1(7) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Folkhälsa för barn och unga, 30 högskolepoäng Child Public Health, Intermediate Course, 30 Credits Kurskod: FH1403 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Folkhälsovetenskap Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Folkhälsovetenskap Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: 2008-03-03 Senast ändrad: 2013-03-26 Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2013 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Den studerande ska efter avslutad kurs kunna Kunskap och förståelse - beskriva huvudprinciperna för FN:s konvention om barnets rättigheter - beskriva barns och ungas villkor förr och nu - beskriva barns villkor nationellt och internationellt - beskriva viktiga folkhälsoproblemen bland barn och unga - beskriva teorier och metoder för hälsofrämjande och förebyggande arbete bland barn och unga - beskriva samverkans betydelse och grunder inom folkhälsoarbete Färdighet och förmåga - analysera skydds- och riskfaktorer i barns livssituation utifrån utvecklingspsykologiska begrepp - planera för kunskapsbaserat hälsofrämjande och förebyggande arbete utgående från barns och ungas hälsa - använda ett vetenskapligt skrivande Värderingsförmåga och förhållningssätt - analysera de särskilda hänsynstaganden som gäller vid vetenskapliga studier av barn och unga, inklusive forskningsetik - värdera och argumentera för olika promotiva och preventiva insatser - värdera relevant vetenskaplig information - reflektera över barns villkor med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1. Barn, ungdomar och samhälle, 7,5 högskolepoäng Children, Adolescents and Society - FN:s barnkonvention, historiska, nationella och internationella perspektiv
2(7) - barns och ungdomars perspektiv samt etik i folkhälsoarbete med barn och unga - etnicitet, genus, klass och socioekonomiska faktorer i ett mångkulturellt samhälle - vetenskapliga metoder och forskningsetik i studier av barn och unga Delkurs 2. Barns och ungdomars utveckling, 7,5 högskolepoäng Development of Children and Adolescents - barns och ungdomars utveckling i utvecklingspsykologiskt och sociokulturellt perspektiv - bestämningsfaktorer för normal utveckling och folkhälsa bland barn och ungdom - resiliens i teori och praktik Delkurs 3. Promotivt och preventivt arbete med barn och ungdomar, 15 högskolepoäng Health Promotion and Disease Prevention among Children and Adolescents - folkhälsoproblem bland barn och unga - metoder för intervention såsom verkningsfullt hälsofrämjande arbete samt förebyggande arbete mot mobbning, skolk, tidig alkoholdebut och annat normbrytande beteende - metoder för föräldrastöd - samverkan som metod inom folkhälsoområdet - skolan som arena för folkhälsoarbete samt jämställdhet i förskola och skola - informationssökning och metoder litteratursammanställning Studieformer Självstyrda studier, handledarledda studiegrupper, föreläsningar, seminarier, informationssökning, informationshantering, handledning av fördjupningsuppgift. Undervisningen skall i möjligaste mån skapas i samverkan mellan lärare och studenter och erbjuda möjligheter till såväl teoretisk samt praktisk bearbetning av innehållet. Obligatorisk närvaro på seminarier. Vid frånvaro från obligatoriska moment beslutar delkursansvarig/examinator hur det obligatoriska momentet ska tas igen. Del av kurs kan komma att ges på engelska. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Barns och ungas villkor, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0103) Individuell skriftlig hemtentamen Barnkonventionen, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0104) Seminarium (gruppuppgift) Vetenskapliga studier av barn och unga, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0105) Gruppuppgift med seminarium Barns och ungdomars utveckling, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Individuell skriftlig hemtentamen. Seminarium. Folkhälsoproblem och insatser för barn och unga, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0305) Gruppuppgift och seminarium Fördjupningsarbete inom promotiva och preventiva insatser, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0306) Skriftlig rapport med granskning på seminarium (individuell eller paruppgift) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna
3(7) bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Barns och ungas villkor Barnkonventionen Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Vetenskapliga studier av barn och unga Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Barns och ungdomars utveckling Folkhälsoproblem och insatser för barn och unga Fördjupningsarbete inom promotiva och preventiva insatser För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Folkhälsovetenskap A, 30 högskolepoäng eller motsvarande. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter För betyget Väl Godkänd (VG) på hel kurs krävs VG på minst 18 högskolepoäng och godkänt på övriga högskolepoäng. Del av kursen kan komma att ges på engelska. Kursen avslutas med en kursvärdering. Högskoleförordningen, 1 kap 14 Övergångsbestämmelser. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Barnombudsmannen (2012) Signaler. Våld i nära relationer. Barn och ungdomar berättar. 84 sidor, http://www.barnombudsmannen.se/ Bremberg, Sven & Eriksson, Lilly (red.) (2010) Investera i barns hälsa Stockholm: Gothia förlag, 224 sidor Fraser, Sandy (2003) Doing Research With Children and Young People Sage Publication, 352 sidor Janson, Staffan; Jernbro, Carolina, & Långberg, Bodil (2011)
4(7) Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige en nationell kartlägganing Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Karlstads universitet, 136 sidor Lärarkollegiet Folkhälsovetenskap (2010) Anvisningar för självständigt arbete och examensarbete i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet Örebro: Örebro universitet Salonen, Tapio (2012) Barns ekonomiska utsatthet Rädda barnen, http://www.rb.se, 49 sidor, Årsrapport 2012 UD (2006) Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter Stockholm: Regeringskansliet, http://www.ud.se, 80 sidor Vetenskapsrådet (2009) Steget före - forskare om hur framtidens vuxna mår idag Delkurs 1: Referenslitteratur Barnombudsmannen (2008) Sverige äger! Barn och ungdomar berättar om sitt land Stockholm: BO, 182 sidor, http://www.bo.se Blair, Mitch, Stewart-Brown, Sarah, Waterston, Tony & Crowther, Rachel (2003) Child Public Health Oxford: Oxford University Press, 250 sidor Codex (2011) Codex regler och riktlinjer för forskning www.codex.uu.se Danermark, Bert; Germundsson, Per; Englund, Ulrika; & Lööf, Kicki (2009) Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa 93 sidor, (Tillhandahålls av institutionen) Gapminder (2011) Gapminder www.gapminder.org Rädda Barnen Barnen (senaste upplagan) Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2010 http://www.rb.se, 46 sidor Rädda Barnen (2010) Välfärd inte för alla www.rb.se, 40 sidor SFS 2003:460 (2003) Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor www.regeringen.se Socialstyrelsen (senaste upplaga) Folkhälsorapport http://www.socialstyrelsen.se Statens folkhälsoinstitut (2010) Barns och ungas uppväxtvillkor. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 www.fhi.se, 163 sidor Statens Folkhälsoinstitut (2011) Svenska skolbarns hälsovanor www.fhi.se, 65 sidor UNICEF (2008) Handbok om barnkonventionen www.unicef.se, Läses valda deler, 475 sidor WHO senaste upplagan Health Behavior in School Children
5(7) www.who.int WHO (2008) Inequalities in Young People's Health Copenhagen: WHO, (Health Policy for Children and Adolescents, No 5), 206 sidor, http://www.euro.who.int/publications Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Borge, Anne & Helmen, Inger (2005) Resiliens - risk och sund utveckling Lund: Studentlitteratur, 184 sidor Bremberg, Sven & Eriksson, Lilly (red.) (2010) Investera i barns hälsa Stockholm: Gothia förlag, 224 sidor Broberg, Anders & Almqvist, Kjerstin & Tjus, Tomas (2004) Klinisk barnpsykologi Stockholm: Natur och Kultur, 367 sidor Johansson, Thomas (2009) Familjeliv Malmö: Liber, 188 sidor Lärarkollegiet Folkhälsovetenskap (2010) Anvisningar för självständigt arbete och examensarbete i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet Örebro: Örebro universitet Von Tetzcher, Stephen (2004) Utvecklingspsykologi. Barn- och ungdomsåren Lund: Studentlitteratur, 700 sidor (valda delar) Delkurs 2: Referenslitteratur Forster, Martin (2009) Fem gånger mer kärlek Stockholm: Natur och Kultur, 277 sidor Klinth, Roger, Johansson, Thomas (2010) Nya svenska fäder Umeå: Boréa, 227 sidor Lagerberg, Dagmar & Sundelin, Claes (2005) Risk och prognos i socialt arbete med barn Stockholm: Gothia, 382 sidor Neander, Kerstin (2011) Mötets magi om samspelsbehandling och vardagens välgörande möten Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Psykiatriskt forskningscentrum, 142 sidor Skoog, Therese (2008) On the Developmental Significance of Pubertal Timing Örebro: Örebro universitet. Örebro Studies in Psychology, nr 14, Doktorsavhandling, 106 sidor Wallqvist, Anette (2010) Det våras för familjen Stockholm: FAS, 154 sidor Vetenskapsrådet (2009) Steget före forskare om hur framtidens vuxna mår idag Stockholm: Vetenskapsrådet, 196 sidor Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Bremberg, Sven (2004) Elevhälsa - teori och praktik Lund: Studentlitteratur, 269 sidor Danemark, Berth (2000)
6(7) Samverkan - himmel eller helvete? Örebro: LäroMedia, 56 sidor Forsberg Christina & Wengström Yvonne (2008) Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning, 2:a upplagan Stockholm: Natur och kultur, 215 sidor Lärarkollegiet Folkhälsovetenskap (2010) Anvisningar för självständigt arbete och examensarbete i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet Örebro: Örebro universitet Nordahl, Thomas & Sörlie, Mari-Anne & Manager, Terje & Tveit, Arne (2007) Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar Stockholm: Liber, 299 sidor Ogden, Terje (2006) Skolans mål och möjligheter Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2006, 124 sidor Statens folkhälsoinstitut (2010) Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga www.fhi.se, 130 sidor Delkurs 3: Referenslitteratur Andershed, Henrik & Andershed, Anna-Karin (2005) Normbrytande beteende i barndomen - Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia, 298 sidor Bremberg, Sven (2005) Nya verktyg för föräldrar: förslag till nya former av föräldrastöd Statens folkhälsoinstitut, 380 sidor, http://www.fhi.se Clausson, Eva & Morberg, Siv (red) (2012) Skolsköterskans hälsofrämjande arbete Lund: Studentlitteratur, 230 sidor Ferrer-Wreder, Laura & Stattin, Håkan & Cass Lorente, Calolyn & Tubman, Jonathan G & Adamson, Lena (2005) Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. En forskningsöversikt Stockholm: Förlagshuset Gothia, 486 sidor, valda delar Killén, Kari (2002) Barndomen varar i generationer: om förebyggande arbete med utsatta familjer Stockholm: AB Wahlström & Widstrand, 261 sidor Kimber, Birgitta (2009) Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens (SET: teori och praktisk tillämpning för pedagoger) Malmö: Epago, 185 sidor Kungliga Vetenskapsakademin (2010) Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige www.kva.se, www.buph.se, 89 sidor Kungliga Vetenskapsakademin (2010) School, learning and mental health www.kva.se, www.buph.se, 179 sidor Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2007) Forskningsprocessen - kvalitativa och kvantitativa perspektiv Stockholm: Liber, 192 sidor Socialstyrelsen (2009) Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn www.sos.se, 30 sidor Socialstyrelsen (2009)
7(7) Skolhälsovårdens metoder för att förebygga psykisk ohälsa www.sos.se, 27 sidor Statens folkhälsoinstitut (2010) Barns och ungas hälsa. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 www.fhi.se, 41 sidor Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Sveriges kommuner och landsting Psynk-projektet www.ski.se - Vetenskapliga artiklar tillkommer. - Egen, i samarbete med lärare, vald litteratur tillkommer.