Förlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning

Förlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING April 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 400 kv ledning i Norrbottens län, mellan Harsprånget i Jokkmokks kommun och Vietas i Gällivare kommun

Medverkande Förord Svenska Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Tel växel: 08 475 80 00 Fax 08 475 89 50 Föreliggande skrift är en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som ska utgöra underlag för en samlad bedömning av ett projekts inverkan på människors hälsa och säkerhet, på miljön och på hushållning med naturresurser. MKBn behandlar förlängning av nätkoncessionen av en befintlig 400 kv kraftledning i Norrbottens län, mellan Harsprånget i Jokkmokks kommun och Vietas i Gällivare kommun. Den totala ledningssträckan är 107 kilometer. MKBn utgör del av beslutsunderlaget i tillståndsprocessen och utformas i enlighet med gällande lagstiftning i 6 kap Miljöbalken. Org. Nr 202 100-4284 Webbplats: www.svk.se Miljökonsekvensbeskrivning Projektledare: Anna Sedvall Wiklund, Svenska Kraftnät Biträdande projektledare: Johnny Carlberg, Sweco Uppdragsledare: Petra Adrup, Structor Miljöbyrån Stockholm AB MKB-handläggare: Yvonne Andersson, Structor Miljöbyrån Stockholm AB GIS-handläggare: Mikael Eriksson, Structor Miljöbyrån Stockholm AB Intern granskning: Jenny Lindgren, Structor Miljöbyrån Stockholm AB Foton, kartor och illustrationer har tagits fram av Structor Miljöbyrån Stockholm AB och av Svenska Kraftnät om inget annat anges. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Översiktskarta Copyright Lantmäteriverket i2007/797 Omslagsbilderna är tagna i Gällivare och Jokkmokks kommun. Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el och naturgas. Svenska Kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska Kraftnät har över 325 anställda, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2009 var omsättningen ca 6 900 miljoner kronor. Svenska Kraftnät har tre dotterbolag och sex intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se. 2 Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät

Innehåll Sammanfattning 4 10 Referenser 30 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 6 1.3 Avgränsning 7 1.4 Metod 7 1.5 Planförhållanden 7 1.5.1 Översiktsplan 7 1.5.2 Detaljplan och områdesbestämmelser 7 2 Planering och prövning 8 2.1 Tillstånd 8 2.1.1 Nätkoncession 8 2.1.2 Ledningsrätt 8 2.2 Gällande tillstånd för aktuell ledning 8 2.3 Samråd, information och BMP 8 2.4 Tidplan 8 3 Alternativ 9 3.1 Nollalternativ 9 3.2 Nuläge (Sökt verksamhet) 9 3.3 Övriga alternativ 9 4 Teknik 10 4.1 Ledningens tekniska utförande 10 4.2 Markbehov 10 4.3 Säkerhet 10 5 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter 11 5.1 Elektromagnetiska fält 11 5.1.1 Elektriska fält 11 5.1.2 Magnetiska fält 11 5.1.3 Hälsoaspekter och rekommendationer 11 5.1.4 Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy för växelströmsledningar 11 5.1.5 Åtgärder för att minska magnetfält 11 5.1.6 Magnetfält för aktuell ledning 11 5.2 Ljudeffekter 12 5.2.1 Åtgärder för att minska ljudeffekter 12 5.2.2 Ljudeffekter för aktuell ledning 12 6 Miljökonsekvenser 13 6.1 Bedömningsgrunder 13 6.1.1 Planförhållanden 13 6.1.2 Naturmiljö 13 6.1.3 Kulturmiljö 13 6.1.4 Landskapsbild 13 6.1.5 Friluftsliv och rekreation 13 6.1.6 Rennäring 13 6.1.7 Infrastruktur 13 6.2 Miljömål och miljökvalitetsnormer 13 6.2.1 Nationella, regionala och lokala miljömål 13 6.2.2 Svenska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål 14 6.2.3 Miljökvalitetsnormer 15 6.3 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 15 6.4 Ledningen genom Jokkmokks kommun 16 6.4.1 Natura 2000 samt övriga riksintressen 16 6.4.2 Planförhållanden 16 6.4.3 Landskapsbild 16 6.4.4 Naturmiljö 17 6.4.5 Kulturmiljö 17 6.4.6 Rekreation och friluftsliv 17 6.4.7 Rennäring 18 6.4.8 Naturresurser 18 6.4.9 Bebyggelse och boendemiljö 19 6.4.10 Infrastruktur 19 6.5 Ledningen genom Gällivare kommun 20 6.5.1 Natura 2000 samt övriga riksintressen 20 6.5.2 Planförhållanden 21 6.5.3 Landskapsbild 21 6.5.4 Naturmiljö 22 6.5.5 Kulturmiljö 23 6.5.6 Rekreation och friluftsliv 23 6.5.7 Rennäring 24 6.5.8 Naturresurser 25 6.5.9 Bebyggelse och boendemiljö 25 6.5.10 Infrastruktur 25 7 Drift och framtida underhåll 26 7.1 Löpande drift och ledningsunderhåll 26 7.1.1 Kulturminnesskydd 26 7.1.2 Naturvårdshänsyn 26 7.2 Skogligt underhåll 26 7.2.1 Intervall 26 7.2.2 Röjning 26 7.2.3 Kantträdsavverkning 26 7.2.4 Röjningsbesiktning 26 7.2.5 Kulturminnesskydd 26 7.2.6 Naturvårdshänsyn 26 8 Samlad bedömning 27 9 Ord och begreppsförklaring 28 Bilagor: Bilaga 1 Samrådsredogörelse Bilaga 2 Svenska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål Bilaga 3 Natura 2000-områden Bilaga 4 Riksintressen 1 Bilaga 4 Riksintressen 2 Bilaga 5 Naturvärden Bilaga 6 Kulturmiljö Bilaga 7 Rennäring Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät 3

Sammanfattning Bakgrund Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör bilaga till ansökan om förlängning av nätkoncession för befintlig 400 kv ledning mellan Harsprånget i Jokkmokks kommun och Vietas i Gällivare kommun, Norrbottens län (koncessionsanläggningsnummer 8000 AÅ) samt in/utledning till Porjus (koncessionsanläggningsnummer 8000 BX). Den befintliga ledningen togs till största delen i drift 1971. Avgreningen till Porjus togs i drift 1974. Koncessionen för hela ledningen är beviljad till 2009-07-18. Med anledning av nätkoncessionens slutdatum lämnade Svenska Kraftnät 2006-01-16 en ansökan avseende förlängning av nätkoncessionen till Energimyndigheten. En ansökan om förlängning av nätkoncessionen avseende avgreningen till Porjus inlämnades 2009-06-03. MKB:n är en komplettering av dessa ansökningar. Kraftledningen är 107 kilometer lång och sträcker sig genom Jokkmokks och Gällivare kommuner i Norrbottens län. MKB:n behandlar ledningssträckan genom båda dessa kommuner. Elektriskt sett består sträckan Harsprånget-Vietas av två stycken ledningar, dels ledningen Harsprånget-Porjus, UL24 S1, och dels ledningen Porjus-Vietas, UL24 S2-3. De två ledningarna, som fortsättningsvis benämns ledningen, ingår tillsammans med övriga 400 kv ledningar längs Luleälven i det nationella stamnätet för el och är därmed av stor betydelse för elförsörjningen i ett nationellt perspektiv. Tillsammans med övriga ledningar längs älvsystemet knyter ledningen samman de stora vattenkraftverken och samlar ihop produktionen från dessa, för vidare transport söderut på stamnätet. Det är av största vikt att vattenkraftproduktionen i älvarna i Norrland finns tillgänglig för driften av stamnätet. I vissa situationer är vattenkraften i norr helt avgörande för att elförsörjningen i landets södra delar skall kunna säkerställas. Ledningen spelar också en roll i kraftutbytet mellan de skandinaviska länderna i norr. Stora planer för vindkraftutbyggnad finns i Norrland och det kan inte uteslutas att ledningen kommer att få en roll i dessa sammanhang. I MKB:n beskrivs den sökta verksamheten och nollalternativet. Den sökta verksamheten (ansökan om förlängning av nätkoncession) innebär inte någon förändring i förhållande till nuläget, utan omfattar samma sträckning, utformning och spänning som befintlig ledning. Nollalternativet beskriver utvecklingen om planerad verksamhet inte kommer till stånd och i detta fall skulle det innebära att förlängd nätkoncession inte beviljas. Nollalternativet innebär således att ledningen skulle tas ur bruk och monteras ner. Det skulle leda till stora och oacceptabla konsekvenser för driften av stamnätet i allmänhet och för vattenkraftproduktionen i Luleälven i synnerhet. De exakta konsekvenserna beror på rådande driftsituation vid aktuell tidpunkt. Vissa driftsituationer och felfall skulle inte kunna hanteras, med stora konsekvenser för elförsörjningen som följd. Vidare skulle kraftutbyte med Norge i norr omöjliggöras. Produktionsresurserna i övre delen av Luleälven skulle inte kunna nyttjas i stamnätet. Samråd Samrådet för förlängning av koncession för aktuell kraftledning har skett skriftligt via information brevledes. Samrådet inleddes den 17 november 2008 då utskick gick till berörd länsstyrelse, kommuner, övriga myndigheter och intresseorganisationer samt till ägare av fastigheter belägna inom 60 m från ledningens mitt. Samrådet kungjordes den 20 november 2008 i berörda tidningar och därmed har även allmänheten fått tillfälle att lämna synpunkter på aktuell nätkoncessionsförlängning. Synpunkter mottogs fram till den 8 december 2008. I samrådet begärdes beslut avseende betydande miljöpåverkan från länsstyrelsen i Norrbottens län. Under samrådet inkom 19 yttranden som har sammanställts i en samrådsredogörelse, se bilaga 1. Länsstyrelsen beslutade att verksamheten får antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet grundas främst på ledningens omfattning, miljöns känslighet ur naturvårdssynpunkt, ledningens påverkan på höga naturvärden samt hänsyn till allmänhetens behov av att information tillgodoses. Boverket framhåller att en nätkoncessionsförlängning normalt behöver övervägas på liknande sätt som en nykoncession, eftersom det normalt har gått relativt lång tid sedan det ursprungliga tillståndet gavs. Boverket anser det vara rimligt att utgå från 0,4 mikrotesla som en högsta acceptabel strålningsnivå och att vid ny- och förlängd nätkoncession reducera strålningsnivåerna vid bostäder och andra känsliga områden ner till nivån 0,1 0,2 mikrotesla. I övrigt har inget av de inkomna yttrandena något att erinra mot en förlängning av nätkoncession för befintlig 400 kv ledning Harsprånget-Vietas. Miljökonsekvenser Utifrån en bedömning av vilka intressen som berörs av den befintliga ledningen har MKB:n avgränsats till att beskriva följande aspekter: Natura 2000 och övriga riksintressen Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Rennäring Naturresurser Bebyggelse och boendemiljö Infrastruktur Planförhållanden MKB:ns geografiska avgränsning omfattar kraftledningens sträckning från Harsprånget i Jokkmokks kommun, via Porjus i Jokkmokks kommun, till Vietas i Gällivare kommun. Avgränsningen med avseende på boendemiljö och bebyggelse omfattar ett område om ca 100 meter på vardera sida om kraftledningen för at beskriva påverkan från magnetfält och ljud. Fornlämningar och naturvärden såsom sumpskogar, nyckelbiotoper och liknande berörs i första hand av ett fysiskt ianspråktagande av marken. Dessa har således synats inom ett avstånd på 75 meter åt båda riktningar från ledningens mittfas. Om det förekommer objekt som kan påverkas på ett längre avstånd har även dessa behandlats inom ramen för MKB:n. Kraftledningen sträcker sig till stor del genom kuperad fjällmiljö innefattande större sammanhängande skogsområden med inslag av myrmark och blockmark. Ledningens norra del är belägen i storslagen fjällmiljö i närheten av turistanläggningar som Stora sjöfallet och Saltoloukta fjällstation och ledningen passerar populära områden för jakt, fiske, skid- och skoteråkning, vandring m m. Ledningen berör ett världsarv, tre Natura 2000-områden samt riksintressen för naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, rennäringen, järnväg och väg. Vidare passerar ledningen några områden med bland annat sumpskogar, en nyckelbiotop och våtmarker berörs av ledningen. I eller i närheten av ledningsgatan finns sammantaget fyra fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Sammantaget bedöms konsekvenserna av en förlängd nätkoncession av ledningen mellan Harsprånget och Vietas vara små. Detta beror för huvuddelen av de studerade miljöaspekterna till stor del på att ledningen redan är anlagd och har funnits på platsen i ca 40 år varför ingen oexploaterad mark tas i anspråk och inga nya ingrepp behöver göras. Störst påverkan bedöms ledningen ha för landskapsbilden då den kan upplevas som ett främmande element i den storslagna fjällmiljön. Konsekvenser för övriga studerade miljöaspekter har bedömts vara små. Kraftledningen löper huvudsakligen parallellt med väg 827. Ledningen exponeras som mest mot omgivande landskap där den löper nära vägen, där den går igenom myrar samt på höjder. I skogsterräng är ledningen inte exponerad till en vidare omgivning. Ledningen kan påverka den visuella upplevelsen av det storslagna fjällandskapet. Konsekvenserna med hänsyn till landskapsbilden bedöms dock vara små till måttliga då landskapet redan är påverkat av den befintliga ledningen och vägen. Ledningen kan innebära en fragmentering av värdefulla naturmiljöer. Djur som kräver större, sammanhängande, områden kan påverkas negativt av att ledningen delar upp deras livsmiljöer i mindre områden. Kraftledningar kan dock ses som en mindre barriär då möjligheten kvarstår att röra sig längs med ledningen och i ledningsgatan. Vissa fåglar kan dock påverkas negativt av ledningen då den kan medföra en kollisionsrisk. Kraftledningskorridoren kan också fungera som en förflyttningsväg mellan flera mindre habitat och den annorlunda miljön i ledningsgatan och dess kantzoner kan främja den biologiska mångfalden i landskapet. Genom att kraftledningen är befintlig och ingen ny oexploaterad mark kommer att tas i anspråk bedöms konsekvenserna för naturmiljön vara små. Ledningen berör riksintressen för kulturmiljövård i Porjus samhälle respektive Kårtejaure/Stora Sjöfallet. Vidare finns fornlämningar i anslutning till kraftledningen. Riksintresseområdet Porjus samhälle bedöms inte påverkas negativt av ledningen eftersom vattenkraftutbyggnaden, vilket ledningen utgör en betydande del av, utgör grunden till utpekandet av riksintresset. Konsekvenserna för riksintresset Kårtejaure/Stora Sjöfallet bedöms också vara små då kraftledningen löper i dess utkant och den berörda delen av riksintresset innehåller relativt få fornlämningar. Information har inhämtats om vilka fornlämningar som förekommer i anslutning till ledningen. Fornlämningar i ledningsgatan och intill ledningen markeras upp vid underhållsåtgärder och skulle oregistrerade fornlämningar påträffas vid underhållsarbeten så kontaktas Länsstyrelsen. Sammantaget bedöms konsekvenserna med hänsyn till kulturmiljön vara små. Kraftledningens påverkan på rekreation och friluftsliv bedöms främst vara genom visuell upplevelse av ledningen. Ledningen kan upplevas från vägar, vattendrag, myrar och från andra öppna områden i landskapet medan den i skogsmark är mindre exponerad. Ledningen bedöms inte innebära att möjligheten till att vistas inom närområdet till ledningen försvåras. Längs vissa sträckor kan ledningen medföra bättre tillgänglighet till områden för aktiviteter såsom bär- och svampplockning. För det friluftsliv där vistelse i orörd natur eftersöks kan ledningen uppfattas som negativ och ledningens visuella intrång kan påverka upplevelsevärdet. Sammantaget bedöms konsekvenserna med hänsyn till rekreation och friluftsliv vara små. Ledningen berör riksintresseområde för rennäringen, för Sirges och Sörkaitums samebyar. Då renarna kan störas av främmande element i terrängen kan ledningen till viss del utgöra en barriär för renarna. Ledningens konsekvenser för rennäringen bedöms dock vara små med hänsyn till att ledningen huvudsakligen går i utkanten av riksintresset samt att området redan är påverkat av väg, järnväg m m, vilka utgör betydligt större barriärer för renarna. 4 Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät

Hänsyn till rennäringen bör dock tas vid röjning och underhållsarbeten så att dessa genomförs under tider då de orsakar minst störning för rennäringen. Ledningen sträcker sig huvudsakligen genom skogsmark. I skogsmark tar ledningen relativt stor mark i anspråk genom ledningsgatan. Genom att ledningen är befintlig så kommer ingen ny orörd mark att tas i anspråk. Sammantaget bedöms konsekvenserna med hänsyn till naturresurser för skogsbruket därför som små. Boende längs kraftledningar kan påverkas av magnetfält och ljudeffekter. Aktuell ledning går dock utanför tätbebyggt område. Inom 100 m från ledningen centrum har 8 bostadshus påträffats. Något fastställt gränsvärde för magnetiska fält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte idag men forskningen har inte påvisat några samband mellan exponering för magnetfält under 0,4 μt och påverkan på hälsan. Enligt Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy ska därför magnetfälten normalt inte överskrida 0,4 μt som årsmedelvärde för boende vid planering av nya kraftledningar. Vid förlängning av nätkoncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska Kraftnät, enligt magnetfältspolicyn, överväga åtgärder om magnetfältsnivåerna avviker väsentligt från det normala, över 4 μt, där människor bor eller vistas varaktigt. Nivåerna underskrider 4 μt för närmast belägna bostadshus med god marginal varför konsekvenserna för bebyggelse och boendemiljö med avseende på magnetfält bedöms som små. Ljudeffekter kan uppstå från ledningen i form av sprakande ljud vid fuktig väderlek (coronaeffekt) och dessa kan uppfattas i omedelbar närhet av kraftledningen. Ljudet avtar med avståndet och det finns ingen bebyggelse i direkt anslutning till kraftledningen varför konsekvenserna för närliggande bebyggelse bedöms vara små. Ledningen korsar järnväg, ett antal vägar och andra kraftledningar. Då ledningen är befintlig och antas uppfylla gällande säkerhetsbestämmelser bedöms ledningen inte innebära några konsekvenser med hänsyn till infrastrukturen. Översiktsplaner och befintliga detaljplaner har inventerats utmed ledningens sträckning. Den planerade markanvändningen överensstämmer huvudsakligen med befintliga planer. Kraftledningen överensstämmer dock ej med angiven markanvändning i byggnadsplan för Porjus samhälle som anger område för bostadsändamål utmed del av ledningens sträckning. Detta bedöms ej vara förenligt med en kraftledning. Detta har påtalats för Jokkmokks kommun och SvK har föreslagit en ändring av gällande byggnadsplan. Kommunen har 2009-10-21 beslutat om ändring av planen. Ledningens norra del är belägen i storslagen fjällmiljö. Bergsmassivet Lulep Kierkau i närheten av Vietas. Vy mot söder. Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund Enligt bestämmelserna i ellagen (1997:857) krävs tillstånd (nätkoncession) för att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar. Det finns två olika typer av nätkoncessioner, nätkoncession för linje som avser en ledning med i huvudsak bestämd sträckning och nätkoncession för område som inte avser en särskild ledning utan ger innehavaren rätt att inom ett närmare angivet område bygga och använda ledningar upp till en viss spänning. Nätkoncessioners giltighetstid kan efter ansökan förlängas ( förlängning av nätkoncession ), som regel på 40 år för linje och 25 år för område. Från Harsprånget i Jokkmokks kommun, via Porjus i Jokkmoimokks kommun, till Vietas i Gällivare kommun går idag en befintlig 400 kv kraftledning som till största delen togs i drift 1971. Avgreningen till Porjus togs i drift 1974. Dess nätkoncession är beviljad till 2009-07-18. Med anledning av nätkoncessionens slutdatum lämnade Svenska Kraftnät in en ansökan avseende förlängning av nätkoncessionen till Energimyndigheten 2006-01-16. En ansökan om förlängning av nätkoncessionen avseende avgreningen till Porjus inlämnades 2009-06-03. MKB:n är en komplettering av dessa ansökningar. Elektriskt sett består sträckan Harsprånget-Vietas av två ledningar, dels ledningen Harsprånget-Porjus, UL24 S1, och dels ledningen Porjus-Vietas, UL24 S2-3. De två ledningarna, som fortsättningsvis benämns (kraft)ledningen, ingår tillsammans med övriga 400 kv ledningar längs Luleälven i det nationella stamnätet för el och är därmed av stor betydelse för elförsörjningen i ett nationellt perspektiv. Tillsammans med övriga ledningar längs älvsystemet knyter ledningen samman de stora vattenkraftverken och samlar ihop produktionen från dessa, för vidare transport söderut på stamnätet. Det är av största vikt att vattenkraftproduktionen i älvarna i Norrland finns tillgänglig för driften av stamnätet. I vissa situationer är vattenkraften i norr helt avgörande för att elförsörjningen i landets södra delar skall kunna säkerställas. Ledningen spelar också roll i kraftutbytet mellan de skandinaviska länderna i norr. Stora planer för vindkraftutbyggnad finns i Norrland och det kan inte uteslutas att ledningen kommer att få en roll i dessa sammanhang. Kraftledningen har en total längd av ca 107 kilometer. MKB:n behandlar kraftledningens sträckning genom Jokkmokks och Gällivare kommun som båda tillhör Norrbottens län. En översiktskarta med olika delsträckor och kommuner presenteras i figur 1.1. beskrivning ingå i en ansökan om nätkoncession för linje. Gällande förfarande och krav på miljökonsekvensbeskrivningen gäller 6 kap. miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning, MKB, innefattar analys och bedömning av konsekvenser av en planerad markanvändning och dess inverkan på miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. MKB:ns primära uppgift är att utgöra underlag för en bedömning av den förlängda nätkoncessionens inverkan på hälsa, miljö och naturresurser samt vilka anpassningar och skyddsåtgärder som kan vara aktuella. De viktigaste målgrup- perna för MKB:n är tillståndsmyndigheten, övriga myndigheter, allmänheten, intresseorganisationer och markägare längs ledningens sträckning. 1.2 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Ledningar är idag inte tillståndspliktiga enligt miljöbalken (1998:808). De är däremot tillståndspliktiga enligt ellagen (1997:857). Enligt 2 kap. ellagen skall en miljökonsekvens- Figur 1.1. Översiktsbild över ledningssträckan Harsprånget-Porjus-Vietas 6 Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät

1.3 Avgränsning Som nämnts ovan ska, enligt 2 kap. ellagen, en MKB ingå i en ansökan om nätkoncession för linje. När det gäller förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken. Enligt 6 kap. miljöbalken ska en avgränsning ske av miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Samråd skall hållas avseende denna avgränsning med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Avgränsning skall ske geografiskt, sakligt och tidsmässigt. MKB:ns geografiska avgränsning omfattar kraftledningens sträckning från Harsprånget i Jokkmokks kommun till Vietas i Gällivare kommun, se figur 1.1. Avgränsningen med avseende på boendemiljö och bebyggelse omfattar ett område om ca 100 meter på vardera sida om kraftledningen. Detta görs med hänsyn till att det i första hand är magnetfält och ljud som påverkar bebyggelse och boendemiljö inom detta avstånd från ledningen. För fornlämningar och naturvärden såsom sumpskogar, nyckelbiotoper och liknande har ett avstånd på ca 75 meter i båda riktningar från ledningens mittfas inventerats, eftersom det är dessa som i första hand berörs av ett direkt fysiskt ianspråktagande av marken. Om det förekommer objekt som kan påverkas på ett längre avstånd har även dessa behandlats inom ramen för MKB:n. För att avgöra vilka intressen som särskilt ska beskrivas i MKB:n (den sakliga avgränsningen) har först en översiktlig genomgång gjorts av tänkbara berörda intressen i anslutning till kraftledningen. En bedömning har sedan gjorts av vilka intressen som kan påverkas av ledningen och som därav bör beskrivas inom ramen för MKB:n. Avgränsningen har resulterat i att följande intressen konsekvensbeskrivs i MKB:n: Planförhållanden Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Rennäring Naturresurser Bebyggelse och boendemiljö Infrastruktur Bedömningen av miljökonsekvenser gäller för den tidshorisont då ledningen beviljats nätkoncession, d.v.s. under drifts- och underhållsskedet. Nätkoncession för ledning ges i regel för 40 år, därefter kan en förlängning ske. Miljökonsekvenserna kommer därav att beskrivas under en period på 40 år. 1.4 Metod Ledningssträckan har inventerats genom att studera kommunala översiktsplaner, länsstyrelsens GIS-datalager, Skogsstyrelsens digitala register (Skogens Pärlor), Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (Fornsök), Lantmäteriets fastighetsregister (Fastighetssök) samt genom fältbesök. Fältbesöken genomfördes under två dagar i slutet av september 2008. Värdefulla natur-, kultur- och friluftsområden samt övriga intressen som kan beröras av ledningen har inventerats enligt ovan liksom detaljplaner och områdesbestämmelser. Kontakter har även tagits med respektive ansvarig för natur-, kultur-, plan- och utbildningsfrågor på de två berörda kommunerna och länsstyrelsen. Förekomsten av byggnader har inventerats (genom ortofoton samt i fält) inom den zon som enligt starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:1), skall vara byggnadsfri. Avståndet för detta är ca 7 meter utanför planlagt område respektive 10 meter inom planlagt område. Inga situationer som skulle föranleda ansökan om dispens har noterats. Bostadsbebyggelse har inventerats på ett avstånd om 100 meter på respektive sida av ledningens centrum. Redovisning av närliggande hus görs i kapitel 5 där avstånd och magnetfält för respektive hus redovisas i tabellform. Miljöbedömningar har gjorts i en tregradig skala: små, måttliga och stora konsekvenser. Vid den samlade bedömningen har förutom miljö även teknik och säkerhet beaktats. För bedömning av estetiska frågor och ledningens påverkan på landskapsbilden har ledningssträckan besökts i fält. Läsanvisning I kapitel 1 beskrivs bakgrunden till ledningens behov av förlängd nätkoncession, MKB:ns omfattning samt hur arbetet med MKB:n bedrivits. I kapitel 2 redogörs för lagstiftning kopplat till tillståndsprocessen. I kapitel 3 beskrivs ledningsträckningen samt vad nollalternativet innebär och vad det skulle leda till. Kapitel 4 behandlar teknik kopplat till ledningens utförande och kapitel 5 behandlar elektromagnetiska fält samt ljudeffekter. Kapitel 6 beskriver förutsättningar längs med ledningssträckningen, ledningens miljökonsekvenser inom Norrbottens län samt eventuella förslag till skyddsåtgärder. Separat redovisning sker för Jokkmokks respektive Gällivare kommun. I kapitel 7 redogörs för framtida drift och underhåll av ledningen och i kapitel 8 görs en samlad bedömning av konsekvenser längs med hela ledningssträckan. Specifika ord och begrepp som förekommer i MKB:n förklaras kortfattat i kapitel 9. 1.5 Planförhållanden 1.5.1 Översiktsplan Enligt Plan- och Bygglagen (PBL) ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen ska visa kommunens vilja hur den fysiska miljön ska användas i framtiden. Den ligger till grund för ställningstagande i markanvändningsfrågor hos kommunen, hos andra myndigheter och övriga. Jokkmokk Jokkmokk kommuns översiktsplan antogs 1991 och i denna är aktuell kraftledning markerad som kraftledning 400 kv. Gällivare Gällivare kommuns översiktsplan antogs 1991 och i denna är aktuell kraftledning markerad som område för distribution av el. 1.5.2 Detaljplan och områdesbestämmelser Enligt 2 kap. 8 ellagen får en nätkoncession för linje inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Med anledning av detta har kontakter tagits med respektive kommun för att ta reda på vilka planer som finns utmed ledningssträckan. Inom Gällivare kommun finns inte några detaljplaner, områdesbestämmelser eller några pågående planarbeten utmed ledningssträckan. I Porjus samhälle, inom Jokkmokks kommun, korsar kraftledningen detaljplanelagt område. De detaljplaner som berörs är: Förslag till byggnadsplan för Porjus samhälle i Jokkmokks socken, Norrbottens län, från 1964 medger bostads- och handelsändamål samt park eller plantering inom den del där kraftledningen korsar. Ledningen strider alltså mot byggnadsplanen. Detta har påtalats för Jokkmokks kommun och SvK har föreslagit en ändring av byggnadsplanen. Kommunen har 2009-10-21 beslutat om ändring av detaljplan. Detaljplan för Porjus 1:2, Rast- och informationsplats, från 1993 medger rastplats, museipark, informationsplats och parkering inom den del där kraftledningen korsar. I planen anges att marken ska vara tillgänglig för allmän luftledning. Detaljplan för del av Porjus 1:101, 1:166, Laponiaporten från 2004 medger samlingslokaler och handel väster om kraftledningen. I övrigt berörs kraftledningen inte av några befintliga detaljplaner, områdesbestämmelser eller några pågående planarbeten inom Jokkmokks kommun. Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät 7

2 Planering och prövning 2.1 Tillstånd 2.1.1 Nätkoncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs ett tillstånd enligt ellagen (1997:857) nätkoncession. Ansökningar om nätkoncession prövas hos Energimarknadsinspektionen. Handläggningen av ett nätkoncessionsärende sker i flera olika steg. Nätägaren och verksamhetsutövaren, i det här fallet Svenska Kraftnät, gör en skriftlig ansökan som åtföljs av en MKB. Därefter inhämtar Energimarknadsinspektionen yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. Följande lagar och föreskrifter gäller i samband med ansökan om förlängning av nätkoncession: Ellagen (1997:857) bestämmelser om nätkoncession Elförordningen (1994:1250) hur nätkoncessionsansökan ska se ut och hur ansökan prövas Starkstömsförordningen (2009:22) Miljöbalken (1998:808) 2 kap. Allmänna hänsynsregler mm 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag 7 kap. 27-29 Tillstånd för att bedriva verksamhet/ vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (t ex intrång i Natura 2000) 2.1.2 Ledningsrätt För att få börja byggnationen av en ledning krävs förutom tillstånd (nätkoncession) även tillträde till berörda fastigheter. Tillträde till berörda fastigheter erhölls i samband med den tidigare tillståndsprövningen. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägare och nätägare. Svenska Kraftnät strävar efter frivilliga överenskommelser med berörda markägare så långt det är möjligt. Fastighetsägaren ersätts för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen med ett engångsbelopp. Därefter ansöker nätägaren om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledning. Ledningsrätten gäller för all framtid. 2.2 Gällande tillstånd för aktuell ledning För kraftledningen finns gällande nätkoncessioner som för huvuddelen av sträckningen gavs år 1969. Gällande nätkoncession är beviljad till 2009. Befintlig nätkoncession gäller till dess att föreliggande ansökan har prövats slutligt av Energimarknadsinspektionen. Rätten att bibehålla ledningen över berörda fastigheter är tryggad genom ledningsrätt. 2.3 Samråd, information och BMP Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd (omfattar även nätkoncession enligt ellagen) eller beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken samråda med berörda länsstyrelser, kommuner, intresseorganisationer, fastighetsägare och övriga som kan anses vara berörda av aktuell ledning. Verksamhetsutövaren ska lämna uppgifter om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Inom ramen för samrådet ska länsstyrelsen besluta om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samrådet för aktuell kraftledning har skett skriftligt via information brevledes. Samrådet inleddes den 17 november 2008 då utskick gick till berörd länsstyrelse, kommuner, övriga myndigheter och intresseorganisationer samt till ägare av fastigheter belägna inom 60 meter från ledningens mitt. Utskicket innehöll ett samrådsbrev med kort bakgrundsinformation om ledningen och dess behov av förlängd nätkoncession, en översiktskarta över ledningens hela sträckning samt en disposition för MKB:n. Dispositionen som gick med samrådsutskicket bedöms uppfylla miljöbalkens krav. Samrådet kungjordes den 20 november 2008 i berörda tidningar och därmed har även allmänheten haft tillfälle att lämna synpunkter på aktuell nätkoncessionsförlängning. Synpunkter mottogs fram till den 8 december 2008. Även synpunkter som inkommit efter den utsatta svarstiden har beaktats. Under samrådstiden inkom 18 yttranden. Ett fåtal av dessa inkom efter samrådstidens slut. Inkomna yttranden har sammanställts i en samrådsredogörelse, se bilaga 1. Nedan sammanfattas de viktigaste synpunkterna som framkommit under samrådet: Länsstyrelsen i Norrbottens län bedömer, främst med hänsyn till allmänhetens behov av att information tillgodoses, ledningens omfattning, miljöns känslighet ur naturvårdssynpunkt samt dess påverkan på höga naturvärden, att verksamheten får antas medföra betydande miljöpåverkan. Boverket framhåller i samrådet att en nätkoncessionsförlängning normalt behöver övervägas på liknande sätt som en nykoncession, eftersom det normalt har gått relativt lång tid sedan det ursprungliga tillståndet gavs. Boverket anser det vara rimligt att utgå från 0,4 mikrotesla som en högsta acceptabel strålningsnivå och att vid ny- och förlängd nätkoncession reducera strålningsnivåerna vid bostäder och andra känsliga områden ner till nivån 0,1-0,2 mikrotesla. I övrigt har inget av de inkomna yttrandena något att erinra mot en förlängning av nätkoncession för befintlig 400 kv ledning mellan Harsprånget och Vietas. Figur 2.1. På Porjusberget korsar flera ledningar varandra. Vy från Porjusberget mot nordöst.. 2.4 Tidplan Svenska Kraftnät har för avsikt att lämna in kompletterande handlingar till Energimarknadsinspektionen under 2009. Därefter tar Energimarknadsinspektionens remissrunda vid och sedan tas beslut om koncessionen förlängs eller ej. Nätkoncession för linje beviljas normalt för 40 år i taget. UL 24 8 Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät

3 Alternativ I en miljökonsekvensbeskrivning ska, utöver den sökta verksamheten, även ett nollalternativ samt rimliga alternativa lokaliseringar och utformningar beskrivas. 3.1 Nollalternativ Nollalternativet beskriver utvecklingen om planerad verksamhet inte kommer till stånd och i detta fall skulle det innebära att förlängd nätkoncession inte beviljas. Nollalternativet innebär således att ledningen skulle tas ur bruk och monteras ner. Om förlängd nätkoncession inte skulle beviljas för den aktuella ledningen skulle konsekvenserna bli stora och oacceptabla för driften av stamnätet i allmänhet och för distributionen av el från vattenkraftproduktionen i Luleälven i synnerhet. De exakta konsekvenserna beror på rådande driftsituation vid aktuell tidpunkt. Stamnätet är uppbyggt och dimensionerat för att kunna tillgodose de krav som ställs på tillgänglighet och driftsäkerhet. Detta innebär bland annat att nätet vid maximalt utnyttjande skall klara ett godtyckligt anläggningsfel var som helst i nätet utan att det skall leder till oacceptabla störningar eller avbrott i elförsörjningen. Vid utebliven nätkoncession för ledningen Harsprånget-Vietas skulle vissa driftsituationer och felfall inte kunna hanteras, med stora konsekvenser för elförsörjningen som följd. Vidare skulle kraftutbyte med Norge i norr omöjliggöras. Produktionsresurserna i övre delen av Luleälven skulle inte kunna nyttjas i stamnätet. Om ledningen monteras ner måste den ersättas av en anna ledning för att säkerställa elförsörjningen. Detta innebär att ny mark måste tas i anspråk i andra områden. 3.2 Nuläge (Sökt verksamhet) Denna miljökonsekvensbeskrivning tillhör ansökan om förlängd nätkoncession för befintlig ledning mellan Harsprånget och Vietas. Den befintliga ledningen är en 107 km lång luftledning med en spänning på 400 kv. Tillstånd för den befintliga ledningen erhölls den 18 juli 1969 och löper ut den 18 juli 2009 (Koncession på starkströmsledning Harsprånget-Vietas m. m., Industridepartementet, 1969-07-18, Dnr 443) varför förlängd nätkoncession söks. Som framgår av nollalternativet är ledningen av stor betydelse för elförsörjningen i ett nationellt perspektiv. Tillsammans med övriga ledningar längs älvsystemet knyter ledningen samman de stora vattenkraftverken och samlar ihop produktionen från dessa, för vidare transport söderut på stamnätet. Det är av största vikt att vattenkraftproduktionen i älvarna i Norrland finns tillgänglig för distribution av el till stamnätet. I vissa situationer är vattenkraften i norr helt avgörande för att elförsörjningen i landets södra delar skall kunna säkerställas. Ledningen spelar också en roll i kraftutbytet mellan de skandinaviska länderna i norr. Stora planer för vindkraftutbyggnad finns i Norrland och det kan inte uteslutas att ledningen kommer att få en roll i dessa sammanhang. Ansökan om förlängd nätkoncession innebär inte någon förändring i förhållande till nuläget, utan omfattar samma sträckning, utformning och spänning som befintlig ledning. 3.3 Övriga alternativ Med hänsyn till att det är en befintlig ledning som omprövas bedöms andra alternativ i form av alternativa sträckningar inte vara rimliga att beskriva eftersom en ny sträckning skulle innebära större miljöpåverkan genom att oexploaterade områden skulle behöva tas i anspråk. Ledningens funktion, som beskriv i avsnitten ovan, begränsar också möjligheten till alternativa lokaliseringar. Alternativ utformning till en luftledning skulle kunna vara markförlagd kabel. En markförlagd kabel skulle dock medföra ett betydande ingrepp i miljön under byggskedet genom att grävning och sprängning skulle behöva utföras på land och i vatten längs ledningens sträckning. Markförläggning av en ledning av denna omfattning medför också stora kostnader -även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Dessutom är det tekniskt sämre med delvis kabel och delvis luftledning. Det blir också mer överföringsförluster med kabel över längre sträckor i jämförelse med en luftledning vilket leder till att kabel bara kan användas när avståndet är kort. Redan efter några mil skulle det behövas omfattande anordningar för att kompensera för spänningsförhållandena om det ska komma fram någon el genom kabeln. Med en markkabel blir det också svårare att åtgärda fel på ledningen vilket påverkar driftsäkerheten i stamnätet. I enlighet med ovanstående skäl bedöms någon alternativ utformning av befintlig ledning inte vara rimlig att beskriva.. Figur 3.1. Befintlig ledning mellan Harsprånget och Vietas. Foto nära Vietas. Vy mot norr. Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät 9

4 Teknik 4.1 Ledningens tekniska utförande Ledningen är 107 kilometer lång och sträcker sig mellan Harsprånget i Jokkmokks kommun och Vietas i Gällivare kommun. Ledningen är en 400 kv luftledning med två linor per fas och fasavståndet är 9 meter. Elektriskt sett består sträckan Harsprånget-Vietas av två ledningar, dels ledningen Harsprånget-Porjus, UL24 S1, och dels ledningen Porjus-Vietas, UL24 S2-3. Stolparna utgörs i huvudsak av stagade portalstolpar i stål (se exempel på stolparna i illustrationen i figur 4.1 nedan). Linorna är i aluminium med en järnkärna för att ta upp den mekaniska kraften. Portalstolparna är ca 24-27 meter höga och spannlängden, avståndet mellan stolparna, är i medel 340 meter för UL24 S1 och 360 meter för UL24 S2-3. 4.2 Markbehov Förutom den yta som själva kraftledningen tar i anspråk krävs att vegetation i omgivningen som kan riskera att skada ledningen tas bort. Den 1 januari 2006 trädde nya regler om leveranssäkra elnät i kraft. Dessa ställer krav på eloperatörer att kvalitetssäkra sina nät, genom att t.ex. trädsäkra ledningsgatan så inga träd faller på eller växer in i ledningarna. Eloperatörens ansvar att kvalitetssäkra näten regleras bland annat i Ellagen, i Förordning om elektriska starkströmsanläggningar, i Föreskrifter om elektriska starkströmsanläggningar, i Elsäkerhetsverkets regleringsbrev och i nätkoncessionsbeslut för respektive ledning. Trädsäkra ledningar ökar leveranssäkerheten i elnätet, minskar risken för oplanerade strömavbrott samt undanröjer fara för både liv och egendom. En trädsäker ledning innebär att vegetation som kan vara farlig för ledningen tas bort. Träd som är farliga för ledningen är sådana som om de skulle falla eller gå av riskerar att skada ledningen eller riskerar att växa in i ledningen. Kantträdsavverkning och underhållsröjning är ett periodiskt, återkommande underhåll, som sker var åttonde år från det att en ledning byggs. Det område som en kraftledning berör och påverkar kallas ledningsgata. I skogsmark utgörs ledningsgatan av en skogsgata och sidoområden (se figur 4.2). Skogsgatan är det öppna området närmast ledningen. Skogsgatans bredd varierar, beroende på lokala förhållanden och tillväxttakt, mellan 28 och 52 meter. Skogsgatan röjs främst motormanuellt, all högväxande vegetation röjs och endast viss lågväxande vegetation lämnas kvar. Detta gör att man kan använda skogsgatan för att köra med skogsmaskiner och komma åt stolpar och ledning för underhållsarbeten. Sidoområdena, utanför skogsgatan, är ofta ca 10 meter breda, men bredden på dessa beror på bl.a. ledningens utförande och terrängförhållanden. I sidoområdena, görs ett uttag av så kallade farliga träd. Att ta bort farliga träd tinnebär att en s.k. höggallring genomförs, och innebär att ett skogsbryn skapas i de båda sidoområdena. 4.3 Säkerhet Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). Av starkströmsföreskrifterna följer bland annat att det krävs avstånd på minst sju till tio meter mellan byggnad och närmaste faslina, beroende på om området är detaljplanelagt eller inte. Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningen är vidare utrustad med åskskydd vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom de i ledningen monterade topplinorna och jordtag. Portalstolpar saknar för närvarande i vissa fall klätterskydd. Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i stolpen, vilket kan vara en säkerhetsrisk. Stolpar kan utrustas med klätterskydd i områden nära bebyggelse där flera människor uppehåller sig. Figur 4.1. Illustration av portalstolpar. Måttangivelser är angivna i meter. Figur 4.2. Schematisk bild av ledningsgata 10 Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät

5 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter 5.1 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. I Sverige används frekvensen 50 perioder per sekund (50 Hz) i kraftsystemet. Detta innebär att spänning och ström varierar i takt med frekvensen 50 Hz. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i fasledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, fasernas inbördes läge, spänningsnivån och strömlasten (hur mycket el som överförs i ledningen). Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen. 5.1.1 Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. 5.1.2 Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Kring en mark-, sjö- eller tunnelförlagd kraftledning finns ett magnetiskt fält men inget elektriskt fält då detta skärmas av med den jordade skärmen av koppartrådar/blymantel i kablarna. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjden, dvs. ca 1,5 m ovanför markytan. När magnetfältet beräknas, används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd årsmedelströmlasten. Årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid av året, exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet. 5.1.3 Hälsoaspekter och rekommendationer Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Vissa epidemiologiska studier har observerat en ökad risk för barnleukemi vid exponeringsnivåer över 0,4 mikrotesla (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder). Däremot ses ingen riskökning under 0,4 mikrotesla. Det finns ingen känd biologisk mekanism som kan förklara hur så svaga fält skulle kunna ge upphov till sjukdom och det saknas stöd från experimentell forskning. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndigheten. se, finns mer information om hälsoaspekter. 5.1.4 Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy för växelströmsledningar Svenska Kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i att Svenska Kraftnät har antagit en magnetfältspolicy som vi tillämpar i alla koncessionsärenden: Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska Kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska Kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska Kraftnät anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska Kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 mikrotesla, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. Vid magnetfältsnivåer över 4,0 mikrotesla, där människor bor eller vistas varaktigt, är Svenska Kraftnät beredd att vidta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuda inlösen av byggnaden. 5.1.5 Åtgärder för att minska magnetfält Det finns olika tekniska lösningar för att minska magnetfälten. Ett exempel för luftledningar är att placera faserna så att de bildar en liksidig triangel. En nackdel med en sådan placering är dock att risken för överslag samt ljud- och radiostörningar ökar. Ett annat alternativ för att minska magnetfält kan vara att flytta ledningen. Detta alternativ skapar dock nya intrång på andra ställen. Det förekommer att Svenska Kraftnät i vissa fall erbjuder inlösen av byggnad för att minska exponeringen för magnetfält. Markkabel nämns ibland som alternativ för att minska magnetfält. Detta väljs dock endast i speciella fall framför luftledning. Kabel används normalt inte som ett alternativ för att minska magnetfält vid ny eller befintlig luftledning. Detta beror främst på driftsäkerhet och investeringskostnad. Vid fel på kabeln kan det ta från någon vecka till flera månader innan den är reparerad. Det innebär att systemet i övrigt måste dimensioneras för att klara så långa avbrott utan att det får konsekvenser för elförsörjningen. Dessutom är investeringskostnaden 10-25 gånger högre för markkabel, beroende på spänning och utförande, än för luftledning. 5.1.6 Magnetfält för aktuell ledning Kraftledningen har två delsträckor, Harsprånget-Porjus (UL24 S1) och Porjus-Vietas (UL24 S2-3). Magnetfältets utbredning i sidled från kraftledningens centrum framgår av diagrammen i figur 5.1 och 5.2. Magnetfältet i diagrammen är beräknat på en årsmedelströmlast på 387 ampere (A) för sträckan Harsprånget-Porjus respektive 526 Ampere (A) för sträckan Porjus-Vietas. Årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det kan förekomma perioder då det inte går någon ström alls i ledningen och perioder då strömlasten uppgår till mer än årsmedelvärdet. Av diagrammen i figur 5.1 och 5.2 framgår att magnetfältet överskrider 4 μt fram till ett avstånd på ca 18 meter från ledningens centrum för sträckan Harsprånget-Porjus. För sträckan Porjus-Vietas överskrids 4 μt fram till ett avstånd om ca 21 meter från ledningens centrum. Parallellt med sträckan Porjus-Vietas går en kraftledning som ingår i regionnätet, PL7 S2. Diagram har ej tagits fram för denna ledning då det endast är en mycket liten andel av sträckan för hela UL24 S2-3 som berörs av denna ledning. Parallellt med sträckan Harsprånget-Porjus går en 130 kv kraftledning, PL31. Även denna sträcka är relativt kort samt inom obebyggt område varför inga diagram tagits fram för de gemensamma magnetfälten för denna och sökt ledning. Värden på magnetfält för närliggande enskilda bostadshus, har beräknats enligt teoretiska formler med parametrarna strömlast och avstånd. Värdena avser magnetfältet på 1,5 meters höjd över mark. Magnetfältsberäkningar för bostadshus belägna inom 100 meter från ledningens centrum redovisas kommunvis i kapitel 6 under rubriken Bebyggelse och boendemiljö. Avvikelser från de angivna magnetfältsvärdena för respektive redovisat bostadshus kan förekomma på grund av bl a topografiska variationer i terrängen. Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät 11

5.2 Ljudeffekter Allmänt Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktigt väder till exempel i dimma och regn som koronaaktiviteten är hög. Liknande förhållanden kan också uppkomma vid snöfall. På en ren och torr elektrisk ledning är koronaurladdningarna mycket små och det så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. När fasledarna är våta samlas en mängd vattendroppar på ledarnas undersida. Dropparna ger upphov till en förstärkning av det elektriska fältet på ledarytorna och kan då orsaka en kraftig ökning av antalet koronaurladdningar. Ljudet från kraftledningarna är sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Vid stora koronaförluster, till exempel vid kraftigt regn eller då ledaren är belagd med rimfrost, kan även rena toner förekomma. Förekomsten av såväl rena toner som det bredbandiga bruset minskar dock med tilltagande ålder på fasledarna. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med läckströmmar på isolatorer. Detta har liksom koronaljudet karaktären av ett bredbandigt brus, det vill säga alla frekvenser inom det hörbara området förekommer i ungefär samma omfattning. Isolatorbuller kan förekomma under regn samt vid starkt nedsmutsade isolatorer i kombination med hög luftfuktighet. Ljudnivån är emellertid låg och orsakar i de flesta fall inga störningar. Koronaaktiviteten och följaktligen även ljudnivån är lägre för 400 kv-ledningar av modern konstruktion med tre grova linor per fas än för äldre typer av 400 kv-ledningar med två linor per fas. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv ledning uppgå till 40-45 db(a). Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande 40-45 db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. Av Statens Naturvårdsverks rapport 3147 Analys av ljud och luftföroreningar följer dock att ljud från kraftledningar överstigande dessa nivåer bör undvikas. Vid planering av nya ledningssträckningar och vid planering av bostadsbebyggelse och liknande intill kraftledningar bör man därför se till att ljudnivån ej överskrider 40-45 db(a) i områden med låg bakgrundsnivå (till exempel i områden med gles småhusbebyggelse eller med fritidsbostäder eller i områden för rörligt friluftsliv). För områden avsedda för permanentbostäder är motsvarande siffra 45-50 db(a). Med ljudnivå menar man här medianvärdet av ljudnivån vid nederbörd. Även transformatorstationer alstrar ljud. En större 400/130 kv transformator har exempelvis en ljudnivå som på 100 meters avstånd motsvarar 55-65 db(a). 5.2.1 Åtgärder för att minska ljudeffekter Som nämnts i kap. 5.2.1 kan ljudnivåerna intill en 400 kv ledning uppgå till 40-45 db(a) vid regn och fuktig väderlek, ljud överstigande dessa nivåer bör undvikas. Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet. För att minska ljudeffekter från kraftledningar kan därför vegetation sparas mellan kraftledning och bostadshus i den mån vegetationen inte utgör en risk för ledningen. En annan åtgärd kan vara att byta ut äldre typer av 400 kv-ledningar med två linor per fas till mer moderna konstruktioner med tre grova linor per fas. Detta är dock något som vanligtvis inte görs då kostnaderna är stora i förhållande till den effekt det ger. Det är därför sällan ekonomiskt försvarbart. För de moderna konstruktionerna är koronaaktiviteten och följaktligen även ljudnivån lägre. Vid planering av nya ledningssträckningar och vid planering av bostadsbebyggelse och liknande intill kraftledningar bör det säkerställas att ljudnivån ej överskrider 40-45 db(a). Figur 5-1. Beräknad utbredning av magnetfält kring kraftledningen, delsträcka Harsprånget-Porjus (UL24 S1) Figur 5.2. Beräknad utbredning av magnetfält kring kraftledningen, delsträcka Porjus- Vietas (UL24 S2-3) 5.2.2 Ljudeffekter för aktuell ledning Kraftledningen sträcker sig huvudsakligen genom obebyggd terräng men det förekommer både permanent bebyggelse och fritidsbostäder inom 100 meter från ledningen. Närmaste bostadshus är beläget på ett avstånd om ca 27 meter från ledningen. Ledningen är av gammal konstruktion, d.v.s. med två linor per fas. Bostäderna bedöms dock vara belägna på tillräckligt avstånd från ledningen så att inga påtagliga störningar orsakade av ljudeffekter från ledningen ska uppstå vid närmaste bostadsbebyggelse. 12 Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät

6 Miljökonsekvenser I detta kapitel redovisas relevanta lagkrav och miljömål för den planerade åtgärden. För varje aspekt redovisas bedömningsgrunder samt de förutsättningar som råder längs ledningens sträckning och därefter beskrivs påverkan, effekt och konsekvenser av en förlängd nätkoncession samt eventuella åtgärdsförslag. Även konsekvenser av nollalternativet beskrivs. Konsekvensbedömningen baseras på vilka emissioner som verksamheten ger upphov till, skyddsvärden och störningskällor i omgivningen samt omfattning av påverkan. Skyddsvärden och påverkan har identifierats utifrån genomförda utredningar, kommunala planer, kontakter med kommun och länsstyrelse, platsbesök etc. En bedömning/värdering av konsekvenserna görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets eller störningens omfattning. En stor påverkan på ett objekt av litet värde kan bedömas som liten konsekvens medan en mindre påverkan på ett objekt av stort värde kan bedömas som en måttlig konsekvens. En stor påverkan på ett värdefullt objekt blir en stor konsekvens. I bilagor redovisas kartor över de intressen som är belägna i närheten av ledningen. Kartor över berörda intressen visar följande: Natura 2000 och övriga riksintressen Naturmiljö (naturreservat, nyckelbiotoper, våtmarker o.s.v.) Kulturmiljö (fornlämningar, kulturmiljöer av regionalt och lokalt intresse) Rennäringen Infrastruktur Tabell med sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser redovisas avslutningsvis i kapitel 8 Samlad bedömning. Den samlade konsekvensbedömningen är en sammanvägning av exploateringens påverkan på samtliga bedömda aspekter längs ledningens hela sträckning, Harsprånget-Vietas. För förklaring av vissa begrepp hänvisas till kapitel 9 Ord och begreppsförklaring. 6.1 Bedömningsgrunder Konsekvenserna av en förlängd koncession, såväl positiva som negativa, beskrivs i en tregradig skala; små, måttliga eller stora. Där inte annat anges avses negativ konsekvens. Om konsekvenserna är positiva anges detta. För att förtydliga konsekvensernas storlek beskrivs nedan vad som avses med små, måttliga och stora konsekvenser. Detta görs för att underlätta för läsaren att förstå hur bedömningarna är gjorda då de i många fall inte är mätbara. 6.1.1 Planförhållanden För varje kommun kontrolleras om planer (översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser) berörs och om en förlängd koncession för den aktuella ledningen i så fall strider mot eller är i linje med planbestämmelse. 6.1.2 Naturmiljö Stora konsekvenser uppstår när värdekärnan i områden med höga dokumenterade naturvärden, såsom värdefulla våtmarker eller andra områden med hög biodiversitet eller som hyser sårbara/hotade arter, förstörs eller försvinnner. Stora konsekvenser uppstår också när fragmentering av naturmiljön leder till barriäreffekter som får märkbara konsekvenser för större djur. Påverkan innebär skador på naturvärden över ett långt tidsperspektiv. Måttliga konsekvenser uppstår när delar av naturvärden inom områden med höga naturvärden förstörs eller påverkas negativt på annat sätt. Påverkan på naturvärden är temporär och sker främst under byggtiden. Små konsekvenser uppstår när påverkan av projektet begränsas till naturmiljöer utan kända naturvärden. 6.1.3 Kulturmiljö Stora konsekvenser uppstår när kulturmiljöer med högt bevarade ( i ett nationellt perspektiv) och/eller att kulturmiljöer med stort upplevelsevärde och pedagogiskt värde tas bort eller på annat sätt påverkas så att helhetsmiljön inte längre kan uppfattas och strukturer och samband bryts. Måttliga konsekvenser uppstår när kulturmiljön fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga. Små konsekvenser uppstår när enstaka fornlämningar påverkas eller tas bort. De enstaka objekten är inte betydelsebärande för kulturmiljöns helhet. Samband och strukturer kan uppfattas även fortsättningsvis. 6.1.4 Landskapsbild Stora konsekvenser uppstår när kraftledningen upplevs som mycket påtaglig och skapar visuella störningar i miljöer med särskilt höga värden eller särskilda krav. Exempel på sådana är vandringsleder och andra frekvent använda turiststråk, besöksplatser, öppna dalgångar eller boendemiljöer. Stora konsekvenser uppstår också när kraftledningen exponeras i småskaligt landskap, uppfattas dominerande och bryter landskapets huvudsakliga riktning. Måttliga konsekvenser uppstår när de visuella störningarna är begränsade till vissa mindre frekvent besökta eller obebodda delar av landskapet. Kraftledningen exponeras i ett mestadels storskaligt landskap och dominerar eller kontrasterar omgivningen i begränsad omfattning. Små konsekvenser uppstår när kraftledningen påverkar upplevelsen av landskapet i liten grad. Ledningen exponeras endast i storskaligt landskap eller i skogsmark där den följer landskapsformernas riktning. 6.1.5 Friluftsliv och rekreation Stora konsekvenser uppstår när upplevelsevärdet i eller tillgängligheten till områden med höga dokumenterade värden för det rörliga friluftslivet eller större sammanhängande naturområden, t.ex. riksintressen, påverkas drastiskt på grund av de störningar som kraftledningen innebär. Antalet besökare minskar och nyttjandet av friluftsområdet minskar. Måttliga konsekvenser uppstår när det fysiska intrånget av kraftledningen i vissa delar påverkar upplevelsevärdet och områdets attraktion. Nyttjandet av området för rekreation och friluftsliv kvarstår dock eller minskar marginellt. Små konsekvenser uppstår när de störningar som uppstår i projektet inte medför att nyttjandet av området till rekreation och friluftsliv påverkas. Upplevelsevärdet och områdets attraktion kvarstår i stort. 6.1.6 Rennäring Stora konsekvenser uppstår när riksintresseområden för rennäring och flyttleder påverkas av störningar som ljud och barriäreffekter. Tillgängligheten till strategiska områden påverkas påtagligt och får till följd att renskötseln inte längre kan bedrivas inom ett betesområde. Måttliga konsekvenser uppstår när tillgängligheten till frekvent använda betesmarker inom riksintresseområden försämras då kraftledningen skär av och ger upphov till barriäreffekter. Renskötseln kan inte bedrivas i samma omfattning som tidigare eller inte får möjlighet att utvecklas på grund av störningarna. Små konsekvenser innebär att tillgängligheten till betesmarker inte påverkas av den nya kraftledningen i någon större grad. Inga områden av riksintresse berörs av barriäreffekter eller andra störningar. 6.1.7 Infrastruktur Här anges om ledningen berör infrastruktur som t ex. väg, järnväg och andra kraftledningar samt om säkerhetsbestämmelser uppfylls. 6.2 Miljömål och miljökvalitetsnormer 6.2.1 Nationella, regionala och lokala miljömål Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden vilka finns redovisade i tabell 6.1. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett Miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna Den befintliga ledningen och en förlängd nätkoncession har bedömts beröra sex av de nationella miljömålen; Säker strålmiljö, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt djur- och växtliv. Dessa har markerats med fet stil i tabell 6.1. Länsstyrelserna ansvarar för att regionalt anpassa, precisera och konkretisera alla miljökvalitetsmål utom Levande skogar vilket Skogsstyrelsen ansvar för. Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål för sina län. De har i och med det också ett ansvar för att följa upp och utvärdera de regionala miljömålen och det regionala miljömålsarbetet. I andra kolumnen i tabell 6.1 redovisas de regionala delmål som bedöms vara relevanta för ledningen och en förlängd nätkoncession: På lokal nivå är det kommunerna som har det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö. De har enligt riksdagens uttalande ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. Många kommuner har därför antagit lokala miljömål och strategier eller arbetar med att ta fram lokala miljömål. Varken Jokkmokk eller Gällivare kommun har några lokala miljömål. Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät 13

Tabell 6.1. De 16 nationella miljömålen (miljömål som berörs av projektet har markerats med fet stil) och de regionala miljömål som ledningen och en förlängd nätkoncession bedöms beröra. Nationellt miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans och samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt djur- och växtliv Regionalt miljömål (endast regionala mål som ledningen berör tas upp) Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Senast år 2008 ska samtliga skogsavverkningar i våtmarkernas kantzoner uppnå full naturvårdshänsyn i enlighet med skogspolitikens ambitioner. Senast år 2004 ska inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller så att dessa våtmarker påverkas negativt på annat sätt. I Norrbotten ska skogslandskapet förvaltas så att förutsättningarna för alla dess arter förbättras. Skogen ska brukas uthålligt så att naturvärden, kulturmiljövärden, sociala värden och friluftslivet värnas samt att rennäringens förutsättningar förbättras. Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Natur- och kulturvärden i fjällen ska bevaras och utvecklas så att de är en resurs för en hållbar utveckling av ett län där människor har möjlighet att leva och verka. Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet ska vara försumbara senast år 2010. Långsiktigt hållbara naturbetesmarker upprätthålls i fjällen. Fjällens nyckelarter förekommer i så stora bestånd att deras nyckelfunktioner i ekosystemet upprätthålls. Norrbottniska ansvarsarter, som till exempel järv och jaktfalk, bevaras i livskraftiga bestånd. Motortrafikens störningar på såväl flora och fauna som rennäring och icke motorburen turism skall minska i hela fjällvärlden. Helhetsupplevelsen av fjällens storslagenhet ska bevaras. I Norrbotten ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas. Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad. År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. Miljömålsuppfyllelse Kraftledningen har stått på samma plats i närmare 40 år. Några åtgärder eller förändringar i kraftledningens sträckning är inte aktuella inför ansökan om förlängd nätkoncession. Någon ny oexploaterad mark kommer därmed inte att tas i anspråk. Kraftledningen går igenom områden som är värdefulla dels ur natur- och friluftslivssynpunkt. Kraftledningen påverkar områdena men främst ur landskapsbildssynpunkt genom att den i öppna landskap kan uppfattas som främmande, modernt och storskaligt inslag, i relativt opåverkade och småskaliga områden. Kraftledningen kan dock inte ses som en ny exploatering som påverkar landskapet. Kraftledningen kan ses som en barriär men i och med att det fortfarande är möjligt att röra sig längs med ledningen och i ledningsgatan bedöms barriäreffekten vara av det mindre slaget. Huvuddelen av kraftledningens sträckning går genom obebyggd mark och fåtal byggnader är belägna intill ledningen. Magnetfälten vid närmast belägna bostadsbyggnader längs med kraftledningen avviker inte, enligt Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy, väsentligt från vad som anses vara normalt i miljön. Med anledning av att kraftledningen är befintlig, att den inte tar några nya områden i anspråk och att den huvudsakligen går genom obebyggd terräng bedöms en förlängd nätkoncession inte strida mot uppsatta miljömål. Vid underhållsarbete bör dock hänsyn tas till närliggande värden för naturmiljö, kultur, friluftsliv och rennäringen. 6.2.2 Svenska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål Svenska Kraftnät har tagit fram en miljöpolicy, se bilaga 2, med principer som ska vara vägledande för miljöarbetet. Policyn syftar till att Svenska Kraftnät ska verka för lösningar som är långsiktigt hållbara och som bidrar till att de nationella miljökvalitetsmålen uppfylls. Svenska Kraftnät påverkar miljön främst genom energiförbrukning vid överföring av el och vid transporter, genom användning av miljöstörande ämnen vid anläggningarna samt genom kraftledningarnas inverkan på människors boende- och närmiljö. Svenska Kraftnät har inom ramen för sin miljöpolicy tagit fram ett antal principer som ska vara vägledande för miljöarbetet. Principerna syftar bl.a. till en strävan efter att ständigt minska miljöbelastningen, att integrera miljöfrågorna i verksamheten och att miljöhänsyn vägs in i alla beslut samt att miljöarbetet ständigt förbättras och utvecklas. Svenska Kraftmät har också tagit fram övergripande miljömål. De långsiktiga mål som har definierats anknyter till de nationella miljökvalitetsmålen; Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Även Svenska Kraftnäts övergripande miljömål redovisas i bilaga 2. 14 Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät

De miljömål som kraftledningen mellan Harsprånget och Vietas bedöms påverka skiljer sig delvis från de långsiktiga miljömål som Svenska Kraftnät har definierat för sin verksamhet. Att en enskild ledning påverkar delvis andra miljömål än hela Svenska Kraftnäts verksamhet bedöms vara rimligt. Policy- och måluppfyllelse Med anledning av att kraftledningen är befintlig, att den inte tar några nya områden i anspråk, att den huvudsakligen går genom obebyggd terräng och att Svenska Kraftnät är mån om att ta hand om sitt avfall bedöms ansökan om förlängd nätkoncession inte strida mot Svenska Kraftnäts miljöpolicy eller miljömål. Vid underhållsarbete bör dock hänsyn tas till närliggande värden för naturmiljö, kultur, friluftsliv och rennäringen. 6.2.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel som används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Miljökvalitetsnormer finns idag för utomhusluft, fisk- och musselvatten samt för omgivningsbuller. Inga av ovanstående miljökvalitetsnormer bedöms påverkas av projektet. 6.3 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna finns i andra kapitlet i Miljöbalken. Vid prövning av verksamhet eller åtgärd (gäller även nätkoncession enligt ellagen) ska verksamhetsutövaren visa hur de allmänna hänsynsreglerna har tillämpats. Detta redovisas nedan. 1 Bevisbörderegeln Det är den som bedriver eller har för avsikt att bedriva verksamhet som är skyldig att redovisa att verksamheten kan bedrivas på ett godtagbart sätt i förhållande till de allmänna hänsynsreglerna. Genom denna redovisning av hur de allmänna hänsynsreglerna har beaktats för aktuell kraftledning, samt genom övrig redovisning i denna miljökonsekvensbeskrivning, har verksamhetsutövaren beaktat bevisbörderegeln. 2 Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I miljökonsekvensbeskrivningen har kraftledningens konsekvenser för människors hälsa och miljön utretts. Svenska Kraftnät anser att man som verksamhetsutövare och genom anlitade konsulter och entreprenörer har kunskap för att bedriva verksamheten. 3 Försiktighetsprincipen Principen benämns även som Bästa möjliga teknik. Den innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Principen om bästa möjliga teknik innebär att man för yrkesmässig verksamhet ska använda sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste vara tillgänglig och möjlig att använda inom branschen i fråga. Sökanden åtar sig att iaktta försiktighet avseende påverkan på miljö och hälsa och använder sig av bästa möjliga teknik vid underhåll av ledningen m.m. I Svenska Kraftnäts miljömål framgår att försiktighetsprincipen om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält ska följas genom att Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy tillämpas. Med detta anser sökanden att försiktighetsprincipen uppfylls. 4 Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Av Svenska Kraftnäts miljömål framgår att användning av farliga ämnen ska begränsas (t ex kadmium) och att användning av vissa särskilt farliga ämnen ska upphöra (t ex kvicksilver). Material och tjänster vid underhåll av ledningen handlas upp enligt miljökrav ställda av Svenska Kraftnät. Med anledning av detta anser sökanden att produktvalsprincipen uppfylls. 5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet skall drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Sökanden anser att stamnätet innebär ett effektivt sätt att transportera energi. Linorna återvinns exempelvis till nya linor el annat. Materialåtervinning sker även av uttjänta stålstolpar, stativ och stålkonstruktioner. Material och tjänster vid underhåll av ledningen handlas upp enligt miljökrav ställda av Svenska Kraftnät. Med anledning av detta anser sökanden att hushållnings- och kretsloppsprinciperna uppfylls. 6 Lokaliseringsprincipen Lokaliseringsprincipen innebär att för alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. Sökanden anser att ledningens befintliga placering medför minsta intrång och olägenhet eftersom inga nya oexploaterade områden tas i anspråk. Med anledning av detta anser sökanden att lokaliseringsprincipen uppfylls. 7 Skälighetsregeln Enligt skälighetsregeln gäller att kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Svenska Kraftnät har tillämpat skälighetsregeln vid avvägning av åtgärder och kostnader för bl. a. reduktion av magnetfält. 8 Skadeansvar Detta innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört. Svenska Kraftnät är medveten om skadeansvarsprincipen. Figur 6.1. Ledningen med ledningsgata och omgivande natur. Foto taget mellan Vietas och Porjus. Vy mot väst. Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät 15

6.4 Ledningen genom Jokkmokks kommun Ledningen börjar i kraftstationen i Harsprånget och löper sedan norrut och svänger därefter västerut till Porjus kraftstation. Från kraftstationen fortsätter ledningen tillbaka österut för att sedan fortsätta norrut, över gränsen till Gällivare kommun. Ledningssträckan in och ut till Porjus består således av dubbla ledningar. 6.4.1 Natura 2000 samt övriga riksintressen Beskrivning Natura 2000-nätverket av EU:s mest skyddsvärda naturområden finns i alla medlemsländer för att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Det är förbjudet att utan tillstånd enligt miljöbalken bedriva någon typ av verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000 område. Denna tillståndsplikt gäller även för verksamheter som bedrivs eller vidtas utanför Natura 2000 området. Sedan den 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000 områden klassade som riksintresse enligt miljöbalken. Områden som inrymmer sådana speciella värden eller har så speciella förutsättningar att de bedömts vara betydelsefulla för riket i sin helhet kan klassas som område av riksintresse enligt miljöbalken. I ett område av riksintresse får områdets värde eller betydelse inte påtagligt skadas av annan tillståndspliktig verksamhet. Ledningen berör inga Natura 2000 områden inom Jokkmokks kommun. Natura-2000 området Muddus är som närmast beläget på ca 4 kilometers avstånd öster om ledningen. Natura 2000-området Jelka-Rimakåbbå är som närmast beläget på ca 1 kilometers avstånd väster om ledningen. Riksintressen Hela ledningen utgör riksintresse för energidistribution enligt NUTEK. Ledningen korsar inlandsbanan (järnvägen) samt väg E45 som är av riksintresse för kommunikation. Ledningen korsar även två flyttleder och ett rastbete som är av riksintresse för rennäringen. Ledningen korsar även Porjus samhälle som är av riksintresse för kulturmiljövården eftersom det är landets enda bevarade kraftsamhälle. Tabell 6.2 och bilaga 4 visar kraftledningen och de riksintressen den passerar. Konsekvenser Ledningen inom Jokkmokks kommun bedöms inte ha någon påverkan på något Natura 2000-område då dessa är belägna på relativt långt avstånd från ledningen. Kraftledningen korsar områden, bl a flyttleder, som utgör riksintresse för rennäringen. Renar föredrar ostörda miljöer och kan påverkas negativt av kraftledningar och mänsklig aktivitet i anslutning till dessa. Mer om hur kraftledningen kan påverka rennäringen finns beskrivet under kapitel 6.4.7, Rennäringen. Nämnda flyttleder korsas även av väg och järnväg inom samma område. Då dessa utgör betydligt större barriärer för renarna, bedöms ledningens konsekvenser för riksintresset för rennäringen vara små. Riksintresseområdet Porjus samhälle bedöms inte påverkas av ledningen eftersom vattenkraftutbyggnaden, vilket ledningen utgör en betydande del av, utgör grunden till utpekandet av riksintresset. Tabell 6.2. Följande Natura 2000-områden och övriga riksintressen förekommer inom, eller i närheten av, ledningens sträckning genom Jokkmokks kommun: Förslag till åtgärder Eftersom renar reagerar med flykt vid mänsklig aktivitet är det troligt att underhållsarbeten temporärt kan påverka renarnas flyttmönster och födosök i ledningens närhet. För att undvika störningar bör således underhållsarbeten förläggas till mindre störningskänsliga perioder. 6.4.2 Planförhållanden Beskrivning Planhandlingar och plankartor inklusive översiktsplaner har studerats för Jokkmokks kommun. I översiktsplanen är kraftledningen markerad som kraftledning 400 kv. Det finns två detaljplaner inom kraftledningens sträckning. Byggnadsplan för Porjus samhälle medger bostads- och handelsändamål samt park eller plantering. Detaljplan för Porjus 1:2 medger rastplats, vägmark mm. Direkt angränsande till ledningen finns en befintlig detaljplan som anger samlingslokaler och handel. Konsekvenser Kraftledningen överensstämmer ej med angiven markanvändning i byggnadsplan för Porjus samhälle som anger område för bostadsändamål utmed del av ledningens sträckning. I övrigt överensstämmer ledningens sträckning med befintliga detaljplaner inom, samt angränsande till, ledningens sträckning. Förslag till åtgärder Den del av byggnadsplanen för Porjus samhälle som anger bostadsändamål där den befintliga ledningen korsar måste ses över då detta inte är förenligt med ledningen. Kommunen beslutade 2009-11-21 att planen ska ändras. I övrigt föreligger inget behov av åtgärder. 6.4.3 Landskapsbild Beskrivning Landskapet längs ledningens sträckning är kuperat och består i huvudsak av skogsmark med inslag av myrmark och blockmark. I Porjus löper ledningen upp på den östra sidan av Porjusberget och ner på den västra sidan. Vid Harsprånget löper ledningen uppe på en höjd innan den svänger av västerut, korsar vägen (E45) och går ner mot kraftledningsstationen. På högre höjder är vegetationen lägre och glesare. Ledningen korsar även mindre vattendrag. Porjusberget utgör strövområde med informations- och rastplats samt skidbacke med liftanläggning och flera leder. Ledningen korsar liftanläggningen som löper i nord-sydlig riktning. Flera stora kraftledningar ansluter till ledningen inom detta område och området och det visuella intrycket är starkt påverkat av dessa. Det finns inga områden med skyddad landskapsbild som berörs av ledningen. Konsekvenser I skogsmark är ledningen till stor del skymd av träd och annan vegetation och blir synlig först i ledningens absoluta närhet. Det mest påtagliga visuella intrycket av ledningen i skogsmark är därför ledningsgatorna som öppnar upp skogsmarken och släpper ner ljus genom att högre vegetation tagits bort. På nära håll är det stolparna som dominerar det visuella intrycket av ledningen. I de fall ledningen sträcker sig över höjdryggar blir den mer synlig mot himlen och utgör därmed en större kontrast mot bakgrunden. Även ledningsgatorna kan dominera synintrycket och kontrastera omgivande miljö när dessa syns på långa avstånd beroende på höjdskillnader, t ex vid utsiktspunkten på Porjusberget, se figur 6.3. Kart-ID Miljöbalken kapitel Natura 2000 (N) Riksintresse (R) Värde(n) Avstånd * 7 kap 4 samt 28-29 Muddus (N/R) Naturmiljö, Friluftsliv Ledningen passerar ca 4 km öster om området * 7 kap 28-29 Jelka-Rimakåbbå (N/R) Naturmiljö Ledningen passerar ca 1 km väster om området * 4 kap 5 Sirgas sameby (R) Rennäringen Ledningen korsar rastbete samt två flyttleder. RIJ1 3 kap 8 Inlandsbanan (R) Järnväg Korsas av ledningen i kommunens norra del RIV1 3 kap 8 Väg E45 (R) Nationella stamvägnätet * 3 kap 8 Kraftledningen (R) Energidistribution Korsas av ledningen i kommunens norra del RIK1 3 kap 6 Porjus samhälle (R) Kulturmiljö Korsas av ledningen i Porjus * Ledningen går ej genom dessa områden, områdena finns dock med på karta i bilaga 4. Figur 6.2. Portalstolpar i Porjus, där ledningen är dubbel innan den delar sig mot norr respektive syd. Vy mot sydöst. Figur 6.3. Vy över ledningsgator från Porjusberget. Vy mot nordöst. 16 Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät

För de delar av ledningen som är belägna i skogsmark bedöms konsekvenserna för landskapsbilden vara små med hänsyn till att ledningens exponering är begränsad. Då ledningen är befintlig och har funnits på platsen i närmare 40 år är det sannolikt att den inte längre uppfattas som ett främmande inslag i miljön för människor som bor eller frekvent rör sig i ledningens närhet. För tillfälliga besökare kan dock kraftledningen fortfarande uppfattas som ett främmande inslag med en visuell påverkan på landskapsbilden. Med hänsyn till att området redan är påverkat av den befintliga kraftledningen, flera andra kraftledningar samt en liftanläggning i området bedöms konsekvenserna för landskapsbilden vara små. Förslag till åtgärder Några åtgärder eller förändringar i kraftledningens sträckning är inte aktuella inför ansökan om förlängd nätkoncession. Något behov av åtgärder bedöms därför inte föreligga. Vid underhållsarbeten bör dock hänsyn tas till värden i närheten av kraftledningen. 6.4.4 Naturmiljö Beskrivning Ledningen berör, som tidigare nämnts under kapitel Natura 2000 och övriga riksintressen, inga Natura 2000 områden i kommunen. Inga riksintressen för naturmiljö berörs heller inom kommunen. Ledningen passerar i utkanten av två sumpskogsområden strax norr om Harsprånget. Förutom dessa berör kraftledningen stora skogs- och naturområden. Även dessa kan inneha naturvärden trots att de inte är skyddade eller är inventerade. Berörda intressen redovisas i tabell 6.3 och bilaga 5. Konsekvenser Några åtgärder eller förändringar i kraftledningens sträckning är inte aktuella inför ansökan om förlängd nätkoncession. Detta innebär att någon ytterligare ny naturmark inte kommer att tas i anspråk än den som ledningsgatan utgörs av idag. Något ytterligare fysiskt intrång i områden längs kraftledningen kommer därmed inte att ske. Befintliga sumpskogar bedöms således inte påverkas av en förlängd nätkoncession. Tabell 6.3. Sumpskogar i anslutning till kraftledningens sträckning genom Jokkmokks kommun Infrastrukturanläggningar utgör i olika grad barriärer som påverkar möjligheterna för djur att röra sig mellan olika habitat eller i sitt födosök. Kraftledningar kan dock ses som en mindre barriär då möjligheten kvarstår att röra sig längs med ledningen och i ledningsgatan. Kraftledningskorridoren kan även fungera som en förflyttningsväg mellan flera mindre habitat. Infrastrukturanläggningar kan även innebära en fragmentering av värdefulla miljöer. Djur som kräver större, sammanhängande områden kan påverkas negativt av anläggningar som delar upp landskapet i mindre områden. En kraftledning kan bedömas medföra en mindre påverkan då det fortfarande är möjligt att röra sig under och utmed ledningen. Studier har visat att ledningar kan utgöra ett hot mot fåglar då dessa kan flyga in i ledningar och dö av kollisionen. Särskilt utsatta arter är större ugglor, rovfåglar och i viss mån svanar. Vissa fågelarter är särskilt känsliga för störningar i närheten av bon samt vid lek- och häckningsperioder. Fåglar skulle således kunna påverkas både av ledningen samt de underhållsarbeten som förekommer i anslutning till dessa. Ledningsgatan skapar korridorer som framförallt i skogslandskapet bildar kantzoner. Kännetecknande för kantzoner är artrikedomen av t.ex. örter, buskar och träd. Denna artrikedom är värdefull för många arter, t ex fåglar och fjärilar, och här finns föda, skydd och boplatser. Ledningsgatorna och kantzonerna blir mer exponerade för t.ex. vind och sol vilket medför att förutsättningarna för störningskänsliga arter försämras medan arter som är störningståliga och ljuskrävande gynnas. För älgar och hjortdjur skapas en födobiotop i ledningsgatan. Artsammansättningen längs ledningsgatan är annorlunda än i omgivande skog vilket delvis främjar den biologiska mångfalden i landskapet. Förslag till åtgärder Några åtgärder eller förändringar i kraftledningens sträckning är inte aktuella inför ansökan om förlängd nätkoncession. Med anledning av detta bedöms inte några åtgärder vara nödvändiga. Vid underhållsåtgärder (underhållsbesiktning, skogligt underhåll som röjning och kantträdsavverkning) bör dock hänsyn tas till befintliga naturvärden så miljön inom dessa områden inte påverkas ytterligare. För att minimera påverkan på fågellivet i området bör störande underhållsarbeten förläggas till mindre känsliga perioder för att minimera påverkan t ex under lek- och Figur 6.4. Kyrkans byggnader. Foto taget nära Porjusbergets fot.vy mot söder. häckningsperioder. Vid underhållsåtgärder som medför risk att naturmiljö ändras väsentligt kommer samråd att hållas med berörd länsstyrelse. Se även kapitel 7 Drift och framtida underhåll. 6.4.5 Kulturmiljö Beskrivning Ledningen sträcker sig genom Porjus samhälle som sedan 1990 utgör riksintresse för kulturmiljövården, se tabell 6.2 och bilaga 4, och även finns upptaget i länets kulturmiljövårdsprogram. Porjus är landets enda bevarade kraftverksamhälle och från 1910 fram till idag finns tydliga spår av olika skeden i en successiv vattenkraftsutbyggnad. De höga kulturhistoriska värdena består i samhällets bebyggelsehistoria, arkitektoniska värden, stadsplanesystemet och byggnadernas placering samt teknikhistoria. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister förekommer 1 objekt inom 75 meter från ledningens mittfas. Detta redovisas i tabell 6.4 samt bilaga 6. Tabell 6.4. Kulturlämningar lämningar i Jokkmokks kommun. Konsekvenser Ledningens syfte är att tillsammans med övriga ledningar längs älvsystemet knyta samman de stora vattenkraftverken och samla ihop produktionen från dessa för vidare transport söderut på stamnätet. Riksintresseområdet Porjus samhälle bedöms inte påverkas av ledningen eftersom vattenkraftutbyggnaden, vilket ledningen utgör en betydande del av, utgör grunden till utpekandet av riksintresset. Genom Riksantikvarieämbetets register finns kunskap om vilka kulturhistoriska lämningar som förekommer utmed ledningssträckan och vid underhållsarbeten kan hänsyn tas för att undvika skador på objekten. Upplevelsevärdet av lämningarna bedöms påverkas i liten utsträckning av kraftledningen då dessa är belägna i skogsområde relativt dolda från ledningen. Förslag till åtgärder Då inga kulturvärden påverkas föreligger inget behov av åtgärder. Se även kapitel 7 Drift och framtida underhåll. 6.4.6 Rekreation och friluftsliv Beskrivning Porjus anges i översiktsplanen utgöra en ort som har en turistisk tyngdpunkt och som dessutom erbjuder allmän och kommersiell service. I Porjus korsar ledningen ett elljusspår. Ledningen löper upp på den östra sidan av Porjusberget och ner på den västra sidan. Porjusberget utgör strövområde med informations- och rastplats med utsiktspunkt samt skidbacke och flera leder. Ledningen korsar liftanläggningen som löper i nord-sydlig riktning. I Porjus finns även en rastplats väster om Luleälven med utsikt över Porjus kraftstation. Utmed väg E45 söderut från Porjus korsar ledningen en vandringsled. Konsekvenser De som söker den opåverkade naturmiljön kan uppfatta ledningen negativt och ledningens och ledningsgatans visuella intrång kan påverka upplevelsevärden för de som åker längs vägar och vistas i naturen. Då ledningen har funnits i området under cirka 40 års tid bör den dock inte uppfattas som något nytt, främmande element av boende i kommunen. Vid Porjusbergets strövområde är området även starkt påverkat av många andra Kart-ID Områdestyp Värde Kommentar Avstånd SS1 Sumpskog* Övrig fuktskog, gran dominerar Prel naturvärdesklass 2 Ledningen passerar genom området SS2 Sumpskog* Övrig fuktskog, gran dominerar Prel naturvärdesklass 2 Ledningen passerar genom området * Källa SVO Kart-ID RAÄ-nr Typ Kommentar Avstånd F1 1749:1 Övrig kulturhistorisk lämning Sammanförda lämningar, skjutvall, spång Ligger på ca 35 m avstånd Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät 17

Figur 6.5. Orienteringsskylt för Porjusbergets strövområde. Foto taget på Porjusberget. Vy mot väster. Figur 6.6.. Koja under kraftledningen. Foto taget nära Porjusbergets fot.vy mot norr. Figur 6.7. Varnings för skidåkare på väg nära Porjusbergets skidanläggning, Foto från Porjusbergets sluttning. Vy mot väster. kraftledningar, en liftanläggning m m varför konsekvenserna för upplevelsevärdet från föreliggande ledning bedöms vara små. Eftersom ledningen redan finns där ianspråktas heller inget nytt opåverkat område. Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under ledningen. Detta kan av vissa upplevas som obehagligt. Ljudpåverkan avklingar dock snabbt efter passagen och bedöms således inte innebära några betydande konsekvenser för friluftslivet, t ex för de vandringsleder som korsar ledningsgatan. Ledningsgatorna kan vara en tillgång för de som vistas i naturen då de kan ge nyans åt landskapet med en annan typ av växtlighet och ett större ljusinsläpp. Ledningsgatorna erbjuder möjligheter till bärplockning då bär kräver mycket solljus och här finns även möjligheter till jakt då sikten ofta är bättre i den öppna terrängen. Det kan också vara lättare att röra sig inom ledningsgatorna än i exempelvis skogsterräng. Ledningen kan även utgöra ett riktmärke som underlättar orientering i terrängen. Förslag till åtgärder Några åtgärder eller förändringar i kraftledningens sträckning är inte aktuella inför ansökan om förlängd nätkoncession. Med anledning av detta bedöms några åtgärder inte vara nödvändiga. 6.4.7 Rennäring Beskrivning Rennäringen är i ständigt behov av orörd natur som betesmarker till renarna. Olika betesområden har egenskaper som gör dem värdefulla vid olika tider på året. Variationer i betestillgång och väderlek gör att de marker som kan betas skiftar från år till år. För sina vandringar mellan olika betesmarker utnyttjar renen bestämda vandrings- eller flyttleder som kan vara mycket gamla. I anslutning till lederna finns rast- och övernattningsbeten där renarna kan beta och vila under flyttningen. Rennäringen är känslig för störningar från andra markanvändare och rovdjur. Våren när kalvningarna sker är en sådan period då det är mycket viktigt att renarna lämnas ostörda. Renarna är också känsliga för störningar när de ska samlas ihop. Flyttlederna kan innehålla svåra terrängavsnitt där renarna måste gå genom trånga eller svårforcerade passager, t.ex. över älvar, vägar eller järnvägar. Störningar som gör att renhjorden sprids eller inte får tillfälle att vila och beta under flyttningarna försvårar också renskötseln. Rennäringens behov av stora arealer betesmark leder ofta till att rennäringens intressen sammanfaller med naturvårdens. I miljöbalken klassas rennäringens viktigaste områden som riksintressen, t.ex. samlingsplatser inför vår/vinterflytt, flyttleder, kalvningsområden och svåra passager, se tabell 6.5. En stor del av ledningen går genom riksintresse för rennäringen. Ledningen går, i hela sin sträckning, genom åretrunt betesmarker för rennäringen. Sirges (Sirkas) sameby har åretrunt betesmarkerna i Jokkmokks kommun. Sirges sameby är Sveriges största sameby och vinterbetesmarkerna sträcker sig ända ner mot Bodens kommun. I samebyn finns 101 renskötselföretag och det högsta tillåtna renantalet i samebyn är 15 500 djur i vinterhjorden. Ledningen korsar två flyttleder och passerar i utkanten av ett rastbetesområde. Ledningen berör inga svåra passager eller kalvningsland. Konsekvenser Renar föredrar orörda områden. Ledningen kan till viss del utgöra en barriär för renarna. Renarna kan störas av främmande element i terrängen vilket kan leda till att renarna undviker dessa. Undersökningar visar att renar minskar i förekomst i områden upp till fyra kilometer från kraftledningar, oberoende av skillnader i terrängtyp, betesförhållanden och snöförhållanden. Inget tyder heller på att renar vänjer sig vid kraftledningar efter att ha varit exponerade för dem en tid. Undersökningar visar att, för människan hörbart ljud, från ledningar inte stör renar, däremot kan elektromagnetiska fält under ledningar och mer högfrevent koronaljud vara en möjlig orsak till störning. Högfrekvent koronaljud uppfattas inte lika väl av människor som av ren och ljudet tros vara en orsak till undvikande beteende. Det behöver inte heller vara konstruktionen i sig som gör att renarna undviker ledningen utan det kan även vara att den associeras med människor. På detta sätt kan renarnas förflyttning, t ex längs flyttleder, samt födosök påverkas. Vajor (hondjur) och kalvar tycks vara mest känsliga för påverkan och känsligheten hos ren verkar generellt vara större under vinter och vår än högsommar och höst. Tabell 6.5. Riksintressen för rennäring längs ledningen i Jokkmokks kommun I sammanhanget är det viktigt att nämna att järnvägen och väg E45, som delvis löper i ledningens närhet, utgör betydligt större barriärer än ledningen. Undersökningar indikerar att det första ingreppet som görs i ett tidigare orört område tycks ge störst effekt på renarnas nyttjande av området. Då vägar, enligt vissa undersökningar, generellt kan påverka ett område på 5-15 kilometer, är det troligt att renarnas naturliga flyttmönster i ledningens närhet redan är påverkat. Ledningen har dessutom funnits på platsen i ca 40 år. Förslag till åtgärder Eftersom renar reagerar med flykt vid mänsklig aktivitet är det troligt att underhållsarbeten temporärt kan påverka renarnas flyttmönster och födosök i ledningens närhet. För att undvika störningar bör således underhållsarbeten förläggas till mindre störningskänsliga perioder. 6.4.8 Naturresurser Beskrivning Kraftledningen korsar områden där skogsbruk och rennäring bedrivs. För närmare information kring rennäring se kapitel 6.4.7, Rennäring. Konsekvenser I skogsmark tar ledningen relativt stor mark i anspråk genom ledningsgatan. Genom att ledningen är befintlig så kommer dock ingen orörd mark att tas i anspråk. Konsekvenserna med hänsyn till naturresurser bedöms därför som små. Kart-ID Områdestyp Kommentar Avstånd RIREN 1 Rennäring året runt Åretrunt-område för Sirkas sameby Ledningen passerar genom området RIREN2 RIREN 3 RIREN 4 RIREN 5 Flyttled av riksintresse för Sirges sameby Rastbete av riksintresse för Sirges sameby Flyttled av riksintresse för Sirges sameby Svår passage av riksintresse för Sirges sameby En flyttled utgörs av den zon som krävs för att renhjordar skall kunna flyttas mellan olika årstidsland. Zonens bredd (ca 600 m) varierar med terrängens beskaffenhet. Under flyttning mellan olika betesområden ger rastbeten renen den föda och vila som behövs för att kunna genomföra en lyckad flyttning. En flyttled utgörs av den zon som krävs för att renhjordar skall kunna flyttas mellan olika årstidsland. Zonens bredd (ca 600 m) varierar med terrängens beskaffenhet. Kritisk passage i samband med renflytt där framkomligheten är viktig för att flyttleden ska kunna nyttjas. Ledningen passerar genom området Ledningen passerar genom området Ledningen passerar genom området Ledningen passerar genom området 18 Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät

Förslag till åtgärder Några åtgärder eller förändringar i kraftledningens sträckning är inte aktuella inför ansökan om förlängd nätkoncession. Något behov av åtgärder bedöms därför inte föreligga. Se även kapitel 7. 6.4.9 Bebyggelse och boendemiljö Beskrivning Ledningen löper framförallt genom obebyggd naturmark. Enstaka bebyggelse finns utmed dess sträckning, både i form av fritidshus och i form av permanentbebyggelse. Enligt kommunens översiktsplan, efter kontakter med kommunen samt efter fältbesök konstateras att det varken finns förskolor, skolor eller äldreboenden i närheten av kraftledningen. Fastigheter med bebyggelse inom ett avstånd på 100 meter från respektive sida av ledningens centrum har inventerats, dels genom ortofoton och dels i fält. Förekomsten av byggnader har även inventerats inom den zon som enligt starkströmsföreskrifterna skall vara byggnadsfri, d.v.s. cirka 7 meter utanför planlagt område respektive 10 meter inom planlagt område. Sammanlagt finns det sju bostadshus inom 100 meter från kraftledningen. Av dessa sju klassas tre som hyreshusenheter, ett som flerbostadshus, tre som småhusenheter (varav en anges vara helårsbostad). För dessa bostadshus har magnetfältsvärde beräknats enligt tabell 6.6. Längs den berörda sträckan på ca 2,5 km går sträckan Harsprånget-Porjus (UL24 S1) parallellt med sträckan Porjus-Vietas (UL S2-3), varför magnetfält från båda dessa två ledningar har beräknats vid bostadshus inom 100 m från kraftledningen. magnetfältspolicy ska dock vid planering av nya kraftledningar magnetfälten normalt inte överskrida 0,4 μt som årsmedelvärde där människor varaktigt vistas. Bakom valet av försiktighetsnivå ligger utgångspunkten från de samlade forskningsresultat som finns och ansvariga myndigheters allmänna rekommendationer. Forskningen har inte påvisat några samband mellan exponering för magnetfält under 0,4 μt och påverkan på hälsan. Vid förlängning av nätkoncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska Kraftnät enligt den antagna magnetfältspolicyn överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Då stora variationer i magnetfält även förekommer i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar anser Svenska Kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planeringen av nya kraftledningar, d.v.s. 4 μt, innan värdet kan anses avvika väsentligt från vad som anses vara normalt. För befintliga ledningar är Svenska Kraftnät därför berett att vidta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuda inlösen av byggnader där människor bor eller vistas varaktigt, vid magnetfältsnivåer över 4 μt. Enligt tabell 6.6 påverkas inte något bostadshus av magnetfält som, enligt Svenska Kraftnäts bedömning, avviker väsentligt från vad som anses vara normalt i miljön. Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under och omedelbart intill ledningen. Ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv kraftledning kan uppgå till 40-45 db(a). Ljudet avtar med avståndet och dämpas av vegetation och övriga ljud i omgivningen. Ljud från kraftledningar understigande 40-45 db(a) är svåra att uppfatta. Med avseende på att det närmsta bostadshuset är beläget på ett avstånd om ca 27 m bedöms ljudnivåerna från kraftledningen inte ge upphov till påtagliga störningar vid närmaste bostadsbebyggelse. Konsekvenserna för närliggande bebyggelse med avseende på ljud bedöms därav vara små. Konsekvenser Något fastställt gränsvärde för magnetiska fält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte idag. Enligt Svenska Kraftnäts Tabell 6.6 Magnetfält (årsmedelströmlast) vid närliggande bostäder inom 100 meter till kraftledningen, sträckan Harsprånget-Porjus och Porjus-Vietas (UL24_S1 och UL24_S2_3), Jokkmokks kommun. Förslag till åtgärder Magnetfältet vid bostadsbyggnaden där 0,4 μt överskrids bedöms inte avvika väsentligt från det normala. Nivån vid bostadsbyggnaden uppnår som högst till 2,5 μt och Svenska Kraftnät vidtar åtgärder först om magnetfälten överskrider 4 μt. Denna nivå underskrids för de berörda bostadshusen med god marginal varför åtgärder inte bedömts vara motiverade. 6.4.10 Infrastruktur Beskrivning Som tidigare nämnts i avsnittet om riksintressen korsar ledningen en väg av riksintresse (E45) i anslutning till kraftstationen i Harsprånget. Vid kraftstationerna i Harsprånget och Porjus ansluter och korsar flera stora kraftledningar, se figur 6.8. I Porjus samhälle korsar ledningen flera små och stora vägar samt järnvägen. Strax nordöst om Porjus passerar ledningen nära en helikopterplatta, som används av ett lokalt fiskeföretag. Vid UL 24 kontakt med kommun och länsstyrelse framkom att helikopterplattan inte medför några restriktioner som påverkar ledningen. Konsekvenser Då ledningen är befintlig och uppfyller gällande säkerhetsbestämmelser bedöms ledningen inte innebära några konsekvenser med hänsyn till infrastukturen i kommunen. Förslag till åtgärder Inget behov av åtgärder föreligger. UL 24 Fastighet Byggnadstyp Avstånd till ledningen, Harsprånget-Porjus (m) 1 Avstånd till ledningen, Porjus-Vietas (m) 1 Magnetfält (μt), UL24 S1 + UL24S2-3 Porjus 1:94 Småhusenhet 95 127 0,3 Porjus 1:106 Småhusenhet, helårsbostad 91 60 0,7 Porjus 1:174 Flerbostadshus 27 54 2,5 Porjus 1:173 Hyreshusenhet, huvudsakligen 49 80 0,9 Porjus 1:173 Hyreshusenhet, huvudsakligen 71 100 0,5 Porjus 1:173 Hyreshusenhet, huvudsakligen 96 0,3 Porjus 1:107 Småhusenhet 99 69 0,3 1) Från ledningens mittfas Figur 6.8. Ledningskorsning med flertalet ledningar på Porjusberget. Vy mot norr. Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät 19

6.5 Ledningen genom Gällivare kommun Ledningen går in i Gällivare kommun strax norr om Porjus och följer Luleälvens östra kant i nordvästlig riktning. Ledningen löper parallellt med väg 827 och har sin ändpunkt i kraftstationen i Vietas. 6.5.1 Natura 2000 samt övriga riksintressen Beskrivning Världsarv Laponia Laponia utsågs av UNESCO 1996 till världsarv för sitt rika biologiska liv, dess historiska värde för den samiska kulturen och dess värde som samiskt kulturlandskap. I Laponia ingår nationalparkerna Padjelanta, Sarek, Muddus och Stora Sjöfallet samt naturreservaten Sjaunja och Stubba. Laponia är ett av tre Kart-ID Miljöbalken kapitel Natura 2000 (N) /Riksintresse (R) Värde(n) Avstånd N2 1 7 kap 4 samt 28-29 Stubba (N/R) Naturmiljö, Friluftsliv Ledningen passerar i utkanten av området N2 2 7 kap 4 samt 28-29 Sjaunja (N/R) Naturmiljö, Friluftsliv Ledningen passerar i utkanten av området N2 3 7 kap 2 samt 28-29 Stora Sjöfallet (N/R) Naturmiljö, Friluftsliv Ledningen passerar genom område N2 4 UNESCO:s världsarvskonvention Laponia (Världsarv) Naturmiljö, kulturmiljö Ledningen passerar i utkanten av området RIK2 2 kap 6 Kåretjaure/Stora Kulturmiljö I utkanten Sjöfallet * 7 kap 4 samt 28-29 Muddus (N/R) Naturmiljö, Friluftsliv Ledningen passerar på ca 4 km avstånd MB 1 4 kap 2 Fjällvärlden (R) Turismen och det rörliga friluftslivet Ledningen passerar igenom MB 2 4 kap 5 Obrutna fjällområden (R) RIF 1 3 kap 6 Norrbottens fjällområde (R) RIREN 7 4 kap 5 Sörkaitums sameby (R) RIFI 1 3 kap 5 Langas, del av stora lulevatten (R) Rennäringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen och det rörliga friluftslivet Friluftsliv för bl a fritidsfiske, kulturstudier och skidåkning Rennäringen Yrkesfisket Ledningen passerar igenom Ledningen passerar igenom. Ledningen passerar i utkanten. Belägen söder om ledningen RIJ 2 3 kap 8 Inlandsbanan (R) Järnväg Korsas av ledningen i kommunens södra del RIV 1 3 kap 8 Väg E45 (R) Nationella stamvägnätet Korsas av ledningen i kommunens södra del RIEL 2 3 kap 8 Kraftledningen (R) Energidistribution * Ledningen går ej genom dessa områden, områdena finns dock med på karta i bilaga 4. svenska världsarv på världsarvslistan som anses ha mycket höga naturvärden. Natura 2000 Natura 2000-nätverket av EU:s mest skyddsvärda naturområden finns i alla medlemsländer för att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Det är förbjudet att utan tillstånd enligt miljöbalken bedriva någon typ av verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000 område. Denna tillståndsplikt gäller även för verksamheter som bedrivs eller vidtas utanför Natura 2000 området. Sedan den 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000 områden klassade som riksintresse enligt miljöbalken. (www.naturvårdsverket.se) Tabell 6.7. Följande Natura 2000-områden och övriga riksintressen förekommer inom, eller i närheten av, ledningens sträckning genom Gällivare kommun: Områden som inrymmer sådana speciella värden eller har så speciella förutsättningar att de bedömts vara betydelsefulla för riket i sin helhet kan klassas som område av riksintresse enligt miljöbalken. I ett område av riksintresse får områdets värde eller betydelse inte påtagligt skadas av annan tillståndspliktig verksamhet. Texten nedan, tabell 6.7 samt bilaga 3 redovisar berörda Natura 2000 områden. Ledningen går, i större delen av sin sträckning genom Gällivare, i utkanten av Natura 2000-områden. Ledningen passerar genom Natura 2000-områdena Stora Sjöfallet, Sjaunja och Stubba. Natura-2000 området Muddus är, i dess närmaste punkt beläget på ca 4 kilometers avstånd öster om ledningen. Stora Sjöfallet är utvalt att ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns naturtyper och arter som finns med i art- och habitatdirektivet. Området är variationsrikt med högfjällsmassiv och lågfjällsryggar, flacka högslätter och djupt nedskurna dalar. Flertalet hotade djurarter förekommer i området. Förutom Natura 2000-bestämmelserna är området även skyddat som nationalpark. Stora sjöfallet ingår även i världsarvet Laponia. I nationalparksföreskrifterna anges bl a att det är förbjudet att anordna upplag, dra fram mark- eller luftledning eller anlägga stig eller väg. Ledningen har funnits på platsen i ca 40 år och nationalparksföreskrifterna utkom först 1987 då ledningen redan fanns. Sjaunja är utvalt att ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns naturtyper och arter som finns med i art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Naturvärdet ligger framförallt i områdets storlek, orördhet och det rika djurlivet. Sjaunja omfattar stora arealer av tall- och granurskog, myrar, björkskogar och kalfjäll. Sjaunja är svårtillgängligt och innehåller landets största myrområde. Området hyser ett mycket rikt djur- och fågelliv som saknar motstycke i Sverige. Över 150 fågelarter har påträffats och hundratalet av dessa häckar i området. I området finns bl a kungsörn, flera ugglearter och tretåig hackspett. Uppskattningsvis 25 däggdjursarter finns i området, varav bl a björn, lodjur, järv, och utter syns regelbundet. Området Sjaunja är även skyddat som naturreservat. Enligt reservatsföreskrifterna är det bland annat förbjudet att avverka, röja eller på annat sätt skada levande eller döda träd, buskar och annan växtlighet. De åtgärder och verksamheter som i första hand utgör ett hot mot området är t ex exploatering av olika former och störningar under fåglarnas rast- och häckningstid i området. För kungsörn anges kraftledningsdöd vara ett hot. Stubba är utvalt att ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns naturtyper och arter som finns med i art- och habitatdirektivet. Stubba omfattar stora myrkomplex, relativt orörda skogar och berg. Området innefattar viktiga livsmiljöer åt en rad rödlistade arter och är ett mycket rikt fågelområde. Stubba är även skyddat som naturreservat. Enligt reservatsföreskrifterna är det bland annat förbjudet att fälla växande eller döda träd eller anlägga väg, luft eller markledning. Ledningen har funnits på platsen i ca 40 år och reservatsbeslutet togs först 1996 då ledningen redan fanns. Muddus (SE 0820167) är utvalt att ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns naturtyper och arter som finns med i art- och habitatdirektivet samt i fågeldirektivet. Muddus bildar till största del ett mosaiklandskap av urskogsartade skogar och stora myrvidder. Muddus är en fristad för djur och fåglar, tack vare frånvaro av modernt skogsbruk och exploateringar. Muddus är även skyddat som nationalpark. Enligt reservatsföreskrifterna är det bland annat förbjudet att fälla växande eller döda träd eller anlägga väg, luft eller markledning. Ledningen har funnits på platsen i ca 40 år och nationalparksföreskrifterna utkom först 1987 då ledningen redan fanns. Figur 6.9. Natura 2000-skylt Sjaunja, vy mot norr. Figur 6.10. Vy mot Natura 2000- och riksintresseområdet Stora Sjöfallet med kraftledningsstolpe i förgrunden. Foto taget strax söder om Vietas. Vy mot norr. 20 Förlängning av koncession Harsprånget-Vietas, MKB Svenska Kraftnät