Vad händer med Aeroklubben?

Ordföranden har ordet nummer 2 april 2010 April 2010 Min period som tillförordnad ordförande börjar gå mot sitt slut, för denna gång. Det har varit en intressant period, med mycket att lära. Som jag ser det är Aeroklubben i Göteborg en välskött klubb med stor potential, hur stor avgör vi själva. Det har jobbats en hel del i grupperna för att dra lasset! Tack för det. Lite smolk i bägaren är vår hangar och dess portar. Vi ska tillsammans med Chalmers Flygklubb och Sävebolaget försöka hitta en lösning, så att vi slipper en upprepning nästa säsong. Jag vill rikta en hälsning och ett mycket stort tack till vår tekniker Rolf Svensson, som tyvärr skadat sig och behöver vila upp sig ett tag. Jag får ta på mig att försöka lösa service med mera under tiden. Tack till er alla och ett stort lycka till, till vår nye ordförande. Lasse Öhberg tillförordnad ordförande Vad händer med Aeroklubben? Vår klubb lever på många sätt i högönsklig välmåga: rekryteringen genom skolan är stabil, ekonomin är bra, serviceläget är bättre än det var för några år sedan och trots yttre svårigheter som bränsleskatt håller vi vad som kanske är Sveriges mest aktiva flotta med flest flugna timmar per flygplan och år. Samtidigt verkar den entusiasm bland medlemmarna som kändes i klubbhuset tidigare vara på viss nedgång. Känner vi oss som kunder till klubben snarare än som klubbkompisar? Förväntar vi oss att någon annan ska ordna trevligheter för oss så vi inte behöver göra någonting själva? Tiderna förändras förvisso, och många av oss har, förutom jobb och familj, fler intressen än bara flyg. Då är det logiskt att det blir svårare och svårare att hitta de där eldsjälarna som lägger hela sin fritid och all sin energi på klubben. Vi i Mofly vill inte tala om en generationsväxling, men den gradvisa förändringen av medlemskadern sätter till slut sina spår. Men så länge vi är en ideell förening får var och en försöka hjälpa till så gott han eller hon kan, och helst se sin insats som någonting positivt: en chans att träffas och tjôta lite. Att lära känna en annan medlem lite bättre kan leda till en gemensam flygtur lite senare, och vips har man en ny kompis förutom att man fått vara i luften lite mer för samma peng och kanske lärt sig något nytt. Arbetspoängen och möjligheten att köpa sig fri diskuteras ibland runt kaffebordet, och även styrelsen funderar över frågan: borde det inte kosta mer att inte ställa upp? I Moflyredaktionen tycker vi nog att vi bör se avgiften för icke uförda arbetspoäng som en markering snarare än en indikation på vad ideellt arbete är värt. Som i alla klubbar, oavsett verksamhet, så fungerar det så länge det fungerar, och den dag det inte gör det får vi helt enkelt betala vad det kostar. Men visst vore det synd om Aeroklubben blev Göteborgs flygplansuthyrning AB? Så gå med i en arbetsgrupp, kom till årsmötet den 15 april, och lova dig själv att vara med på åtminstone något klubbarrangemang under sommaren. Du kommer inte att ångra dig! Redax

FÖRBEREDELSERNA PÅGÅR FÖR FULLT : Bäddat för nytt Göteborg Fly-in Den 29 30 maj är det åter dags för Göteborg Fly-in. Hela våren har planeringen pågått för fullt. I år är förhoppningen att locka till sig fler piloter. Bland annat kommer flera flygplanstillverkare att ställa ut. 19 Den sista helgen i maj hålls den tredje upplagan av Göteborg Fly-in på Göteborg City Airport (Säve flygplats). Liksom förra året kommer den stora flygträffen att äga rum på den östra sidan av flygplatsen. Där finns stora ytor som är lämpade för evenemanget. Förra året var Göteborg Fly-in ett samarbete mellan Aeroklubben och Chalmers Flygklubb. Chalmers Flygklubb har dock inte i nuläget inte tillräckligt med resurser för ett så pass stort evenemang. Aeroklubben kommer därför att vara ensam arrangör i Göteborg Fly-in har utveckats till en flygmässa år. Men mycket av samarbetet kommer att ske med Aeroseum som förra året arrangerade Barnens Flygdag. I år blir det en hel Barnens Flyghelg, som pågår på samma tid och samma plats som Göteborg Fly-in. Liksom tidigare år bjuder Göteborg City Airport alla gästande flygplan på landningsavgiften. Det har också funnits ambitioner att på sikt göra Göteborg Fly-in till en flygmässa. Visionerna ser ut att realiseras redan i år. Liksom förra året kommer Göteborg Flyin och Barnens Flyghelg att äga rum på den östra sidan av flygplatsen. grafik: Mofly Ett flertal flygplanstillverkare och säljare har redan aviserat att de kommer till Göteborg Fly-in 2010: Cessna, Diamond, Dynaero, Ikarus, Tecnam, Esqual och Fly4Fun. Planeringen pågår för fullt och under april och maj kommer evenemanget att börja marknadsföras. 01 bild: Göteborg Fly-in grafik: Mofly Uppdaterad klubbhandbok Regler, instruktioner och riktlinjer för Aeroklubbens medlemmar. Mars 2010 KLUBB- HANDBOK Sedan slutet av mars finns en uppdaterad klubbhandbok tillgänglig för medlemmarna på Aeroklubbens webbplats. Klubbhandboken är en hjälp för dig som är medlem i Aeroklubben och är framtagen av Henrik Gildebrand och Albert Nummelin. FLYGPLANSFLOTTAN I AEROKLUBBEN: Tilltänkt Piper har testats Det Piperflygplan som är tänkt att ersätta den havererade SE-KIE har nu provflugits och besiktigats. Hittills ska erfarenheterna ha varit positiva. Nu återstår förhandlingar med säljaren. Blir det affär kan det ske vilken dag som helst. Belutet att ersätta den förlorade Pipermaskinen med en ny Piper väckte kritik från några medlemmar i klubben. De ansåg att klubben i stället borde satsa på modernare flygplan. Styrelsen har försvarat sitt beslut med att klubben snabbt behöver ett flygplan som inte behöver någon typinflygning. Att satsa på någon nyare flygplansmodell anses vara för vågat innan man hunnit inventera läget ordentligt. Samtidigt vill styrelsen poängtera att detta är en lösning på kort sikt. Parallellt vill man få igång en diskussion om hur flygplansflottan ska se ut på lång sikt. 2

Många turer om sommarens brandflyg Det är ännu inte helt klart vem som kommer att ansvara för sommarens brandflygövervakning. Antingen blir det FFK, flygklubbarna själva eller också någon helt annan aktör. Brandflyget har skötts av olika aktörer genom tiderna. Under många år var det flygklubbarna, bland annat Aeroklubben, som ansvarade för detta i regionen. För några år sedan upphörde brandflygövervakningen. Men när brandflyget återupptogs för två år sedan var det FFK, Frivilliga Flygkåren, som fick ansvaret i Västra Götaland. FFK äger dock inga egna flygplan och har därför fått hyra in från bland annat Aeroklubben. Flygningarna har då genomförts av personer som både varit medlemmar i både Aero klubben och i FFK. En dom i kammarrätten i höstas tycktes först sätta käppar i hjulen för detta. Där uppmärksammades regelverket som säger att flygklubbarna inte får hyra ut flygplan till FFK mer än tolv gånger per år. FFK har nu löst detta genom att bilda ett antal regionala ideella föreningar ute i landet. Flygklubbarna får nämligen hyra ut till andra ideella föreningar utan begränsningar.,, När ett slutligt besked kommer är osäkert. MEN Även om FFK har löst det juridiska återstår fler turer innnan allt är klart. Länsstyrelsen, som är uppdragsgivare, måste luta sig mot lagen om offentlig upphandling. Det innebär att fler tänkbara aktörer troligtvis får möjlighet att lämna in anbud. Bertil Planvall, som de senaste två åren har organiserat brandflyget för FFK:s räkning i Aeroklubben och Chalmers Flygklubb, är dock optimistisk för FFK:s del. Men kommer inte FFK på tal hoppas jag att klubbarna gemensamt lämnar in anbud, säger han. För att säkerställa att brandflyget hamnar på Göteborg City Airport har Aeroklubben därför begärt ut förfrågningsunderlag från länsstyrelsen. Vem som kommer att ansvara för sommarens brandövervakning är alltså ännu inte hundra procent klart. Det kan bli FFK eller flygklubbarna. Men det kan också bli någon helt annan aktör. Upphandlingsunderlaget från länsstyrelsen kommer enligt uppgift skickas ut inom kort. När ett slutligt besked kommer är osäkert. Normalt sett brukar brandflyget vara i luften den 1 maj så det börjar brinna i knutarna. foto: Mofly i horisonten Grön laser hotar flyget Ett flertal incidenter har inträffat den senaste tiden då luftfartyg har beskjutits med så kallad grön laser. När en grön laser träffar ögat aktiveras inte blinkreflexen och kan ge bestående skador på näthinnan. Incidenterna rubriceras som försök till grovt luftfartssabotage. Flera myndigheter, bland annat Transportstyrelsen, arbetar nu för att hjälpa regeringen att ta fram ett lagförslag om totalförbud mot att inneha sådana laserpekare. Emmaboda satsar på jätteflygplats? Flera medier har rapporterat om ambitionen att bygga ut Emmaboda flygplats till Emmaboda International. Emmaboda kommun har endast 10 000 invånare. För att stärka visionerna har ett avancerat pr-material med filmer och 3D-animationer tagits fram. Men vilka som egentligen ligger bakom idén är desto mer diffust. TFHS ändrar ATP på distans Trots att Trafikflyghögskolan ska upphöra att vara en del av Lunds universitet startar ännu en ATPteorikurs på distans till hösten. Som universitetsutbildning är undervisningen gratis och ansökan sker senast 15 april på www.studera.nu. Upplägget på kursen förändras också. Hela 25 procent av den årslånga kursen består då av lektioner på plats, resten av studierna sker hemma. Kursen blir alltså sämre lämpad för heltidsarbetande nu än tidigare. Läs mer på www.tfhs.lu.se. 3

Aeroklubben mitt i Nordstan I början av mars deltog Aeroklubben i den stora flygutställningen Hela Sverige Flyger i Nordstan i centrala Göteborg. Syftet är att informera shopparna om att vi finns och om vår verksamhet. Fler aeroklubbare än någonsin var med och hjälpte till. Eldsjälen Lars Bjurquist var som vanligt på plats hela veckan och styrde upp evenemanget. Entusiaster letar fler entusiaster. Sven Rolandsson och Lars Bjurquist i Nordstan. foto : Ivan Hedin ORDFÖRANDEPOSTEN I AEROKLUBBEN: Valberedningen har lagt fram förslag Efter mycket om och men tycks det nu finnas en kandidat till ordförandeposten i Aeroklubben: Peter Andersson. Valberedningen har i uppdrag att till årsmötet nominera någon som ska ta över efter den tillförordnade ordföranden Lasse Öhberg. Arbetet började med att ta fram en profil på en önskekandidat och sedan plocka fram ett drygt halvdussin medlemmar, utan rangordning, som passade in på denna. Förhoppningen var att fler än en tillfrågad skulle vara intresserad. Så blev det inte, men glädjande nog övervägde nästan samtliga frågan mycket noga innan man tackade nej. Till slut omprövade Peter Andersson, som deltar i valberedningen, sin egen position och bestämde sig för att kandidera. Övriga valberedningen ställde sig bakom denna kandidatur och kommer därför att rekommendera årsmötet att välja Peter till ordförande. Mandatet är året ut,? Peter Andersson men Peter avser att kandidera även i höst. foto: privat Peter Andersson har tidigare suttit som suppleant i styrelsen (2007, 2008), varit aktiv i klubbgruppen och sitter i Moflys redaktion. Uppskattad teknikkväll I slutet av februari ordnades en teknikkväll där motorflygchefen berättade om arbetet med att byta motor på SE-GYX. Kvällen uppskattades bland annat av medlemmen Lars Bjurquist. Att få vara med som aktiv medlem i Aeroklubben är egentligen en rätt fantastisk grej. Kanske en självklar rättighet, bara man uppfyller kraven i våra stadgar, tycker någon. Men ibland inträffar det saker i verksamheten som inte bara är fantastiska utan helt fantastiskt fantastiska om man tänker efter. En kväll i slutet av februari hände det igen. Lasse Öberg hade kallat till en teknikkväll och klubbhuset var fullt med medlemmar som hade kommit för att fika och ta del av gamla GYX nya prestanda efter modifieringen. Visst är du en gammal scenräv och vi har vant oss vid att du kan ta din publik men den här kvällen fick i alla fall jag en liten klump i halsen. Visst, din fotodokumentation och det du hade att säga var lika briljant som vanligt, men ingen kunde ta miste på din entusiasm och glädje över vad du och flera inblandade hade åstadkommit glädjen över att ha genomfört ett nästintill omöjligt projekt. Tack Lasse, Rolf, Transportstyrelsen och hela gänget för att det står en sprillans ny kärra, byggd på sjuttiotalet, i hangaren. Tack och lov för att det finns idealister i gänget! Lars Bjurquist Komplicerat men underhållande. På teknikkvällen i början av februari berättade motorflygchefen Lasse Öhberg om hur SE-GYX fick en ny motor. Det blev en uppskattad kväll. foto: Tommy Mogren 4

ÄDSLA TEMA : FLYGRÄDSLA TEMA : FLYGRÄDSLA TEMA : FLYGRÄDSLA TEMA : FLYGRÄDSLA Flygrädd? Det finns något som finns ibland oss, men som vi sällan pratar om. Ibland skojar vi om det, men för några är det desto allvarligare. Det handlar om aviafobi flygrädsla Lidandet i luften går att lindra Det finns många orsaker till flygrädsla. I de flesta fall har de inte med själva flygandet att göra. Ofta är det bakom liggande faktorer som kan vara svåra att komma åt. Enligt olika undersökningar lider mellan 20 och 25 procent av befolkningen av flygrädsla. Troligtvis är andelen betydligt lägre bland piloterna, men visst finns det även bland oss. Och även om vi piloter inte är flygrädda själva har vi med största sannolikhet träffat någon eller några som är det. Kanske fastnar vi då lätt vid olika tekniska förklaringar om hur säkert det är. Kanske drar vi lite olycksstatistik och jämför med riskerna i trafiken. Men hjälper det alltid? med TÄTA MELLANRUM fylls tidningarnas resebilagor med tips till charterresenärerna hur de ska hantera problemet. Det är oftast enkla generella tips. Problemet är dock att de bakomliggande orsakerna är mycket individuella och svårare att komma åt. Tom Johansson är både pilot och samtalsterapeut. Han hjälper personer med svår flygrädsla och har en mottagning i Stockholm. Ibland kan flygrädslan börja när Ibland börjar problemet när man utsätts för pressade situationer i livet. man utsätts för pressade situationer i livet. Det kan vara studier, jobb eller när man mister någon. För några kan det börja i samband med att man får sitt första barn. Tom Johanssons uppfattning är 5 Illustration : Cajsa Gustafsson att flygrädsla oftast ökar i takt med åldern. Ofta från 20-årsåldern och uppåt. Men omkring hälften kan inte säga när de började bli flygrädda. Då är det viktigt att försöka definiera detta för att få en förståelse och lättnad. Utifrån sin erfarenhet som samtalsterapeut delar Tom Johanson in de flygrädda i två grupper: Dels de projicerande, de som ser faran utanför sig själva. De kanske inte litar på piloten, är oroliga för turbulens eller undrar om vingarna håller. Dels de som ser faran inom sig själva. De är rädda för att få panikångest, att det ska bli svårt att få luft och inte kunna andas. Det är något vanligare med de som ser faran utanför sig själva, enligt Tom Johansson. Han menar att dessa också generellt sett kan vara svårare att hjälpa.

TEMA : FLYGRÄDSLA TEMA : FLYGRÄDSLA TEMA : FLYGRÄDSLA TEMA : FLYGRÄDSLA TEMA : FLYGRÄ mofly NEWSLETTER Det man försöker komma fram till med klienten är att rädslan inte har med det logiska och rationella att göra. Då är det lättare att få till stånd någon typ av läkning, berättar han. Men det är ju inte så vanligt att man är bilrädd trots att det är farligare än att åka passagerarflygplan? Nej, men då känner de att de att de själva har kontrollen och bestämmer själva, trots att det är farligare. Det är inte kopplat till förnuftet, det är kopplat till känslor. Flygrädslan kan upplevas olika beroende på om man sitter i ett stort eller ett litet flygplan. Jag har flera klienter som gladeligen kan sitta med mig i ett litet plan men omöjligt i ett stort. En av dem beskrev att han i det lilla flygplanet FAKTA: Fobier En fobi är en överdriven rädsla för något speciellt. Men reaktionen man får står inte i rimlig proportion till hur farligt något verkligen är. Det finns en rad kända fobier såsom ormskräck, höjdskräck, torgskräck och flygrädsla. Men det finns också mer ovanliga fobier som till exempel doftskräck. Fobier delas in i tre grupper: Bland de så kallade enkla fobierna räknas rädsla för specifika saker och händelser som spindlar, trånga rum och för att flyga. Dessutom finns kategorierna sociala fobier och Agorafobi (torgskräck). En teori är att fobier är biologiskt nedärvda. De tycks dyka upp i miljöer eller händelser där vi känner fara för vår överlevnad. källa: Nationalencyklopedin,, Det är inte kopplat till förnuftet, det är kopplat till känslor Illustration: Mofly hade kontrollen och kunde påverka situationen, vilket han ju egentligen inte kunde. Tom Johansson tror också att det för vissa skulle kunna hjälpa om de tog ett flygcertifikat, eftersom det är avsaknaden av kontroll som är det största problemet. Vad kan jag som pilot då göra om jag har en passagerare som är flygrädd? Tilliten är det viktigaste, att personen känner att den kan lita på dig. Sedan kan du berätta att flygplanet tål väldigt mycket och att det kan glidflyga om motorn skulle stanna. Men även om de bakomliggande orsakerna kan vara många är det svårt att vara psykolog i de här situationerna. 6 Aeroklubbare om flygrädsla Att berätta om att man är eller har varit flygrädd tycks vara tabubelagt bland piloter. Men i Aeroklubben finns det två piloter som vågar prata öppet om det de har upplevt. Anders Lundin Carl-Johan Sundberg Jag upplevde flygrädsla för första gången för 17 år sedan när jag flög från Kanarieöarna i dåligt väder. Jag fick panikkänslor och ville hoppa av. Efter den händelsen flög jag inte på fyra år. Men eftersom jag insåg att jag inte kunde leva utan att flyga bet jag ihop helt enkelt. Samtidigt var jag sugen på att bli pilot, och började ta flygcertifikat i Aeroklubben. I början av utbildningen var det blandade känslor, ibland kul och ibland mest rädsla. Men när jag skulle börja flyga enkelkommando gick jag till en psykolog som var väldigt bra. Han hjälpe mig att fokusera på hur roligt det är i stället. Idag njuter jag av att flyga och känner mig oftast trygg. Tips för piloter att hjälpa den som är flygrädd : Få passageraren att känna tillit och var fast och trygg i dig själv. Berätta i lugn och ro om flygplanet och hur det är konstruerat. Börja med att taxa och ställ upp på banan. Förklara hela tiden vad som händer och vad som ska hända. På startbanan drar du på men avbryter starten. Förklara detta för passageraren i förväg. Kom också ihåg att informera tornet. Gör eventuellt ytterligare några avbrutna starter. Så småningom gör ni ett kort trafikvarv. Kontrollera med tornet i förväg så att du inte riskerar att hamnar vänteläge. Undvik alltför branta svängar. Be passageraren att fästa blicken långt fram. Prata hela tiden med passageraren. Om han eller hon blir tyst är det ett varningstecken på att han eller hon inte mår bra. Listan är i huvudsak sammanställd efter råd från samtalsterapeuten Tom Johansson. Marguerite Beaulieu Första gången jag var flygrädd var när jag när jag var 16 år och satt i en gammal Vickers Viscount. Det kändes som att vi var på väg att krascha när vi skulle landa. Nästa gång jag flög var när jag var 20 år med en Boeing 707 över Atlanten. När jag skulle gå ombord var det som att klämmas in i en tandkrämstub. Under hela resan, som varade i sju timmar i ständig turbulens, höll jag i armstöden i kramp. Det som fick mig att så småningom bli av med flygrädslan var att jag drack vodka och juice under flygningarna. Då kunde jag i stället inse att det var roligt. Så småningom insåg jag att jag njöt av själva flygningen med eller utan sprit.

10 me mofly NEWSLETTER SKATTEN PÅ BLYFRI FLYGBENSIN: I december kom Transportstyrelsen med en rapport som pekar på nackdelarna med att ha en speciell skattesats på blyfri flygbensin. Men regeringen vill ändå ha en speciell miljöklass. Mofly har vid flera tillfällen skrivit om allmänflygets miljöpåverkan och vad vi som piloter kan göra. År 2008 tog styrelsen och motorflygchefen beslut att medlemmarna får och bör tanka det blyfria alternativet 91/96UL när tillfälle ges, ett bränsle som tyvärr ännu inte finns att tillgå på Göteborg City Airport. MILJÖ Eftersom 91/96UL är ett miljövänligare bränsle än det vanliga 100LL trodde många redan när bränsleskatten infördes att det borde kunna beskattas mildare, och i somras fick Transportstyrelsen i uppdrag av regeringen att utreda saken. Myndigheten ansåg dock att det inte vore en god idé med differentierad skatt, delvis med argument som inte såg ut att komma från någon med regeringens och EU:s uppdrag att främja allmänflyget: ökat allmänflyg på grund av lägre skatt sågs som negativt. 7 10 mofly NEWSLETTER Blyfritt kan få lägre skatt Regeringen ger Transportstyrelsen bakläxa pp i lufte Under hösten ska Transportstyrelsen på regeringens uppdrag utreda möjligheterna att ge den blyfria flygbensinen en egen miljöklass. I förlängningen kan det innebära att den får en lägre skatt. Miljöminister Andreas Carlgren skriver i ett brev till Transportstyrelsen att en svensk miljöklass visserligen skulle ha en marginell effekt på miljön, men att den skulle kunna tjäna I dag beskattas den blyade och den som en förebild på flygbränsleområdet och eventuellt kunna påskynda en oblyade bensinen lika mycket. Flygbränslen kan av administrativa skäl övergång till blyfri flygbensin inom inte få den så kallade Miljöklass 2 som har en lägre skatt. Såväl blyad Transportstyrelsen ska senast vid som oblyad flygbensin klassas därför årsskiftet vara klar med sin utredning. som Annan bensin. Skatten på denna är 6,28 kronor per liter. MEN REgERiNgEN Vill Nu att man utreder frågan om en särskild svensk miljöklass för den oblyade flygbensinen. Därför har man överlåtit till Transportstyrelsen att utreda möjligheterna för detta. MILJÖ EU och i övriga världen. BERoENdE på Vad utredningen visar kommer regeringen att lägga fram en proposition om den nya miljöklassen till våren, enligt Martin Larsson på miljödepartementet. Även om det inte är direkt uttalat att denna eventuella nya miljöklass MArTin larsson, departements- Transportstyrelsen anser inte att billigare skatt på blyfri flygbensin är ett bra förslag. Det finns visserligen för delar, men nackdelarna väger tyngre. Regeringen anser att även om privatflygets miljöpåverkan är liten 1999. skulle en lägre skatt på oblyad flygbensin fungera som en förebild. Det Har varit styrelseledamot i fem år och även varit aktiv i klubbgruppen. blyfri flygbensin i övriga EU-länder. skulle kunna påskynda införandet av Under hösten har Transportstyrelsen därför utrett för- och nackdelarna med skilda skattesatser på blyad Kamratskap och världens bästa respektive oblyad flygbensin. trots att flygplanet inte är godkänt för Nu är man klar med utredningen det. Det skulle äventyra säkerheten. och i den väger nackdelarna tyngst. Är med i Frivilliga Flygkåren. Transportstyrelsens utredning. PPL, mörker, sporrhjul, lågflyg billigare oblyad skulle kunna skapa Man har överhuvudtaget inte (FFK) samt ultralätt. en ökad efterfrågan på motorer som tagit med den viktigaste punkten klarar av den typen av bensin vilket om att ge rätt signaler beträffande Cessna 152, Cessna 172, Piper PA18, Super Cub, Piper PA28, Det skulle också kunna behandlat alls, säger Rolf skulle vara gynnsamt för miljön. miljö arbete. Den frågan har man inte Ikarus C42 (ultralätt). leda till ökat flygtidsuttag Björkman, generalsekreterare i KSAK. vilket skulle kunna generera fler arbetstillfällen. Rolf Björkman anser att Aeroklubben (min hemklubb ), Kungsbacka UL Flygklubb (Kulflyg) samt Borås Ul- också fördelarna med och är i högsta grad förvå- I utredningen nämns argumenten inte är riktiga tralätt Flygklubb. Jag började minskade blyutsläpp i luften. nad över Transportstyrelsens slutsats dessutom skola vid Belgian Flight som han anser är helt felaktig. Därför har han skrivit brev till regeringen School då jag bodde i Belgien. skattesatser överväger trots allt, enligt Transportstyrelsens utredning. En sådan här rapport får inte (kan läsas på KSAK:s webbplats). Klubbresorna till Frisiska öarna samt Åland/Estland. Ett av argumenten är att det skulle kräva dubbla distributionskedjor komma till regeringen oemotsagd. Jag skulle gärna bli CRI när vilket i stället skulle öka miljöbelastningen. Billigare blyfritt skulle sekreterare på miljödepartementet, jag samlat tillräcklig kompetens. också kunna leda till ökat flygande berättar att regeringen oftast följer de Att få flyga en Lockheed Constellation världens enligt min me- miljön. ska ta beslut : vilket också skulle vara negativt för utredningar som görs när man sedan ning vackraste flygplan. Ytterligare ett argument som utredningen lyfter fram är risken att följer man de rekommendationer Det varierar, men normalt sett Anholt, en pärla mindre än en vissa piloter skulle lockas av att tanka som andra myndigheter ger. timme från Säve. med en billigare oblyad flygbensin, 7 Flygklubben förlorade fastighetsmål Barkarby flygklubb utanför stockholm ska omedelbart utrymma flygplatsen enligt en dom i fastighetsdomstolen. DelArnA med dub Flygdröm? Mitt bästa flygtips... STRIDEN OM BARKARBY : Bakgrunden är att Järfälla kommun vill bebygga marken som gränsar till fältet och har sagt upp hyresavtalet. Men flygklubben menar att man haft ett så kallat anläggnings arrende och därför har besittningsskydd. Kommunen har då stämt Barkarby Flygklubb i fastighets domstolen. I domen konstateras att det i praktiken varit frågan om ett lägenhetsarrende eftersom det har förekommit näringsverksamhet på om rådet. Därmed menar domstolen att uppsägningen är korrekt och att flygklubben ska genast avflytta från arrendestället samt betala 146 500 kronor i rätte gångskostnader. hobby. MEN i BaRkaRBy flygklubb har man inte tappat kamplusten : Vi ska överklaga och kommer inte Arbetar med telekommunikation på Ericsson. Bor i Kungsbacka. Medlem i Aeroklubben sedan 1998. foto: Mofly När tog du certifikat? Åtaganden i Aeroklubben? Vad har klubbgemenskapen gett dig? Är du medlem i andra flygorganisationer? Vilka behörigheter har du? Flygplanstyper som du flugit? Vilka flygklubbar har du tillhört? Flygminne från Aeroklubben? Framtidsplaner inom flyget? att ge oss, säger Bo Danielsson, ordförande i Barkarby flygklubb. Stockholmarna ska väl ha en rätt att flyga? Om man inte får prövningstillstånd i hovrätten blir 370 medlemmar och flygplatsens cirka 100 flygplan akut hemlösa. I så fall får väl kronofogden hitta något ställe att ställa våra flygplan. Vi kan inte lösa det som är olösbart, säger Bo Danielsson. grafik : Mofly Men nackdelarna med dubbla MILJÖ mofly NEWSLETTER Aeroklubbare i F KUS Andreas Martin BlAnD fördelarna nämns att skulle få en lägre skatt är det mycket som talar för det. Om skattesatsen i så fall blir lägre kan vi inte säga nu även om det är troligt, säger Martin Larsson. Först när ett beslut om miljöklass är taget beslutar om riksdagen om skattesatsen. i dag finns ännu inte blyfri flygbensin på Göteborg City Airport. Bland annat ska det ha varit svårt att hitta en plats för en tankanläggning. Den blyade bensinen, Avgas 100LL, innehåller fyra gånger så mycket bly som den gamla bilbensinen. Det blyfria alternativet, 91/96 UL, är också fritt från vissa andra skadliga ämnen, exempelvis bensen. FAKTA : UL står för unleaded (oblyad) och inte ultra lätt vilket är en utbredd uppfattning. Dock är inte alla motorer på normalklassade flygplan godkända för 91/96 UL. Under hösten ska Transportstyrelsen på regeringens uppdrag skulle få en lägre skatt är det mycket utreda möjligheterna att ge den blyfria flygbensinen en egen som talar för det. miljöklass. I förlängningen kan det innebära att den får en Om skattesatsen i så fall blir lägre lägre skatt. kan vi inte säga nu även om det är Miljöminister Andreas Carlgren troligt, säger Martin Larsson. skriver i ett brev till Transportstyrelsen att en svensk miljöklass visserligen är taget beslutar om riksdagen om Först när ett beslut om miljöklass skulle ha en marginell effekt på miljön, men att den skulle kunna tjäna skattesatsen. I dag beskattas den blyade och den som en förebild på flygbränsleområdet och eventuellt kunna påskynda en sin på Göteborg City Airport. Bland oblyade bensinen lika mycket. Flygbränslen kan av administrativa skäl övergång till blyfri flygbensin inom annat ska det ha varit svårt att hitta en inte få den så kallade Miljöklass 2 plats för en tankanläggning. som har en lägre skatt. Såväl blyad Transportstyrelsen ska senast vid som oblyad flygbensin klassas därför årsskiftet vara klar med sin utredning. som Annan bensin. Skatten på denna är 6,28 kronor per liter. sar kommer regeringen att lägga fram utreder frågan om en särskild svensk en proposition om den nya miljöklassen till våren, enligt Martin Larsson miljöklass för den oblyade flygbensinen. Därför har man överlåtit till på miljödepartementet. Transportstyrelsen att utreda möjligheterna för detta. att denna eventuella nya miljöklass Även om det inte är direkt uttalat Barkarby Flygklubb utanför tiken varit frågan om ett lägenhetsarrende eftersom det har förekomförande i Barkarby flygklubb. Stock- att ge oss, säger Bo Danielsson, ord- Stockholm ska omedelbart utrymma flygplatsen enligt en mit näringsverksamhet på holmarna ska väl ha en rätt dom i fastighetsdomstolen. om rådet. Därmed menar att flyga? domstolen att uppsägningen är korrekt och att flygningstillstånd i hovrätten Om man inte får pröv- Bakgrunden är att Järfälla kommun vill bebygga marken som gränsar till klubben ska genast avflytta från arrendestället samt flygplatsens cirka 100 flyg- blir 370 medlemmar och fältet och har sagt upp hyresavtalet. Men flygklubben menar att man haft betala 146 500 kronor i plan akut hemlösa. ett så kallat anläggnings arrende och rätte gångskostnader. I så fall får väl kronofogden hitta något ställe att ställa våra därför har besittningsskydd. Kommunen har då stämt Barkarby flygplan. Vi kan inte lösa det som är Flygklubb i fastighets domstolen. man inte tappat kamplusten : olösbart, säger Bo Danielsson. I domen konstateras att det i prak- Vi ska överklaga och kommer inte MEN REGERINGEN VILL NU att man Den blyade bensinen, Avgas 100LL, innehåller fyra gånger så mycket bly som den gamla bilbensinen. Det blyfria alternativet, 91/96 UL, är också fritt från vissa andra skadliga ämnen, exempelvis bensen. UL står för unleaded (oblyad) och inte ultra lätt vilket är en utbredd uppfattning. Dock är inte alla motorer på normalklassade flygplan godkända för 91/96 UL. nummer 5 oktober 2009 Transportstyrelsens rapport fick besk kritik av bland annat allmänflygklubbarnas paraplyorganisation KSAK, och glädjande nog har miljöministern tagit intryck av detta. I en skrivelse daterad 4 mars får Transportstyrelsen nu i uppdrag av regeringen att ta fram ett konkret förslag till en specifikation för en ny miljöklass för blyfri flygbensin. Uppdraget, som ska genomföras i samverkan med Vägverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, ska vara klart 30 augusti i år. En speciell miljöklass är ett nödvändigt, men inte tillräckligt, steg mot en skattelättnad. MILJÖ Flygklubben förlorade fastighetsmål MEN I BARKARBY FLYGKLUBB har STRIDEN OM BARKARBY : Mofly Newsletter oktober 2009 grafik : Mofly EU och i övriga världen. BEROENDE PÅ VAD utredningen vi- FAKTA : foto : Mofly TRANSPORTSTYRELSEN : Skilda skattesatser är inget bra alternativ På ksak har MAn reagerat starkt på Vi söker redaktionsmedlemmar er överväger trots allt, enansportstyrelsens utredning. Älskar du din hobby? Är du vetgirig? Tycker du det är roligt att skriva och har något så när fallenhet för det? Då vill vi att du ansluter dig till oss i Moflys redaktion. Väljer klubbens årsmöte Peter till ordförande tvingas han lämna redaktionen, och Robert har andra åtaganden i klubben som gör att han inte längre hinner med. Båda har jobbat med tidningen i över fem år, så en föryngring är på plats. Är du duktig på layout, och kanske har idéer om hur Mofly kan utvecklas grafiskt, är du också välkommen, oavsett om du är en bra skribent. mofly NEWSLETTER Blyfritt kan få lägre skatt I DAG FINNS ÄNNU inte blyfri flygben- foto : Mofly nummer 5 oktober 2009 nummer 1 februari 2010 Mofly Newsletter oktober 2009 och februari 2010. tt av argumenten är att det sku Kontakta någon i redaktionen eller e-posta mofly@aeroklubben.se. e kräva dubbla distributionske et i stället skulle öka m gen. Billigare blyf na leda till ö skulle

Spiken i kistan för Barkarby Efter nästan 100 år är det slutfluget på Barkarby flygfält utanför Stockholm. Det innebär att Stockholmsregionen nu saknar ett allmänflygfält. På Barkarby Flygklubb är läget akut med att hitta en plats för de 110 flygplanen. Frölunda Barkaby Slaget om Barkarby flygfält har pågått under flera år. Järfälla kommun, som äger marken, har velat bebygga området och sade därför upp hyresavtalet med flygklubben för ett år sedan. Barkarby flygklubb menade då att uppsägningen inte skett på ett korrekt sätt och bestred uppsägningen i en domstolsprocess som man slutligen förlorade. Trots det fortsatte klubben sin verksamhet som tidigare eftersom det inte fanns något alternativt flygfält att vara på. Järfälla kommun hotade då enligt Barkarby flygklubb med att tillkalla kronofogden, vilket ledde till att flygklubben kände sig tvingad att skriva på ett avvecklingsavtal. Enligt detta ska de sista flygplanen ha lämnat Barkarby senast den 31 maj i år. Därefter kommer landningsbanan att spärras av. Det kan ses som spiken i kistan för Barkarby flygfält. Nu pågår ett febrilt arbete med att hitta lämpliga platser för de nära 110 flygplanen på flygplatsen. Skå-Edeby Bromma Hur är stämningen efter det som hänt? Tumba Den är precis som du tror, säger Bo Danielsson, ordförande i Barkarby Flygklubb. Det är en enorm frustration och besvikelse. Vi har inte känt stöd någonstans ifrån. Fram till nedläggningen får inga gästande flygplan besöka fältet. grafik: Mofly Prioriterar vi miljöanpassade flygplan? Från min horisont Jag har i snart 30 år arbetat med miljöfrågor på Volvo Personvagnar. Främst våra anställdas miljö och miljöpåverkan från våra fabriker, men också med en hel del engagemang kring våra produkters miljöanpassning. Jag får ofta frågan på jobbet hur miljöriktigt det är att flyga lika ofta försöker jag ändra fokus till hur roligt det är, frihetskänsla och alla de känslor vi piloter sammanknippar med att sitta i vänsterstol. Trängd mot väggen måste jag ändå erkänna att bensinförbrukningen inte är helt lysande, och jo, det finns fortfarande blyad bensin. Inte helt bekvämt. Till och från har vi haft en intensiv debatt kring vår miljöstrategi och våra kunders intresse för miljöfrågor. En genomgående fråga har alltid varit om bilkunder är villiga att betala mer för miljöanpassade produkter. Frågan är nu om det inte finns paralleller till privatflyget och vår klubb: har vi råd att tänka mer miljövänligt? Sanningen är nog snarare, precis som i bilvärlden, att det snart bara är en akademisk fråga det handlar egentligen om vi har råd att inte göra det. Utvecklingen går fort, politikerna är (ibland!) ännu snabbare och lagstiftarna står runt hörnet. Gör vi inget står vi där med våra gamla härliga maskiner, men med passerat bäst-före-datum och tyvärr osäljbara. Det kanske till och med påverkar flygplatsens nästa ansökan om miljötillstånd. Jag hade gärna högt deklarerat att Aeroklubben, en av landets största flygklubbar, börjar lämna gammal teknik, att vi nu säljer av våra gas-guzzlers och köper modern design med halverad bränsleförbrukning. Det är säkert inte bara jag som därför välkomnar den nya styrelsens inriktning om att fortsätta ansträngningarna att se över vår flygplansflotta. Vi ser att andra klubbar gör det, och jag är övertygad om att det är en överlevnadsfråga på sikt för vår klubb. Erik Öhman Från min horisont är Moflys insändarspalt där medlemmar och andra intresserade får möjlighet att uttrycka sin åsikt och skapa debatt. Reglerna är enkla: max 300 ord och inga personangrepp. Vill du skriva ett inlägg? E-posta redaktionen: mofly@aeroklubben.se. 8

Aeroklubbare i F KUS I FÖRÄNDRINGENS TID: LFV delas i två foto: privat Karin Cedergren Forskar i fysik på Chalmers, på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap Bor i Örgryte. Började PPL-utbildningen 2010. bakgrundsfoto: Mofly Vad fick dig att börja utbilda dig i Aeroklubben? Jag sökte på nätet för att hitta en utbildning som passade mig. Att valet valet föll på Aeroklubben var framför allt för att det låg i Göte borg, samt att upplägget på kursen var sådant att man kan studera vid sidan av ett vanligt arbete. Att klubben dessutom fått mycket bra kritik av medlemmar på nätet var naturligtvis ett stort plus. Vad tror du kommer att bli svårt i utbildningen? Att få tiden att räcka till! Egentligen har jag inte tid att göra det här, men jag kommer inte få mer tid framöver heller, så det är bara att köra på. Att låta bli är helt enkelt inget alternativ. Hur upplevde du din första flygtur? Första flygturen var i mitten av mars. Den motsvarade helt mina förväntningar och gav absolut mersmak inför framtiden. Jag fick också ett väldigt positivt intryck av instruktören Emil Englund som jag fick flyga med. Vad hoppas du få uppleva genom flyget i Aeroklubben? Min främsta målsättning var att bli en bra pilot, men jag gillar stämningen på klubben och den härliga blandningen av människor med olika bakgrund som har ett gemensamt intresse. Nu ser jag fram emot att få dela kommande flygupplevelser med likasinnade. ljusblå : pms 2995 mörkblå : pms 3005 LFV, Luftfartsverket, har genomgått många förändringar de senaste åren. Senaste omorganisationen skedde den 1 april i år. Nu är bolaget delat i två halvor: LFV och Swedavia. Det anrika Luftfartsverket, som grundades på 1940-talet, har omorganiserats rejält de senaste fem åren. År 2005 avskildes den avdelning som utövade tillsynskontroll, Luftfartsinspektionen, och bildade Luftfartsstyrelsen (uppgick senare i Transportstyrelsen). År 2007 senare stärkte återstoden av det gamla Luftfartsverket sin profil och lät kalla sig enbart LFV. Nu ytterligare drygt tre år senare, skedde nästa stora förändring. LFV delades upp i två delar: ett nytt LFV och Swedavia. Det lär innebära nya skyltar, nya brevpapper och nya jackor till de anställda. Uppdelningen har ansetts vara nödvändig. Detta för att få vassare organisationer som dåvarande generaldirektören Nils Gunnar Billinger uttryckt det i ett pressmeddelande. Två stora ansvarsområden har nu hamnat i var sitt bolag. Den ena halvan, LFV, ansvarar för flygtrafikledningen. På sikt kan,,...nya skyltar, nya brevpapper och nya jackor... denna komma att konkurrensutsättas, vilket antas vara ett av skälen till att man har förlagt den verksamheten till ett helt eget bolag. Vi piloter kommer i huvudsak att ha kontakt med just LFV. Det är också LFV som fortsätter att förse oss med väder- och flygplatsinformation samt ta emot ATS-färdplaner. I praktiken lär det alltså inte bli någon större skillnad mot tidigare för oss piloter, förutom att vi möts av en ny logo typ. Swedavia, den andra halvan, ansvarar för driften av 14 flygplatser i Sverige, bland annat Göteborg Landvetter flygplats. Även Göteborg City Airport ägs nu till 40 procent av Swedavia. Tidigare var det LFV som gjorde det. Det är till Swedavia som vi kommer att betala startavgifterna från och med nu (i pilot mun kallat landningsavgiften). Swedavia administrerar också från och med nu årslandningskorten. 9

IVAN BERÄTTAR HJÄLPFLYGPLATSER Flyglederna flögs i början helt visuellt, nattetid med hjälp av ljusfyrar utplacerade på 20 30 kilometers avstånd från varandra. Stockholm Malmö-leden var klar år 1936. Det var före radiofyrarnas tid. Systemet var naturligtvis väderkänsligt och flygplanen inte så tillförlitliga så man kan förstå 1932 års riksdags godkännande att flyglederna skulle kompletteras med hjälpflygplatser på i etapp 1 var tionde mil och i etapp 2 var femte mil. Det hela skulle ske som beredskapsarbete och tog därför tid. Utefter västkustleden, norska gränsen Göteborg Malmö, anlades Näsinge, Svarteborg, Backamo, Varberg och Halmstad. Visingsö och Jönköping ingick i Stockholm-Malmö leden. Visingsö och Jönköping invigdes 1935. Flyglederna var till en början bara till förmån för nattpostflygningarna och postverket fick genom tilläggsanslag bekosta delar av anläggningskostnaderna. Hjälpflygplatsernas roll upphörde efterhand och vissa fält lades ned, medan andra bibehölls för nya andra verksamheter såsom jordbruksflyg, tidningsflyg, privatflyg och olika former av flygutbildning. Vissa expanderade till större flygplatser för kommersiellt flyg. Ivan Hedin Källa: Starter och landningar av Ewert Dahlstedt. Till stöd har också varit Nils Olmin. kartbilden är hämtad ur Nordisk Familjebok ljusblå : pms 2995 mörkblå : pms 3005 info från flygledningen Hej alla piloter! Det märks att våren har kommit.vfr-aktiviteten i TMA:t har vissa dagar varit intensiv. Jag tänkte nämna lite om de olika kanalerna 124,675 och 124,200 som är de två TMAkanalerna. Anledningen till att det finns två, är att vi delar upp TMA:t i två sektorer där en flygledare arbetar i varje sektor. Uppdelningen ser olika ut beroende på vilken bana vi har i användning på Landvetter. I de flesta vädersituationer följer Säve Landvetters val av bana. Är det bana 21 på Landvetter har Säve bana 19. Ni kanske upplever det som lite krångligt att ropa på rätt kanal när ni vill ha klarering upp i TMA:t. Här kommer en tumregel. Men det är inte alls hela världen om det blir fel. Ni har ingen skyldighet att veta hur vi på flygledningen sitter sekvenserat just för stunden. Säve har bana 19 i användning, (Landvetter bana 21): Utpassering via Bohus och Agnesberg: frekvensen 124,675. Utpassering via Lycke, Räven och Hjuvik: frekvensen 124,200. Säve har bana 01 i användning, (Landvetter bana 03): Alla utpasseringspunkter ut från Säve: frekvensen 124,675. Flygning rakt söderut: frekvensen 124,200. Om ni har färdplan och får en transponderkod från Sävetornet behöver ni inte ange koden för Göteborg kontroll. Er anropssignal kommer upp direkt på radarskärmarna. Vi hörs på kanalen! Catrine Andersson, LFV 10

GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT: Ny landningsbana får vänta Antalet passagerare tros öka på Göteborg Landvetter Airport i framtiden. Nästa år kommer man att ansöka om att utöka antalet rörelser, men behovet av ytterligare en landningsbana tycks dröja. Landvetter flygplats invigdes 1977. Sedan dess har flygplatsen haft en relativt stadig uppgång i antalet resenärer. Men i den uppgående trenden har det också funnits stora variationer. 4 3 2 1 I början av 1990-talet minskade flygandet rejält. Likaså efter den 11 september 2001. Flygandet tog sedan åter fart och år 2007 nådde man det högsta passagerarantalet någonsin med 4,3 miljoner resenärer. Men sedan minskade flygandet ordentligt i den ekonomiska krisen. OCH Göteborg Landvetter Airport är känslig för konjunkturnedgångar berättar Niclas Törnell, stabschef på flygplatsen. Det är en flygplats som internationellt sett har många affärsresenärer. Vi har två tredjedelar affärsresenärer och en tredjedel nöjesresenärer Hos de flesta andra större flygplatser är det tvärtom. Niclas Törnell berättar att det vid en kris blir just resandet som företagen direkt sparar in på. Och numera märks det mycket snabbare inom flyget eftersom företagen blivit rappare på att dra åt svångremmen än tidigare. Men flygplatsen räknar med en rejäl tillväxt i framtiden nu när konjunkturen vänder. Våra långtidsprognoser bygger på en BNP-utveckling. Då siktar vi på en ökning på 3 3,5 procent per år. Men vi tror på en ännu godare utveckling än så. Dels med tanke på att City Airline nu har gjort Landvetter till en mininav. Dels för att vi tror att det finns en stor potential för reguljär nöjestrafik till 2000 2005 2010 Upp och ned, men ändå upp. Antal miljoner passagerare per år på Göteborg Landvetter Airport. Flygplatsen har en uppgående trend, men också några tapp på vägen. grafik: Mofly olika semesterresmål, säger Niclas Törnell. Redan när flygplatsen anlades 1977 reserverades mark för ytterligare en landningsbana. Den är planerad att ligga 1600 meter parallellt öster om den nuvarande. Vid millennieskiftet konstaterade Luftfartverket att om passagerarantalet på flygplatsen skulle fortsätta i samma dåvarande takt skulle denna behövas inom tio år alltså i dag. Ökningen tycks dock ha mattats av något och nu är behovet av en andra bana inte speciellt akut. Nästa år kommer flygplatsen att ansöka om ett nytt miljötillstånd. Det är en omfattande process som lär ta flera år innan den är klar. I det det nya miljötillståndet vill man höja antalet flygrörelser från dagens 80 000 till 120 000 per år. Och 120 000 rörelser är vad vi klarar av att hantera med den nuvarande banan under nuvarande produktionsförhållanden, berättar Niclas Törnell. Göteborg City Airport Flygplatsen har samtidigt två stora peakar perioder på dagen då flygtrafiken är extra intenvis: en kort på förmiddagen och en mer utdragen på eftermiddagen. En andra bana på flygplatsen skulle göra att man lättare klarar av dessa toppar. Men en andra bana på Landvetter ligger mycket långt fram i tiden. Före år 2035 ser man inte något behov av en sådan, säger Niclas Törnell. Carl-Johan Sundberg Landvetter Tumba foto: Swedavia grafik: Mofly 11

info från styrelsen Till det sista styrelsemötet före årsmötet hade valberedningen bjudit in sig för att redogöra för resultatet av ett intensivt arbete sedan höstmötet. Till allas glädje kunde man presentera en kandidat och ordförandefrågan tycks alltså ha fått en lösning. Den spännande finalen följer på årsmötet den 15 april. Kallelse till årsmötet har gått ut till alla medlemmar och finns också anslagen på klubben. Klubbhandboken har kommit i en ny utgåva daterad mars 2010. Den finns som vanligt att ladda ner från medlemssidorna på www.aeroklubben.se. Ny och ändrad text är markerad med en linje i marginalen så att det går lätt att få en överblick. I flygplansfrågan har det inkommit ett par förslag på nya flygplanstyper som skulle kunna vara intressanta för klubben i framtiden. Styrelsen hoppas förstås att ännu fler medlemmar kommer att engagera sig i frågan. På ett med övergripande plan gäller det ju vilken inriktning klubben ska ha på flottan och därmed på verksamheten. Stjärtsvängar eller långresor? IFR? Två- eller fyrsitsigt? Vanliga instrument eller glass cockpit? Blandad flotta eller enhetlig? Antalet flygrörelser på Säve har varit en följetong de senaste åren. Rörelserna begränsas av en miljödom som reglererar flygplatsens verksamhet. Förra året överskreds det tillåtna antalet rörelser och flygplatsen försöker därför begränsa antalet rörelser så långt det är möjligt. Av de civila rörelserna 2009 utgjordes 68,5 procent av VFR-trafik. SPU och Aeroklubben står för merparten av dessa. Vi kommer hädanefter att varje månad få tillgång till statistik som visar hur antalet rörelser utvecklar sig jämfört med 2009. Genom att hjälpas åt kan vi förhoppningsvis undvika mer drastiska inskränkningar i slutet av året. Från skolgruppen rapporteras att det finns ett par nya flyglärare som är intresserade av att jobba för klubbens flygskola. Gunnar Fredriksson och Kalle Kritz har också ett antal elever var. Därmed ser det ut som vi kan hålla en fortsatt hög nivå på skolningen fast Emil inte jobbar så mycket på klubben längre. Marianne har haft en hektisk tid de senaste månaderna, mycket beroende på att vi har lagt om bokföringen från årsskiftet och även lagt in debiteringen av flygningar i klubbens administrativa system. Styrelsen har diskuterat situationen och vi tror att det ganska snart kommer att fungera bra. Marianne får stöd av ekonomigruppen att få igång de nya rutinerna. Henrik Gildebrand, sekreterare Nya medlemmar Mofly hälsar nya medlemmar välkomna till Aeroklubben: Leo Rådström ungdom Kashef Zatar ordinarie Mikael Svanberg ordinarie Frida Mesch ordinarie Malin Persson elev Eric Joly elev Kent Jäfvert elev Henrik Larsson ordinarie Leif Lansén ordinarie Christian Ciucci ordinarie Anders Bohlin elev Robert Torstenson ordinarie Sebastian Lindström ordinarie Grattis : PPL : Fredric Johannesson 2010-03 - 05 Christofer Strid 2010-03 - 14 Tomas Brunegård 2010-03 - 30 Mörker : Per Magnusson 2010-03 - 04 Joachim Pfeil, Jr. 2010-03 - 04 Årsmöte Alla medlemmar är välkomna till Aeroklubbens årsmöte torsdag 15 april klockan 19.00, BDO Nordic, Första Långgatan 26 i Göteborg. Nästa kommer torsdagen den 10 juni finns att ladda ner från Aeroklubbens webbplats 12

Redaktionen Ansvarig utgivare : Lasse Öhberg Utgivningsort : Göteborg 2010 Redaktionen består av : Peter Andersson peter.andersson@aeroklubben.se 076-775 38 73 Fredrik Edlund fredrik.edlund@telia.com 0703-71 46 33 Robert Grou robert.grou@bredband.net 0704-22 85 66 Carl - Johan Sundberg cjsundberg@hotmail.com 0704-48 23 62 Redaktionen tar tacksamt emot bidrag och material till Mofly till någon av ovanstående adresser eller till mofly@aeroklubben.se Mofly Newsletter ges ut av: Aeroklubben i Göteborg Säve Flygplatsväg 32 423 73 Säve Telefon 031-92 61 00 Telefax 031-92 64 43 Västkustflyg 031-92 59 15 pg 24 06 12-2 bg 508-00 15 www.aeroklubben.se mofly@aeroklubben.se