2015-03-11. Vad säger lagen?



Relevanta dokument
Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Golfnyttan i samhället

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Testa dina kunskaper om fall

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Introduktion till Äldre

Om autism information för föräldrar

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne

Intervju med Elisabeth Gisselman

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

Du är gjord för att röra på dig

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

Landstingsstyrelsens förvaltning

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Fysisk aktivitet, rörelse och beröring

För mer information ring tfn eller läs mer på

NKI - Särskilt boende 2012

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Mäta effekten av genomförandeplanen

Att mäta för att veta. Senior alert

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

3) Finns det någon väg tillbaka om jag ångrar min AuraTransformation?

Sova kan du göra när du är pensionär

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?

HELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Fallprevention. Mötet i hemmet Örebro 5 februari Forskningsassistent, Sektionen för Arbetsterapi KI / FPU-ledare CeFAM

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Att leva med MS multipel skleros

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund

Från sömnlös till utsövd

Goda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Var rädd om dig. Så förebygger du fallskador

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Att Irene görs delaktig i momenten i syfte att på sikt återfå sin motivation och rutin gällande mathållningen och kan bereda måltider på egen hand.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Patientenkät öppenvård Samtliga enkäter Sjukgymnastik och Arbetsterapi 2010

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten?

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Att leva med. Narkolepsi

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?

Malmö stad Vård och omsorg Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Att leva med Parkinsons sjukdom

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Stresshantering en snabbkurs

I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014

Information om hjärtsvikt. QSvikt

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun

Resultatrapport. Järfälla Kommun Äldreomsorg

Dagverksamhet för äldre

Plugga och må bra. Samtidigt.

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Transkript:

Vad säger lagen? Fysisk aktivitet, fallrisk och fallprevention: Viktiga faktorer för att främja hälsa och välbefinnande för en åldrande befolkning Anna Cristina Åberg Leg Fysioterapeut, Docent Kunskapscentrum Kommunal Hälso- och sjukvård KIPS och ReCALL Hälso- och sjukvårdslagen Reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen Socialtjänstlagens värdegrund Omsorg om äldre ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Välbefinnande och Hälsa Välbefinnande = Balans: Förväntningar / Realiteter LIVETS U-KURVA Hälsa = Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom (WHO) Välbefinnande innebär alltid en egen värdering! 1

Välbefinnande Global WB: ladder. Vändpunkt När det här hände, det här med mitt ben och lunginflammationen, exakt samtidigt som jag fyllde 80 år, då tyckte jag att det var som om ett lass tegelstenar rasade ner över mig. Jag blev plötsligt gammal på en gång. Eftersom jag aldrig har tänkt på mig själv som ömkansvärd och inte kunna dammsuga och också därför att jag aldrig har behövt någon hjälp. Stone A et al. PNAS 2010;107:9985-9990 Viktiga faktorer för välbefinnande Aktivitetsförmåga Oberoende Anpassning Aktivitetsförmåga & Oberoende Kontinuitet Personlig vård Sociala kontakter Aktiviteter i hemmet Intressen Fysisk förmåga som förutsättning Kontroll & valfrihet Undvika att vara en börda Hjälp från personal (Livstillfredsställelse - Ett mål för geriatrisk rehabilitering. Åberg, AC. Incitament. 2004) 2

Aktivitet och självbild Jag tycker det är meningslöst, nu när inte kan vara aktiv längre. Man känner sej inte som en riktig människa utan mer som ett paket eller nåt Hon Lotta Jag och fixar har bland och ju annat, varit köper väldigt så strömming att duktig det är för och inget hon lägger problem. ju varit Hon kotletter. gör är ju i Hon ordning med, får så ju fläsk-kotletter. i veckan göra det så i den stekte mån hon hon in Anhöriga och självbild orkar. egen hand. Men tänka Nej då sig behövs att hon nog skulle hjälp. klara det på Anpassning Jag anpassar mig. Jag har räknat ut att jag måste hitta ett helt nytt sätt att leva, även om jag har levt ensam och varit isolerad väldigt länge nu. Men tidigare kunde jag åtminstone besöka mina vänner. När man tänker att man inte kan göra någonting, då blir det svårt. Då tänker jag att det bara måste gå. Det blir så här när man inte kan klara sig själv, då måste man lita på andra Strategier för anpassning Omorganisation Interaktion med vårdare Mental anpassning Mental aktivitet 3

Mental aktivitet Självklart vill man komma tillbaka till tiden då man var i full vigör. Så tänker jag på allt trevligt som jag varit med om. För så är det verkligen också. Jag har ju varit frisk och kry. Då blir jag glad, när jag tänker på det. Livsrumsarea Arean som en person rör sig inom under en bestämd tidsperiod Associerad till mobilitet och generell hälsa bland äldre Ju mer och oftare en person utnyttjar en större livsarea ju sannolikare finns engagemang i fysisk eller social aktivitet Livsrumsarea Utanför hemmet I hemmet Närmast den egna kroppen Närmast den egna kroppen Toalettbesöken är viktigast tycker jag. (Behöver du hjälp med det nu?) Ja, till största delen så. Det räcker ju med en person, men i regel blir det två. Jag måste flytta runt. Det är ju rätt kinkigt...det känns lite förargligt naturligtvis. Ibland får man ligga i våta kläder för länge, då är det lite otäckt...dom har inte tid så då...får man ligga där till kvällen eller...och likaså på natten då får man ligga till på morgon och det blir sån hemsk klåda efter det där sen så att man...kliar och river sönder sig 4

Komma ut i friska luften Det var väldigt skönt att få sitta ute i friska luften. Och det var så solvarmt, så man vart så trött. Jag höll på att somna flera gånger. Välbefinnande? I. Man ligger och tänker och slumrar till ibland, somnar till och med ibland. Så det finns inget annat att göra. Ja, jag har blivit van vid det, så jag har det bra. II. Det måste gå, en dag i taget. III. Jag vet inte vad jag skall kalla det, har inget namn för det, men: dödligt tråkigt. Stöd Vidga Kontinuitet förmåga fysisk livsrummet och till mental aktivitet med anpassning möjlighet och oberoende Respekt Öppna frågor, för har självet upprepa, stor betydelse lyssna aktivt till utevistelse Slutsatser Tillvarata anhörigas unika möjligheter Fysisk inaktivitet och ohälsa - Stillasittande är en riskfaktor för flera sjukdomar och förtidig död - Risken att dö i förtid är ca. 150% större för den som rör sig mindre än två timmar/vecka på fritiden - Den ökade risken för död är likvärdig med den vid rökning - Flera ohälsosamma vanor ökar ohälsa flerfalt - De fysiskt inaktiva som har mest att vinna på att bli mer aktiva 5

Fysisk aktivitet och hälsa Fysisk aktivitet ger hälsosamma förändringar i många kroppssystem Man blir gladare, sover bättre, kan lättare hantera stress och hålla vikten och kanske tänka klarare Fysisk aktivitet har bevisad effekt och kan förebygga eller förbättra många sjukdomar t.ex.: Högt blodtryck Kärlkramp Diabetes Benskörhet Reumatiska sjukdomar Smärttillstånd Depression Fysisk aktivitet för bättre hälsa Rekommendationen är: 30 min/dag om intensiteten är måttlig, vilket kan delas på 3 x 10 min eller 2 x 15 min (Folkhälsoinstitutet) Rekommenderade aktivitetsnivån ger sannolikt ett större välbefinnande och högre livskvalitet Belastning på gränsen till förmåga ökar kapaciteten Regelbundenhet ger bäst effekt Positiva effekter oavsett ålder, utbildningsnivå, kön samt tränings- och rökvanor Det aldrig för sent att börja! Fysisk aktivitet för äldre med skör hälsa Ojämlik tillgång till rehabilitering inom vård och omsorg för äldre personer Starkt vetenskapligt stöd för specifik rehabilitering med riktad individanpassad träning som utförs av rehabiliteringsutbildad personal Teaminsatser kan behövas Möjligheten att få specifik rehabilitering är många gånger en bristvara Kan inte ersättas av vardagsrehabilitering Intensiteten och mängden av aktivitet har betydelse för resultatet på hälsa och funktion. ÄTTESTUPA eller FOLKHÄLSOMÅL Ett manifest för äldre medborgares rätt till specifik rehabilitering Sektionen för Äldres Hälsa LSR & Äldreutskottet FSA, 2011 http://www.fysioterapeuterna.se 6

I Sverige avled 1 600 äldre personer av fallskador 2011 Fem gånger fler som dör i fallolyckor än i trafikolyckor 4 äldre personer dör varje dag av en fallolycka Sju gånger fler som måste läggas in på sjukhus efter fallolyckor jämfört med olyckor i trafiken, Antalet döda i trafiken minskar Fallhändelser ökar snabbast av alla olyckstyper Fallhändelser Den enskilt största skadehändelsen De flesta fallolyckorna sker inomhus och i det ordinarie boendet Vanligast är ett fall som inträffar på vägen mellan sängen och toaletten eller vid av- och påklädning. Oftast handlar det om man tappar balansen Fallrisk 20-30%: Ålder över 65 år 50%: 65 år och fallit det senaste året 50%: 65 år och balans-eller med förflyttningsproblem Vem som helst kan falla när som helst men risken ökar vid: Stigande ålder Tidigare fall Balans- och gångsvårigheter Fallrädsla Inaktivitet Läkemedel: sömnmedicin, psykofarmaka Infektion och nedsatt nutrition Diagnoser: fraktur, stroke, demens 7

Demenssjukdom och fallrisk 2-3 gånger högre risk Funktionsnedsättning : Kognitiva funktioner Uppmärksamhetsfunktioner Exekutiva funktioner Motoriska funktioner Gångmönster Balanskontroll Data från Motoriklaboratorium A longitudinal study of gait function and characteristics of gait disturbance in individuals with Alzheimer's disease. Cedervall Y, Halvorsen K, Aberg AC. Gait Posture. 2014 FALLRISK? Video capture of the circumstances of falls in elderly people residing in long-term care: an observational study. Robinovitch SN, et al. Lancet. 2012 Oct 16. 8

Flera samtidiga faktorer orsakar fall Aktivitet Hastighet Komplexitet Understödsyta Insikt Omdöme Omgivning Underlag Hinder Ljus Individuella åtgärder Uppåtgående spiral Minskad fallrisk Motivation & Självtillit Bättre balans och muskelstyrka Fysisk träning Fysisk aktivitet Mat och dryck Fysisk kapacitet Syn, Rörlighet, Styrka BALANS Modifiering efter Lundin-Olsson L & Rosendahl E Synhjälpmedel Nya riktlinjer från SKL 2011 Vid fallhändelse Förhöjd Risk Akuta Åtgärder Individuella Åtgärder grundade på fallrisk- eller fallhändelseutredning Uppföljning Vårdutveckling Fallincidentregistrering Fallriskbedömning http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/fall-ochfallskador-atgarder-for-att-forebygga.html Gängse Risk Generella Åtgärder multifaktoriell fallprevention såsom fortgående prevention och Generella behandling av multifaktoriella ev. vårdkomplikationer åtgärder t.ex. UVI och förvirring, eliminering av risker i omgivningen t.ex. dålig belysning och hala golv samt personalutbildning 9

Balans för färre fall Kvalitetsregister Tvärprofessionellt Tre områden Fall Trycksår Undernäring Balansträning är den enskilt viktigaste åtgärden för att öka balansen och minska fall hos äldre som bor i eget boende. Kan minska antal fall med 30-40% God effekt även för personer med skör hälsa och demens Balanskontroll = Förmågan hos centrala nervsystemet att använda aktuell och tidigare förvärvad information för att: Kontrollera kroppshållningen Koordinera ändamålsenliga rörelser Förflyttningar utan fallhändelser 10

Fallförbyggande träning UTMANA BALANSSYSTEMET Om det inte känns läskigt kan vi lika gärna dricka kaffe Träning 1-3 gånger/vecka Balans är en färskvara: slutar vi träna så minskar den successivt Tränaminst 50 tim. för att minska fallrisken: Effektivt med 50 tim. träning under 6 månader: ca: 2 timmar/vecka Träningen ska vara utmanande och stegras successivt så att övningarna alltid upplevs som utmanande Dynamiska övningar är viktiga Komplettera med träning av styrka och funktionell koordination och hjälpmedelsanvändning Utforma fallförebyggande balansträning Individanpassad: utifrån analys av individuell kapacitet, behov och omgivning Viktbärande positioner Tyngdöverföringar och stegstrategier Träning med återkoppling 11

Viktiga faktorer för hälsa och välbefinnande i korthet: God kommunikation är viktig när välbefinnande är ett mål Anhöriga kan bidra med unik kunskap Fysisk aktivitet: En viktig del i vardagen Livsrumsarean har betydelse och att komma ut i friska luften Fysisk aktivitet är receptet för god hälsa! Vardagsaktivitet och Specifik individanpassad rehabilitering för jämlik folkhälsa Multifaktoriell analys och multifaktoriella fallförebyggande åtgärder Nedsatt kognition medför ökad fallrisk Kapacitet Aktivitet Omgivning Systematiskt arbete för fallprevention Träna balans på rätt: Utmana balanssystemet Det är aldrig för sent att börja! Filmer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Säkerhet i vardagen - Tips och råd på äldre dar! https://www.youtube.com/watch?v=watinwnl4o4 http://www.dinsakerhet.se/filmgalleriet/filmer/65/sakrare-hemmamed-sydney/ http://www.dinsakerhet.se/filmgalleriet/filmer/65/sakrare-ute-med- Sydney/ Bilder: www.du.se/kommunalvardutveckling Under fliken: Informationsmaterial TACK FÖR I DAG! 12