NO 2 N, Kjeldahlkväve, Tot N, Tot P, PO 4 P, COD Mn, absorbans, Si, TOC, Fe, As, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Mn, Ni, Pb, V, Zn 4 Analysvariabler: ph, konduktivitet, Ca, Mg, Na, K, alkalinitet, aciditet, SO 4, Cl, F, NH 4 N, NO 3 N, NO 2 N, Kjeldahlkväve, Tot N, Tot P, PO 4 P, COD Mn, absorbans, Si, TOC, Fe, As, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Mn, Ni, Pb, V, Zn. 14

Delprogrammet omfattar provtagning och analys av vattenkemi, bottenfauna och växtplankton i 109 sjöar, och fisk i 45 av sjöarna, och makrofyter i 20 av sjöarna. Den vattenkemiska provtagningen omfattar provtagning i ytvatten 4 ggr/år motsvarande ett prov per säsong. Provtagning av bottenfauna och växtplankton sker en gång per år, höst (t.ex. oktober) respektive sen sommar (augusti) i 96 av dessa sjöar. I 10 av sjöarna genomförs månadsvis provtagning av vattenkemi under den isfria perioden och de vattenkemiska analyserna omfattar även metaller. I dessa 10 sjöar provtas växtplankton och djurplankton 4 ggr/år, och årliga provfisken och provtagning av litoral, sublitoral och profundal bottenfauna. Årliga provfisken utförs även i fem av de övriga sjöarna, och i ytterligare 30 sjöar utförs provfisken vart sjätte år, se tabell. 5 Tabell 1. Moment och antal provtagningar per år. Antal sjöar Kemi Metall Fytoplankton Zooplankton Bottenfauna Fisk 10 8 2 4 2 1 1 5 4 1 1 1 1 30 4 1 1 1 1/6 64 4 1 1 1 Sjöar omdrevsstationer Undersökningen omfattar provtagning av vattenkemi i 800 nya sjöar per år. Efter sex år har 4 800 sjöar provtagits, varvid omdrevet börjar om med de 800 första sjöarna igen. Sjöarna är utvalda genom slumpning ur SMHI:s sjöregister för att ge möjlighet till en statistisk beräkning av tillståndet i alla Sveriges sjöar. Underlaget räcker inte till för att beskriva tillståndet på länsnivå. Länsstyrelserna har därför erbjudits möjligheten komplettera med ytterligare sjöar i samband med den nationella provtagningen av sjöar i omdrev. De analyserade parametrarna omfattar sådana som har direkt ekologisk relevans, som t ex närsalter och metaller, men även stödparametrar, som t ex baskatjoner och klorid som används för att tolka orsaker till variationen i de direkt miljörelaterade parametrarna. 6 Stora sjöar (Vänern, Vättern, Mälaren) Miljöövervakningen i sjöarna följer tillstånd, trender och effekter i miljön. Verksamheten ska beskriva tillståndet i miljön på sådant sätt att de är användbara i miljöarbetet. Vänerns vattenvårdsförbund, Vätternvårdsförbundet samt Mälarens vattenvårdsförbund ansvarar för de samordnade miljöövervakningsprogrammen på uppdrag av Naturvårdsverket, länsstyrelserna och vattenvårdsförbunden vid respektive sjö. 7 5 Analysvariabler: ph, konduktivitet, Ca, Mg, Na, K, alkalinitet, aciditet, SO 4, Cl, F, NH 4 N, NO 3 N, NO 2 N, Kjeldahlkväve, Tot N, Tot P, PO 4 P, COD Mn, absorbans, Si, TOC, Fe, As, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Mn, Ni, Pb, V, Zn. 6 Analysvariabler: temperatur, ph, konduktivitet, Ca, Mg, Na, K, alkalinitet, aciditet, SO 4, Cl, F, NH 4 N, NO 3 N, NO 2 N, Kjeldahlkväve, Tot N, Tot P, PO 4 P, COD Mn, absorbans, Si, TOC, klorofyll, O 2, Al, Fe, As, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Mn, Ni, Pb, V, Zn, siktdjup, klorofyll 7 Analysvariabler (se även tabell 2) Vattenkemi i utsjön: Temperatur, konduktivitet, ph, Ca, Mg, Na, K, alkalinitet/aciditet, SO 4, Cl, Fluorid, NH 4 N, NO 3 N, NO 2 N, Tot N (persulfat), Tot P, PO 4 P, TOC, absorbans, O 2, Si, klorofyll a, siktdjup. Vattenkemi i utlopp/i tillflöden: Temperatur, konduktivitet, ph, Ca, Mg, Na, K, alkalinitet/aciditet, SO 4, Cl, NH 4 N, NO 3 N, NO 2 N, Tot N, Tot P, PO 4 P, TOC, absorbans, susp. Material, Si, Fe, Mn, Cu, Zn, Cd, Pb, Cr, Ni, As, Co, Va, Al 15

Tabell 2. Moment och antal provtagningar per år. Moment Antal stationer Provtillfällen /år Totalt antal prov* Vänern Vättern Mälaren Vänern Vättern Mälaren Vänern Vättern Mälaren Vattenkemi i utsjön 3 2 11 5 4 6 45 40 198 Växtplankton 3 2 4 4 4 5 12 8 20 Vattenblomnings arter 8 4 32 Djurplankton 3 2 3 2 2 3 18 12 18 Bottenfauna 2 3 6 1 1 1 20 15 60 Vattenkemi i utloppet Vattenkemi i tillflöden 1 1 1 12 12 12 12 12 12 15 14 8 12 12 12 180 168 96 Miljögifter i fisk 3 2 1 1 30 20 Makrofyter 4 6 12 Vart 6:e år Sedimentkemi 10 10 10 10:e år 20:e år 10:e år 30 30 30 Nederbördskemi 1 12 12 * Tot. antal prov = antal stationer x provtillfällen x nivåer Datalagring/datavärdar Grundvattenkemidata: SGU Kemiska och biologiska data i sjöar och vattendrag (ej fisk): SLU, Institutionen för vatten och miljö. Fisk: Fiskeriverket 16

Nationell miljöövervakning programområde Jordbruk Typområden på jordbruksmark Delprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöker förekomsten av växtnäringsämnen i vattendrag i små jordbruksdominerade avrinningsområden. Avrinningsområdena är lokaliserade i olika delar av landet med varierande klimat, jordart och odlingsinriktning. Den nationella delen av delprogrammet består av åtta typområden som har utsetts att fungera som så kallade intensivtypområden, med mätningar i både yt och grundvatten samt årliga odlingsinventeringar. Detta ger en bild av hur jordbruket påverkar vattenmiljön. Ytterligare 13 typområden ingår i delprogrammet, men dessa drivs i regional regi. Grundvattenprovtagning sker fyra gånger per år. Lodning av grundvattennivån sker en gång per månad. Ytvattenprovtagning sker varannan vecka i flödesproportionellt samlingsprov (integrerat prov). 8 Pesticider i typområden och åar Delprogrammet Pesticider undersöks förekomsten av bekämpningsmedel i vattendrag i fyra små jordbruksdominerade avrinningsområden samt i två större skånska åar. I alla fyra områden undersöks bekämpningsmedel i ytvatten, grundvatten och sediment, dessutom undersöks även ytoch grundvattnet på växtnäringsämnen. I typområdena sker en frekvent provtagning av ytvattenkemi så att säsongsmässiga variationer kan bestämmas. Punktkällor och aktiviteter som kan bidra till föroreningar, samt odlingsåtgärder inom jordbruket inventeras regelbundet 9 Delprogrammet Observationsfält I delprogrammet Observationsfält undersöks odlingsåtgärdernas betydelse för yt och grundvattenkvaliteten, främst med avseende på växtnäringsämnen. Programmet innefattar för närvarande 13 dränerade fält av storleken 4 34 ha som är utspridda över Sverige i de dominerande jordbruksområdena. Dräneringsvattnets mängd och kvalitet följs vid alla fälten och grundvattenkvalitetens utveckling vid 9 av fälten. Vattenprover tas varannan vecka. 10 Datalagring/datavärdar Närsalter och bekämpningsmedel i ytvatten och grundvatten i jordbruksmark: SLU, Institutionen för mark och miljö. Integrerad kalkeffektuppföljning (IKEU) IKEU är Naturvårdsverkets delprogram för uppföljning av effekter av kalkning i sjöar och vattendrag. Programmet omfattar regelbunden provtagning av ca 35 kalkade sjöar och 40 vattendrag där det ingår vattenkemi, metaller, fytoplankton, zooplankton, bottenfauna, Hg i fisk, fisk. 11 8 Analysvariabler: Ytvatten: ph, konduktivitet, alkalinitet, PO 4 P, partikelbunden P, Tot P, NO 3 +NO 2 N, NH 4 N, Tot N, Susp. material, TOC Grundvatten: ph, konduktivitet, alkalinitet, NO 3 + NO 2 N, Na, K, Ca, Mg, Cl, SO 4 S. 9 Analysvariabler: Halter av aktiva substanser av pesticider, vattenföring, torrsubstanshalt. 10 Analysvariabler: Dräneringsvatten/ytvatten: ph, konduktivitet, alkalinitet, PO 4 P, partikelbunden P, Tot P, NO 3 +NO 2 N, NH 4 N, Tot N, Suspenderat material, TOC. Optionella: Na, K, Ca, Mg, Cl, SO 4 Grundvatten: ph, konduktivitet, alkalinitet, NO 3 +NO 2 N. Optionella: Na, K, Ca, Mg, Cl. 11 Analysvariabler: Temperatur, syrgas, ph, konduktivitet, alkalinitet, absorbans, siktdjup, NH4 N, NO 3 N, Tot N, PO 4 P, Tot P, TOC, Si, Ca, Mg, Na, K, SO 4, Cl, klorofyll, Fe, Mn, Al, Cd, Cu, Zn, Pb. 17

Datalagring/datavärdar SLU, Institutionen för vatten och miljö. Rekreationsvatten/Badvattendirektivet Varje kommun ska ta ställning till vilka ytvattenförekomster de vill anteckna i sitt badvattenregister (s.k. EU bad). Dessa badvatten faller sedan under bestämmelserna i badvattenförordningen (2008:218) (som grundar sig på 5 och 9 kap. miljöbalken) och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:8). Data om de områden som fastställts som badvatten i Sverige förvaltas av Smittskyddsinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket. Ansvarig för kommunala badplatser är kommunen (som själv avgör hur de ska organisera sin verksamhet) och för övriga badplatser markägaren eller den som arrenderar marken där badplatsen är belägen. Ansvaret innebär bl.a. upprättande av badvattenprofil, provtagning, undersökningar och information till allmänheten. Kommunerna rapporterar in data till Smittskyddsinstitutet som ser till att data finns tillgänglig på webbplatsen Badplatsen (http://badplatsen.smittskyddsinstitutet.se). Ett prov ska tas strax innan varje badsäsong inleds. För de län där badsäsongen överstiger 8 veckor (K, M, N, O) ska minst 4 prover tas per säsong (inräknat det prov som tas i anslutning till badsäsongens början). För övriga län där badsäsongen är högst 8 veckor ska minst 3 prov tas. Provtagningen ska fördelas över hela badsäsongen och intervallet mellan provtagningstillfällena får inte överstiga en månad. 12 Miljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten Syftet med fiskvattendirektivet är att skydda eller förbättra kvaliteten på sötvatten så att fiskbestånden upprätthålls. Naturvårdsverket ansvarar för fiskvattenområden och har meddelat föreskrifter om i vilka fiskvatten förordningen ska tillämpas (NFS 2002:6) och hur normerna ska kontrolleras (NFS 2005:11). Länsstyrelsen ansvarar för provtagning och redovisar resultat av mätningarna till Naturvårdsverket för varje kalenderår senast den 28:e februari efterföljande år. För musselvattenområden ansvarar länsstyrelsen i Västra Götaland. 13 Datalagring/datavärd SLU, Institutionen för vatten och miljö 12 Analysvariabler: mikrobiologiska parametrarna Intestinala enterokocker och Escherichia coli. 13 Analysvariabler: Mäts 1 gång/månad: Temperatur, upplöst syre, ph, ammoniak, ammonium, restklor, Zn. Vid behov: Uppslammade fasta substanser, BOD7, Tot P, nitriter, fenolföreningar, CU. 18

Övervakning av Sveriges geologiska undersökning Trend och omdrevsstationer Grundvatten SGU genomför på uppdrag av Naturvårdsverket den nationella miljöövervakningen av grundvatten. Det övergripande syftet med delprogrammet är att ge en tillståndsbild över svenskt grundvatten, bl.a. genom att ge referensvärden och bakgrundshalter i olika grundvattenmiljöer och geografiska områden och att beskriva tillståndet i grundvatten med avseende på metaller, näringsämnen och försurning, d.v.s. effekter av nedfall av långtransporterade luftföroreningar. 14 Stationsnätet består av totalt 548 stationer som är så geografiskt fördelade över landet att de ska ge så representativa haltnivåer som möjligt av olika kemiska ämnen i de olika grundvattenmiljöerna inom de nio (tio med den inofficiella fjällregionen) regionerna. Åttio stationer är trendstationer, som är lika fördelade på grundvattenförekomster i stora sand och grusavlagringar(mestadels isälvsavlagringar) och små (morän och svallsandsavlagringar) grundvattenmagasin. Grundvatten i de små magasinen provtas fyra gånger per år för analys av variabler som ingår i ett baspaket. Motsvarande variabelomfattning analyseras två gånger per år på grundvatten från stora magasin. Metaller provtas och analyseras två gånger årligen. De övriga 468 stationerna är omdrevsstationer, som provtas en gång vart sjätte år. Provtagningsplatserna utgörs källor, vattentäkter och provtagningsrör. Varje år provtas 78 omdrevsstationer. Analyspaketet för dessa är mer omfattande. Under en sexårscykel provtas 548 stationer. SGU:s grundvattennät Syftet med grundvattennätet är att studera tidsmässiga variationer i grundvattnets mängd och beskaffenhet i förhållande till geologi, topografi och klimat för referensändamål, prognoser, miljökontroll och resursberäkningar. Grundvattennätet började sina mätningar i slutet av 1960 talet. I nätet ingår ca 300 stationer för nivåmätningar 2 gånger per månad. Det kemiska programmet omfattar för närvarande 30 stationer som provtas 2 gånger per år. Det kompletterar delprogrammet Referensstationer grundvatten för att ge en representativ bild av grundvattnets kemi i Sverige. Integrerad miljöövervakning grundvatten Övervakning av tillståndet i skogsekosystem utförs i fyra små avrinningsområden av SGU, SLU och IVL på uppdrag av Naturvårdsverket. Övervakningen är relaterad till FN konventionen om effekter av långtransporterade luftföroreningar Long range transboundary air pollution LRTAP 1979 (UN/ECE) Geologisk, mineralogisk och markfysikalisk karakterisering av 3 områden, liksom övervakning av grundvatten och markvattenhalter utförs av SGU. Grundvatten provtas 4 gånger per år vid sammanlagt 18 stationer. 15 14 Analyserna omfattar i baspaketet: temp, ph, konduktivitet, syre, Na, K, Ca, Mg, Fe, Mn, Al, alkalinitet/aciditet, SO4, Cl, F, NH 4, NO 3 +NO 2, tot N, PO 4, tot P, Si. Metaller: Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, V, Zn, As och Hg tot (vid 10 trend och alla omdrevsstationer. Organiska föreningar: (enbart omdrevstationer) trikloretylen, tetrakloretylen och möjligen någon eller några till vid identifierat behov. 15 Analyserna omfattar i baspaketet: temp, ph, konduktivitet, syre, Na, K, Ca, Mg, Fe, Mn, Al, alkalinitet/aciditet, SO4, Cl, F, NH 4, NO 3 +NO 2, tot N, PO 4, tot P, Si. Vart fjärde år analyseras även: Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, V, Zn, As, Hg tot och Me Hg. 19

Övervakning inom vattenförvaltningen Att planera för och långsiktigt säkra god vattenkvalitet faller på competent authorities enligt RDV och kravet på att medlemsstaterna upprättar övervakningsprogram för att kunna fånga betydande föroreningspåverkan och åtgärda den så att viktiga vattenresurser inte blir oanvändbara. Enligt VFF ska varje vattenmyndighet se till att program för övervakning av vattnets tillstånd i vattendistriktet upprättas och genomförs enligt artikel 8 RDV och artikel 3 i direktiv 2008/105/EG. Programmens innehåll och genomförande avseende ytvatten och grundvatten regleras genom Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:11) om övervakning av ytvatten respektive SGU:s föreskrifter (SGU FS 2006:2) om övervakning av grundvatten och redovisning enligt förordning (2006:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Vattenmyndigheterna är beroende av den nationella och den regionala miljöövervakningens anpassning till deras behov. Det ställs även krav från EU på kvalitetskontroll av laboratoriernas analyser för laboratorier som anlitas inom vattenförvaltningens övervakningsprogram (direktiv 2009/90/EG). Kommunerna ansvarar för den dagliga verksamheten med att producera vatten av god kvalitet till kommuninnevånare. Vid de allmänna vattenverken analyseras råvattnets kvalitet. Analysernas omfattning svarar dock inte alltid mot parametrar enligt ramdirektivet för vatten och förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (RDV/VFF). Insamling och lagring av resultat från råvattenkontroll i Vattentäktsarkivet även kallad DGV, är central för den långsiktiga kvaliteten på svenskt dricksvatten. Analyslabben sänder data (alltmer i standardiserat Interlabformat) till SGU som lägger in informationen i Vattentäktsarkivet/DGV. I de flesta fall skriver kommunerna avtal med analyslabben så att analyssvar även sänds till SGU. Eftersom det i dagsläget inte finns någon formell reglering kring detta är det frivilligt från kommunernas sida. Vattenmyndigheterna och länen kan få utdrag ur DGV regelbundet på en CD skiva. Utdrag kan också göras via webbgränssnitt, eller genom den information om vattentäkter och analysresultat från DGV som SGU har importerat till VISS. Uppgifter från DGV/vattentäktsarkivet var avgörande för att kunna utföra status och riskklassning av grundvattenförekomster inför Förvaltningsplan och Åtgärdsprogram 2009 2015. Statusriskklassning inför kommande Förvaltningsplan och Åtgärdsprogram skulle underlättas betydligt om dataflödet från råvattenkontroll till DGV kunde regleras i högre grad. DGV var också informationskällan för vattenmyndigheternas rapportering av information om skyddade områden för dricksvatten. Vattenmyndigheten är enligt VFF skyldig att föra register över skyddade områden varav dricksvattentäkter är en typ. Övervakningsprogram för grund och ytvattenkvalitet enligt vattenförvaltning/rdv rapporterades till EU/WISE 2006 (se avsnitt om roller och ansvar). Stationerna för den råvattenkontroll som utförs idag ingår inte bland dessa stationer. I nuläget är situationen oförändrad och risken är att även Sveriges övervakningsprogram II till EU/WISE kommer att sakna alla de kommunala råvattenkontroller som trots allt görs. 20