Idu räkar u mst 35,ooo läsaror, sprdda öfver hela ladet. N:r 8. B yrå: 8 Sturegata 8 (dgäg frå Humlegårdsg. 19) Aosprs: 25 öre pr pettrad ( = 11 stafvelser). Fredage de 24 februar 1888. Tdge kostar TJtgrfgrstd: Redaktör utgfvare: hvarje helgfr fredag. I edast 1 kroa för qvartaet. FRITHIOF HELLBERG. Ssta umret hvarje måad I Träffas å byrå kl. 9 10 4 5. ehåller e postarvodet beräkadt. fullstädg modeo. m ö s t e r t d g. A l l m. Telef. 6 1 4 7. Ige lösummerförsäljg! Som ma är klädd, så blr Frhet tvåg.! et är e. rätt egedomlg företeelse, att e td, då ma så oupphörlgt ropar på fordrar frhet om det adlga området oeh alla ret mesklga förhållade, då ma yrkar på det materellas rätt att blfva beaktadt oeh ytterst häsysfullt beaktadt, att ma då förbser de stackars kroppes högst berättgade fordra på e vss frhet på att cke vssa delar blfva allt för hårdt behadlad! På samma gåg, som ma fordrar, att hjertat oeh själe skola frtt få»vdga sg», frtt få»adas ut», sör ma hop de stackars kropp, som esluter just detta hjerta, som skulle»vdgas af lefadslust». På samma gåg ma fordrar att få vadra på hvlke som helst af lfvets beqvämlga baor, klämmer ma hop sa fötter skodo, såsom tortyrstrumet gaska utmärkta, me hvarje aat afseede olämplga, hvlkas fortsatta bruk helt säkert skall göra fote oduglg att väl spästgt vadra på tll med det slätaste kammargolf. På samma gåg ma vll lossa alla de bad, som trycka ade, sammapressar ma de arma kroppe på ett vs, som helt ekelt är omesklgt. Jag vet, att måge är fedtlgt stämd mot de s. k.»frgörelse»»lkställghete» för qva, måge gör gäck deraf håar de. Me är det att udra pä? Ka ma komma oeh tala om»frgörelse frå förtryck», är ma cke förmår frgöra sg frå modets slafver, som ma dock sjelf pålagt sg? Ka ma fordra sjelfstädghet, är ma cke es har e ordetlg fot att stå på, uta förkrympta, lktorsprydda,»ömma» fortkomstledamöter e tug, vacklade gåg? Ma får förlåta, om sådat väcker löje eller åtmstoe tvfvel om förmåga att rätt aväda de sjelfstädghet, som påyrkas. Ma har så mycket talat skrfvt om sörlfvets skadlghet, om huru farlgt det verkar på kroppes ädlare delar huru t. ex. lefver ofta befes geom sördg sammapressad, så att detta förhållade ytterst skadlgt l:sta år gpreumerato s e r : ladsorte: å postastaltera. Stockholm: hos redaktoe, å Stadspostes hufvudkotor, de större boklådora samt å tdgskotore. ma hädd. Gammalt ordspråk. verkar på kroppes välbefade, mycket aat att förtga att det ej ka komma fråga att å yo här upprepa det, helst det skulle för dea llla uppsats blfva alltför vdlyftgt. Oeh är ma cke vll tro dem, som sagt detta första had, lär det väl cke adra hafva större verka. Mäga fö sörda, hopklämda frutmmer lefva ju uppå hög ålder det är ju ett bevs för att det te är så farlgt! Vsserlge me alla de plågsamma krämpor, det»humör», de»ervostet,» hvarmed de plåga sg adra hvarfrå kommer detta? meskokropp vara så hopklämd strax ofva höftera så vasgt utsvägd strax edom mdja? Nej, det måste ske med kost, då kude ma så gera de blommga sdekappa sätta e klädhägare e turyr, som e meska; det skulle ugefär vara lka mycket lkt e mesklg gestalf,-"som de fgur ma måste täka sg satt modeplascheras kostymer. Och förhålladet är öfverallt det samma. Basare, Mode de Pars, utlädska som lädska modeplascher framvsa alla samma turyrbehägda klädhägare»rober»»redgoter». I vår td, då ma så mycket talar om»atur» det aturlga, ja, egar det s dyrka, är det dock uderlgt, att ma alldeles bortser frå det aturlga detta fall. E smärt mdja är vsserlge både vacker aturlg, me blott då de står förhållade Ull kroppes öfrga delar, tll lägd, fyllghet, skuldror, höfter, ålder o. s. v. Me e försörd mdja är hvarke aturlg eller vacker. Låtom 03S kasta e blck på e modeplaseh hvar som helst ja, hvarför cke Idus seaste modeummer? Der se v tre blder, två fullvuxa damer mella dem e lte flcka, som uppgfves vara to år, alla tre klädda åtsttade kappor. Naturlgt vore väl u, att de llla toårges mdja hade mdre eller åtmstoe cke större omfåg ä de fullvuxa frutmres. Naturlgt, ja, me cke modert, hvlket för ärvarade är två sklda saker. Och mäter ma fgurera, så har de lllas mdja jemförelsevs e half gåg större omfåg ä de vuxa dameras. Nu vädes må häda, att dessa plascher äro öfverdrfa, att»ge meska» ka söra sg eller brukar söra sg så. Det är u e lycka, att ma ej ka det, me og vll jag hafva klara papper på de sake, om jag skall tro, att ma cke bjuder tll att göra det! Och modeplasche är ju förblr det deal, hvarefter ma sträfvar, är ma skall följa modet. Och följa det förstådgt huru måga göra väl det? Me låtom oss u medgfva, att det är vackert att, äfve är ature begåfvat oss med rktga, proportoer, kpa, der värt härlga sköhetsse fer det vara för mycket, lägga tll, der ägot syes oss fattas med ett ord lappa fuska på atures verk, tlls v fått det så lkt e svarfvad trädocka som möjlgt låtom oss ataga, att det är vackert! Då ställer sg fråga så: Är det rätt har ma es rättghet att, för att»förbättra» s fgur, vedervåga s ege helsa sa efterkommades? Och då det är tll komplett evdes bevsadt, att sörlfvet skadar qva tll kroppe cke blott såsom mesklgt väse, uta lka mycket kaske äu mera såsom moder, följd af detta aturlgtvs hees ofödda bar uder sådaa förhållade borde det vara hvarje täkade qvas plgt att bjuda tll att bortarbeta ett mode, som är så mäga afseede förderflgt. I syerhet borde väl mödrar kua frå börja så rkta sa döttrars uppfostra smak, att de föredraga det helsosamma förstådga framför det ytterst modera. Att detta är galet, ka väl ej bestrdas, att det skall vara ohelsosamt farlgt, må väl hvar e kua se, om u också e aa står emot öfverlefver tortyre. Me u skulle det, förstås, vara så vackert, detta smala lf, så att ma för de skull måste taga ad otam det gamla ordspråket: de som vll vara f, får lda p? Me är det vackert? Ka ågotg oaturlgt vara vackrare ä det, som är aturlgt? Om ma u skulle täka sg att kläda af dessa dockor ka väl e Ä r a d e läsaror, a r b e t e för sprdge a f eder tdg! - ^ f t
Tdge utkommer I hufvudstade hvarje helgfr fredag kostar fbv r*\ I K måade meddelar e fullstädg mode- möstertdg. Uppgf ett qvartal edast I kroa, postarvodet Iberäkadt. Ssta umret I L/ U IN å ärmaste postastalt am adress samt erlägg preum.-afgfte. Hvad som deräst faller oss ögoe vd blcke på dea, eller hvlke som helst aa modeplaseh, är att de turyrbehägda klädhägare står på ytterst klea vaskaplga fötter. För att cke tala om de stackars toårgas komplett kesska styltor, så trotsar jag ågo att kua framvsa e fot, hvlke af ature har e såda form, som de modeplaschera förevsa. E valg, oförderfvad meskofot har stortå rak (eller ugefär rak). le med re sda af fote, meda frå yttre sda fote smalar mer eller mdre fram tll stortå. Me de modera skomakarfote smalar frå båda sdor tll e spets mdt på fote, så att, ma aldrg ka täka aat, ä att stortå är placerad just der, med två kortare tår på hvardera sda. Och det ka ju också häda att efter ågra geeratoer geom kostat pressg frå båda sdor våra fötter få dea märkvärdga form! Me då kommer uta tvfvel modet väder sko bakfram eller forsöker på aat sätt krågla tll e sprtt y faso på skodo, efter hvlke fote då skall förädras. Ty tortyr skall det vara, på ett eller aat sätt, för mesklghetes fötter. Vdare är med e valg, ormal fot förhålladet sådat, att alla tåra frtt obebdradt kua röra sg ehafva stt rätta, aturlga läge. Me skomakarefote har alla sa tår hopklämda hoptryckta, så att de cke af ege kraft kua röras flyttas, stället att lgga ordetlgt bredvd hvar adra, lgga de öfver hvar a, krokga, ömklga på allt sätt. Och detta allt för det sko cke fote skall vara, hvad ma behagar kalla vacker! Allt våld på ature hamar sg sjelf, heter det, det är og så. Me, märk väl, det är blott våldet, cke stärkade, sammahållade bad, cke föruftga lagar att förekomma sjelfsvåld. Det vore oförstådgt att cke aväda ett väl tllsttade lfstycke skor, som sluta väl tll om fote. Detta är ödgt för värmes skull stödjade, är ma rör sg går mycket. Me det är oförlåtlgt oföruft att söra lfstycket så hårdt göra sko så tråg, att blodomloppet hämmas eller försvåras, ty deraf ka döde eller obotlga sjukdomar följa. Och det är ett oförlåtlgt barbar, är ma reda baraåre börjar msshadla meskokroppe, som ju då är fullkomlgt värlös cke har vare sg makt eller mod att försvara sg. De som reda äro försörda hopklämda må u hemfalla åt stt öde de äro räddgslöst förlorade. Me og borde ma hafva ågo barmhertghet med de uppväxade ugdome ua dem rymlga skodo kläder, sä att deras kropp deras lemmar få frtt utveckla sg. Skulle det cke vara möjlgt att af modets vexlgar kua utvälja behålla det bästa? Eller åtmstoe udvka det ret af farlga skadlga? Och det låga, oaturlgt smala lfvet är verklge ett mode, hvlket alla förstådga meskor borde föresätta sg att bekämpa, lksom också de fotpade skodoe. Oeh detta, om ågot, borde väl ålgga qvora. Ma hör dem så ofta klaga öfver att de»cke kua göra ågo ytta», öfver det skräkta verksamhetsfält, som är dem avsadt, mera sådat. Här fes ett gaska vdsträckt arbetsfält, e stor yttg verksamhet, som blott vätar på arbetare. Me här gäller det, ty värr, mer ä djur, må häda att säde är mycke arbetare äro få. Arbetet är ej heller så lockade, ty här måste ma mest arbeta med eget föredöme. Me skulle ma ej kua göra ett aat försök? Mathlda Lag/et. Flckor samuppfostra. om ett af de lycklgaste resultat, hvlka geom samuppfostra skulle vas, brukar framhållas, att det qvlga flytadet såväl frå lärarors som kamraters sda skulle förmldra de tedes tll råhet, som fs hos mae, som reda hos gosse gaska bestämdt framträder. Att qvlgt flytade ofelbart har dea verka, deremot torde ge vädg hafva gjorts. Vdare har ma sagt, att om gossar flckor fge arbeta tllsammas, foge lyda samma lagar, uppfylla gemesamma plgter, de skulle få klart för sg, att sedelages kraf är det samma för alla, oafsedt tll hvlket kö de höra. De uppfattge, att det fes e särskld moral för mae e aa för qva, för dea uppfattg med dess olycksdgra följder bär åtskljadet uder uppfostrgsåre e stor skuld, det är väl just på detta område, som samuppfostra torde ha s högsta uppgft att lösa. Frågas motstådare göra mot dessa påståede edast lama vädgar, äfve af de detta fall mest kätterske ka ma få höra:»ja, för gossara vore det og bra.» I allmähet tycker ma såluda, att gossare skulle må bra af det qvlga kamratskapet, lksom det allmähet framhålles, att gossare således mäe moralskt afseede skulle bl de egetlgt vade parte. Nå, me flckora då? Ja, då det gäller hvad flckora skulle va geom dea reform af udervsge, då blr ma geast mycket skeptsk. E af fostras varmaste förkämpar vårt lad, hvlkes ord på detta område trolge kommer att väga tugt vågskåle, har, då det gällt ytta för flckora, skräkt sg tll sådaa osäkra blygsamma yttrade som:»vore det ej obllgt att fråkäa det malga elemetet allt flytade?» eller»skulle te äfve de bättre dele af mesklghete kua behöfva ett förädlade flytade?» o. s. v. Samupp- Jo, jag är vss, att ma af samuppfostra ka hoppas fullt ut lka mycke, ja mer båtad för qvora. Huru ä e gåg framtde förhålladet mella maes qvas tellges må utjemas, u är det väl dock ett faktum, att geomsttsqva är tll s tellektuela' utvecklg mdre avacerad ä geomsttsmae. Detta dock ataglge beroede på de uppfostra ho httlls fått det stägda lf ho för. Som det u är, har qva mer småaktga häsy ä mae; ho har mdre rka tresse, ho ser mer sälla ä ha utöfver de ärmaste krets, som omger hee, det är ho, som hårdast tlldrar de kovetoella bade härgeom blr ho sjelf e fede tll s ege frgörelse hdrar, att de del af qvas tellektuela kraft, som httlls vart obegagad, lemas som sats såväl det esklda som det offetlga lfvet. Och dessa betäklga brster hos qva vsa sg tydlgt reda hos flckora uder de första skolålder. Gossare äro mer storslaga, mer saa, mer påltlga, om ej stt arbete, så persolge. Flckora äro mer småaktga, mer pjåskga yckfulla. Om u samuppfostra fördes qvora td fge väja sg vd ett allvarlgt arbete tllsammas med mäe.med ty åtföljade takeutbyte, så, meda hees qvlghet mldhet, rehet, samvetsgrahet å ea sda vore tll välsgelse, skulle å adra sda detta sam- arbete vara ett kraftgt medel att rkta hees tresse, vdga hees blck komma hee att se mer stort. De flesta qvor gfta sg, bl hustrur mödrar, just derför att ho blr vårdara af elde på hemmets härd uppfostrara för kommade slägte, just derför behöfver ho ha vake blck för lfvets allvar, just derför behöfver ho förstå de td, hvlke ho säder ut sa söer oeh döttrar tll kamp. Lsa. Teater musk. S t o r a teater repeterar för ärvarade fltgt Halévys komska 3-aktsopera»Adorradale». Rollera deras ehafvare äro: Stepha, ug jägare, hr Ldblad; Satur, öfver fskerera, hr Rudberg; Lejoyeux, kapte frask tjest, värfvare, hr Ohlsso; Jacques Scére, gammal herde, hr J. Örtegre; L'Edorm, sergeat, hr Gra/ström; Thérese, arredatorska, fru W. Stradberg; Belle, rk arftagerska, kus tll Stepha, fröke Klemmg; Rose, Thérese's tjestflcka, fru Edlg; öfverdomare Adorradale, hr Sellergre. Hädelse tlldrager sg uder Ludvg de femtodes regerg republke Adorra, beläge Pyreéera på gräse mella Frakrke Spae. uppsydgsma A dea teater har återupptagts»e mdsommarattsdröm» med delvs y rollbesättg. Såluda spelas Hppolyta af fru Fahlma; Helea af fröke Bäckström; Ttaa af fröke Bradt; Obero af hr J. Ortegre; Qvtte Spole af hrr Ervall Backström. För öfrgt är rollbesättge de samma som uder förra året. Dramatska teater uppförde osdags för första gåge aturlgtvs för fullt hus 3-aktskomed»Abbe Costat», bearbetg af Hector Crémeux Perre de Oourelle efter e roma af Ludovc Halévy. Stycket röte afgjord framgåg. För dage ha v edast uppräka rollera dess ehafvare. D e voro: Abbe Costat, hr Hllberg; Jea Raymod, hr Palme; Paul de La värdes, hr Persoe; herr de Larac, hr Hamr; Berard, trädgårdsmästare, hr Norrby; fru Scott, fru Budberg; mss Betta Percval, hees syster, fru Hartma; fru de Lavardes, fröke Åhlader. D e ya dekoratoera äro af hr Chrsta Jasso. Stycket de spelade röte lflgt bfall. E muskalsk högtd af hög rag förberedes tll om tsdag, då Muskförege härstädes Storkyrka kommer att utföra Guar Weerbergs oratorum»jesu födelse». Säkerlge skall ge älskare af gedge god musk försumma att fa sg vd detta sällsyta tllfälle. Kost lteratur. T h e o d o r Blach's kostsalog, som tll följd af de mörka årstde vart stägd ågra veckor, öppades åter går med e y utställg, omfattade oljemålgar, aqvareller pasteller af - utlädska framståede kostärer, hvarblad främst märkes e större tafla»jesu bergspredka» af de berömde professor Frtz vo Uhde. V torde framdeles återkomma tll de vackra utställge. E tressat tafleutställg kommer om ågo td att öppas Kostakademes lokal, upptagade de ylge aflde professor Wlhelm Walladers efterlemade samlg af aqvareller sksser äfvesom oljemålgar. E koketts bekäelser. Skss för Idu af»^f^4u Ma. est la femme?» bruka frasmäe som du vet säga, är ågot är på tok, fortfor fröke Ebba. Jag vll vsst te eka tll, att fråga rätt ofta är på s plats, me äu oftare äro mäe sjelfva tll största dele skulde tll de dårskaper de begå. Det var edast på skämt som jag emellaåt (fe/
VI vlja särskldt fästa uppmärksamhete på Idus lämplghet för platssökade platsutbjudade aosörer, äfvesom för alla öfrga slags gaf e oeh aa favör åt grefve sköld, e meska tll de grad avt arraktg, att ha blef rolg. Grefve, som yss fylt 30 år, var husar, oeh e otymplgare fgur hade säkerlge aldrg suttt på e hästrygg. Trots stt röda hår, sa strpga mustacher, s fräkga hy s allt utom arstokratska äsa, som med s röda färg oeh s kurösa form påmde om e upp edväd jätterädsa, asåg sg grefve hög grad ega dameras bevågehet. Mot slutet af säsoge två år efter hofpredkates famösa abud blef jag geast föremål för has specela beudra, seda v ågra måader förut förestälts for hvar adra på e mddag, vd hvlke ha råkade bl m grae vd bordet. Att grefve vd samma tllfälle asåg sg ha fått e rval om m YNDEST hofjägmästare klo, förvåade mg EJ. Hofjägmästare jag voro bekata se gammalt, de uppmärksamhet ha vsade mg hade alltd vart baserad på dea mer, ä treårga väskap. Emellertd uppstod frå de der mddage e täfla mella de bägge herrare att, hvar de sammaträffade med mg, öfverträffa hvar adra älskvärdhet.artghet. Så fort de ee ett ögoblck lemade mg, var de adre geast beredd att taga has plats. Jag ka te eka tll, att dea galata rdderlghet tresserade mg rätt mycket. Ugdomsmea frå skrdskobaa på Nybrovke, då det alltd var mst två af de största gossare, som samtdgt täflade om m yest tll dess det slutade med, att e af dem måste ge vka för de adre, döko åter upp togo gestalt hofjägmästare grefve, bägge lka stora tjufpojkar för reste. Ma sympater hade m vä hofjägmästare odelade, så mycket ka jag emellertd försäkra. Det låg alltd ågot af frsk, ladtlg aturlghet has umgäge koversato, som tlltalade pggade upp de ha kom berörg med, då grefve deremot var e typ för de blaserade Stockholmskavaljere, som söker agera ordes parsare comme l faut. Det var vsst tode gåge, på e bal hos öfverste ***, som de bägge herrare spelat rolle af rvaler för öjet att, som jag trodde, få förarga hvar adra.»för tusa, är de karle också här qväll, ha är då öfverallt gestädes, der ma öskar se hoom!» brast grefve ut klämde med e ful grmas fast moocle ögovrå, då ha efter första valse blef varse s medtäflare.»hvar öskar då se m vä hofmästare?» frågade jag.»hvar?i Ha ka dra åt skoge tycker jag, upprktgt sagdt.»»n är för älskvärd er»upprktghet», me jag för m del föredrager heller era artgheter, herr grefve. Ty täk om vore lka upprktg mot mg som mot hofjägmästare hvad skulle jag cke då få höra.» Prstäflg :r 2. Seda tde för de första prstäflge u tllädagått om de samma lemats ej mdre ä tretto sex (36) täflgsskrfter, hvlket ju vsar, att täjlge väckt ett lflgt tresse, hafva v beslutt att reda u aorda e y prstäflg', tll hvlke v utsatt två (2) prs å tjugu (20) to (10) kroor. I PY I M I LJ \J IN aoser som beröra famljekretse. Aoser mottagas edast geom 3. Gum2elus aosbyrå ' hes redaktoe. Aboetsamlare atagas.»åh, m ådga, med er är det e aa sak. Er afgudar ma, då ma gör ågot alldeles tvärt emot med de der björe!»»så, det var okrstlgt. Jag hyllar de åsgte, att ma skall älska s ästa som sg sjelf!»»bra, tllåt mg då fråga, om räkar mg tll er ästa?»»ja, lka mycket som hofjägmästare.»»me, m ådga, ka väl cke älska oss båda lka, sade grefve förde mg bort e föstersmyg.»»jo vsst, lka med mg sjelf! Jag älskar er tll hälfte.»»åh, gör mg förtjust.»»väta ltet! o c h hofjägmästare tll hälfte.»»me glömmer er sjelf?»»mg sjelf älskar jag aturlgtvs helt! Går cke räkge hop?»»jo bevars, har matematskt ge oeh är mycket beräkade, me jag förstår ädå te rktgt.förstår cke, att bör älska hofjägmästare som jag, tll hälfte, er sjelf tll adra hälfte.»»jaså, er helt! Nu förstår jag,»jublade grefve.»det går jag gera på, låt mg kyssa er had. N har alltså reda aat ma käslor oeh edast afvaktat ett ögoblck som detta för att låta dem komma tll utbrott! Och då u, på ett så sprtuelt sätt framtvgat e bekäelse, som läge legat mg på ma läppar, hoppas jag, att dermed så att säga velat hjelpa mg på hur skall jag säga»»på trafve, mear, för att uttrycka er kavallerstskt,» föll jag mer uppsluppet ä salogsmessgt.»nej vsst cke! N tycks glömma, att det var, som drog de falska slutsats, på hvlke baserat detta lustga käsloutbrott. N bör älska hofjägmästare tll hälfte er tll hälfte, sa' jag dermed pukt. Detta är krstlg kärlek! Att jag utom de krstlga kärlek jag hyser för er bägge bekat mg vara lka mycket egekär, är edast ett bevs på blygsamhet, för hvlket jag hoppas att håller mg räkg!»»hvlke advokatyr! Jag begrper saerlge ej, hur orme kude öfverlsta er stammoder Eva.»Med er skulle det säkert aldrg ha lyckats.»»hvem vet, kaske frestare paradset var sllrkare ä, herr grefve.»»må häda. Hur var det, bjöd cke ha på förbjude frukt? Såda bör ma akta sg för.» Ha var för rolg, de der grefve, gaf alltd bra reblker.»nåja, måste erkäa att jag åtmstoe bjudt tll att akta mg,» föll jag. I det samma kom hofjägmästare fram tll oss.»n är skyldg mg de här polka, som u spelas upp,» sade ha.»ja, jag ms. Var så god se,» sva- Det första prset, 20 kroor, utdelas för de bästa berättelse, skss eller ovellett om högst tre breda spalters utrymme (valg artkelstl), som kommt tll Redaktoe om de 7 ästkommade mars. Adra prset, 10 kroor, lemas för de bästa samlg af råd rö, som falla om området för de de smalare spaltera förekommade afdelgara för hus hem. Täflgstde utgår här lkaledes de 7 studade mars. För att komma uder ompröfg vd täjlge om adra prset, måste hvarje samlg, som lemas, om- rade jag räckte hoom mtt program.»jag var edast rädd att glömt de.»»jag, glömma er, e så gammal vä, aldrg!» svarade m ye kavaljer gjorde e. stel komplmag för grefve. I ästa mut sväfvade v ut.»hörde hvad grefve mumlade, är v väde hoom rygge?» frågade hofjägmästare uder e paus.»nej.»»kap-adel! sa' ha, me jag vet te, hvem af oss ha meade,» svarade m kavaljer på stt mutra, rättframma sätt! (Forts.) Resultatet af första prstäflge. Som v förut ämt, hade 36 täflgsskrfter om de för första prståiflge bestämda tde gått. Seda af dem utgallrats 22, som af e eller aa aledg ej kuat komma fråga vd täflge, har e oggra profg företagts med de återståede 14 uppsatsera. I allmähet förete de lemade uppsatsera brster stl språkbehadlg, me bjuda på måga goda suda takar. Det utsatta prset femto kroor har efter moget öfvervägade tlldömts sgature A. e I. för uppsatse»/om hemmets ver/d». Derjemte har Red. beslutt tllerfcäa hvardera af sgaturera Elsabeth I ett extraprs af 5 kroor för deras resp. uppsatser»några ord om hadarbete»»hårets hyge», hvar förutom de erhålla Idu grats uder årets tree ssta qvartal. Hedersamt omämade tllkommer slutlge uppsatsera»i lust öd» (sg. *f*),»några råd tll både uga gamla hustrur» (sg. B. S.J,»Metod» (sg. Moster Sta),»Sätt att tvätta bleka yllekläder, hvlka gulat af svettg uder begagadet» (sg. C. F.),»Olka sypukter» {sg. e) sam^ordg hemmet» (sg. C / C ). Utom de ofvaämda prse ertålla prstagare smakfullt tttförda dplom, tryckta olka färger upptagade amet såväl å prstagare som å de prsbelöta uppsatse. Dylka dplom tlldelas äfve dem, som erhållt hedersamt omämade. Ofvaämda sgaturer torde hafva godhete för Redaktoe uppgfva fullstädga am adresser. Deras uppsatser skola efter had publceras Idu. Börja göres ästa ummer med A. et l:s prsbelöta uppsats. Redaktoe. BRENÅDA. H. Sveskdotter, TJpsala. Efter geomläsadet af äfve detta ummer torde N tll fullo se vår afsgt fa, att edra slutet af eder ärade skrfvelse uttalade förmodade äro rktga. Också våga v hoppas, att Idu allt framget Eder skall fa e varm vä förespråkerska. Är det ej så?»marguerte.» V hoppas, att N har erhållt det sakade umret? Fkre sädaror. Svar ästa ummer! fatta mst 10 korta uppsatser, hvardera om högst 50, lägst 10 rader pettstl (de dessa smalare- spalter valgast aväda), deraf e tll hvardera blad ågo af följade afdelgar: Våra bar, Klädedrägte, Toalette, Bostade, Fösterträdgårde, Hadarbete, Bakg, Tvätt strykg, Köket, Tjeare. De säda täjlgsskrftera få ej vara förut offetlggjorda. Mauskrptet bör skrfvas på edast e sda af papperet hvarje täjlgsskrft märkas å baksda af kuvertet med påskrfte: Täflgsskrft. Hvarje täf- ft bör förses med e sgatur oeh förseglad amsedel bläggas. De godhet ärmast efter de prsbelöade alstre kommade täfgsskrftera komma att hedersamt omämas, förbehåller Redaktoe sg rätt att, om ho sä för godt fer, Idu offetlggöra äfve dem. Stockholm de 8 februar 1888. Redaktoe.
TIDNINGEN KOSTAR ENDAST EN ( I ) KRONA FÖR QVARTAIET, BEFORDRINGSAFGIFTEN INBERAKNAD. FULLSTÄNDIG MODE- OCH MÖNSTERTIDNING GRATIS. ANNONSER MOTTAGAS GENOM É. GUMASLIUS ANNONSBYRÅ OCN RTOS REDAKTIONEN TLI I 2 5 ÖRE PR 4 - s p a I t g PETITRAD ( = I t STAFVELSER). VärmeNecessarer Drottggata 3 tr. upp få härmed rekomme dera s ya, tdselga eller FLYTTBARA FOTOGRAFERING Söderbloms Gjuter- utföres omsorgsfullt elgt utdes fordrgar. MED STÖRSTA HÖGAKTNING T E R I N &C:a :r 52, ut hvarje välsorterad Jerhadel drekt frå verkstade. Crkulär meddelade sädas på begära frako. ÖFVER flcka, som är vllg att bträda med de göromål, som förekomma på ett ltet sommarställe, ka erhålla god plats uder sommare hos e mdre famlj. Svar bljett tll E. S.' T. lemas tll Idus redakto :r 8 Sturegata. Selma Nafeldt Vesteräs de 16 februar 1888. [176] [1801 Födde. E välskapad sos lycklga födelse. Vaxholm de 19 februar 1888. Augusta Gustafso, Helmer Gustafso. född Österma. [178] Död. Tllkäagfves att m älskade hustru född Moberg, EXEMPLAR P. G. B U JR S T R Ö M S ÄRO NU I BRUK. [56] L A M P M A G A S I N O C H KONSTHANDEL 51 Drottg-gata 51 E bättre flcka, frå ladsortsstad, som flere år vart lärara, öskar sg y plats för mderårga. Ho udervsar valga skoläme, språk musk. Goda rekommedatoer fas. Svar bljett, märkt»a», sädes tll doktor O. Wslow, Stockholm, Stora väge 12, 1 tr. upp. [171] I stort sortmet Stor utställg försäljg af alla slags frå ekla bllga tll de mest elegata dyrbara. BOSÄTTNINGSARTIKLAR LYIARTIKLAR kostföremål Allt tll de bllgaste prser. alla möjlga brascher [39] former frå ladsortsstad, öskar sg plats som sällskap bträde hushållet hos ett äldre frutmmer eller gammalt par. Löepretetoer små. Svar bljett, märkt» M.», sädes tll doktor O. Wslow, Stockholm, Stora väge 12, 1 tr. upp. [172] stlla frdfullt afled Töreboda fredage de 17 februar 1888, kl. l. s f. m. e ålder af 53 år, 5 må. 12 dagar, djupt sörjd erlgt sakad af mg, ahörga må ga väer. 9, 5 0 0 fatet. BOSÄTTNINGSAFFÄR, E bättre flcka, Augusta Emela Bradelus, Adra upplaga Q v a s s t ä l g s a m h ä e l. t LÅNB B IL O ITEK f?tt-ittlgt Td gskoo tret DIVERSE. E B B A Sv. Ps. r 33. [179] Försäljas E säll aspråkslös Vgde. Axel Wdbeck Esklstua. Stockholm af Hrr Wma & Komp., Vasagata PLATSSÖKANDE. Aoser. K A M I N E R frå Osc. Bradelus. E N G Q V I S T S Några lägg utdes socala spörsmål af C L A R A S M I T T. 17 Horsgata 17 FÖRSTA UPPLAGAN utlåar böcker på fördelaktgaste vlkor. [181] LED/GA PLATSER. DE BÅDA I FÖRRA NUMRET ANNONSERADE PLATSERNA ÄRO NU UPPTAGNA. RED. Ett praktskt frutmmer, väl hemmastadt språk, syerlgast tyska, samt kugt bokförg, erhåller ageäm sysselsättg u geast. Stort afseede fästes lkaledes vd e korrekt behadlg af sveska språket. Egehädgt skrfa svar, åtföljda af rekommedatoer, torde persolge aflemas å Idus Redaktosbyrå, Sturegata 8 (g. frå Humlegårdsg. 19) hvarje dag kl. 9 10 4 5. [175] 55 Nybrogata. SLUTSÅLDES UNDER L O P P E T AF E N M Å N A D. l [26] Bllga prser. Nybrogata 55 hemtas hemsädes, då adress uppgfves pr telefo 43 90 eller pr post. [74] Maltextrakt-öl, det så mycket omtyckta föror fråordetlga Gesta B tvätterskor, r y g g e r, fes QJj Q I Tvätt utföres äfve afdade härvarade fortfarade ä 8 öre Fras Ludbergs " Z S T U R E G A T A N (förut 5) Maltdrycksaffärer, St. Gråmukegräd 1 Stallgata 1. Allm. Telefoer. rekommederar sg ut allmähetes beäga yest. Emottager preumerato Å alla Stockholms tdgar, gfves af uderteckad tll ett begrähvlka hemsädas grats dels med ega sadt atal elever. OBS. Elevera förbud eller, om så öskas, drekt frå färdga ega klädgar. tryckerera. Eeqvämaste preumeraberada Ncodem, to. Emottager aoser tll StockRegergsgata 47, 3 tr. upp öfver g. holms Dagblad, Aftobladet, Vårt Lad : r Kurs klädsömad.»-_ II Kostväfader ^ (Sveska Broderer. & Utkommer % / L^T Göteborg Flal: (Sveska dustrmagaset.) [137] 2 gåger vecka kostar för år edast 4 kr. Yllestramaljer, alla färger, Gar j ) Slke. K Förklädestyger, ylte- bomull. ÄKTA FÄRGRER. $ ORIFFINALMÖNSTER. B Ä S T A MATERIALIER. y> Beställgar utföras å Möbeltyger, fj Mattor, Draperer m. m. hvlke fy stl som öskas. Moderata prser. fy Stockholm, Drottggata 36. Tllverkgsort: Lud (Thora Kulle). / Lämpar sg väl för aoserg tll följd af de jema sprdge 1 A é % öfv. östra o. mellersta Westmalad. Aosprset är 6 öre för fstlsrad. A N N O N S E R A! [174] Sveska Dagbladet. Lager af alla sorters utmärkt goda Parfymer, Eau de Cologe, Tvål, flere sorter, Bläck, Blaksmörja, Skrfmateraler, Gratulatoskort m. m., m. m. [93] Iehållsförteek g. Frhet tvåg. Af Mathlda Laglet. Flckor oeh SAMUPPFOSTRAD. Af Lsa. Teater musk. Kost lteratur. E koketts bekäelser. Skss för Idu af Ma (forts.). Resultatet af de första prstäflge. Prstäflg :r 2. Idus modetdg :r 2 : Moderevy. Kostym för e 10 ars gosse: drägt för e 8 ärs flcka; drägt för e G a 7 års flcka; drägt för e 6 8 års flcka (med möster); drägt för häfte om 48 sdor kostar för e 8 års flcka (med möster); promeaddrägt; promeaddrägt för e ugflcka(med D E B E T O E H K R E D I T möster); kappa för e 10 12 års flcka; tock (hufvudboad); drägt af blågrått ylle sammet (med möster); drägt för e 5 7 års Ssta häftea lemas grats. flcka; lte kappa (matelet); kappa, modell»tosca» ; kappa, modell»felx» ; ALLA dessa med tllhörade llustratoer. Kalaset. Poem AF Jemad. STOCKHOLM, GERNANDTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG Edast 25 öre af Gustav Freytag. Bohförlagsbyrå. fa^ 56 ANNONSER, AFSEDDA FÖR FAMILJEN ELLER FRUNTIMMERSVERLDEN, INFÖRAS LÄMPLIGAST I IDUN.
c&/ccw oc I text" fta MODEVEHIaDEN Bhag tll P R A K T I S K VECKOTIDNING FÖR QVINNAN OCH HEMMET Februar N : r 2. ModereYtj. elveckade, släta, föga uppuffade drägter, harmoska, vackra färger otalga 'varatoer af parata garergsartklar sörmaker perlor bdraga alla rkaste mått att höja årets sällskapstoaletter. Hvlke betydade plats fråga om e drägts klädsamhet städgt tager, behöfver trolge ej framhållas. Der vd lag måste ju smak öfveresstämmelse med hvars es ege persolghet komma tll s fulla rätt verka afgörade hvlket fall som helst. Att detta u för... v r tde, må häda mera ä httlls, ver gehör hos äfve våra damer, orsakas otvfvelaktgt af de déer, som röjas vår tds framåtsträfvade, syerhet med afseede å helsa oeh verklg komfort. Att bära modejourales oggrat utarbetade drägter, sak samma om dessa äro för de esklde klädade eller es med smake öfveresstämmade, sådaa uppoffrgar uppskattas föga öfver värdet af täkade meskor. löst medels kappar lätt afhäktadt sådat, hvargeom drägte för öfrgt blr fullkomlgt oberoede af dea ya prydad. E egedomlg effekt erbjuder ett släp af mörk sammet, plysch eller sde uder e öfverklädg af ljus väfad, tyll eller spetsar. De harmo, som vd dessa tllfälle måste råda färgsammasättgara framträder aldrg med e så lycklg verka, som just aordge af e dylk drägt. Hvta eller crémefärgade spetsöfverklädgar afslutas med mörk- sort, kua framställa e smakfull supé- eller salogstoalett. De alltjemt omtyckta svarta drägtera förfärdgar ma företrädesvs af radg morée, säsoges älsklgstyg, me äfve af radg eller slät atlas, samt garerar dem med svarta ehatllyspetsar, perlbroderer sodder. Vd större aordgar, såsom t. ex. vd släp, föredrages oftast det sbbgt, så väl bak- som framtll urrgade klädgslfvet, hvlket sådat fall, syerhet på allvarlgare, cke baltoaletter fullstädgas med sättgar af samma tygsort som släpets, hvarvd ma otvfvelaktgt ofta ka fa auvädg för måge gammalmodg bal- eller supédrägt. A f allt detta framgår, att e vss grad af sparsamhet kommt tll s fulla rätt vd ordadet af ya moder. Äter ge ett hoppgfvade tecke! För de dasata ugdome bbehåles emellertd de korta toalettera, hvlka edtll gareras med veokrka rysch, hvar ma här hvar stuckt e blomma. Huru måga vackra aslåede färger ä fas att välja på blad de u koma lätta gasrs- wfes-tygera, förmå de dock galuda udaträga de gulhvta färge, hvlke äu står främst vd valet af baltyger, garerad med bad oeh blommor, lämpar sg ytterst väl. De lågveckade klädgara prydas med sodd- perlbroder, mella vecke skjuta mörkare tygsorter eller med blommor. V hafva alltså reda tagt ett betydade steg på ett område, der v qvor äro de såväl sällskaps- som hvardagslfvet togfvade. Så mycket större aledg hafva v att glädja oss åt de frhet, som äfve våra utlädska moder erbjuda detta afseede. Uder de ärmaste framtde torde, som ofva reda är ämdt, de släta, raka drägtera. försvara s plats, all de stud de lema obegräsadt tllfälle för fgure att framträda e mera helgjute form. Såsom ett lycklgt sätt att moderera dea lätt tll öfverdrft ledade ekelhet, har ma sökt abrga ett aat drapere apropos, hvargeom de udre släta, djupt veckade drägte ver äu mera såväl utseede som klädsamhet. De korta supédrägtera stå fortfarade såsom de förherskade; dock har släpet vss grad återeröfrat s rättmätga plats. Ma vll gera framhålla de elegas, som detta, väl aordadt, oeklge gfver åt s bärara. Dock staar det tlls vdare edast vd ett 1888. Fgg. 1 3. Drägter för bar om 6 o år. röda, laxfärgade, mörk- eller olvgröa, voletta eller brosfärgade släp, med hvlka så fall det ärmlösa lfvet måste öfveresstämma. Ärmare utgöras valgtvs af tyll eller spetstyg. De fördelar, som såluda kua vas geom möjlghete att lyckas fa avädg för fjorårets så aväda spetstoaletter, behöfva trolge ej påpekas. De tllgåg på spetstyger tyll, som dessa seare ovlkorlge kraft, lemar valgtvs ett tllräcklgt stort materel, för att ma u uta syerlg kostad skall, med tllhjelp af e dertll passade tygre tyg- Breda sdeskärp äro syerlge klädsamma för smärta fgurer, efter det skärpädare e kut löst föreats krg mdja, afslutas de med kuta frasar eller kordoger. Blad de högst modera guld- slfverradade tyger, hvlka utgöra e y seger för tygfabrkatera, fas otrolgt vackra varatoer, syerhet vd aordadet af maskeradkostymer äro v tllfälle att på bästa sätt pryda oss oretalsk färgrk prakt. Imterade dska le- sdetyger, ja, tll med verklga oretalska broderer kua våra större mode- sdeaffärer erhållas tll otrolgt bllga prser. Uder de u rådade säsoge torde detta galuda vara ovälkommet.
IDUNS 6 MODETIDNING kappare, med hvlka rocke käppes, böra helt aturlgt överesstämma med klädets färg. Damaskera af svart getsk käppas med prydlga späe. Mössa bör vara af samma materel som öfverrocke. Fg. 2. D r ä g t f ö r e 8 å r s flcka. Uderklädge är sydd af rutgt tvåfärgaht ylletyg. De grå modefärge har här avädts för vår modell. Ofverklädge, hvlke är öppe framtll sdora består af bru plysch. Uppslage å bröstet samt ärmuppslage göras af samma tygsort som uderklädge. Hela ofverklädge sammahålles af e broserad agraff. Hatt af mörkgrå plysch, prydd med rosafärgade sdebad. ÉÉ Fg. 3. D r ä g t f ö r e 6 ä 7 å r s f l c k a. Klädg af kastajebrut fuchsrödt rutgt kläde. Kjole lägges djupa plsséveck. De jacklka, framtll öppa kofta prydes af broserade stålkappar. Västsättge, rkt rykad, bör vara af kastajebrut surah, äfveledes skärpet såväl som krage ärmuppslage. Hatt af kastajebru flt, moterad med sammet plymer samma färgyas. Febr. 1888. utterfärgadt slke, sammahålle med e agraff, lkaledes af slke. De spetsformga sättge göres af grått utterfärg radad sammet. Tll dea drägt är de äfve af utterfärgad plysch framstälda hatte syerlge att förorda, hvlke seare alla hädelser edast bör prydas med badrosetter gråa plymer. (Se för öfrgt mösterblaga!) Fg. 6. P r o m e a d k o s t y m. Ofverklädge af smaragdgrö slkesdamast, fodrad med ylletyg, garerad med utterfärgad plysch, prydd med sörmakerer. De på kappas "båda sdor abragta spetsformga fcklocke äro af plysch slkesdamast katade med kordoger. De gråa flthatte prydes på höger sda af e grå fogel, för öfrgt moteras de med utterfärgad plysch e guldagraff. Fg. 7. P r o m e a d k o s t y m f ö r e u g f l c k a. Dea drägts uderklädg består af mörkgrå kasmr öfverklädd med färge öfveresstämmade kollrg plysch. I klädges bägge sdor abrgas markerade breda uppslag af rödbru sammet. Fg. 4. D r ä g t f ö r flckor o m 6 8 å r. Öfverdele af klädge gareras med e paerde brua ylleklädge är framtll på artad tuk af mörkgröt kasmr, katad med ett sdora garerad med modefärgad soutache. rödbrut sammetsuppslag. De öppa jacka göres lkaledes af kasmr. Uppslage å lfvet samt ärmdet framtll veckade lfvet af de brua uppslage bestå af rödbru sammet, väste af mörkmodefärge hållet ylletyg har ma prydt med grå kollrg plysch. De gråa flthatte fodras med e fchyartad veckg, hvlke fästes på ea rödbru sammet, prydes med bad samt på hösda medels brua sörmakerer af ylle. D e ger sda e'röd fogel. (Se för öfrgt mösterblaga!) veckrka ärmare afjutas med maschetter af soutache, hvlka söras hop. Hatte af gulfg. 8. K a p p a f ö r e 1 0 1 2 å r s f l c k a. bru flt gareras ekelt; edast med sdedea kappa förfärdgas af utterfärgadt fatastyg bad ågra plympeor. (Se för öfrgt med väfda plyschräder, Framstycket skares mösterblaga!) Fg. 5. D r ä g t för e års flcka. Rysk öfverklädgaf grått kläde med uppslag af utterbräm. Kjole ägges efterveck, hvlka fästas uder lfvet, häruder lägges e dubbel kordog af 8 Fg. 4. Drägt f ö r flckor o m I fråga om hårets uppfästg fordras e hög frsur. Bucklor samt lösa kutar böra helst aordas strax ofva de frå större palugg befrade paa. Blommor ordas spetsga buketter, hvars stjelkar döljas uder e rk hårkut. Blomdadem krasar avädas mycket, syerhet om motsvarade gurlader abrgats å klädge. Mörka sammetsblommor blda ofta ett pkat afbrott ljusa spetsdrägter oeh äro af god verka. För att tllmötesgå flere af våra läsarors öskgar med afseede å askaffadet af lätt arragerade drägter for bar ugdom, hafva v detta ummer särskldt sökt åstadkomma sådaa. Och då v u förämlgast sysselsätta oss med ytterdrägter, vore det vår afsgt att om möjlgt reda ästkommade ummer lema e utförlg redogörelse äfve för er- uderdrägter, hvarvd v särskldt skola taga häsy tll de förädrgar, som föraledts af hygeska skäl. Tlls vdare lema v alltså beskrfg på ärståede modeller, hvlkas ekelhet uta tvfvel torde blfva af åsyftadt värde för våra ärade läsaror. Fg. 1. D r ä g t f ö r e 1 0 å r s g o s s e. Öfverrocke med s dubbla krage förfärdgas af begefärgadt, brurulgt fatastyg. De stora trä- Fg. ö. D r ä g t f ö r e 8 å r s flcka. Fg. 6 7. P r o m e a d k o s t y m e r.
IDUNS Febr. 1888 MODETIDNING 7 afslutg på de öfrgt mycket ätta barkostyme. Fg. 12. L t e k a p p a (matelet) a f p l y s c h. Dea kappa af bru plysch är försedd med ett vadderadt foder af surah samma färg. Framstyckets rka utsrg består af ett dyrbart sörmaker form af breda spetsar, fjädergartyret, som pryder de öppa ärmare, öfveresstämmer med yttertygets färg. E edfäld krage, katad med lkaledes brua bad afslutar det hela, hvarefter kappa käppes, ej med kappar, uta helt omärklgt med hakar oeh hyskor. Fg. 13. K a p p a. Dessa s. k.»toscas» äro hög grad omtyckta utgöra årets mest aslåede kappmodeller. De, som v här framställa, är utförd af mörkblått med röda plyschräder radadt sde, fodrad med mörkblå falle (ett slags storprckgt sdetyg). Lkaså kapuschoge»boe feme». Armare göras pelerform fodras äfveledes med mörkblå falle. Fg. 14. K a p p a. Såsom e pedat tll»tosca» uppträder äu e y modell de s. k.»felx», hvlke, förfärdgad af slfvergrå moréeradad slkesplysch gör s medtäfare platse strdg, syerlgast fråga om elegas. Då»Tosca» bbehåller ett vsst drag af smakfull ekelhet, söker modell»felx» s mo att verka mpoerade geom de lägs utåt sdora edfallade ärmare»å la juve». Dessa, såväl som det med dem sammaskura ryggstycket äro af slfvergrå slkesplysch, fodrad med slfvergrått sde, försedda med bräm af blåräf. Krage lkaledes af blåräf. Det är edast motvllgt v texte tll dessa modeplaseher framhållt avädadet af foglar såsom prydader för vtersäsoges hattar. Då det dock skett, har det allt jemt vart med take på, huru dessa moder ovlkorlge äro strdade mot all mesklg käsla. Me v hafva här vd lag vsat e opartskhet, som bör rättfärdga de dom v u söka fälla, då v vädja tll våra ärade läsarors eget suda omdöme framkasta fråga: bör ej ågot göras för att om möjlgt förmska mporte af dessa bevs pä oaturlg grymhet af oss meskor? Här vd lag måste e hvar sjelf uppträda tll de»lågsamt försgtgt hjälpade småfoglares» försvar, om också blott geom att uderlåta att köpa dessa offer. Ty hvlke qva skall väl med lugt samvete kua vara medvete om, att ho uppmutrar ett allmät kädt tll alla delar oförsvarlgt djurplåger? Hvlke qva skulle väl s hatt Fg. 8. K a p p a f ö r e r o 1 2 å r s f l c k a. prsessform, ryggstycket edaför mdja ordas djupa efterveck. Ett galler af sörmaker avädes tll skärpet, som löst abrgats för att markera det temlge låga lfvet. Pelere, e af årets yare modeller, går kors öfver bröstet, uppveckas på vester sda fästes på axel medels e sörmakeragraff. För att äu mera höja det hela pryder ma pelere med e gedge yllefras. Fg. 9. T o c k (Toque). Dea modell, som tll stt ursprug är de taleska Toeea, ett slags rudt omkrg veckad hatt med platt kulle smala bårder af sammet, sat o. d., framställes här af samma tygsort, som de fg. 4 beskrfa kappa. De förses lkaledes med slkesvadderadt sdefoder med ett bräm af sk, helst räf, samt ett mteradt räfhufvud. Fg. 10. D r ä g t a f b l å g r å t t ylle o c h sammet. De 220 cetmeter vda kjole består af plsserade lägder af ylletyg, hvardera 25 cm bred, omvexlade med mörkt yaserad, med soddbroder försedd sammet. Det på vester sda veckade öfver klädges framsda öfverfallade ylledraperet är på högra sda löst sammadraget geom e slga af slkeskordog fasthålles härgeom vd kjole. Fg. 3 vsar vestra sdas aordg af bakdraperet, hvlket lkaledes är upphägdt e kordogslga. Det släta lfvet, af samma slags tyg som draperet, är framtll djupt urrgadt vsar e hjertformg med broder utsrad sättg af sammet. Slag af krmmer omgfva bägge sdora af sättge frå axel ed tll klädgslfvets spets. Stådkrage är, lksom ärmuppslageh, af sammet förses med broderer. (Se för öfrgt mösterblaga!) flckor Fg. 11. D r ä g t f ö r -7 å r. De breda motvecom ke, som utgöra sjelfva kjole, prydas hvart ett med soutachebroderer blått, äfveså det förlägda lfvet, hvlket markeras af ett zgzag ordadt sammetsbad. Isättge stådkrage utgöras af blå plysch. Västuppslage böra deremot vara af färg öfveresstämmade sde. D e på rygge abragta stora badöglora har ma åstadkommt af tjocka, breda rpsbad. Hatte, hvlke lkaledes är förfärdgad af blå plysch prydd med badöglor, bldar e klädsam 5- Fg. 10. D r ä g t a f y l l e o c h s a m m e t. Fg.ll. D r å g t f ö r e 5 7 å r s f l c k a.. Fg-12. L t e k a p p a a f p l y s c h.
8 IDUNS vlja bära fogel, MODETIDNING t. Febr. 1888 ex. s llla döda kaare- om dee pressats omskapats tll e lämplg hattprydad? ge hoppas v! Ahej, - Och dock hade de llle älsklge må häda dödt e aturlg död, då deremot de tusetals små oskyldga kräk, hvlka daglge utbjudas hos modster på våra större modekotor, reda lefvade vgts åt s grymma lott. Det beror således på de utaför de obeveklga modeverlde ståede qvora att cke bldt uderkasta sg dess lagar, uta tvärt om geom s motvlja fall sådaa som dessa, söka verka på dem så mycket som möjlgt fa ett lycklgare sätt att pryda sg ä med»lke af oskyldga djur». Komplettergsumret, ehållade allt d e f h u v u d s a k l g a s t e af uppsatsera de f y r a f ö r s t a u m r e, ä r u färdgt h a r expederats tll alla postastalter rket, hvlkas beställgar å dessa ummer ej förut kuat e x p e d e r a s. preumerater, Post- s o m ä r o sakad af de f y r a första u m r e, b ö r a alltså v ä d a sg tll å de postastalt, d e r de preumererat Idu, s å erhålla de y s s ä m d a u m m e r. Red. Fg. 13. Kappa, modell»tosca». Kalaset. JVperr Kalko skulle hafva e bjudg e dag, Hjs ha bjuder på mddag, förstås; der är ft, må ma tro, ty med väldga tag fröke Aka äfve fru Gås hafva putsat fejat gårdt så grat, ej blott ft, såsom alltd ej, rktgt galat bör det bl för att vara lag. Fru vo Höa, herr Tupp, herr vo Tjäder dazu hafva bjudts med prätade bref, herr vo Hjerpe Skata, e hvar med s fru, emot mdda' hösgårde klef; det är slaskgt på väge backg de är, att vadra de blefve för stora besvär, derför åkes för alla de sju. Herr Kalko fru Gås ut förstuga stå, de buga ga så ätt, fröke Aka rumme sys graskade gå, ja, ho trppar så fjedrade lätt; fru vo Höa ho tager så glädtgt fam, s väa ho ämer med kärlga am för det öje dess akomst beredt. Set omsder de alla välkomats så kärt, matsale stger ma, der ma lär sg,»hur ltet allt verldslgt är värdt», blott ma får proppa mage rätt st; lksom sällskapet rätter med omsorg ma valt, der fs fräsade stekar öl som är svalt, det gör godt högvördga sk. De herr bak ba som vll tar e sup tll s smörgås med smak upplåter s mu med ett smack, stt krås ka ma smörja båd' framme bak tll sst bör ma säga ett tack; vo Hjerpe ha hostar, på glaset ha slår, om örat helt sakta, omärklgt ha klår, har råkat högsta extas:»hvad är väskape värd, om ej yfödd de blr ut samqväm så här då då? Ej strde alltjemt med edfäldt vzr ka e kämpe ju mäkta att stå, se, derför blad graar väer med fröjd får ma prata e stud sg äta föröjd, derför tacka v alla också.» Fg. 14. Kappa, modell»felx». Derpå tackas vår Herre för sys skull ett grad, me värda värde dess mer, ma bugar ger tager had, så förbdlgt oeh hjertlgt ma ler; u cgarrer pusch ma åt herrare bär, hvarje dam hos värda förmaket är, ut album plaschverk ma ser. Sart cgarrera blossa pusche bärs, ma smuttar dess ektar så glad; så hjerterlgt lycklg öjd stt s' herr vo Skata e vsa då qvad, är vsa ha slutat, ta's spelbordet fram, der ma sätter sg ed uder småtreflgt glam; herr vo Tupp slår e muter trad. Me förmaket äter ma madlar frukt s ästa ma rättvsa gör; sa pgor då lär ma båd' seder tukt, för hvar adra ma rosor blott strör... Me der kommer j u e, som frå herrare rymt, kapt af hoom förstulet ma märkt blott e skymt, förr ä sqvallret förstummas dör. Dock, hvar qväll skrder uda dea också, klocka elfva ma bjudes på te, me rätt mycket derjemte på bordet sys stå, (stackars mage får sträfva för tre!)»llla supe» förstås assetter mägd, utaf skålar fat e förfärade lägd uppå bordet ma u ka få se. Så ma grper sg a stt aletes svett, det fs mödor dea vår verld; o, du arme, som aldrg har pröfvat dem rätt, gå tll bordet, der blfver du lärd! Fast ä mätt skall ma äta, detta ma gör, ej ma törstar me drcker, detta derför: så är plägsed v ordmaa-härd. Sart dock kaffe har druckts tde flytt bort, öfver mdatt det läge se' är. Med e klaga, att tde har vart så kort, u ma tackar för alla besvär, ma tar afsked beder att cke bl glömd, just derför e bägare äu blr tömd, ack, hvad värde för alla är kär! Så ha ädtlge alla då kommt tll vägs, u ljuder det ej som förut; om värda värde ej artghet sägs, tvärt om är de då alldeles slut. Öfver väge ma svär de drumlge kusk, se,»ha är då just rktgt e omöjlg slusk, som ej lärt sg ett dugg veta hut.» Herr Kalko fru Gås äro sömga u, Fröke Aka ej trppar så lätt, ma görr arr af Herr Tupp has skrockade fru, h.varje gäst står sg u gaska slätt; >de pga, det solga, drumlga öt», emot morgoe ädtlgt ho dskge slöt, detta öje fck ho sg beredt. Jemad. På förekomme aledg få v beträffade tdges dstrbuto meddela: att Idus hela hufvudstadsupplaga (således äfve de del, som går geom boklådora tdgskotore) befordras geom Stadsposte, hvlke seast kl. 9 hvarje torsdagsafto får upplaga sg tllsäd för att tdgt följade morgo kua börja utdelge af de samma; att postupplaga alltd uder loppet af fredages förmddag aflemas tll K. Postverkets tdgsexpedto; samt att de del af upplaga, som går geom hrr bokhadlare ladsorte, lkaledes på fredages förmddag levereras tll ämde hrr bokhadlares gemesamma kommssoär här på platse (udatagades de exemplar, hvlka elgt order sädas drekt korsbad, expederas dessa försädelser lkaledes på fredagsförmddage). Redaktoe. För Modeaffärer, Kramvaruaffärer, Syatelerer att beakta! För dylka affärer torde Ige lämplgare aostdg kua uppletas ä I d u. d e s s m o d e t d g -, all de stud I d u är de eda verklga tdg här ladet, som är afsedd särskldt for frutmmersverlde. Också har de frå stt första uppträdade röt e så lflg framgåg, att de reda u räkar m s t 3 5, 0 0 0 l ä s a r o r alla delar af ladet. Modetdge utkommer e gåg måade följer då med måades ssta ummer. Nedre dele af dess ssta sda äfvesom margalera äro aslaga tll aosplatser. Aosprset är 50 öre pr pettrad modetdge samt 25 öre hufvudumret, hvlket seare utkommer hvarje vecka. O b s. I De, som med sa aoser särskldt vll träffa frutmmersverlde, bör framför allt e] försumma att aosera Idu dess modetdg. Redaktoe. Stockholm, Geradts Boktrycker-Aktebolag, 1888.