Översiktsplanens syfte och innehåll Enligt plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en kommunövergripande översiktsplan. Planen är inte juridiskt bindande, anses dock vara ett av kommunens viktigaste planeringsredskap. Översiktsplanens syfte är att utgöra ett beslutsunderlag vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. För att uppfylla sitt syfte som ett aktuellt planeringsinstrument är Högsby kommuns gällande översiktsplan från 1994 i behov av att omarbetas. Förslag till den nya översiktsplanen har varit på samråd under perioden 2010-07- 15 tom 2010-09-09. Under samrådstiden har 19 skriftliga synpunkter inkommit. Samtliga synpunkter redovisas nedan i sin helhet. Vissa av synpunkterna har föranlett ändringar av text och kartmaterial av översiktsplanen inför dess utställning. Se kommunens ställningstagande i höger spalt. Förteckning över inkomna synpunkter under samrådet 15 juli -9 september 2010 Myndighet m.m ink. dat. 1. Länsstyrelsen i Kronobergs län 2010.08.20 2. Länsstyrelsen i Kalmar län 2010.09.10 3. Polisen i Kalmar län 2010.09.10 4. Kalmar läns museum 2010.09.08 5. Försvarsmakten Högkvarteret 2010.09.03 6. Energimyndigheten 2010.09.07 7. E-on Elnät Sverige AB 2010.09.06 8. Svenska Kraftnät 2010.09.07 9. Luftfartsverket 2010.09.09 10. Trafikverket 2010.09.13 Kommuner ink. dat. 11. Vetlanda kommun 2010.09.03 12. Uppvidinge kommun 2010.09.08 Hultsfred kommun (ersatt genom yttrande nr 13.) 2010.09.07 13. Hultsfred kommun, KSAU 2010.09.17 14. Oskarshamns kommun 2010.09.13 15. Mönsterås kommun 2010.09.24 Föreningar ink. dat. 16. Handbörds Naturskyddsförening 2010.09.08 17. Berga Samhällsförening 2010.09.10 Privatpersoner ink. dat. 18. Claes-Erik Simonsbacka 2010.08.03 19. Gunilla Schollin-Borg 2010.09.06 1
1. Länsstyrelsens i Kronobergs län, 2010-08-20 Lars Hederström och Mario Jonjic Instämmer. Noteras. 2
Även Högsby kommun finner att ett mellankommunalt samarbete i vindkraftsfrågor är särskilt viktigt och kommer därför att samråda med grannkommuner ifall vindkraftsetableringar blir aktuella i ovan nämnda områden. För övrigt kan nämnas att en vindkraftsplan som vunnit laga kraft 2010-07-16, tagits fram för Högsby kommun. 3
2. Länsstyrelsens i Kalmar län, 2010-09-10 Eva Brynolf och Therese Byheden 4
Kommunen väljer att i stort bibehålla kartredovisningarna, men förtydligar teckenförklaringar och karthänvisningar för vissa kartbilder. Arbets- och planprocessen beskrivs i översiktsplanens inledande kapitel. Översiktsplanen ses över avseende i vilka kapitel som kommunens viljeinriktning ytterligare kan lyftas fram och förtydligas. Miljökonsekvensbeskrivningen utvecklas och förtydligas. I Högsby kommun överlappar bl.a. följande riksintressen varandra: Riksintresse Natura-2000 och riksintresse för kulturmiljö, riksintresse för vindbruk och riksintresse enligt MB 4 kap. Högsby kommun anser att prioritering av vilket riksintresse som bör väga tyngst skall avgöras i varje enskilt ärende och anger därför inga generella ställningstaganden. Förteckningen kompletteras med nämnd information. Enligt Vatteninformationssystem Sverige VISS anges 35 vattenförekomster för Högsby kommun. Översiktsplanen kompletteras med dessa samt en allmän skrivning om MKN för vatten. En kommunomfattande VA- och vattenförsörjningsplan är under framtagande. Planen behandlar vattenförekomster i Högsby kommun, beskriver vattenförekomsternas status och åtgärdsprogram för att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer för respektive vattenförekomst. Planen bedöms kunna antas under 2014. 5
Med landsbygdsutveckling i Högsby kommun avses såväl etableringen av permanentboende, fritidshus såsom främjandet av verksamheter och service. I detta sammanhang är det viktigt att se till de långsiktiga kumulativa effekterna, såväl positiva som negativa. Att locka till sig fler boende på landsbygden innebär ett ökad underlag för verksamheter och service på landsbygden, medför dock även ett ökad bilberoende av kommunens boende samt på lång sikt ökade kommunala kostnader i form av skolskjuts och t.ex. färdtjänst. Av denna anledning bör områden som pekas ut som områden för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen ligga inom rimligt avstånd till befintliga bebyggelseenheter och kollektivtrafikförbindelser. Kapitlet avseende Landsbygdsutveckling i strandnära lägen omarbetas inför planens utställning. 6
Noteras. Samtliga i kommunens översiktsplan utpekade utvecklingsområden för bebyggelse har jämförts mot Länsstyrelsens planeringsunderlag (2010) avseende ras- och skredrisker samt extremvattenstånd. Inget av områdena berörs. Däremot berörs befintliga bebyggelseområden, vägar och kraftledningsstolpar. Länsstyrelsens planeringsunderlag angående ras- och skredrisker samt riskområden för översvämning har laddats ned och kommer att användas vid framtida detaljplanering i kommunen. Räddningstjänsten har varit en av flera remissinstanser som granskat samrådshandlingarna. Ytterligare kontakt tas med den lokala räddningschefen. Justeras. Kommunens målsättning är att ta fram ett kulturmiljöprogram till år 2016. Kommunen har en kalkningsplan, 2008-2012. Kalkningsplanen nämns i kapitlet Miljö- och riskfaktorer, avsnitt försurning. Texten i avsnittet sjöar och vattendrag kompletteras ang. limniskt värdefulla områden. 7
Järnvägsreservat finns utpekad i Berga. Se även svar avseende triangelspåret yttrande nr 17. Pendlingsparkeringar finns i Glahytt samt i Högsby samhälle vid järnvägsstationen. Planen kompletteras med ytterligare förslag till pendlingsparkeringar i Fagerhult och Långemåla. Översiktsplanen förtydligas avseende kommunens aktiva arbete för utvecklingen av näringslivet, se kapitel Näringslivsutveckling. En VA-plan som även behandlar frågan om dricksvattenförsörjningen i kommunen är under framtagande. Planen beräknas kunna antas under2014. Justeras. 8
Kompletteras. Kompletteras. Riksintresse för det rörliga friluftslivet förekommer inte i Högsby kommun. Riksintresse för naturvård redovisas i kapitlet riksintressen och förordnanden. I kapitlet rekreation och friluftsliv hänvisas till turistbyrån som tillhandahåller information till de ca 29 fritidsfiske vatten i kommunen. Noteras. Kommunen inväntar detaljerad information från Svenska Kraftnät angående den framtida nya dragningen av 400 kv ledningen. I dagsläget finns ingen strategi för hur geotekniska säkerhetsfrågor ska hanteras vid detaljplaneläggning. Kommunen har tagit del av länsstyrelsens GIS underlag för riskbedömning. Med utgångspunkt mot de i LST utpekade riskområden tas ställning i varje enskilt ärende. 9
Kommunen instämmer. Strategierna som avser bevarandet av naturresurser kompletteras med kommentar om restriktivitet avseende nyetablering av grustäkter, samt bevarandet av grusåsar som grundvattenresurs. Eventuellt kan området vid Lillsjödal skyddas via ett naturvårdsavtal, naturreservat eller naturminne. Kommunen avser att ta upp frågan med berörda markägare och Länsstyrelsen. Noteras. 3. Polisen i Kalmar län, 2010-09-10 Nils-ErikNilsson 10
4. Kalmar Läns museum, 2010-09-08 Veronica Olofsson och Magnus Johansson Kommunen ser ytterst positiv på kulturmiljöer och anser att dessa har höga bevarandevärden. Inte endast sett till byggnadstraditioner utan även för rekreation, tursim och i vissa fall den biologiska mångfalden. Tidsramen ändras till 2016. Formuleringen justeras samt kommunens möjligheter att skydda kulturhistoriskt intressanta byggnader genom PBL förtydligas. Frågan om byggnader/bebyggelsemiljöer med höga kulturvärden som bör erhålla ett skydd, avses behandlas i framtida kulturminnesprogram. Justeras. 11
5. Försvarsmakten Högkvarteret, 2010-09-03, Cecilia Häckner På sid. 126 förtecknas de myndigheter som ansvarar för redovisningen av respektive riksintresse. Här saknas Försvarsmakten som ansvarar för redovisningen av riksintresset för totalförsvarets militära del. Inom Högsby kommun finns inga öppet redovisade riksintressen. En generell text bör därför läggas in i plandokumentet. Ett förslag följer nedan. Kapitlet om riksintresse för totalförsvaret kompletteras enligt förslag. Förteckningen kompletteras. Riksintresset för totalförsvarets militära del Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. I Högsby kommun finns inga öppet redovisade riksintressen. Riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i ärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 50 m inom tätort. Föreslagna vindkraftsområden, A och B, har i samband med tidigare remisser analyserats och inga konflikter finns med totalförsvarets intressen inom dessa områden. Karl-Anders Andersson Stf chef produktionsledningens Infrastrukturavdelning Cecilia Häckner 12
6. Energimyndigheten, 2010-09-07 Johanna Whitlock Noteras. 13
7. E-on Elnät Sverige AB, 2010-09-06 Pär Hultberg 14
Av redovisningstekniska skäl visas lokalnätet inte i kartmaterialet. Skrivelse om att försiktighetsprincipen avseende elektromagnetiska fält ska tillämpas i den fysiska planeringen läggs till kapitlet miljö- och riskfaktorer. 15
Noteras. Noteras. Justeras. 16
Angivelsen om ett minsta avstånd på 200 m för vindkraftverk till kraftledning läggs till vid kommande revideringar av vindbruksplanen. Noteras. E.ON. avses att kontaktas i ett tidigt planeringsskede i alla vindkraftsärenden. 17
8. Svenska Kraftnät, 2010-09-07 Anna Korsell 18
Högsby kommun önskar ta del av ledningssträckningen för ny 400 kv ledning, då mer exakta underlag för lokaliseringen tagits fram. Noteras. 19
Noteras. 9. Luftfartsverket, 2010-09-09 Göran Johansson Vindkraften och luftfart behandlas i kommunens vindbruksplan. 20
21
Noteras. 10. Trafikverket, 2010-09-13 Peter Bernström, samhällsplanerare Region Syd 22
Separerade gång- och cykelvägar finns främst inom Högsby tätort. Kartmaterialet över tätorter kompletteras med g/c stråk. Planen kompletteras även med kommunens nyligen antagna tillgänglighetsplan. Kapitlet över LIS områden ses över, vissa av de föreslagna områdena stryks såväl med hänseende till avstånd till infrastruktur och kollektivtrafikförbindelser, handel och service. Noteras. I kommunens vindkraftsplan anges följande rekommendationer avseende avstånd mellan vindkraftverk och allmän väg: Avståndet till större allmänna vägar bör vara minst verkets navhöjd + tre gånger rotorns diameter. Placering måste bedömas individuellt i varje enskilt fall. Avståndet till mindre allmänna vägar bör vara minst verkets totala höjd, dock minst 50 meter. Justeras. 23
11. Vetlanda kommun, 2010-09-03 Kommunstyrelsens arbetsutskottet, 151 12. Uppvidinge kommun, 2010-09-08 kommunchef PO Ekelund 13. Hultsfred kommun, 2010-09-17 Jonas T Sandelius, Britt Olsson, KSAU 306/2010 24
14. Oskarshamns kommun, 2010-09-13 Bodil Liedberg-Jönsson (samhällsbyggnadschef)& Frida Kjäll (planarkitekt), Kommunstyrelsens arbetsutskott, AU 181 25
15. Mönsterås kommun, 2010-09-24 Kommunstyrelsens arbetsutskott 278, yttrande från Planoch Byggchef Anders Andersson 26
En inventering av enskilda avlopp har skett, VA-plan som bland annat behandlar frågor kring kommunens avloppsreningsverk är under framtagande och beräknas vara klar år 2014. Kapitlet avseende Landsbygdsområden kommer att ses över, se tidigare svar avseende Länsstyrelsens yttrande. Se tidigare svar avseende LST yttrande. 27
16. Handbörds Naturskyddsförening, 2010-09-08 Thomas Tege Gustafsson, Per-Ove Oscarsson, Wilhelm Alström & Birger Eskilson Allmänhetens tillträde till strand och vatten väger tungt vid fastställandet av LIS områden. Mot bakgrund av Handbörds Naturskyddsförenings yttrande kommer frågan särskilt att belysas och förslaget område vid Kalvenässjön eventuellt strykas. Kommunen instämmer att ett byte från dieseldrivet tåg till miljövänligare tåg är önskvärt. Även bussarna är i dagsläget dieseldrivna och bör på sikt övergå till miljövänligare bränsle. Text avseende Höga naturvärden, Berga med omnejd, justeras. Mening om riklig förekomst av sällsynta orkidéarter infogas i texten. Utpekande av LIS områden ses över enligt tidigare kommentarer. Kommunen finner att föreslagna områden för inrättande av kommunala naturreservat låter intressanta. Förslagen noteras. I fall det blir aktuellt kommer en första kontakt tas med såväl markägarna som Länsstyrelsen för att undersöka möjligheterna till upplåtande av naturreservat alternativt naturvårdsavtal eller naturminnen. 28
17. Berga Samhällsförening, 2010-09-10 Torbjörn Midunger Noteras. Sett till kommunens handel kan dock en förbifart antas medföra färre besökare/kunder. Därför bedömer kommunen att en förbifart Högsby, Ruda inte är önskvärt. Däremot vore det positivt om tung trafik anvisades till E22, sträckningen Glahytt Oskarshamn. Vidare kan nämnas att undersökningar visat att sträckningen av ett vägreservat öster om Ruda Högsby hamnar i konflikt med ett flertal natur och kulturintressen, möjligheten att lägga ut ett vägreservat väster om Ruda Högsby enligt tidigare översiktsplan kvarstår i framtiden. 29
Frågan har diskuterats i två avseenden: Dels har möjligheterna till ett enkelt mötesspår mellan Hanåsa industriområde för av- och pålastning framför en eventuell Kapselfabrik diskuterats. I och med att slutförvaringen av kärnbränsle inte kommer ske i Oskarshamns kommun utan i Forsmark, är Kapselfabriken och därmed behovet av ett mötesspår ej aktuellt för närvarande. Sedan har en omlastningsterminal för gods från tåg och lastbilar i samarbete med Göteborgs- och Oskarshamns hamn diskuterats väster om Berga. Även denna omlastningscentral är för närvarande ej aktuellt, då frågan inte drivits vidare. Trots ovanstående väljer kommunen att peka ut ett järnvägreservat väster om Berga för att möjliggöra en effektivisering av tåglinjen mellan Kalmar och Linköping. En utbyggnad enligt föreslaget innebär dessutom att godstågen inte behöver köra in i Berga samhälle. Av kostnadsskäl ligger en eventuell utveckling av järnvägen enligt ovan dock med stor sannolikhet långt i framtiden och måste i dagsläget ses som en vision. Förslaget nämns inte i den aktuella regionala transportplanen och ryms troligen heller inte inom avsatta medel för Stångådalsbanan. Förtydligande i översiktsplanen av ovanstående sker inför utställning av planen. Översiktsplanen kompletteras avseende de påtalade vägjärnvägskorsningarna. Korsningarna är säkrade med bommar. 30
Instämmer, tydligare ställningstagande kommer att skrivas in i handlingarna inför planens utställning. Cykelvägar pekas ut inför utställningen. Noteras. Noteras. 18. Claes-Erik Simonsbacka, 2010-08-03 Bifogar härmed förslag till införande/förändring i Er kommuns översiktsplan och/eller den fördjupade översiktsplanen. Bilaga 1 - Vindkraft - översiktsplaner och/eller fördjupade översiktsplaner Förslag till införande/förändringar: Då den svenska tillståndsprocessen med ingående samråd, miljötillstånd och bygglov inte alls omfattar lagen om skydd mot olyckor (2003:778), maskinsäkerhetsrelaterade aspekter i enlighet med bindande EG:s produktdirektiv behöver myndigheter inte heller bedöma om miljöbalkens portalparagraf, 1 kap 1, punkt 1, dvs. kravet, att människor hälsa skall skyddas mot skador och andra olägenheter kan uppfyllas. 31
För att berörd(a) tillståndsgivande myndighet(er) i tillståndsprocessen även skall kunna beakta farliga olyckor samt maskinrelaterade hälso- och säkerhetsrisker, skall vindkraftverkets(ens) tillverkare och/eller projektör/verksamhetsutövare vid samråd, i varje enskilt fall, åtminstone redovisa för följande risker. 1a. Vad räckvidden, skyddsområdet, är på uppställningsplatserna för utkastande föremål som iskast, blad, bladdelar, bultar etc. ("Worst- Case Scenario")? 1b. Tillverkaren / Importören skall enligt MD identifiera alla risker och för varje identifierad risk skall hänsyn tas till den allvarligaste skada eller ohälsa, som kan drabba person och i förekommande fall husdjur vid varje identifierad risk, även om sannolikheten kan anses som obefintlig. Med anledning härav skall vid samrådet informeras om den allvarligaste skada och ohälsa som kan drabba den person/människa och/eller i förekommande fall egendom (inkl. renar) samt husdjur, som på uppställningsplatsen befinner sig inom räckvidden för skyddsområdet enligt fråga nr. 1a ovan, p.g.a.: - Iskast? - Utkastande bultar, skruvförband och/eller mätutrustningar? - Utkastande delar av rotorblad? - Utkastande rotorblad? - Fallande vindkraftverk? - Skadliga ämnen som finns i vindkraftverk och sprids ut till omgivningen? - Brand? 2. Om och hur krav i enlighet med maskindirektiv (MD) 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.3.3 ("Risker orsakade av fallande eller utkastande föremål ) uppfylls under vindkraftverkets(ens) livstid? 3a. Om och hur nödvändig säkerhet i enlighet med krav i MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1 punkt 1.1.2 ( Principer för integration av säkerhet ) och 1.5.6 ("Brand ), uppfylls? 32
3b. Om och hur säkerhetskraven enligt MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkterna 1.1.2 ( Principer för integration av säkerheten ) och 1.5.9 ("Vibrationer ), uppfylls? 3c. Om och hur krav i enlighet med MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.1.2 b), ( Principer för integration av säkerheten Nödvändiga skyddsåtgärder skall vidtas för sådana risker som inte kan undanröjas ), uppfylls? 3d. Om vindkraftverken, som bevisligen kan förorsaka farliga tillstånd, är utrustade med rusningsskydd som skall initiera lämpliga styråtgärder och förhindra återstart? Fordringar i enlighet med den harmoniserade standarden Maskinsäkerhet - Maskiners elutrustning - Del 1: Allmänna fordringar SS-EN 60204-1:2006 avsnitt 7.6 och åtgärder enligt avsnitt 9.3.2 (åtgärder för att minimera risker i händelse av fel) skall därvid beaktas och uppfyllas. 3e. Av MD:s bilaga 1, punkt 2 framgår det att risker som noterats ska åtgärdas med hänsyn till principerna för integration av säkerheten enligt punkt 1.1.2." (Principer för integration av säkerhet). Med anledning härav skall redogöras för hur respektive noterad risk åtgärdas. 4. Om och hur vindkraftverket på uppställningsplatsen, i kallt och/eller isigt klimat, uppfyller alla grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav i enlighet med MD 2006/42/EC, lågspänningsdirektiv (LVD) 2006/95/EC, direktivet för elektromagnetisk kompatibilitet (EMCD) 2004/108/EC, direktivet för tryckbärande anordningar (PED) 97/23/EC och direktivet för enkla tryckkärl (SPVD) 87/404/EEC, med stöd av relevanta harmoniserade standarder av typ A och B? 5. Om och hur åskskyddssystemet är utfört med beaktande av, att ett felaktigt konstruerat jordsystem kan resultera i skador på elsystem inkl. elektronik, bränder och personskador? Ett vindkraftverk är även en mycket stor blixtuppfångare vars rotorblad kan tänkas, att trigga blixtnedslag. OBSERVERA, att nuvarande standarder inte omfattar blixtströmmar vars transienter består av ett brett frekvensspektrum upp till MHz området. 33
NOTERA också att markresistiviteten i Sverige är förhållande vis hög, speciellt i fjällområden. 6. Att bullerberäkningar redovisas då rotorbladen är isbelagda vid kallt väder, med beaktande av ljudnivåer för A- vägt och C-vägt ljud samt ljudnivåers påverkan på människors hälsa enligt relevanta uppgifter i Socialstyrelsen allmänna råd om buller och höga ljudnivåer, som ger stöd för tillämpningen av1 kap. 1 punkt 1, 9 kap. 3 och 26 kap. 19 miljöbalken. Bilaga 2 Vad säger bl.a. vindkraftsbranschen själv om vindkraftverk i kallt/isigt klimat? Utdrag bl.a. ur ett par presentationer vid Vintervinds konferens i Piteå 3-4 februari 2010. http://vintervind.se/index.php?q=node/9 - Vindforsk III, projekt V-313, VINDKRAFT I KALLT KLIMAT : Moln/nedisningsproblematiken måste vi förstå bättre. Att vi kan förvänta oss nedisning i princip, i hela landet. Mindre risk i södra Sverige, med undantag för sydsvenska höglandet. Störst är risken i norra Sverige, norra och inre Svealand och norrut. Att följande projekt uppges vara pilotprojekt inom kallt klimat : Storskalig vindkraft i fjällmiljö O2Vindkompaniet AB Storskalig vindkraft i norra Sverige Svevind AB Pilotprojekt Uljabuoda Skellefteå Kraft AB Pilotprojekt Storrun Dong Energy - Av Göran Ronstens (VindRen) presentation vid Vintervinds konferens i Piteå 3-4 februari 2010 - IEA RD&D Wind Task 19 - Wind Energy in Cold Climates framgick bland annat följande: Conclusions with respect to icing: We ve got started! Items in red need attention. Se IEA RD&D Wind, Task 19, bild Relevant icing measurements at relevant heights for model verification of wind turbine specific icing do not yet exist Site specific modelling verification studies needed - to be followed by regional icing studies at 1 km resolution Commercial de-/anti-icing systems not yet available for medium and severe icing conditions. Detailed national mapping O&M issues to be looked into 34
Göran Ronsten uppgav även, att han tror att problemet med nedisning är underskattat och att nedisningsproblem är mycket svårare på 100 meters höjd än vi har i kraftledningshöjd. Dessutom uppgav Göran Ronsten bl.a. också, att andra problem är att isstycken kan lossna och givetvis orsaka skador om människor träffas. Ljudet från vindkraftverken har också en tendens att öka i samband med nedisning. Nedisning och avisning är alltså enligt vindkraftsbranschen själv, fortfarande ett olöst problem! - IEA RD&D Wind Task 19 - Wind Energy in Cold Climates uppger också, att Commercial de-/anti-icing systems not yet available for medium and severe icing conditions. - IEA uppger även bl.a. i Task 19:s slutrapport, av 2.4.2009, 4.3 Key findings Safety, att No fallen ice chunks have been found further than 5 rotor diameter from the tower base of a wind turbine. The size of fallen ice chunks can be everything between few grams to several kilograms. Thus, there is a clear need to protect the risk area. - Av tester som tillverkare av vindkraftverk utfört framgår bland annat att iskast, som är en farlig säkerhetsrisk, förekommer i stort sätt alltid under och efter varje avisningscykel. - Av testresultat framgår också, att det är tre (3) gånger vanligare att isbitar kastas ut via rotorbladens spets än från rotorn. - IEA Wind Energy Projects in Cold Climate, Edition 2009 (sidan17) "Turbine operation with iced blades may not be permitted in certain countries or permitted only in case of rime ice, as glaze ice is considered dangerous. However, rime ice can be almost as dense as glaze ice, so there is no obvious reason to make such an exception. - Av rapporen Wind Energy Projects in Cold Climate, Edition 2009 (sida 22-23) framgår också följande: - 4.4 Wind measurement; Wind measurements in Cold Climate can be challenging. Many factors can reduce their quality and availability. No sensor can stay ice free under all conditions. - 4.5 Ice detection; only few, if any, of the ice detectors are well proven. Bilaga 3 Vindkraftverk, översiktsplan och/eller fördjupad översiktsplan Frågor och svar "- Hur kommer du (i första stycket) fram till att myndigheterna inte ska tillämpa 1 kap 1 punkt 1 i miljöbalken vid prövning av tillstånd eller anmälan?" Vad jag menar är att tillståndsgivande myndigheter i dag inte behöver beakta/bedöma de maskinrelaterade hälso- och säkerhetsriskerna, eftersom de inte alls redovisas av tillverkare och/eller projektörer/verksamhetsutövare i samband med samrådet och under tillståndsprocessen. Dvs. därigenom 35
behöver inte berörd(a) myndighet(er) heller bedöma överensstämmelsen med MD:s portalparagraf. "- Menar du verkligen att ett helt kraftverk kan definieras som en "maskin"? Vindkraftverk är en produkt, det vill säga en maskin i enlighet med Europaparlamentets och Rådets maskindirektiv (MD) 2006/42/EC (AFS 2008:3), tillämpningsområde 1a) och definition 4a). För ett vindkraftverk som togs i drift före 2009-12.29 gällde MD 98/37/EG. För de vindkraftverk som tas i drift efter nämnda datum måste de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven i enlighet med alla relevanta EG-direktiv med stöd av harmoniserade standarder av typ "A" och "B", som maskindirektiv (MD) 2006/42/EC, lågspänningsdirektiv (LVD) 2006/95/EC och EMC-direktiv (EMCD) 2004/108/EC, direktivet för tryckbärande anordningar (PED) 97/23/EC och direktivet för enkla tryckkärl (SPVD) 87/404/EEC vara uppfyllda för att vindkraftverk skall få CE-märkas och tas i drift. Dessutom måste relevanta fordringar i direktivet för utförande av personlig skyddsutrustning (PPED) 89/686/EC samt Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2006:04 - Användning av arbetsutrustning vara uppfyllda för, att arbetsgivare/verksamhetsutövare skall få använda maskinen/vindkraftverket. NOTERA, att ingen maskinsäkerhetsstandard av typ "C" har ännu antagits för vindkraftverk. OBSERVERA även, att Arbetsmiljöverket (AV) i sitt yttrande till Åklagarmyndigheten, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott i MALMÖ (Dnr. ÅM 2010/1741), bl.a. uppgivit, att ett vindkraftverk är en maskin som omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner, AFS 2008:3 när maskinen släpps ut på marknaden eller tas i drift. Föreskrifterna överför maskindirektivet (MD) 2006/42/EG till svensk rätt. Arbetsmiljöverket uppger också som komplettering till maskindirektivets bilaga 1, punkt 1: - identifiera de riskkällor som maskinerna kan ge upphov till och risksituationerna i anslutning till dess, ("Här är det relevant med information om räckvidd för iskast etc. AV s kommentar"). Arbetsmiljöverket påtalar bl.a. även följande i sitt yttrande: "Av Bilagan, punkt 2 framgår det att risker som noterats ska åtgärdas med hänsyn till principerna för integration av säkerheten enligt punkt 1.1.2." (Principer för integration av säkerhet). Dessutom understryker AV under punkt 1.1.2 b), att "Information ska ges till användarna om kvarvarande risker som beror på otillräcklighet i de skyddsåtgärder som vidtagits samt ange om särskild utbildning krävs och om personlig skyddsutrustning behöver tillhandahållas. 36
NOTERA att detta är absolut nödvändigt för "Tillverkaren"/"Importören, att uppge kvarvarande risker för de farliga hälso- och säkerhetsrisker som bland annat blir en konsekvens av att vindkraftverkets rotor och rotorblad inte kan byggas in eller kapslas in. Vindkraftverk i vårt klimat kommer bevisligen att ge upphov till mycket farliga säkerhetsrisker bland annat i form av fallande och utkast av föremål (t.ex. farliga iskast/isklumpar, rotorblad/blad delar, bultar). De av Tillverkaren / Importören till Användaren / Verksamhetsutövaren uppgivna kompletterande skyddsåtgärder måsta vara åtgärdade för att vindkraftverk slutligt skall få CE-märkas och tas i drift, t.ex. måste inhägnaden som inte får kunna beträdas då vindkraftverk är i drift, placeras på tillräckligt avstånd från riskområdet. Då MD:s grundläggande (väsentliga) säkerhetskrav måste uppfyllas, uppfyller inte vindkraftverkets tekniska skyddsfunktionslösningar och lösningen med skyltning säkerhetskrav för att få CE-märka samt ta i drift och i bruk vindkraftverk enligt MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkterna 1.1.2 b), ( Principer för integration av säkerheten Nödvändiga skyddsåtgärder skall vidtas för sådana risker som inte kan undanröjas ) och 1.3.3 ( Risker orsakade av fallande eller utkastande föremål ), då i detta fall en högre säkerhetsnivå billigt och enkelt kan erhållas genom inhägnad och förreglad(e) grind (ar). Observera även, att skyddsfunktioner och/eller varningsskyltar inte heller frikänner arbetsgivare/verksamhetsutövarens från ansvar då en högre säkerhetsnivå genom inhägnad, i detta fall enkelt och billigt, är möjligt. Organisatoriska lösningar som instruktion och/eller utbildning är inte heller är tillräckligt som permanent lösning när det går att göra tekniska lösningar, se AFS 2008:3 (MD 2006/42/EC), bilaga 1, punkten 1.1.2 b). Tillverkarens / Importörens krav på riskområdet inkluderande riskavståndet till vägar (allmänna och/eller enskilda, privata) måste också beaktats i planarbetet och i tillstånds-/anmälningsprocessen vilket innebär att de grundläggande (väsentliga) hälsooch säkerhetskraven samt kravet enligt miljöbalkens portalparagraf 1 kap. 1, punkt 1, att människor hälsa skall skyddas mot skador och andra olägenheter, måste uppfyllts. Ett typ- och projektgodkännande förfarande enligt den internationella standarden SS-EN 61400-1 (IEC 61400-1 ed. 3 WT klass S) Vindkraftverk Del 1: Säkerhetsfordringar uppfyller inte krav för EG:s- typkontroll, det vill säga att vindkraftverk på uppställningsplatsen i kallt och/eller isigt klimat/miljö inte uppfyller de relevanta EG-produktdirektivens grundläggande hälso och säkerhetskrav, trots typgodkännandet. Det kan alltså konstateras, att standarden SS-EN 61400-1 (IEC 61400-1) inte erbjuder presumtion om överensstämmelse med MD 2006/42/EC, LVD 2006/95/EC och EMCD 2004/108/EC. 37
Standarden SS-EN (IEC) 61400 definierar 10 grader C temperatur som normal och 15 grader C som extrem dimensionerande temperatur. OBSERVERA! Att det inte finns någon harmoniserad maskinsäkerhetsstandard för nedisning av maskinkonstruktioner i kallt och isigt klimat/miljö. Den internationella standarden SS-ISO 12494 ( Nedisning av konstruktioner på grund av fukt i luften ) är inte någon harmoniserad europastandard (EN) för maskiner utarbetat på uppdrag av Europeiska kommissionen och som har publicerat i den officiella EG-tidningen (OJ). Standarden är alltså inte relevant för vindkraftverk uppställda och i yrkesmässigt bruk i kallt och/eller isigt klimat/miljö. Utvecklingen av vindkraftverk i kallt och/eller isigt klimat/miljö är fortfarande på prototypstadiet, då nödvändig kunskap om de speciella förhållandena avseende maskinsäkerhet med ingående konstruktions och säkerhetstekniska lösningar fortfarande saknas. Isbildning och isbeläggning på vindkraftverkens rotorblad kan förutom att utsätta person och i förekommande fall egendom och husdjur för mycket farliga säkerhetsrisker också orsakar stora vibrationsproblem på grund av olika is påbyggnader på rotorbladen. Lokal isbildning, vibrationer och låg temperatur kan leda till rotorbladsbrott, förkortad livslängd på grund av materialutmattning och allvarliga skador på vindkraftverk, samtidigt som säkerhetsriskerna för personer, egendom och husdjur ökar om inte hela riskområdet runt vindkraftverket är inhägnat. Det skall påpekas, att utmattningsbrott utgör ca 80 procent av alla strukturella haverier, dels beroende på att dagens beräkningsmodeller för konstruktion och livslängd baseras på statistisk data eller empiriska data genom definition av säkerhetsfaktorer och inte på förståelse av grundläggande brottsmekanismer och de klimatiska förhållandenas påverkan, framför allt i kallt klimat. Notera även, att sikten kan vara mycket dålig under den aktiva isbildningstiden och direkt dålig under snöstormsförhållanden. Vilka grundläggande hälso- och säkerhetskrav på konstruktion och tillverkning av maskiner ställer MD 2006/42/EC (AFS 2008:3)? För att uppfylla krav för CE-märkning samt för att få ta vindkraftverk i drift och i bruk bl.a. i enlighet med MD:s bilaga 1, punkt 1.3.3 ska åtgärder vidtas för att förhindra att fallande eller utkastade föremål ger upphov till risker. Definition, utdrag ur AFS 2008:3: b) riskområde: varje område inom eller omkring en maskin där en persons hälsa eller säkerhet kan utsättas för risk, Vilka tekniska krav ställer AFS 2006:04 Användning av Arbetsutrustning? Exempelvis framgår av bilaga A 2.9, Fallande föremål och utkast, att en arbetsutrustning, som medför risk på grund av fallande föremål eller något som kastas ut, skall ha lämpliga skyddsanordningar anpassade efter riskerna. 38
Definition utdrag ur AFS 2006:04: Arbetsutrustning: Maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet. Riskområde: Område inom arbetsutrustningen eller i dess omgivning, där utrustningen kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall för någon som helt eller delvis uppehåller sig där. Genom riskhantering, som riskinventering, riskanalys och riskbedömning skall Tillverkaren /"Importören" enligt MD grundligt och systematiskt arbeta sig igenom alla de arbetsmoment och funktioner som kan komma ifråga och därigenom se vilka hälso- och säkerhetsrisker, som kan tänkas finnas. Kan man finna riskkällor och sannolikheten för att en skada kan inträffa eller kan tänkas kunna inträffa samt vad som kan bli den värsta tänkbara följden av skadan, görs en åtgärdsplan som beskriver de åtgärder som vidtagits för att eliminera de risker, som maskinen/vindkraftverket är förknippad med. Vid riskbedömning enligt fordringar i MD, med stöd av SS- EN ISO 14121-1:2007 (Maskinsäkerhet - Principer för riskbedömning), som för maskiner som vindkraftverk är obligatorisk skall hänsyn tas till den allvarligaste skada eller ohälsa som kan antas/tänkas inträffa vid varje identifierad risk, även om sannolikheten är obetydlig/liten för att skada eller ohälsa skall inträffa. Av AFS 2008:3 (MD 2006/42/EG) framgår bland annat, att Tillverkaren / Importören skall garantera maskiners säkerhet, det vill säga dess förmåga att under hela sin livscykel garantera att ingen person, egendom eller husdjur kommer till skada och/eller ohälsa. Det vill säga produkten vindkraftverk skall minst uppfylla EG produktdirektivens grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav för att få CE-märkas samt tas i drift och i yrkesmässigt bruk, alltså vindkraftverk skall vara så säker som skäligen kan förväntas ur det perspektiv som den är tänkt att användas till, vilket även inkluderar rimlig förutsebar felanvändning och får bland annat inte utgöra eller kunna tänkas utgöra någon som helst risk eller fara för person samt i förekommande fall husdjur och egendom, som befinner sig innanför och/eller utanför riskområdet (säkerhetszonen). Grundregeln, enligt 6 i MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), är att en maskin skall uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 1. Detta innebär tydligt och klart, att det är Tillverkarens / Importörens grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav som alltid minst måste uppfyllas för att vindkraftverk skall få CE-märkas och tas i drift. De skilda delarna skall behandlas vad avser såväl skyddskonceptets utförande som certifieringsförfarandet. Detta innebär i princip att varje delmaskin som avlämnas av en underleverantör, förutom att uppfylla de tekniska kraven i MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1, också ska ha genomgått de i MD 2006/42/EC nämnda certifieringsprocedurerna. Vad som här nämnts gäller alltid om en maskin kan fungera självständigt, som vindkraftverk. 39
För att intyga att en maskin och/eller säkerhetskomponent överensstämmer med bestämmelserna i MD skall för varje tillverkad maskin eller säkerhetskomponent ha utfärdats en EGförsäkran om överensstämmelse ( CE-Declaration of Conformity ) med de grundläggande (väsentliga) kraven, stödda av bindande tekniska fordringar i relevanta harmoniserade standarder. Då de grundläggande (väsentliga) kraven i enlighet med relevanta produktdirektiv uppfyllts skall en maskin dessutom ha försetts med väl synlig CE-märkning i enlighet med CEmärkningsdirektiv 93/68/EEC, införd i Sverige genom lag 1992:1534, för att få tas i drift. Skyldigheten att anbringa CEmärkning gäller alla produkter som omfattas av direktiv i vilka CE-märkning föreskrivs, och som är avsedda för den gemensamma marknaden. CE-märkning skall sålunda anbringas på alla nya produkter, oberoende av om de är tillverkade i någon medlemsstat eller i tredje land. OBSERVERA att CE-märkningen endast anger att maskinen enligt tillverkarens uppfattning uppfyller direktivets grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Arbetsgivaren/verksamhetsutövaren måste också alltid själv förvissa sig om att maskinen verkligen är säker att använda. Det är förbjudet att anbringa märkning som kan vilseleda tredje (3:e) person vad gäller CE-märkningens innebörd. Det är också åtalbart att ta en icke CE-märkt maskin i yrkesmässigt bruk. En arbetsgivare/verksamhetsutövare får endast använda maskinen, vindkraftverk, om den minst uppfyller grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav i enlighet med relevanta EG - produktdirektiv samt Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2006:04 - Användning av arbetsutrustning. Arbetsgivaren/verksamhetsutövaren har också ansvaret för maskinens säkerhet enligt Arbetsmiljölagens 3 kap. 8, oavsett om vindkraftverk är CE-märkta eller ej. OBSERVERA, att EU:s medlemsstater är skyldiga att vidtaga alla erforderliga åtgärder för att förbjuda eller hindra att CEmärkta produkter, som används för avsedda syften, släpps ut på marknaden eller för att dra tillbaka dem från marknaden i de fall som aktuella produkter riskerar eller kan tänkas riskera att hota enskilda personers hälsa eller säkerhet eller andra allmänna intressen, som täcks av tillämpliga direktiv. Det kan konstateras att Sverige inte lever upp till sin skyldighet enlig ovan, utan begår dagligen brott mot tvingande EU-lagstiftning då det gäller vindkraftverk. - Är inte ett vindkraftverk istället en anläggning där det finns många komponenter varav en del kan omfattas av AFS 2008:3?" 40
Vindkraftverk är ingen anläggning enligt överordnad och tvingande EU-lagstiftning utan en maskin som kan fungera självständigt. OBSERVERA, att Rådets direktiv 89/106/EEC (CPD) av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om byggprodukter, som är baserat på den nya metoden och helhetsmetoden och de svenska rättsakter som enligt följande har införts i svensk lag av myndigheten Boverket genom Plan- och bygglagen (PBL) (1987:10), Lag (1994:847) tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m, förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., föreskrifterna BFS 1997:29 Boverkets föreskrifter om CE-märkning av byggprodukter, BFS 1993:57 med ändringar (BBR Boverkets byggregler), BFS 1993:58 med ändringar (BKR Boverkets konstruktionsregler), BFS 2004:10 (EBS Boverkets regler om tillämpning av europeiska beräkningsstandarder och BFS 1995:6 med ändringar (TYP 3 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om typgodkännande och tillverkningskontroll), inte omfattar/innefattar produkten/maskinen vindkraftverk annat än ev. PBL under byggnadsskedet på anläggningsplatsen. Det vill säga, svensk bygglovs-, anmälnings- och/eller tillståndsprövning avseende vindkraftverk omfattar inte alls maskinrelaterade hälsooch säkerhetsaspekter/säkerhetsrisker. Konsekvensen av att tillämpa PBL och/eller lagen och förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnader med stöd av grundkraven i byggnadsverkslagen kan bli förödande då bland annat de egenskapskrav som ställs på ett byggnadsverk innebär att något säkerhetsavstånd (riskområde) inte behövs. Detta strider direkt mot de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav som måste uppfyllas för, att vindkraftverk skall få CE-märkas och ta i drift i kallt och/eller isigt klimat/miljö, enligt MD 2006/42/EC med stöd av relevanta harmoniserade standarder. Rådets direktiv 89/106/EEG (CPD) av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om byggprodukter HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL I Tillämpningsområde - Definitioner - Krav - Tekniska specifikationer - Fria varurörelser Artikel 1 Detta direktiv gäller byggprodukter i den mån de berörs av de väsentliga kraven på byggnadsverk i artikel 3.1. 2. I detta direktiv avses med byggprodukt varje produkt som tillverkats för att infogas varaktigt i byggnadsverk, såväl i byggnader som i andra anläggningar Byggprodukter benämns i fortsättningen produkter. Byggnader och andra anläggningar benämns i fortsättningen byggnadsverk. OBSERVERA, rådets direktiv 89/106/EEG och de svenska rättsakter som enligt ovan har införts i svensk lag inte omfattar produkten/maskinen vindkraftverk. 41
Kompletterande information The New Approach ( den nya metodens ) tvingande lagstiftningsteknik. Den nya metoden är tillsammans med helhetsmetoden en lagstiftningsteknik som används för den fria rörligheten av varor/produkter på EG:s (EU:s och EES:s) inre marknad och som tillämpar gemensamma harmoniserade Europastandarder, som stöd för lagstiftningar. Den nya metoden är en flexibel och teknikneutral lagstiftning, som inte bygger på detaljerade produktspecifika tekniska krav, utan som istället fastlägger väsentliga krav (för att säkra en hög skyddsnivå i fråga om till exempel hälsa, säkerhet, konsument- och miljöskydd) för produkter och på så sätt främjar innovation och konkurrenskraft. Den nya metodens direktiv baseras på artikel 95 i EGfördraget och antas i enlighet med medbeslutandeförfarandet, som föreskrivs i artikel 251 i EG-fördraget. Den nya metodens teknik och strategi för reglering, fastställdes i Rådets resolution år 1985, i vilken man fastställde följande principer: 1. Den rättsliga harmoniseringen begränsas till väsentliga krav som produkter som släpps ut på den gemensamma marknaden måste uppfylla. 2. De tekniska specifikationerna för produkter som uppfyller de väsentliga krav som föreskrivs i direktiven, fastställs i form av harmoniserade standarder. 3. Tillämpningen av harmoniserade eller andra standarder förblir frivillig och tillverkaren kan alltid tillämpa andra specifikationer för att uppfylla kraven, men de (lägsta) krav som fastställts i en relevant harmoniserad standard måste alltid uppfyllas. EG:s produktdirektiv är tvingande rättsföreskrifter, som täcker en mängd produktområden. Gemensamt för direktiven är att alla innehåller krav på CE-märkning av produkter som marknadsförs inom EG. Utmärkande för den nya metodens (The New Approach) produktdirektiv: a) Gemensamma grundläggande och övergripande hälso- och säkerhetskrav har lagts fast i Europaparlamentets och Rådets direktiv. b) Direktiven tolkas i harmoniserade (=godkända av EUkommissionen) Europa- (EN/HD) standarder. Sådana harmoniserade standarder kan sägas vara detaljtillämpningar som till exempel tillverkande företag, konstruktörer och projektörer behöver känna till för att kunna uppfylla de grundläggande och övergripande säkerhetskraven. c) En harmoniserad standard enligt den nya metoden är en europastandard (EN), som utarbetats på uppdrag av EUkommissionen och har publicerats i 42
d) Standardiseringsarbetet följer den tekniska utvecklingen inom olika områden och ska fortlöpande anvisa säkerhetslösningar som är tekniskt och ekonomiskt försvarbara (=The State of the Art). Det är frivilligt att tillämpa standard, egna lösningar är möjliga, så länge man minst uppnår The State of the Art, det vill säga den säkerhetsnivå som fastlagts genom relevant harmoniserad standard, som till exempel EN 954-1:1996 och SS-EN 60204-1 När Sverige skrev på EES-avtalet 1994 fanns det ett stort antal förordningar och direktiv färdiga, som Sverige då skulle införa i vårt eget svenska regelverk. Bland dessa ingick bland annat: Maskindirektivet (MD) 89/392/EC som är ett The New Approach ("den nya metoden") direktiv med fullständig harmonisering, med den svenska lagstiftningen genom arbetsmiljölagen AML 1997:1160, arbetsmiljöförordningen AMF 1997:1166 samt genom föreskriften AFS 1993: 10 - Maskiner och andra tekniska anordningar (omtryckt genom föreskriften AFS 1994:48). MD, som gällde fullt ut i Sverige från den 1 januari 1995 till 2009-12-29 då AFS 1993:10 ersattes av AFS 2008:3), reglerar de grundläggande (väsentliga) kraven på maskinprodukter med avseende på hälsa och säkerhet för person och i förekommande fall egendom och husdjur. MD anger och ställer också krav på hur maskiner skall konstrueras och tillverkas så att de grundläggande produktsäkerhetskraven mot konstruktionsfel, fabrikationsfel och instruktionsfel uppfylls, det vill säga så att maskiner får de hälso- och säkerhetsegenskaper som krävs med beaktande av dess fysiska uppställningsplats. OBSERVERA även, att EG-domstolens huvudsakliga uppgift är att tolka EU-ländernas gemensamma regelverk och har ensamt mandat att tolka och döma i tvister/mål om hur EG-rätten skall tillämpas. Detta innebär att ingen svensk domstol har mandat att tolka och döma i mål, som berör direktiv enligt den nya metoden, t.ex. EG:s-produktdirektiv, utan att inhämta förhandsavgörande/förhandsutlåtande från EG-domstolen. Harmoniserade standarder Det är helt oacceptabelt för maskinsäkerheten, rättstillämpningen och rättssäkerheten, att Boverket genom vilseledande information, informerar Sveriges kommuner, landsting, Energimyndigheten och andra organisationer, att "för vindkraftverk finns ännu ingen harmoniserad standard framtagen vad Boverket känner till" då det visst finns harmoniserade standarder (framtagna på uppdrag av EU-kommissionen), som även gäller för maskinen vindkraftverk. Vet inte en myndighet som Boverket om ifall det finns standarder för en viss maskintyp och/eller hur de harmoniserade standarderna skall tillämpas för maskiner bör myndigheten rådfråga SIS, Swedish Standards Institute innan de sprider felaktig information. Noteras. 43
En harmoniserad standards relation till grundläggande krav i EG/EU-direktiv, se den i respektive standard ingående informativa bilagan (annex) Z. Alla harmoniserade europastandarder (EN) inom området maskinsäkerhet är indelade i olika typer. Man har valt att dela in standarderna i typ A, B och C. Under standard typ: - A, hittar man generella principer tillämpbara på alla maskintyper, till exempel säkerhetsrelaterade delar i styrsystem och riskbedömning. - B, hittar man generella gruppstandarder, där fokus ligger på säkerhetsaspekter eller säkerhetsanordningar för en särskild maskin eller grupp av maskiner, till exempel skyddsavstånd, säkerhetskrav för styrutrustning samt för fluidsystem och deras komponenter - Hydraulik. - C, samlas standarder som anvisar säkerhetslösningar för en viss maskintyp, till exempel bandtransportörer och transportsystem. C-standarder tillämpar alltså direktivens säkerhetssyn på en viss maskintyp. Finns inte någon fastställd C-standard för den aktuella maskinen (för vindkraftverk finns ingen fastställd C-standard) kan man använda A- och B-standarder för att påvisa överensstämmelse mot direktivets grundläggande (väsentliga) fordringar genom att peka ut relevanta delar av dessa för maskinen i fråga. När en fastställd C-standard skiljer sig från ett eller flera krav som behandlas i A- eller B-standarder, är det C-standardens säkerhetskrav som minst skall uppfyllas, oavsett om Tillverkaren / Importören följt harmoniserade standarder eller ej för att uppfylla säkerhetskravet. Det vill säga trots, att tillämpningen av harmoniserade standarder är frivillig är de vägledande för den tekniska utvecklingsnivån och för att de grundläggande hälso- och säkerhetskrav i enlighet med MD 98/37/EC ersatt av MD 2006/42/EC sedan 2009-12-29 (AFS 1993:10 ersatt av AFS 2008:3) bilaga 1 skall uppfyllas för alternativa lösningar, måste dessa erbjuda minst samma skyddsnivå som motsvarande harmoniserad standard anger. Förutom ovan nämnda harmoniserade Europa (EN)-standarder finns även pren-standarder, förslag till europastandarder från CEN, CENELEC eller ETSI, som inte är helt färdiga/fastställda och som därmed inte kan ligga till grund för CE-märkning. Det färdiga förslaget, pren, blir en gällande standard först när någon av CENs medlemsländer har fastställt den som sin nationella standard, i Sverige heter den då SS-EN X X, men först då standarden blivit godkänd av kommissionen och publicerats i Official Journal (OJ) blir det en harmoniserad standard. The State of the Art Standardiseringsarbetet följer den tekniska utvecklingen inom olika områden och ska fortlöpande anvisa säkerhetslösningar som är tekniskt och ekonomiskt försvarbara (=The State of the Art). Det är frivilligt att tillämpa standard, egna lösningar är möjliga, så länge man uppnår The State of the Art, det vill säga den säkerhetsnivå som fastlagts genom relevant harmoniserad standard. 44
Produktansvar Alla produktdirektiv påverkas av produktansvar genom produktansvarslagen (PAL, 1992:18, uppdaterad t.o.m. SFS 1995:1185), som infört EG-direktivet (85/374/EEC). Tillverkaren /Importörens har ett strikt ansvar enligt produktansvarslagen (PAL, 1992:18). Produktansvar inträder enligt lagens 1 när en produkt på grund av en säkerhetsbrist orsakar en skada på annat än produkten själv. Med säkerhetsbrist menas att produkten inte varit så säker som skäligen kan förväntas med hänsyn till dess förutsedda användningsområde, 3. Skadan måste ha uppkommit som en följd av att produkten i någon mån brister i säkerheten och behöver inte alltid bero på ett fel. Ett fel enligt avtal behöver inte innebära en säkerhetsbrist om produkten inte samtidigt kan anses vara farlig i någon aspekt och brista i rimlig säkerhet. En farlig egenskap kan också stämma överens med avtal och är således inget fel i köprättslig mening, men väl en säkerhetsbrist om säkerheten inte tillgodosetts på ett tillfredsställande sätt. Solidariskt ansvar enligt PAL uppstår då säkerhetsbristen finns i en annan tillverkad beståndsdel till slutprodukten, eller om flera på annat sätt medverkat till farligheten i produkten. Den Slutliga tillverkaren svarar då solidariskt med Tillverkaren eller Importören av beståndsdelen. Ansvaret för en varas och produkts säkerhet har lagts på Tillverkaren eller Importören. Arbetsgivaren/verksamhetsutövaren kan även vara Tillverkaren och Importören. Med tillverkare avses i direktiv grundade på den nya metoden alltså den person (fysisk/juridisk), som ansvarar för den övergripande kontrollen över val av konstruktionslösningar och maskinfunktioner samt tillverkning av en produkt/maskin i syfte att släppa ut den på den gemensamma marknaden i eget namn. Produktansvarslagen omfattar konstruktions-, tillverknings- och instruktionsfel. Den svenska produktansvarslagen innefattar inte utvecklingsfel. I vissa EU-länder innefattas även utvecklingsfel. Produktansvar är först och främst ett ansvar som gäller Tillverkaren (tillverkaren kan även vara arbetsgivaren/verksamhetsutövaren) av maskinen. Dock kan även andra omfattas av tillverkaransvaret t.ex.: - Underleverantörer av såväl komponenter som råvaror. - Näringsidkare som befattar sig med produkten. - Importören. Ovanstående grupper har här ett solidariskt ansvar. I det fall så kallade små vindkraftverk är en konsumentprodukt, som inte uteslutande används i näringsverksamhet måste Tillverkaren / Importören tillförsäkra att vindkraftverk inte orsakar skada eller ohälsa genom, att även uppfylla relevanta krav i produktsäkerhetslagen (PSL, 1988:1604), som infört EG:sproduktsäkerhetsdirektiv (92/59/EEC) i den svenska lagstiftningen. PSL 1988:1604 ersattes den 1 juli 2004 av PSL 2004:451. Att bland annat notera är, att skyddsutrustning och/eller varningsskyltar inte frikänner från ansvar om en högre säkerhetsnivå är möjlig. 45