Jag tänkte ställa ett antal frågor som jag ska försöka besvara:

EUROPAFORUM HÄSSLEHOLM Jag tänkte ställa ett antal frågor som jag ska försöka besvara: Vad omfattar den inre marknaden? Vilka möjligheter erbjuder den? Har vi utnyttjat möjligheterna? Hur kan jag få hjälp? Inre marknaden handlar i grund och botten om att skapa förutsättningar för att handla med varandra över gränserna. Och det är ju i sig ingenting nytt. Det har ni gjort i den här regionen sedan urminnes tider. Ni gjorde det på ett mycket organiserat sätt redan på 1100-talet under Hansatiden. Hansan som ibland kallas dåtidens EU eller inre marknad. Och visst, det finns intressanta paralleller. Hansan var en sammanslutning med kommersiella och politiska funktioner. Då som nu handlade man med viktiga vardagsvaror. Hansan köpte sill från Skåne, ost och

smör från Småland och järn- och kopparmalm från Mälardalen. Idag säljer samma områden varor över hela världen: Tetrapacks förpackningar från Skåne, IKEA:s möbler från Småland och Scanias lastbilar från Mälardalen. Men där slutar nog likheterna. Hansan bestod framför allt av städer EU består av nationalstater. Hansan var en monopolistisk sammanslutning som eftersträvade en dominerande ställning i regionen - utan fri konkurrens EU bygger på fri konkurrens, handelsmonopol och missbruk av dominerande ställning förbjudet. Ser man till helheten är nog skillnaderna större än likheterna. Men om det är något vi har att lära av Hansan är det hur de lyckades hålla ihop samarbetet under en så lång tid. Den fungerade ju i 500 år! EU har just firat 50-års jubileum! Och inre marknaden har nyligen firat 10-års jubileum! Men om Hansan är borta och EU tillkommit så har Östersjöregionen hela tiden funnits där. Och det är idag ett av världens mest expansiva tillväxtområden.

Dessutom har vi Öresundsregionen som också växer. Och hela regionens epicentrum kan väl sägas vara Skåne. Men det finns en ännu större marknad än Östersjö- och Öresundsregionen. Den inre marknaden kärnan i EU-samarbetet. Det är världens största marknad. Den omfattar 30 länder, en halv miljard människor och 20 miljoner företag. Någon tänker här 30 länder? EU består ju av 27! Ja, men inre marknaden inkluderar även EES-länderna: Norge, Island och Liechtenstein. Så allt jag säger här idag inkluderar också dessa tre länder. Vad omfattar då den inre marknaden? När EG bildades 1957 var målet att skapa ett område utan inre gränser, ta bort handelshinder mellan medlemsländerna och tillåta fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital, det som brukar kallas för de fyra friheterna. Och för att en gemensam marknad ska fungera krävs det gemensamma regler. Det skapar man genom harmonisering av medlemsländernas lagar enkelt uttryckt, alla länder får likadana lagar inom de områden som man kommit överens om att samarbeta kring. Inga andra!

Den första friheten: varor Varför behövs det regler om varor? Det enkla svaret är för att avskaffa handelshinder. Skälen till att medlemsländer uppställer handelshinder kan variera från att hindra hälsofarliga varor, vilket kan vara legitimt, till rent protektionistiska skäl, man vill inte ha konkurrens. Därför finns det regler som säger att varor ska få säljas fritt över gränserna. Tullar och andra avgifter är förbjudna. Medlemsländerna får inte ställa krav på att produkterna ska anpassas, dvs. inga andra krav än dem som medlemsländerna har kommit överens om. En helt grundläggande princip i det europeiska samarbetet är förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet: det gäller så väl varor som tjänster och personer. Låt säga att Skåne Län, dvs. regionfullmäktige i Kristianstad, beslutar om att dra igång en länsfinansierad reklamkampanj som heter Köp skånskt! Kampanjen skulle ha till syfte att uppmuntra till köp av skånska produkter. Tror ni att detta skulle vara tillåtet enligt EU-rätten? Nej! Precis det här har Irländska regeringen försökt med en gång ett känt rättsfall från EG-domstolen som heter Buy Irish. Enligt domstolen hade kampanjen till syfte

att begränsa handeln inom EU och stred därför mot den fria rörligheten och var dessutom diskriminerande på grund av nationalitet eftersom man inte får gynna inhemska varor på bekostnad av andra. Skulle det vara skillnad om det var ett antal privata företag som gjorde det? JA, det skulle vara tillåtet så länge den inte var finansierad av offentliga medel. Den andra friheten: tjänster Vad är en tjänst? Det finns två typer av tjänster den ena är där bara tjänsten flyttar över en gräns: t.ex. att sälja försäkring från ett annat land eller själv spela/betta över Internet, den andra att en person flyttar över en gräns: att gå till tandläkaren i Köpenhamn eller få sitt hus byggt av estniska hantverkare. Det finns en stor outnyttjad potential inom EU vad gäller tjänster. 75 % av all handel inom MS avser tjänster men bara 25 % av handeln mellan MS avser tjänster. Den främsta anledningen är att det har varit svårt att få regelsystemet att fungera i praktiken. Men förhoppningsvis kommer många frågetecken att rätas ut med det nya tjänstedirektivet. Direktivet handlar framför allt om ett nytt administrativt samarbete. Det kommer att tvinga medlemsländernas myndigheter att

prata med varandra om de stoppar en tjänst. Dessutom kommer alla tjänsteföretag att kunna anlita en s.k. kontaktpunkt i varje medlemsstat och få hjälp med alla formaliteter. Direktivet träder i kraft i december 2009. Inom EU är det möjligt att byta bank och att ta lån i ett annat EU-land, s.k. finansiella tjänster. Tyvärr utnyttjar inte EU-medborgarna den här möjligheten i särskilt stor utsträckning. Det kan i och för sig vara förståeligt för det kräver en del av den som vill göra det. Men det finns pengar att tjäna. Vi hörde på nyheterna för någon vecka sedan att de svenska bankerna ökar sina avgifter medan de i övriga EU sänks. Just därför vill EU-kommissionen öka konkurrensen och har tagit initiativ till att underlätta för EU-medborgare att byta bank och ta lån i andra EUländer. En annan fråga som har uppmärksammats i media är möjligheten att få vård utomlands, s.k. hälso- och sjukvårdstjänster. Idag är det möjligt att man istället för att stå i kö i Sverige för en operation reser till Tyskland och får sin höftled utbytt. Och det kan man göra bl.a. eftersom EG-domstolen säger att man har rätt att få ersättning från sitt eget landsting. En annan möjlighet som utnyttjas kanske framförallt i den här regionen är möjligheten till billigare tandvård, jag såg ett TV-inslag om svenskar som åker till Polen, men då får man inte ersättning. Om det inte är fråga om en operation, som då kan likställas med sjukvård.

Undantagen för fri rörlighet: Huvudregeln är att skapa fri rörlighet över gränserna. Men man ska samtidigt komma ihåg att det finns legitima möjligheter att begränsa handeln. Jag vill nämna ett rättsfall från 1974. EG-domstolens kanske mest kända avgörande, som har fått en enorm betydelse för hela inre marknadens utveckling. Det kallas Cassis de Dijon och visar på ett tydligt sätt när det är tillåtet och inte tillåtet att stoppa en vara. Bakgrunden var att Tyskland förbjöd en fransk likör Cassis de Dijon med argumentet att alkoholhalten var för svag. Tyskland menade att deras regel syftade till att begränsa alkoholkonsumtionen genom att hindra alkoholsvaga drycker, för annars fanns risken att personer som i vanliga fall inte drack så mycket skulle börja dricka mer och starkare varor! Det var alltså fråga om konsumentskydd, enligt den tyska regeringen. Domstolen köpte naturligtvis inte de här argumenten utan slog helt sonika fast att en vara som är lagligen tillverkad och marknadsförd i en medlemsstat ska också få säljas i en annan medlemsstat. En enkel regel och lätt att förstå. Och den kallas principen om ömsesidigt erkännande. Och den gäller när ett varuområde inte är harmoniserat när det inte finns några gemensamma regler.

Men, domstolen slog också fast att det måste få finnas undantag till principen: den fria rörligheten ska kunna inskränkas om liv, hälsa och säkerhet är i fara. Det kan handla om att skydda oss medborgare genom att stoppa farliga kemikalier. Det kan handla om skydda våra barn från farliga leksaker. Att skydda våra djur och vår natur. Till och med skatteflykt och vårt skattesystem kan skyddas. Men, det krävs att skyddet är nödvändigt och proportionerligt, dvs. man får inte ta i mer än vad som krävs. Cassis de Dijon fallet var ett exempel på när man gick för långt. Fri rörlighet för kapital: För att kunna handla övre gränserna måste man kunna flytta pengar. Därför är alla former av restriktioner av kapitalöverföringar och betalningar förbjudna. Med betalningar menas framför allt likvider vid köp av varor och tjänster över gränserna. Men även löner, räntor, hyror och liknande. Med kapitalöverföringar förstås att man har rätt att flytta pengar till ett annat EU-land. Det kan vara för att investerar i företag eller placera i värdepapper eller bara föra över pengar.

Alltså, alla former av valutaregleringar är förbjudna inom EU. Fjärde och sista friheten personer: Fri rörlighet för personer omfattar arbetstagare och deras familjer, pensionärer och studenter. Men även personer som bara vill resa och turista omfattas. Utgångspunkten är att man får vistas i ett annat EU-land under tre månader utan att söka uppehållstillstånd. Under den här tiden kan man söka jobb eller turista. Dessutom finns rätten att som företagare etablera sig i ett annat EU-land, t.ex. att som läkare öppna praktik. En EU-medborgare har alltså möjligheter: - att arbete utan krav på arbetstillstånd i andra EUländer. - att bosätta sig som pensionär och ta med sig sin pension till ett annat EU-land. - att studera var som helst inom EU och ta med sig sitt studielån. Det tycks idag vara lika självklart för en student att plugga i Lissabon som i Umeå. Och genom EU:s Erasmusprogram kan man dessutom få stipendium för att studera i ett annat EU-land. När man väl har tagit sin examen inom EU finns det regler om att ömsesidigt erkänna varandras examina. Det finns även regler om att erkänna varandras

yrkeskvalifikationer, alltså jobb som inte omfattar högskoleutbildning. Och om man flyttar inom EU i egenskap av arbetstagare, pensionär eller student så omfattas man automatiskt av det landets socialförsäkringssystem. Samtidigt kan vi konstatera att det är inom det här området som de flesta problemen uppstår för EUmedborgare och mellan medlemsländernas myndigheter. Jag har förstått att det finns problem i Öresundsregionen. Sydsvenska Handelskammaren har påpekat att trots att integrationen över Öresund nu pågått under ett antal år finns det fortfarande en stor osäkerhet om vilka villkor som verkligen gäller på andra sidan bron: a-kassa, föräldraledighet, pensionsförmåner, tjänstebil mm. Det som krånglar till det är att man bor i ett land och jobbar i ett annat. Frågan blir då vilket land som ska betala förmånen? Till viss del ligger de här problemen utanför EU:s kompetens - men de är likväl verkliga och kan förmodligen bara lösas bilateralt mellan Sverige och Danmark. -------- De fyra friheterna utnyttjas naturligtvis dagligen inom hela EU utan att vi egentligen tänker på det. Låt mig ge ett enkelt men ganska illustrativt exempel på där en enda affär omfattar samtliga fyra friheter:

Ett företag i Hässleholm köper en ny maskin från ett tyskt företag. Det tyska företaget installerar den och erbjuder service av maskinen och en försäkring ingår i priset. Vad har då hänt? En CE-märkt maskin fraktas från ett land till ett annat en vara, installationen görs av det tyska företaget en tjänst, installatören har åkt över gränsen utan krav på visum eller arbetstillstånd personrörligheten, maskinen går sönder försäkring används installatören lagar en tjänst och personrörlighet, betalning av maskinen, av installatören och försäkringen kapital har flyttats. Det här var naturligtvis möjligt även innan EU men det var betydligt krångligare. Utnyttjar vi svenskar möjligheterna på den inre marknaden? Ja, det gör vi. Det visar en studie som Kommerskollegium gjorde för några år sedan. De möjligheter som vi som privatpersoner utnyttjat mest var: - att studera nästan 60 % mellan 18 och 24 år hade studerat i annat EU-land eller kände någon som hade gjort det.

- att köpa bil nästan 40 % - att köpa alkohol 84 %(!) - drygt 40 % ansåg att livsmedelspriserna sjunkit - närmare hälften upplevde att utbudet av varor och tjänster blivit större sedan medlemskapet - nästan 30 % hade antingen själva eller kände någon som sökt arbete eller arbetat i ett annat EU-land. Hade vi frågat bara skåningar hade förmodligen siffrorna varit ännu högre. Det här visar att vi svenskar har nytta av inre marknaden. Men här finns också en outnyttjad potential. Om vi vande oss vid att handla andra varor över gränsen än de som vi redan upptäckt alkohol och bilar skulle vi vinna på många sätt. Vi skulle få billigare inköp, bättre konkurrens och större priskonvergens. För att spela på fördomen om vilka som köper sprit och bilar en fördom som visat sig bli besannad av statistiken borde vi ha allt att vinna på att männen inte gör inköpslistan nästa gång vi åker till Tyskland, Baltikum eller Polen. De som utnyttjar möjligheterna med den inre marknaden mest och bäst är, kanske inte helt oväntat, företagen.

Kommerskollegiums studie visade att de viktigaste fördelarna enligt de tillfrågade svenska företagen var: - att gränsformaliteterna minskat vid in- och utförsel av varor, - att gemensamma regler för offentlig upphandling hade skapats, - att det hade blivit enklare att genomföra betalningar mellan länderna, - mer än hälften av företagen upplevde att utbudet av varor och tjänster blivit större och - 40 procent ansåg att det blivit lättare att hitta kunder/leverantörer i andra EU-länder. Samtidigt verkar svenska företag inte utnyttja fördelarna fullt ut. På flera frågeområden svarade 70-80 procent av företagen Har ingen uppfattning. Det kan tyda på att företagen inte känner till möjligheterna eller riktigt vågat pröva sina vingar: att exportera sina varor eller tjänster, eller att etablera sin affärsrörelse i ett annat EU-land. Här har regeringen och ansvariga myndigheter ett ansvar att hjälpa till. Det finns redan hjälp att få som företagare. Ett exempel är det nya nätverket Enterprise Europe Network hjälper företagare för att utveckla sina idéer. Mitt råd är att ta kontakt med ansvariga myndigheten NUTEK så kan de hjälpa till.

Inre marknaden är mer än bara fri rörlighet Jag brukar likna inre marknaden vid ett cykelhjul. Där navet är de fyra friheterna och däcket är tullunionen, dvs. gränsen mot omvärlden. Men för att hjulet ska rulla krävs det ekrar. Ekrarna kan sägas vara: - EU:s konkurrensregler med krav på lika villkor, inga karteller och inget missbruk av dominerande ställning; - reglerna om offentlig upphandling alla ska kunna lämna en offert på ett skolbygge åt en kommun och det billigaste anbudet ska som huvudregel antas; - dessutom behövs en konsumentpolitik för att garantera att konsumenterna har ett fullgott skydd; - och en miljöpolitik eftersom miljöförstöring i form av utsläpp inte känner några gränser. Jag tror i och för sig att många i dag tar den inre marknaden för givet och det är ju bra! För det betyder att den fungerar. Men ibland händer det att ett medlemsland stoppar en vara eller en tjänst trots gemensamma regler och trots principen om ömsesidigt erkännande. Om det uppstår problem - hur kan jag få hjälp? Om det då uppstår ett handelshinder t.ex. att ett svenskt företag inte får sälja sin maskin i Danmark utan att anpassa den till en dansk regel har EU-kommissionen

som väktare över EU-lagarna en skyldighet att granska problemet och göra en bedömning. Om kommissionen anser att ett brott är begånget kan den gå vidare till EUdomstolen som i sista hand avgör frågan. En fråga om hur en EU-regel ska tolkas kan även komma från en svensk domstol. Ta t.ex. Harry Franzén, ICA-handlaren i Röstånga, som utmanade Systembolaget. I det fallet var det Tingsrätten som ställde en fråga till EGdomstolen. Men det tar lång tid och det är dyrt att driva en fråga i EG-domstolen. Därför har man inom EU skapat nätverk, där problemen ska försöka lösas på informell väg utan att man går till domstol. Man kan alltså vända sig till de här nätverken för att få hjälp. Ett sådant nätverk är SOLVIT, som har till uppgift att snabbt och kostnadsfritt hjälpa privatpersoner eller företag på den inre marknaden när deras rätt till fri rörlighet begränsas, t.ex. när en myndighet tolkar eller tillämpar inre marknadsreglerna på ett felaktigt sätt. Det finns ett SOLVIT-center i varje EU/EES-land. I Sverige ligger SOLVIT på Kommerskollegium. Ett par exempel på aktuella handelshinder från det svenska SOLVIT-centret Dankortet

En svensk kvinna blev nekad att använda sitt MasterCard för att betala restaurangnotor och hotellvistelse i Danmark. Förklaringen hon fick var att hon måste ha ett Dankort eller ett Mastercard utställt i Danmark. Bakgrunden är att det finns en lag i Danmark som förbjuder avgifter vid betalning med Dankort eller ett kreditkort utställt i Danmark. Samma lag hindrar däremot inte att avgifter tas ut vid betalning med andra internationella kreditkort utställda utanför Danmark. Enligt svenska SOLVIT strider den danska lagen mot fri rörlighet för tjänster och det diskriminerar utländska kreditkortinnehavare. Fallet är inte löst ännu! Kommunala märkningskrav på mineralvattenflaskor Ärendet rörde ett norskt företag som säljer danska och norska livsmedel i Strömstad. Enligt ett beslut från kommunen fick inte företaget sälja sitt mineralvatten för det stod det norska ordet vann och det danska vadn på flaskan. Enligt kommunen skulle det stå vatten. Till stöd för beslutet åberopade kommunen Livsmedelsverkets föreskrifter enligt vilka ingrediensbeteckningar på annat språk än svenska bara godtas om stavningen endast obetydligt skiljer sig från svenska. Och kommunen hävdade att de danska och norska orden för vatten inte var tillräckligt lika det

svenska ordet och därmed inte var tillräckligt klargörande för svenska konsumenter. EU-direktivet gav förvisso medlemsstaterna rätt att förbjuda försäljningen av livsmedel där innehållet inte är redovisat på ett språk som lätt kan förstås av konsumenten. Det här tog svenska SOLVIT fasta på och menade att direktivet reglerar vad konsumenten lätt kan förstå eller inte, inte vid om stavningen obetydligt skiljer sig från språket i det land där varan säljs. Efter påpekande till såväl Livsmedelsverket som kommunen löstes handelshindret och mineralvattnet fick säljas. Det var SOLVIT! Om man som konsument behöver hjälp kan man vända sig till Konsument Europa, som finns i alla EU- och EES-länder. Ansvarig myndighet i Sverige är Konsumentverket och därför är det dit ska man vända sig. Vill ha information om inre marknaden ska man vända sig till Riksdagens EU-upplysning. De har en mycket bra hemsida. Man kan även gå in på EU:s egen hemsida: europa.eu ---------

Avslutningsvis, vad är det jag har försökt förmedla? Den inre marknaden består av ett område utan inre gränser där produkter, tjänster, människor och pengar kan röra sig fritt. Man får inte diskriminera utländska varor, tjänster eller personer Men det finns undantag. Begränsningar av den fria rörligheten kan rättfärdigas om till exempel svenska regler: skyddar ett svenskt samhällsintresse och inte går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå skyddet. Men framför allt betyder den inre marknaden: att det är möjligt att köpa t.ex. billigare bilar och kylskåp i Lübeck: - utan att behöva betala tullar, - utan att behöva betala moms i hemlandet, - utan krav för det tyska företaget att anpassa varorna till svenska regler. att en frisör i Förslöv kan ta anställning i London utan krav på arbetstillstånd och visum, att en polsk VVS-installatör kan anlitas av en familj i Ystad, att sjuksköterskan på Kristianstads lasarett kan ta anställning i Oslo, att en ortoped i Ostrava kan öppna eget i Osby, att man som Lundastudent kan plugga var man vill i EU, ta med sig studielånet och söka stipendium,

att man som pigg Perstorpspensionär får ta med sig sin pension dit man vill, att husköparen i Höör kan ta billigare villalån i Luxemburg om räntan stiger i Sverige, och slutligen att det finns hjälp att få om man stöter på problem! Jag tror, att om vi inte hade haft en inre marknad idag så hade vi varit tvungna att uppfinna den. Våga ge er ut på inre marknaden och i Europa! Och stöter ni på problem på den inre marknaden ring Kommerskollegium! Tack!