De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen tas upp?
Frågor gor: Urvalsproblemet : Är alla dessa kostnader, t ex skatt och besiktning, relevanta för vår kalkyl? Periodiseringsproblemet: Hur har vi t ex fördelat värdeminskningen på antalet år? Hur många mil räknar vi med per år? Värderingsproblemet: Hur har vi värderat t ex bensinförbrukningen?
Kalkylmässiga - bokföringsmässiga kostnader
Några kalkylmässiga merkostnader Kalkylmässig avskrivning Kalkylmässig ränta
Kalkylmässig avskrivning Avskrivning: Fördelning av en tillgångs värde över dess användningstid År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Tid
Använd livslängd vid avskrivning Livslängd Andel av företagen Ekonomisk livslängd 66 % Teknisk livslängd 19 % Övriga alternativ 15 % Kalkylteoretiskt alternativ Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik
Hur fördelas avskrivningar över tiden Fördelningsprincip Andel av företagen Linjär avskrivning 99 % Linjär avskrivning över 2/3 av livslängden 1 % Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik
Vilket värde skall avskrivningar beräknas på? Värde Andel av företagen Anskaffningsvärden 42 % Anskaffningsvärden uppräknade med index 11 % Nupris 36 % Övriga värden 11 % Kalkylteoretiskt alternativ Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik
Nupris Aktuellt återanskaffningsvärde på en resurs Bygger på tanken att förbrukade resurser skall ersättas
Återanskaffningsproblemet Anskaffning: 8 st à 10 = 80 Försäljning: 8 st à 12 = 96 Konventionellt finansiellt resultat: (96 80) = 16 Återanskaffningsvärde vid försäljningstillfälle: 11 Möjlig återanskaffning: 80 11 7,4 Resultat för att bibehålla fysiskt kapital: (96 8 x 11) = 8
Kalkylmässig ränta Kostnad för att disponera kapital på vilket kapital skall räntan beräknas? (urvalsproblemet) hur skall kapitalet värderas? (värderingsproblemet) vilken räntesats skall användas
Kapitalkällor och kapitalanvändning Kapitalkällor: Eget Kapital (EK) + lånat kapital Kapitalanvändning: Olika tillgångar Σ använt kapital (tillgångarna) Σskaffat kapital (lånat + EK) Kapitalanvändning Tillgångar Lånat kapital Eget Kapital Kapitalkällor
Kalkylmässig ränta - urvalsproblemet Traditionell princip: Ränta bör räknas på alla aktivposter som ha samband med driften Vanligt i praxis: Sysselsatt kapital = Eget kapital + räntebärande skulder
På vilket kapital beräknas kalkylmässig ränta? Värde Andel av företagen Sysselsatt kapital 41 % Anläggningstillgångar 24 % Totalt kapital 19 % Övriga värden 16 % Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik
Kalkylmässig ränta - värderingsproblemet Monetära tillgångar: Monetärt belopp Omsättningstillgångar: Nupris Anläggningstillgångar: Bruksvärde
Bruksvärde Bruksvärde = Nupris ackumulerade kalkylmässiga avskrivningar Ex. Anskaffningspris: 2.250.000 kr Nupris: 2.500.000 kr Ekonomisk livslängd: 10 år Använd tid: 3 år Bruksvärde: 3 2. 500. 000 2. 500. 000 = 1750.. 000 10
Kalkylmässig räntesats Ränteberäkningen /bör/ ske med den procent, efter vilken företaget skulle ha möjlighet att låna (långfristigt) kapital (mot god säkerhet) i den allmänna marknaden. (Enhetliga principer) Två alternativ: Vad får man betala i ränta för att skaffa kapital? (genomsnitt eller marginellt) Vilken är kapitalets avkastning?
Beräkning av kalkylmässig ränta Alternativ Andel av företagen Vägd kostnad långa lån - avkastning E K 24 % Avkastningskrav på Eget Kapital (E K) 20 % Gällande marknadsränta 20 % Ränta på långfristiga skulder 11 % Övrigt 25 % Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik
Beräkning av kalkylmässig räntesats TILLGÅNGAR: Anläggningstillgångar 750 Omsättningstillgångar 250 1000 SKULDER o EGET KAPITAL: Eget Kapital 300 Latent skatteskuld 50 Långfristiga skulder 300 Kortfristiga skulder 350 1000
En grundläggande styrmodell Mål Jämförelse Påverkan Mätning Verksamhet Output
En grundläggande styrmodell i kalkyleringen Förkalkyl Jämförelse Påverkan Efterkalkyl Verksamhet Output
Användning av för- och efterkalkyl För- och efterkalkyl Andel av företagen Använder ej förkalkyl 0 % Använder ej efterkalkyl 16 % Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik
Produktkalkylering Beräkning av intäkter och kostnader för ett kalkylobjekt I ett företag är det rutinmässiga kalkylobjektet oftast produktenheter, men kan också vara kunder, aktiviteter etc.
Produktkalkyler Självkostnadskalkyl Samtliga kostnader för ett kalkylobjekt ingår i kalkylen (fullständig kostnadsfördelning) Bidragskalkylering Endast s k särkostnader ingår i kalkylen (ofullständig kostnadsfördelning)
Kalkyleringens historia Praktisk kalkylering i Sverige och Finland på 1600- och 1700-talet Självkostnadskalkyl med avskrivning och ränta hos Godard (1827) Med företagens tillväxt, flera produkter och ökad mekanisering i slutet av 1800-talet blev kalkylerna också mer komplexa med flera kostnadsställen och differentierade pålägg De amerikanska järnvägarna > avskrivningar Enhetliga principer 1938 Bidragskalkyl Harris (Direct costing; 1936), Rummel (Proportionalkostenrechnung; 1949) ABC Cooper & Kaplan (1988)
Historisk självkostnadskalkylering Kostnadskomponenter i beräkningen av kostnaden för tackjärnstillverkning vid Fiskars Bruk, 1757: - Masugnens reparation och underhåll - Masugnens omkostnader - Malm - Kol - Kalksten - Ställ- och pipsten - Ugnsfolkets avlöning - Andel i kontorskostnader - Andel i allmänna omkostnader Summa produktionskostnader Tillverkat tackjärn, skeppund Kostnad per skeppund
Självkostnadskalkyl enl. EP
Självkostnadskalkylering Periodkalkylering Självkostnaden (oftast för varor och tjänster) beräknas för viss period (månad, kvartal, halvår, år) Orderkalkylering Självkostnaden beräknas för varje kalkylobjektet för sig oberoende av tidsperiod
Periodkalkyleringskontext Malting Mashing Destillation Maturation Fermentation
Periodkalkylering Divisionsmetoden Normalmetoden Ekvivalentmetoden - Kalkylobjekten identiska eller någorlunda lika m a p t ex material, tillverkning, maskinutnyttjande etc. - Kan förekomma i t ex bryggeri-, olje-, textil-, kemibranschen
Divisionsmetoden Självkostn ad per styck = Totalkostnaden för tidsperioden Verksamhetsvolym Ex. Totalkostnad för perioden: 200.000 kr Antal produkter under perioden: 20.000 st Självkostnad/st: 10 kr
Divisionsmetoden 1. Utan uppdelning på kostnadsställe 2. Med uppdelning på kostnadsställen Kostnadsställe: Plats i företaget där en viss kostnad uppstår. Kan utgöras av organisatoriska enheter (t ex en verkstad eller en försäljningsavdelning) eller andra delar i verksamheten (t ex en process). Vilka kostnadsställen som får finnas fastställs av ledningen
Divisionsmetoden - kostnadsställen Sammansättning Försäljning Administration Totalt Lön 1500000 750000 250000 2500000 Material 2700000 200000 100000 3000000 Avskrivningar 135000 5000 10000 150000 Övriga kostnader 300000 500000 200000 1000000 SUMMA 4635000 1455000 560000 6650000 Volym: 20.000 st st 4.635.000 Sammansätt ning : = 20.000 231,75 kr/st 1.455.000 560.000 Försäljnin g : = 72,75 kr/st Administra tion : = 28 kr/st 20.000 20.000
Divisionsmetoden - nackdel Total uthyrningstid i timmar 5.000 6.000 7.000 8.000 Totala kostnader Rörliga kostnader 300.000 360.000 420.000 480.000 Fasta kostnader 2.520.000 2.520.000 2.520.000 2.520.000 Totala kostnader 2.820.000 2.880.000 2.940.000 3.000.000 Kostnad per timme Rörlig kostnad 60 60 60 60 Fast kostnad 504 420 360 315 Total kostnad per timme 564 480 420 375 Variationer i sysselsättningen påverkar självkostnaden/st!
Normalmetoden Totala rörliga kostnader fördelas på aktuell (budget, verklig) volym medan fasta kostnader slås ut på normal volym Rörliga kostnader Självkostn ad per styck = + Verklig volym Fasta kostnader Normal volym
Normalmetoden Antal bord Rörliga kostnader Fasta kostnader Månad 1 100 100 000 kr 100 000 kr Månad 2 200 200 000 kr 100 000 kr Månad 3 250 250 000 kr 100 000 kr 100.000 100.000 Självkostn ad Månad 1 : + = 1.500 kr /bord 100 200 200.000 100.000 Självkostn ad Månad 2 : + = 1.500 kr/bord 200 200 250.000 100.000 Självkostn ad Månad 3 : + = 1.500 kr/bord 250 200 Normal volym: 200 bord
Över- och undertäckning av fasta kostnader Normal fast kostnad/st enl. föregående: 500 kr st När volymen < 200, t ex 100, täcker man in 100 x 500 = 50.000 kr i fasta kostnader. Man får då en undertäckning med (100.000 50.000) = 50.000 kr När volymen > 200, t ex 300, täcker man in 300 x 500 = 150.000 i fasta kostnader. Man får då en övertäckning med (150.000 100.000) = 50.000 kr
Ekvivalentkalkyl Ekvivalentkalkyl kan användas för situationer där, även om produkterna i huvudsak är lika, man vill ta hänsyn till olikheter i resursförbrukning. Fördelning av resursförbrukningen på produkterna sker med hjälp av s k ekvivalenttal som uttrycker relativ resursförbrukning
Ekvivalentkalkyl Ex. Tillverkning av två typer cementstenar, 10.000 A och 12.000 B Materialkostnader: Lön och övriga kostnader: 200.000 kr 120.000 kr Materialkostnaden bör fördelas efter vikt (8 kg/st för A och 10 kg/st för B. Lön och övriga kostnader bör fördelas efter arbetstid, 3 min/st för A och 2 min/st för B.
80..000 200.000 x 200.000 = 80.000 Kostnadsfördelning material Produkt Antal Vikt/st Vikt x antal Total material kostnad per produkt Material kostnad/ st A 10.000 8 80.000 80.000 8,00 B 12.000 10 120.000 120.000 10,00 200.000 200.000 Ekvivalenttal Ekvivalentmängd
30..000 54.000 x 120.000 = 66.667 Kostnadsfördelning lön + övriga kostnader Produkt Antal Tid/st Vikt x antal Total kostnad per produkt Lönekostnad/ st A 10.000 3 30.000 66.667 6,70 B 12.000 2 24.000 53.333 4,40 54.000 120.000 Ekvivalenttal Ekvivalentmängd