IFF Verksamhetsberättelse, 2013 Integration
Innehållsförteckning Uppdrag... 3 Måluppfyllelse... 4 Kommunfullmäktiges mål... 4 Verksamhet... 8 Verksamhetsmässigt resultat... 8 Ekonomi... 11 Personal... 12 Framtid... 13 Sammanfattning... 15 Integration, IFF Verksamhetsberättelse, 2013 2(15)
Uppdrag Integrationsenheten har utöver det uppdrag som framgår av fastställt reglemente, inte givits några kommunövergripande eller nämndspecifika uppdrag förr 2013. Integration, IFF Verksamhetsberättelse, 2013 3(15)
Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges mål Nyckeltal Målvärde Utfall Prognostiserat resultat och/eller resultat i bokslut. Nämndens mål: Nybro kommuns socialtjänst ska ha rätt kvalitet till lägsta effektiva kostnad. Mätningen redovisar median samt medelvärde för antal utredningsdagar avseende de utredningar som görs enligt 11:1 SoL på de ensamkommande flyktingungdomarna som anvisas till vår kommun. Måluppfyllelsen får därmed betraktas som tillfredsställande då den understiger lagstadgade 4 månader. När en ungdom anvisas till oss så har vi väldigt lite, om inte obefintlig kännedom kring ungdomens bakgrund, behov och förmågor och inte sällan är ungdomen till en början försiktig med att berätta för mycket om sig själv. Det är först i takt med att ungdomen utvecklar relationer till boendepersonal, lärare och socialsekreterare som denne brukar öppna sig. Vi ser därför inget självändamål i att sträva efter korta ned utredningstiderna då de första månaderna är viktiga för att få ett utredningsunderlag som kan användas till att fatta beslut om adekvata insatser. Nyckeltal Målvärde Utfall Antal utredningsdagar (median) högst 118 89 Antal utredningsdagar (medelvärde) högst 107 92 Verksamhetens mål: Individ- och familjenämndens upphandlade SFI-undervisning för nyanlända skall vara av god kvalitét Vi har under året kunnat se en betydande högre utbildningsnivå bland de nyanlända vilket ger förhoppningen att utfallet kommer förbättras successivt. Även om vi idag uppnår ett utfall om 79%, vilket överträffar målvärdet så är det fortfarande 21% som inte är kommunikativa vars sannolikhet att bli biståndsberoende får anses som stor. Vad beträffar målvärdet att 90% av samtliga SFI-elever ska bli uppnå betyget godkänd så blev utfallet för 2013 75%, dvs en måluppfyllnad om 83 %. Av de 20 elever som under 2013 avslutade sina SFI-studier så blev 5 st underkända. Den gemensamma nämnaren för dessa var att de kommit till Nybro som sekundärflyttningar, dvs. tidigare bott i en annan kommun och därefter flyttat till Nybro. Genomsnittliga studietid på SFI i Nybro för dessa 5 var 10,25 månader, dvs. mindre än hälften av totala tiden. En annan faktor som var utmärkande för denna grupp var att samtliga fem var analfabeter som helt saknade tidigare utbildning. Det gör att frågan om avsaknad av modersmålsundervisning i SFI-undervisningen som tidigare varit förmål för diskussion och framförts som starkt önskemål från Individ- och familjeförvaltningen åter bör aktualiseras. Nyckeltal Målvärde Utfall Andel nyanlända som efter etableringsperioden och avslutade SFI-studier är kommunikativ i det svenska språket Andel inskrivna på SFI som slutfört sina studier och uppnått minst betyget Godkänd enligt faställd och godkänd individuell studieplan minst 70 % 79 % minst 90 % 75 % Integration, IFF Verksamhetsberättelse, 2013 4(15)
Nämndens mål: Nybro kommuns socialtjänst ska präglas av helhetssyn och samordning med klientens behov i fokus på ett resurseffektivt sätt Nämndens mål: Nybro kommuns socialtjänst ska arbeta för samverkan med andra huvudmän i syfte att uppnå god kvalitet och för ett effektivt resursnyttjande Nämndens mål: Socialtjänstens insatser ska i första hand präglas av service som bygger på frivillighet, delaktighet och självbestämmande. Vår brukarundersökning på vuxenmottagningen var den första som gjorts på Integrationsenheten. Vi bedömde dock att den förvaltningsövergripande brukarenkäten ej var möjlig att applicera i vår verksamhet dels pga. att många frågor ej hade relevans för vår verksamhet men även för att de innehöll ett sådant språk som sannolikt hade varit svårt för vår målgrupp att förstå. Vi omarbetade därför enkäten dock utan att ändra andemeningen i frågorna samt förenklade språkbruket. Enkäten skickades sedan hem till samtliga hushåll med en bilaga som innehöll syfte och instruktion, översatt på kurmanji (kurdiska) somali och arabiska. Totalt skickades ca 40 enkäter ut. Av de 10 enkäter som inkom fick vi 100% måluppfyllelse. Vi tolkar resultatet som att våra nyanlända är nöjda med det stöd och och den vägledning som de får från sin handläggare. Vi hade dock gärna sett en högre svarsfrekvens, vilket vi ska försöka åstadkomma nästa år. En aktivitet för hur det skall uppnås ska läggas in 2014. Även om resultatet är glädjande och det talar för ett positivt omdöme om vår verksamhet så aktualiserar det ändå frågan hur väl man förstått formuleringarna (som ändå är skrivna på lätt svenska) samt hur uppriktig man varit när man svarat. Även denna aspekt bör tas hänsyn till och formuleras som en aktivitet 2014. Nyckeltal Målvärde Utfall Andel nöjda klienter minst 75 % 100 % Verksamhetens mål: Ensamkommande flyktingungdomar som omfattas av kommunens mottagande ska uppleva delaktighet och inflytande i vårdkedjan. Enkätundersökning - ensamkommande flyktingungdomar För första året någonsin gjordes en mer omfattande enkätundersökning för de ensamkommande flyktingungdomarna. Enkäten byggdes upp utifrån olika behovsområden som Socialstyrelsen lyfter fram som betydelsefulla i arbetet med ensamkommande flyktingungdomar. I enkäterna rangordnades svaren mellan 1-5 där 3 angav "stämmer", vilket också blev normen i framräknandet av utfallet. Således var 200% maximal måluppfyllnad som kunde uppnås, vilket då hade förutsatt att samtliga svar angavs "Stämmer mycket väl". Även om vår målsättning givetvis alltid måste vara att sträva mot maximal måluppfyllnad så är det nog inte ett realistiskt mål. Ungdomarna brukar många gånger beskriva personalen som sin familj och precis som i en familj är man inte alltid nöjd med allt runt omkring. Resultatet av enkätundersökningen blev mot bakgrund av detta över förväntan och ett kvitto för personalen att ungdomarna generellt är nöjd med det stöd och omsorg man får. Vi kunde av enkätundersökningen utläsa ett missnöje över oklarheter i klagomålshanteringen. Det saknades tydliga rutiner för vem man skulle vända sig till vid klagomål och hur dessa återkopplades. Detta var även något som påtalades vid Inspektionen för vård- och omsorgs tillsyn. En ny rutinbeskrivning och ett särskilt register har nu upprättats och ungdomarna har informerats om hur de ska gå tillväga om de vill framföra klagomål. Vid en uppföljning i anslutning till enkätundersökning uttryckte ungdomarna att de var nöjda med den nya rutinen för klagomålshantering. Av samtliga svar i enkätundersökningen valdes tre svar ut där utfallet var sämre än genomsnittet. Dessa svar registrerades och följdes sedan upp i personalgruppen för att diskutera hur vi kan jobba för att förbättra oss. Ungdomarna kallades sedan till enskilt möte med verksamhetschef samt vid ett gemensamt möte där vi diskuterade kring frågorna och om det fanns förslag på utveckling/förändringar. Möjligheten att kunna använda resultatet av enkätundersökningen på detta sätt kändes mycket tillfredsställande och som ett sätt att kvalitétssäkra och utveckla verksamheten. Denna aktivitet är därför något vi avser att cementera och jobba vidare med varje år. Insatserna ska bygga på frivillighet Integration, IFF Verksamhetsberättelse, 2013 5(15)
Vi har under det senaste året noterat en allt sämre psykisk ohälsa bland ungdomarna som anvisats. Ett flertal ungdomar har under asylprocessen, men även efter beviljat uppehållstillstånd gått in i ett kraftig försämrat mående som yttrat sig på olika sätt vilket har ställt höga krav på personal och ledning för att alla insatser ska kunnat ske på frivillig basis. Nyckeltal Målvärde Utfall Andel ensamkommande flyktingungdomar som anser sig nöjda med personalens stöd, omsorg och vägledning Andel ensamkommande flyktingungdomar som upplever att de är delaktiga i vårdkedjan, får sina önskemål och synpunkter uppmärksammade av personal, handläggare och ledning. Andel ensamkommande flyktingungdomar som upplever att man skyndsamt blir hänvisad till rätt instans vid klagomål eller missnöje riktad mot verksamheten. Andel riktade insatser mot de ensamkommande flyktingungdomarna som bygger på frivillighet minst 100 % 119 % minst 100 % 117 % minst 100 % 100 % minst 100 % 89 % Nämndens mål: Socialtjänsten stärker människors resurser att leva ett självständigt liv. Verksamhetens mål: Kommunens insatser och service ska ge den nyanlända en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Samhällsorientering Ett utfall om 77% kan ej anses godtagbart. Samhällsorienteringen som omfattar 60 timmar innehåller mycket information om hur det är att leva och bo i Sverige vilket är viktigt att man som nyanländ får ta del av och som sannolikt främjar integrationen. Vi har nu infört tydligare rutiner där målsättningen är att anmäla de nyanlända till samhällsorientering snarast möjligt efter att etableringsplan har påbörjats. För de som kommit under 2013 har en övervägande del anmälts till samhällsorientering under året. Därmed förväntas utfallet bli avsevärt bättre nästa år. Ytterligare en aspekt i att förbättra måluppfyllelsen blir att motivera de personer (även om det är ett fåtal) som tex. är föräldrarlediga att delta i samhällsorienteringen. Anordnande av studiebesök för ensamkommande flyktingungdomar Studiebesök har tidigare anordnats med hög frekvens men under året har det blivit betydligt färre än önskvärt. En boendepersonal har nu fått det övergripande ansvaret för att anordna studiebesök och i samband med vår senaste planeringsdag fastställdes vilka studiebesök som ska göras under året och vilka datum de skall göras. Anordnande av samhällsinformation vid minst 10 tillfällen per år. Samhällsinformation har tidigare anordnats med hög frekvens och ett flertal lektioner finns färdigställda. Det är uppenbart att rutinerna har brustit här. En förklaring kan vara en hög personalomsättning i slutet av 2012 där tidigare personal hade ansvarsområdet men där det missats att överlämnas till ny personal. En i personalgruppen har nu fått ansvaret för att säkerställa att måluppfyllelsen uppnås till nästa år. Ett schema har upprättats för hela 2014 med vilka teman som ska tas upp och vilka datum. Nyckeltal Målvärde Utfall Nyanlända med etableringsplan som kommunplaceras i Nybro ska efter utskrivning fullföljt 60 timmar samhällsorientering. Integrationsenheten ska anordna studiebesök för de ensamkommande flyktingungdomarna vid minst 6 tillfällen per år. Integrationsenheten ska erbjuda samhällsinformation till de ensamkommande flyktingungdomarna vid minst 10 tillfällen per år minst 90 % 77 % minst 6 2 minst 10 1 Integration, IFF Verksamhetsberättelse, 2013 6(15)
Nämndens mål: Socialtjänsten ska långsiktigt verka för bra relationer och service till näringslivet samt stärka den enskildes möjligheter till arbete. Nämndens mål: Budgeten ska vara i balans genom kontinuerlig effektivisering och optimering. Nyckeltal Målvärde Utfall Riktpunkt för utfall i relation till budget. högst 100 % Prognostiserat resultat och/eller resultat i bokslut får ej överstiga 100 %. Integration, IFF Verksamhetsberättelse, 2013 7(15)
Verksamhet Verksamhetsmässigt resultat Mottagandet Under våren 2013 gick Länstyrelserna i landet ut till kommunerna i försök att utöka antalet överenskomna platser om mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd, då behovet bedömdes som aktut. Förhandlingarna resulterade för Nybro i en ny överenskommelse som innebar en ökning av mottagandet från 30 til 80 nyanlända per år. 2013 har minst sagt varit ett händelserikt år, inte bara för Integrationsenheten, utan för hela kommunen. Vi har under året haft en rekordhögt mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd som omfattas av etableringsinsatser. Under 2011 och 2012 skrev vi in 30 resp 50 nyanlända. Vid utgången av 2013 hade vi för året tagit emot 124 individer. Ingen av dessa personer var anvisade till Nybro via Arbetsförmedlingens bosättningsenhet utan hade antingen själva skrivit hyreskontrakt med hyresvärd eller kommit direkt till Nybro på anknytning. 47% av de som flyttade till Nybro hade tidigare bott på ett anläggningsboende hos Migrationsverket. 21% hade tidigare varit bosatta och kommunplacerade i en annan stad och på egen hand valt att flytta till Nybro. 28% kom på anknytning, de flesta barn från Somalia som fått återförenas med sin förälder i Nybro. 4% var ensamkommande flyktingungdomar som anvisats av Migrationsverket. Diagrammet nedan belyser den månatliga inflyttningsfrekvensen åren mellan 2008 till 2013. Det blir här tydligt att topparna av mottagande 2013 skedde under första delen av halvåret för att sedan mattas av under sommaren och hösten. I november ökade åter mottagandet och kulminerade i december till 20 inskrivningar vilket då blev den högsta mottagningsmånaden i Gnistans historia. De vanligaste grupperna under 2013 har varit nyanlända från Somalia (39%) samt från Syrien (35%). Av de nyanlända som kommit från Somalia är dock de flesta barn som kommit på anknytning till sina föräldrar, vilket är ett resultat av den vägledande dom som fattades av Migrationsdomstolen 2012 vilket möjliggjort att barn och föräldrar, främst från Somalia, har kunnat återförenas. Vi har under året noterat en avsevärt högre utbildningsbakgrund hos de nyanlända som flyttat till Nybro, vilket bilden nedan illustrerar: Integration, IFF Verksamhetsberättelse, 2013 8(15)
Diagrammet visar endast utbildningsnivå hos de vuxna som är aktuella för etableringsinsatser. Förklaringen till de stora skillnaderna i utbildningsbakgrund mellan 2012 och 2013 beror till stor del på det ökade mottagandet av personer från Syrien (2012 = 0) där vi generellt ser en allt högre utbildningsnivå. Den höga inflytten av personer från Syrien under 2013 är dock knappast förvånande då det är i särklass den största asylsökande gruppen i Sverige. Dessa människor har kommit till Sverige från ett inbördeskrig som av av FN beskrivits som ett av de värsta i modern tid. Asylboendet I oktober månad öppnades ett asylboende på Nybro vandrahem med platser för 84 asylsökande. Platserna belagdes fort och personal från Gnistan åkte ut ett flertal gånger på studiebesök för att etablera en kontakt med verksamhetsansvarig och informera de boende om kommunens ansvarsområden. Vi hade inledde tillsammans med skolorna en dialog med Migrationsverket kring att planeringen för de asylsökande barnens skolgång. Vi har vid två tillfällen haft möte med representanter från Migrationsverket. Från Integrationsenheten var vi i tidigt skedde tydliga med att våra insatser och vårt stöd på operativ nivå endast riktar sig till nyanlända med etableringsinsatser och att lagstiftningen tydligt anger att det övergripande ansvaret för de asylsökande åligger Migrationsverket och den platsansvarige på asylboendet. Vi har ändock haft möjligheter att kunna erbjuda de asylsökande en del aktiviteter inom ramen för vår nuvarande organisation. Tex. har vi erbjudit och sett stort visat intresse för "Cafe för alla", vilket är en mötesplats för nyanlända och svenskar som startades upp under hösten. Vi har även kunnat erbjuda de asylsökande kvinnorna att delta i vår kvinnogrupp som anordnas en gång i veckan. För asylsökande barn- och ungdomar har vi kunnat erbjuda fotboll två gånger i veckan då vi sedan tidigare hyr fotbollsplan för de nyanlända som bor i Nybro. Vi har med stor glädje kunnat bevittna ett enormt engagemang från allmänheten. Inom kyrkan har man sedan uppstarten anordnat flera olika återkommande aktiviteter för de asylsökande. SFI-lärare har på sin fritid anordnat svenskaundervisning och gymnasiestudenter har valt projektarbete som syftar till att stödja de asylsökande. HVB-hemmet Gnistan Nybro kommun hade för 2013 ett avtal om mottagande av 6 ensamkommande flyktingungdomar. dock anvisades endast 5 ungdomar. Migrationsverket hade under 4:e kvartalet en period då då fanns fler asylplatser än ungdomar att anvisa, vilket gjorde att man valde att i första hand anvisa till de kommuner som hade avtal om antal platser, vilket vi inte hade. Under året trädde en ny lag i kraft som gav Migrationsverket utökade möjligheter att anvisa ungdomar till kommuner som inte har avtal eller till och med anvisa till kommuner utöver avtalade platser om behovet är stort. Det innebar samtidigt att man inte längre skulle acceptera våra tidigare avtalsformer där man kunde ange ett visst Integration, IFF Verksamhetsberättelse, 2013 9(15)
antal ungdomar som skulle anvisas under ett år. I december tecknades för 2014 ett nytt avtal om totalt 4 asylplatser och 4 PUT-platser. 4 asylplatser omsätts i snitt 2,5 gånger vilket troligtvis kommer innebära en fördubbling av vårt tidigare mottagande. Vi har under året haft två tillsynsbesök från Inspektionen för vård och omsorg. En av tillsynerna föranledde beslut om krav att säkerställa att personal fanns tillgänglig dygnet runt i lokalerna samt att lokalerna uppfyllde krav på god säkerhet. Kritik riktades att personalkontoret och gemensamhetsrummet inte var lokaliserat till samma korridor som ungdomarnas boende. I december flyttades därför både personalkontor och ungdomarnas gemensamhetsrum från Ljungdahlshuset till boendet på Storgatan. Nämnden har givit sitt yttranade till beslutet och redovisat vidtagna åtgärder och beslut från IVO inväntas. Vi har under hösten förberett oss för det utökade mottagandet 2014 genom att bland annat anförskaffa fler lägenheter i boendet. Vi förfogar idag över totalt 11 lägenheter av 20 i korridoren, dock används 2 av dessa som personallägenhet samt gemensamhetsrum. Utifrån ett antagande att vårt avtal om 4 asylplatser blir intakt bör lägenhetsbehovet för 2014 var tillgodosett. Integration, IFF Verksamhetsberättelse, 2013 10(15)
Ekonomi Driftsredovisning Resultat tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 %-ufall Budget 2014 BRUTTOINTÄKTER 9 678 8 540 10 471 122,61 15 616 Personalkostnader 5 273 4 136 4 856 117,41 6 697 Övriga kostnader 4 405 3 884 4 941 127,21 8 289 Kapitalkostnader 0 0 0 #DIVISION/0! 0 BRUTTOKOSTNADER 9 678 8 020 9 797 122,16 14 986 NETTOKOSTNAD 0-520 -674 129,62-630 SKATTEMEDEL 0 0 0 #DIVISION/0! 0 ÅRETS RESULTAT 0 520 674 630 Kommentarer ekonomiskt resultat Utfallet i förhållande till budget visar på stora avvikelser både på intäkt och kostnadssidan. Orsaken till detta kan uteslutande förklaras av det rekordhöga mottagande vi fick under 2013, vilket var omöjligt att förutspå. Det ökade mottagande bidrog med ökade kostnader bland annat för ekonomiskt bistånd, samhällsorientering samt ersättning till Lärande- och kultur. Samtidigt innebar det mottagandet att vi fick större intäkter i form av ersättningar från Migrationsverket. För att kunna möta upp det ökade mottagandet har vi under året anställt en integrationsassistent på 80%. Vi har även i perioder varit tvungna att använda vikarier på Gnistans HVB i större utsträckning än vad vi hade räknat med för att kunna täcka upp behovet. Dessa åtgärder har varit orsaken till avvikelsen för personalkostnader. Dessvärre har vi under året fått erfara ordentliga eftersläpningar beträffande de återsökningar vi gjort för ensamkommande flyktingbarn. Handläggningstiderna hos Migrationsverket har varit orimligt långa, från tidigare ca 3 månader till 6 månader, pga. en hård arbetsbelastning. Det har inneburit att vi har fått ligga ute med kostnader för längre perioder, bland annat för tre externplaceringar i HVB-hem och familjehem. Vid årets slut låg totalt ca 6,2 mkr som vi återsökt under handläggning hos Migrationsverket. Migrationsverket har gett besked att ambitionen är att de flesta återsökningarna ska kunna betalas ut under februari 2014. Vi har dock varit i kontakt med både Länsstyrelsen och chefer på Migrationsverket och påtalat att handläggningstiderna är oacceptabla och måste kortas ned. En ny lagändring kring ersättningar för asylsökande ensamkommande flyktingungdomar som trädde i kraft i januari 2014 samt vår nya avtalsform kommer framledes dock automatiskt innebära att vi inte behöver ligga ute med så stora återsökningar. Vi kommer istället att få 1900 kr/dygn per överenskommen plats. Dock kommer vi även i fortsättningen inte få ersättning utbetalt för det fjärde kvartalet förrän månaden efter, vilket betyder att vi vid bokslut saknar ersättning för sista kvartalet. Då vi som nämns ovan har haft kostnader om ca 6 200 tkr för våra ensamkommande flyktingungdomar som vi återsökt men inte fått utbetalt under samma kalenderår så gjordes en uppbokning av intäkt på totalt 2 062 kr för att få en budget i balans. Integration, IFF Verksamhetsberättelse, 2013 11(15)
Personal Det har i förhållande till tidigare år varit relativt få i personalen som avslutat sina anställningar/sökt tjänstledighet för att pröva annat jobb. Tidigare år har det framförallt i boendet för ensamkommande flyktingungdomar varit en stor personalomsättning, vilket får anses som icke önskvärt i en verksamhet som bygger mycket på relationsskapande arbete och ett stort behov av kontinuitet. I år har vi i boendet endast haft en anställd som slutat, då för att pröva annat jobb inom vår förvaltning. En nyrekrytering gjordes samma månad för att täcka upp vakansen, anställningen utmynnade senare i en tillsvidaretjänst. Det är glädjande nog att vi idag kan konstatera att samtliga av de 6 anställda som jobbar i boendet idag har en tillsvidareanställning, vilket kan ställas i jämförelse mot för fjolåret då hälften av personalstyrkan hade tidsbegränsade anställningar pga. tjänstledigheter. Inspektionen för vård och omsorg har tidigare riktat kritik mot just den höga personalomsättningen som man ser på boenden för ensamkommande flyktingungdomar. I augusti slutade vår socialsekreterare som hade en tvådelad tjänst som handläggare för ensamkommande flyktingungdomar samt handläggare i vår vuxenmottagning för nyanlända, pga. flytt till annan stad. Tjänsten utannonserades och tillsattes sedan av en person som tidigare varit anställd på boendet för ensamkommande flyktingungdomar och därmed hade god erfarenhet och kunskap kring målgruppen. Mot bakgrund av en ny lagändring kring mottagande av ensamkommande flyktingungdomar som trädde ikraft 1 jan 2014 (beskrivs närmare under verksamhet) vilket innebar ett utökad mottagande så renodlades tjänsten till socialsekreterare enbart för ensamkommande flyktingungdomar. I maj nyskapades en tidsbegränsad tjänst som integrationsassistent på 80%. Den personen som anställdes fick i sin arbetsbeskrivning ansvar för ett flertal olika områden, bland annat ett projekt för nyanlända kvinnor samt skapandet av en mötesplats för nyanlända och svenskar (beskrivs närmare under verksamhet) I funktionen ingick även att avlasta handläggarna på vuxenmottagningen med praktiska uppgifter. Utifrån resultatet av den årliga psykosociala arbetsmiljöenkäten samt medarbetarsamtalen ges en samlad bild av att personalen på integrationsenheten är nöjda med sin arbetsmiljö och sina arbetsuppgifter och upplever ett stort engagemang för sitt arbete och verksamheten i stort. Av de 24 frågorna på den fyragradiga skalan har en övervägande majoritet angivit en nöjdhetsgrad på antingen 3 eller 4. Under året har ett flertal utbildningsinsatser inom vårt verksamhetsområde genomförts. Linnéuniversitetet erbjöd under 2013 kommunerna att anmäla sig till en seminarieserie kring tema om flyktingar, kultur, trauma. Seminarieserien var uppdelad i heldagar, totalt 4 tillfällen. För att få så bred kunskapsinhämtning som möjligt fick samtliga i personalen välja ut en föreläsning att gå på. Personalgruppen på boende för ensamkommande flyktingungdomar har under en längre tid stått utan handledning. Då samarbetet med den tidigare handledaren avslutades så uppstod ett glapp då vi inte hittade någon som var nischad mot vår verksamhet. Under året upprättades en kontakt med en psykiatriker som är verksam inom flyktingpsykiatrin i Växjö. Vederbörande har i 25 år arbetat med utlandsfödda med psykisk ohälsa samt lång erfarenhet av handledning. Personalen fick under hösten en provhandledning och ett avtal om fortsatt handledning under 2014 är nu fastställt. Antal årsarbetare Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 %-utfall Budget 2014 Integration, IFF Verksamhetsberättelse, 2013 12(15)
Framtid Vi har under 2013 tagit emot 124 nyanlända med uppehållstillstånd, vilket kan ställas i jämförelse med 2011 då vi tog emot 30 personer. Vi har fått signaler från Migrationsverket att de asylsökande runt om i regionen marknadsför Nybro som en stad man gärna vill bo i och där man man får bra stöd och service från kommunen. Väger man dessutom in etablerandet av asylboendet i Nybro som tillhandahåller 84 platser så är det sannolikt att anta att många av de familjer som bor där och har barn som börjat i skolan kommer att vilja bosätta sig i Nybro när de har fått uppehållstillstånd. Ca 90% av de som bor på asylboendet är syrier och vi vet att beviljandegraden av uppehållstillstånd för denna gruppen är mycket hög. Den höga mottagningsfrekvensen som skedde under november och december 2013 verkar hålla i sig. Ser vi till antal mottagana under januari 2014 så skulle det i en rak prognos för året innebära ett mottagande om ca 170 nyanlända. Det är en prognos som inte bör ses som osannolik. Ställer vi 2013 års mottagande i relation till Kalmar kommun som är mer än en tredjedel så stor som Nybro kommun så har Arbetsförmedlingen i dagsläget 142 ärenden i Kalmar kommun, motsvarande siffra för Nybro är 68. I januari 2013 hade man i Kalmar kommun 113 ärenden och i januari 2014 137 ärenden. Motsvarande siffra för Nybro kommun var 31 st i januari 2013 och 62 st i januari 2014. Det faktum att vårt mottagande av nyanlända har ökat markant under en kort tid kommer att ställa betydligt högre krav på ett aktivt arbete inom Nybro kommun både på politisk, strategisk och organisatorisk nivå. Konsekvenserna av ett passivt förhållningssätt i integrationsfrågorna är något som på redan på kort sikt kommer att få oönskade effekter. Men väljer vi istället att välkomna, inkludera och aktivt jobba för att våra nya invånare ska få en högkvalitativ svenskaundervisning, god kunskap om vårt land och stötta dem i att hitta sin väg in i arbetslivet så kommer dessa människor att kunna bli en stor resurs och en viktig del i att få Nybro att växa och att leva upp till visionen om 25 000 invånare. På integrationsenheten avser vi att under 2014 sjösätta ett flertal nya insatser/aktiviteter och vi inför även ett nytt arbetssätt för att bättre kunna tillgodose de behov vi ser hos de nyanlända: Vi kommer till våren att starta en föräldrarutbildning som ska kunna erbjudas alla nyanlända. Målsättningen är även att i förlängningen kunna erbjuda den till de föräldrar som bor på asylboendet i Nybro. Utbildningen ska hållas på modersmål och omfatta flera tillfällen. Vår förhoppning är att vi ska kunna träffa en överenskommelse med Arbetsförmedlingen att föräldrarutbildningen kan ges inom ramen för etableringsinsatserna, dvs. ingå i etableringsplanen så att det kan ske dagtid. Vi har tillsammans med Nybro bostad inlett ett samarbete om att under 2014 erbjuda "Boskola" för våra nyanlända. Syftet är att ge information om hyresregler, hur man använder tvättstuga, källsorterar etc Vi rekryterar under våren en ny socialsekreterare till mottagningen. En socialsekreterare har även befordrats till 1:e och kommer därmed få en arbetsledande funktion. Vi inför ett nytt arbetssätt för handläggarna som innebär att vi återgår till att använda integrationsplaner, vilket vi gjorde före etableringsreformens ikraftträdande 2010. Införandet av integrationsplan innebär ett mer strukturerat, kvalitetsäkrat och förutsägbart arbetssätt där den 2-åriga etableringstiden är fördelad i ett antal block kring olika teman och förberedande mot arbetslivet som man går igenom vid vissa tidpunkter under etableringsperioden. Integrationsplanen som framförallt är av mer social karaktär kan sägas vara ett viktigt komplement till arbetsförmedlingens etableringsplan som inte berör dessa delar. Vi intensifierar vår goda samverkan med Arbetsförmedlingens etableringshandläggare och fortsätter att sammankalla till vår samverkansgrupp som består av representanter från AF, SFI, ekonomienheten, lotsföretagen och folkuniversitetet 1 gång i kvartalet. Verksamhetschef för Integration fortsätter att sammanträda i den nybildade samverksansgruppen mellan Integrationsenheten och rektorerna för introduktionsklasserna för att stärka upp vårt samarbete. Gnistans HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar Vi kommer under året parallellt med de utmaningar som ligger på vuxenmottagningen att ställas inför nya som kommer att sätta prov på både vår beredskap och organisation i och med vårt nya avtal som innebär en fördubbling av mottagandet. Vi ser dock optimistiskt på utmaningen med en övertygelse om att vi med 5 års erfarenhet av arbete med målgruppen och ett beprävat arbetssätt framtaget från vad vi vet som fungerar känner oss trygga inför uppgiften. Det återstår dock att se hur IVO kommer att ställa sig till våra redovisade vidtagna åtgärder och om dessa kommer att räcka för att godkänna verksamheten. Vad beslutet som ärendet avser än utmynnar i så har vi en beredskapsplan som gör att vi sannolikt kommer att kunna fortsätta bedriva verksamheten under liknande former som idag. Det vill säga, som bygger på värdegrunden att skapa en sådan normal tillvaro för ungdomarna som Integration, IFF Verksamhetsberättelse, 2013 13(15)
möjligt och ta kraftigt avsteg från den allmänna idéen om att bedriva vården under instutitionsliknande former. För att kunna möta upp det ökade behovet 2014 så kommer vi: Anställa en samordnare inom den befintliga arbetsgruppen som kan arbeta i en arbetsledande roll men även med att samordna och utveckla verksamheten. I maj kommer vi att nyanställa en Socialpedagog vilket innebär en personalförstärkning från 6,0 till 7,0. Vi kommer i verksamheten att införa ett nytt arbetsmaterial som heter "Hitta rätt", vilket förra året infördes ibland annat Kalmar, Materialet kan beskrivas som en omfattande samhällsinformation som är utformad i checklistor inom olika temaområden och som kontaktperson och ungdom ska jobba med tillsammans i en lång process. Integration, IFF Verksamhetsberättelse, 2013 14(15)
Sammanfattning Nybro kommun har under 2013 tecknat nya överenskommelser om ett utökat mottagande av nyanlända från 30 per år till 80 per år samt mottagande av ensamkommande flyktingungdomar från 6 individer per år till 4 asylplatser, vilket under ett år innebär ett mottagande av ca 10 flyktingungdomar. Vi har under 2013 haft ett rekordhögt mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd. Sammanlagt flyttade 124 personer till Nybro, vilket kan jämföras mot 2011 då vi tog emot 30 personer. Av de som mottagits under 2013 var det ingen som anvisades av Arbetsförmedlingens bosättningsenhet, samtliga flyttade till Nybro på eget initiativ genom att teckna ett eget lägenhetskontrakt eller kom på anknytning till någon kommuninvånare. Vi har under året främst tagit emot nyanlända från Somalia och från Syrien. Vidare har vi kunnat se en markant ökning av utbildningsnivå bland de som tagits emot. Vi har under 2013 haft två tillsyner från Inspektionen för vård och omsorg i vårt HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar. Vid den ena tillsynen kritiserades hur ungdomarnas boende var utformat och krav på åtgärd för att rätta till bristerna ställdes till nämnden. Vi flyttade då personalkontor och gemensamhetsrum från Ljungdahlshuset till samma byggnad där HVB-hemmet är lokaliserat. Nämnden har redovisat vilka åtgärder som vidtagits och slutgiltigt beslut från IVO inväntas. Integration, IFF Verksamhetsberättelse, 2013 15(15)