Folkhälsovetenskap, Hälsa i arbetslivet, 30 högskolepoäng Public Health Sciences, Occupational Health, 30 Credits

Transkript

1 1(8) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Folkhälsovetenskap, Hälsa i arbetslivet, 30 högskolepoäng Public Health Sciences, Occupational Health, 30 Credits Kurskod: FH008G Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Folkhälsovetenskap Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Folkhälsovetenskap Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2016 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Den studerande ska efter avslutad kurs kunna Delkurs 1. Arbetslivshälsa, 7,5 hp Kunskap och förståelse - definiera centrala begrepp och analysera olika perspektiv på hälsans bestämningsfaktorer i arbetslivet. Färdighet och förmåga - beskriva det aktuella hälsoläget för den förvärvsarbetande befolkningen i Sverige avseende genus, demografiska och socioekonomiska faktorer - redogöra för den historiska trenden för hälsa i den arbetande befolkningen i Sverige - diskutera hälsorelaterade problem i arbetslivet - genomföra en arbetsplatsanalys som beskriver människors hälsoförutsättningar och behov i relation till organisation och teknik samt fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Värderingsförmåga och förhållningssätt - relatera olika definitioner av centrala begrepp till tänkbara scenarier avseende hälsans villkor i arbetslivet - problematisera sjukskrivningstal och arbetsrelaterad (o)hälsa såväl nationellt som internationellt. Delkurs 2. Hälsoekonomi med fokus på säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande arbete, 7,5 hp Kunskap och förståelse -grundläggande kunskaper i hälsoekonomiska begrepp, - grundläggande kunskaper i hälsoekonomiska teorier och metoder. Färdighet och förmåga - förstå hälsoekonomisk litteratur - förstå hälsoekonomiska analyser.

2 2(8) Värderingsförmåga och förhållningssätt - förklara hälsoekonomisk litteraturer, - analysera grundläggande hälsoekonomiska problem, - utföra grundläggande hälsoekonomiska analyser. Delkurs 3. Stress och stresshantering, 7,5 hp Kunskap och förståelse - redogöra för olika stressteorier och mekanismer som påverkar stressreaktioner- och stresshantering på individ-, grupp- och organisationsnivå. Färdighet och förmåga - förklara och tillämpa centrala principer vad gäller mentala och fysiska bemästringsstrategier - planera och genomföra en föreläsning om stress och stresshantering. Värderingsförmåga och förhållningssätt - kritiskt granska och motivera val av mentala och fysiska bemästringsstrategier. Delkurs 4. Hälsoutveckling i arbetslivet, 7,5 hp Kunskap och förståelse -analysera principer för hälsopromotion, sjukdomsprevention och rehabilitering i arbetslivet i relation till hälsoekonomi. Färdighet och förmåga - utarbeta och presentera teorigrundade interventioner med huvudfokus på hälsopromotion, integrerat med sjukdomsprevention och rehabilitering på individ-, grupp- organisations- och samhällsnivå - muntligt och skriftligt presentera och diskutera interventioner för hälsorelaterade problem i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt - beskriva och sammanfatta olika hälsoutvecklande interventioner i arbetslivet - reflektera över interventioners studerade effekt på arbetsrelaterad hälsa och värdera föreslagna interventioner. Kursens huvudsakliga innehåll Inom ämnet folkhälsovetenskap studeras människors hälsotillstånd och dess förändringar över tid och fördelning i befolkningen. Det innebär att man analyserar de olika faktorer som inverkar på människors hälsa samt hur man kan påverka hälsoutvecklingen och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Exempel på skillnader i livs- och arbetsvillkor som karaktäriserar olika grupper kan vara kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund, funktionsnedsättning, sexuell identitet eller socioekonomisk situation. Dessa grundläggande villkor bearbetas i kursens olika delkurser. Samtliga delkurser innehåller även - informationshantering - skrivande enligt vetenskapliga riktlinjer - etiska överväganden Delkurs 1. Arbetslivshälsa, 7,5 högskolepoäng Health in Working Life, 7,5 Credits - svensk folkhälsopolitik och arbetsmiljörätt för ökad hälsa i arbetslivet - arbetslivets aktörer i förhållande till centrala begrepp som arbetslinje, arbetsförmåga, inkluderande arbetsliv - hälsans fördelning i arbetslivet utifrån ålder, genus, socioekonomi, funktionsnedsättning och etnisk bakgrund - människans samspel med teknik, fysisk och psykosocial arbetsmiljö i förhållande till arbetsorganisation och ledarskap - nationella och internationella jämförelser avseende (o)hälsa i arbetslivet. Delkurs 2. Hälsoekonomi med fokus på säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande arbete, 7,5 högskolepoäng Public Health Economics Focusing Injury Prevention and Safety Promotion, 7,5 Credits - centrala begrepp och perspektiv inom hälsoekonomi - sjukvårdskonsumtion - finansiering och analys av hälsoinsatser - ekonomisk utvärdering av hälsoinsatser.

3 3(8) Delkurs 3. Stress och stresshantering, 7,5 högskolepoäng Stress and Stress Management, 7,5 Credits - centrala begrepp som stress, stressorer, stresshantering och stressreaktioner - utmattnings- och smärtsyndrom och dess bakomliggande faktorer - levnadsvanornas betydelse för hantering av stress - balans mellan aktivitet och återhämtning - stress och coping/bemästringsstrategier i relation till egna erfarenheter - hälsoutvecklande interventioner ur ett stressperspektiv på individ- och gruppnivå. Delkurs 4. Hälsoutveckling i arbetslivet, 7,5 högskolepoäng Health Promoting Work Places, 7,5 Credits - centrala begrepp och perspektiv för hälsopromotion, sjukdomsprevention och rehabilitering i arbetslivet - hälsoutvecklande och integrerade interventioner inom en arbetsorganisation med hälsoutfall som kan bedömas på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Studieformer Självstyrda studier, föreläsningar, seminarier, gruppövningar, litteratursökning, fältstudier samt verksamhetsnära utvecklingsarbete enskilt eller i grupp. Undervisningen ska i möjligaste mån skapas i samverkan mellan lärare och studenter och erbjuda möjligheter till såväl teoretisk som praktisk bearbetning av innehållet. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Arbetslivshälsa, 3,5 högskolepoäng. (Provkod: 0100) En individuell skriftlig hemtentamen Arbetsplatsanalys, 4 högskolepoäng. (Provkod: 0200) En individuellt skriven arbetsplatsanalys med åtföljande seminarium Hälsoekonomiska begrepp, 3,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Individuell skriftlig salstentamen Examinerande seminarier, 4 högskolepoäng. (Provkod: 0400) Skriftligt PM genomfört i mindre grupp samt opponent- och repondentskap och aktivt deltagande i seminarier Stress och stresshantering, 4 högskolepoäng. (Provkod: 0500) En individuellt skriven examination med åtföljande seminarium Föreläsning, 3,5 högskolepoäng. (Provkod: 0600) En individuellt hållen föreläsning med åtföljande seminarium Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetsplatser, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0700) En parvisgenomförd projektplan presenterad på seminarium Återgång i arbetslivet, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0800) En parvis genomförd skriftlig projektplan med påföljande seminarium För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

4 4(8) Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Arbetslivshälsa Arbetsplatsanalys Hälsoekonomiska begrepp Examinerande seminarier Stress och stresshantering Föreläsning Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetsplatser Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Återgång i arbetslivet --- Betyg på helkurs För betyget Väl Godkänd (VG) på hel kurs krävs VG på minst 19 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Folkhälsovetenskap A, 30 högskolepoäng eller motsvarande. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Kursmaterial och kursinformation publiceras på den webbaserade inlärningsmiljön Blackboard. På Blackboard finns även möjlighet för kommunikation mellan lärare och studenter. Obligatoriskt deltagande i seminarier, workshops och praktiska moment. Vid frånvaro från obligatoriska moment beslutar delkursansvarig/examinator hur det obligatoriska momentet ska tas igen. Kursspråket är svenska, men litteratur och undervisning på engelska kan förekomma. Kursen avslutas med en kursvärdering. Högskoleförordningen, 1 kap 14

5 Övergångsbestämmelser Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Information om examinationstillfällena (inklusive fullgörande av obligatoriska moment) publiceras på avsedd plats på universitetets hemsida. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Arbetsmiljölagen (senaste upplagan) Arbetsmiljölagen, AML Lindberg Per & Vingård E. (2012) Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer Solna: Arbetsmiljöverket Lärarlaget, Folkhälsovetenskap (senaste upplagan) Anvisningar för självständigt arbete och examensarbete i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet Örebro: Hälsoakademin, Örebro universitet Referenslitteratur Statens offentliga utredningar (2008) Arbetsförmåga? En översikt över bedömningsmetoder i Sverige och andra länder 142 sidor, :66 Statens offentliga utredningar (2009) God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? 78 sidor, :47 Statens offentliga utredningar (2009) Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Arbetförmåga/Medicinska förutsättningar för arbete/försörjningsförmåga 373 sidor, :89 Statens offentliga utredningar (2009) Inkluderande arbetsliv 159 sidor, :93 Statens Offentliga utredningar (2011) Rehabiliteringsrådets slutbetänkande 210 sidor, :15 Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Arbetsmiljöverket 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Dilschmann, Angelika (2005) Omtanke och struktur- om ledarskap och medarbetarnas hälsa SALTSA- Ett samarbetsprogram för Arbetslivsforskning i Europa. ALI, LO, TCO och SACO Grahn, Birgitta, Stigmar, Kjerstin, Wåhlin, Charlotte, Kjellberg, Katarina, Ljungqvist, Therese (2012) Arbetsförmåga Fysioterapi, Forskning pågår Hanson, Anders (2004) Hälsopromotion i arbetslivet Lund: Studentlitteratur, 296 sidor Hultberg, Annemarie, Skagert, Katrin, Ekblom Johansson, Pia, Ahlborg jr, Gunnar (2010) Kunskap och metoder för Hälsofrämjande Arbetsplatser ISM-rapport nr 9 (2010) Sandmark, Helene (red.) (2011) Perspektiv på kvinnors hälsa i arbetslivet 5(8)

6 6(8) Lund: Studentlitteratur, 255 sidor Theorell Töres (red) (2012) Psykosocial miljö och stress Lund: Studentlitteratur, 299 sidor Delkurs 1: Referenslitteratur AFS 1982:3 Ensamarbete AFS 1993:17 Kränkande särbehandling AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 2012: 03 Minderåriga Allvin, Mikael (2006) Gränslöst arbete: Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet Malmö: Liber, 192 sidor Naidoo, Jennie & Wills, Jane (2007) Folkhälsa och hälsofrämjande insatser Lund: Studentlitteratur, 412 sidor Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Ferras-Nunes, José, Karlberg, Ingvar & Bergström, Gina (2012) Hälsoekonomi - begrepp och tillämpningar Lund: Studentlitteratur, 297 sidor Statens Folkhälsoinstitut (2011) Hälsoekonomi för folkhälsoarbete - Introduktion och debatt sidor, Folkhälsorapport 2003:11 Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Angelöw, Bo (2011) Träna mentalt och förbättra ditt liv E-bok Arnetz, Bengt, Ekman, Rolf (2013) Stress: gen, individ, samhälle Liber, 343 sidor, Kapitel 13, 14, 16, 18, 19, 20, 21 Grossi Giorgi (2008) Hantera din stress med kognitiv beteendeterapi Viva förlag, 277 sidor Orth-Gomér, Kristina & Perski, Alexander (2008) Preventiv medicin - teori och praktik Lund: Studentlitteratur, 32 sidor (kap. 5 och 6) Theorell, Töres (2012) Psykosocial miljö och stress Lund: Studentlitteratur, 299 sidor Delkurs 3: Referenslitteratur Cassidy Tony (2003) Stress, kognition och hälsa Lund: Studentlitteratur, 177 sidor Hassmén, Peter & Hassmén, Nathalie & Plate, Johan (2003)

7 7(8) Idrottspsykologi Stockholm: Natur och Kultur, 399 sidor, (kap. 3 och 11) Socialstyrelsen (2003) Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa 88 sidor, Stroebe Wolfgang (2000) Social Psychology and Health, third edition Buckingham: Open University Press, 70 sidor (kap. 6 och 7) Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Angelöw, Bo (2010) Framgångsrikt förändringsarbete: om individ och organisation i förändring Stockholm: Natur & Kultur, 207 sidor Hanson Anders (2004) Hälsopromotion i arbetslivet Lund: Studentlitteratur, 296 sidor Tangen, Henrik & Conrad, Charlotte (2009) Skapa och bygga hälsa på arbetsplatsen Lund: Studentlitteratur, 189 sidor Vahlne Westerhäll, Lotta, Bergroth, Alf & Ekholm, Jan (red) (2006) Rehabiliteringsvetenskap. Rehabilitering till arbetsliv i ett flerdisciplinärt perspektiv Lund: Studentlitteratur Delkurs 4: Referenslitteratur Hälsa och Framtid - ett forskningsprojekt om långtidsfriska företag. Delstudie 1-4 Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Stockholms läns landsting, (2008), 7 sidor, Ahlberg, Gunnel, Bergman, Peter, Ekenvall, Lena, Parmsund, Marianne, Stoetzer, Ulrich, Waldenström, Måns, Svartengren, Magnus & HoF study group (2008) Tydliga strategier och delaktiga medarbetare i friska företag. Delstudie 2. Hälsa och Framtid ett forskningsprojekt om långtidsfriska företag. Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Stockholms läns landsting, Angelöw, Bo (2002) Friskare arbetsplatser: Att utveckla en attraktiv, hälsosam och väl fungerande arbetsplats Lund: Studentlitteratur, 191 sidor Ekenvall, Lena, Nise, Gun, Pettersson, Inga-Lill, Svartengren, Magnus & HoF study group (2008) Ledningens enkätsvar bekräftar intervjuresultatet. Delstudie 3, Hälsa och Framtid - ett forskningsprojekt om långtidsfriska företag Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Stockholms läns landsting, 37 sidor, Ewles, Linda & Simnet, Ina (2005) Hälsoarbete Lund: Studentlitteratur, (kap. 8 sid ) Nilse, Gun, Ekenwall, Lena, Alberyd, Jerker, Svartengren, Magnus & HoF study group (2007) Friska företag i alla branscher. Delstudie 1 Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Stockholms läns landsting, 22 sidor, Upmark, Marianne & Edlund, Curt (red) (2006) Den komplexa sjukfrånvaron Lund: Studentlitteratur, 185 sidor Vingård, Eva, Waldenström, Måns, Bengtsson, Frida, Ekenvall, Lena, Svartengren, Magnus & HoF study group (2007) Långtidssjukskrivning, rehabilitering och återgång i arbete. Delstudie 4, Hälsa och Framtid ett forskningsprojekt om långtidsfriska företag

8 8(8) Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Stockholms läns landsting., 37 sidor Tillägg och kommentarer till litteraturlistan - Viss litteratur används inte i sin helhet. - Artiklar och vetenskapliga publikationer tillkommer. - Litteraturen utgörs alltid av den senaste upplagan. Om en senare upplaga än den angivna finns, läses denna.