Centrum för lättläst Resultatredovisning 2007 2007 2007 2007
Innehåll: Om lättläst 4 Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret 2007 5 Centrum för lättläst stiftelsens ändamål 8 2007 i korthet 9 Effekter av verksamheten 12 Inför framtiden 14 Kompetenscentrum 16 8 SIDOR 18 LL-förlaget 23 Lättläst-tjänsten 31 Marknadsföring 34 Läsombud 40 Forskning mm 43 Utvecklingsarbete IT 45 Internationella kontakter 47 Administration 49 Styrelsen 51
Om lättläst Vi försöker skriva enkelt och lättbegripligt men samtidigt vuxet och värdigt. Vi försöker utnyttja text och bild i förening. En lättläst text har ett gripbart innehåll och handlingen ska vara enkel att följa. Även språket bör vara enkelt och tydligt. Bilderna ska stämma överens med innehållet och stödja texten. Utformningen ska vara väl genomtänkt och presentationen luftig. Stilen ska inte vara för liten och bokstäverna ska vara lätta att tyda. Organisationen av Centrum för lättläst: Styrelse Marknadsavdelning Läsombud Direktör Administration Ekonomi 8 SIDOR LL-förlaget Lättläst-tjänsten 4
Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret 2007 Verksamhet och mål Målet för statens bidrag till Centrum för lättläst är att personer med begåvningsmässigt funktionshinder och vissa andra grupper med lässvårigheter skall tillgodoses med nyhetsinformation och litteratur. Övergripande verksamhetsmål Mål Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i hela stiftelsens verksamhet. Ett barnperspektiv skall integreras i stiftelsens verksamhet, bl a genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete skall öka och integreras i stiftelsens verksamhet. Återrapportering Stiftelsen skall redovisa måluppfyllelsen enligt de kvantitativa och kvalitativa mått som stiftelsen finner mest relevanta. Redovisningen skall vara jämförbar mellan olika verksamhetsår. Verksamhetsgrenar Centrum för lättläst verksamhet skall redovisas i en resultatredovisning enligt följande verksamhetsgrenar: - Nyhetstidningen 8 SIDOR - Lättlästa böcker 5
- Läsombud - Marknadsföring Nyhetstidningen 8 SIDOR Mål Målet är att utveckla läsaranpassningen av Nyhetstidningen 8 SIDOR. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - prissättningen för tidningen - åtgärder som vidtagits för att utveckla tidningens läsaranpassning - upplagans storlek respektive antal prenumerationer per målgrupp. Lättlästa böcker Mål Målet är en bred utgivning av lättlästa böcker i fråga om svårighetsnivåer och genrer samt att årligen ge ut minst två titlar inom utgivningen av Alla Tiders Klassiker. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - antal utgivna böcker, både totalt och fördelat på olika svårighetsnivåer och genrer, däribland barn- och ungdomsböcker. - utgivningen av lättlästa versioner av Alla Tiders Klassiker för skolans behov. Läsombud Mål Målet är en väl utvecklad verksamhet med läsombud. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits för att stimulera verksamheten med läsombud samt resultatet av dessa åtgärder. Marknadsföring Mål Målet är att ha en god information och marknadsföring av verksamheten till olika grupper som har nytta av lättlästutgivningen, inom bl a omsorgen och skolan. 6
Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att utveckla informationen och marknadsföringen samt resultatet av dessa åtgärder. Övriga mål och återrapporteringskrav 1. Centrum för lättläst ska kartlägga och analysera det regionala utfallet av sin verksamhet för 2006 och 2007 enligt metodanvisningarna från Statens kulturråd. Analysen ska i första hand fördelas på de olika länen. Redovisningen skall ske till Statens kulturråd i enlighet med de anvisningar rådet lämnar. 2. Målet är att bidra till att utvecklingsarbetet avseende andra medier än för det tryckta ordet går framåt. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits i anslutning till detta utvecklingsarbete. 3. Målet är att verksamheten skall vara ett kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - hur rollen som kompetenscentrum utvecklas och uppnådda resultat - möjligheter och hinder för ett ökat samarbete med andra statliga aktörer som verkar inom lättlästområdet - en strategi för hur rollen som kompetenscentrum bör utvecklas 2009-2011. I detta arbete ingår att definiera målgrupperna kompetenscentrets insatser samt att redogöra för hur det framtida behovet av lättläst litteratur och information ser ut vad gäller olika brukargrupper 4. Målet är att öka utbudet av lättläst litteratur och nyhetsinformation i skolan. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits och uppnådda resultat för uppnå detta mål. Verksamheten skall genomföras i samverkan med Specialpedagogiska institutet. 7
Stiflelsen för lättläst samhällsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Centrum för lättläst stiftelsens ändamål Vi är en förlagsrörelse med uppgiften att göra nyhetsinformation och litteratur tillgänglig för människor som har svårt att läsa eller som är otränade i svenska språket. Vår verksamhet grundar sig på ett beslut av en enig riksdag. Utgivningen av lättläst material är en fråga om demokrati och tillgänglighet. Utgångspunkten är att alla människor har rätt till information och litteratur utifrån sina egna förutsättningar. Regeringen har fastställt stadgarna och utsett styrelsen. Vi vänder oss till alla som behöver eller vill ha något som är lättare än det vanliga utbudet. Det kan gälla barn, ungdomar och vuxna som har lässvårigheter eller är ovana läsare. Här finns t ex personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller afasi, personer med dyslexi eller andra former av läs- och skrivsvårigheter, personer med psykiska problem, personer med demens samt invandrare, skolbarn och vuxna med brister i utbildningen. Vi ger ut en lättläst nyhetstidning 8 SIDOR och svarar för utgivningen av lättlästa böcker, s k LL-böcker. En aktiv marknadsföring utgör en viktig del av arbetet. Förutom den rena förlagsverksamheten bedriver vi i samarbete med andra ett arbete med läsombud, som framför allt handlar om lässtimulering. Vidare har vi en uppdragsverksamhet LL-tjänsten som gör lättlästa textbearbetningar åt andra. Vi har även kurser att skriva lättläst. Vi strävar efter att delta i forsknings- och utvecklingsarbete, bl a i fråga om hur modern informationsteknik kan anpassas till exempelvis personer med utvecklingsstörning. För att uppmärksamma goda insatser som görs för att förbättra begripligheten på något område har vi instiftat Det Lätta Priset som delas ut årligen. Vi vill fungera som ett kompetenscentrum på LL-området. Vi står för kompetens och kvalitet, vi skapar tillgänglighet. Bok- och tidningsutgivningen finansieras till hälften med statliga medel. Försäljningsintäkter mm svarar för resten. Uppdragsverksamheten bedrivs helt på affärsmässiga grunder. 8
Stiflelsen för lättläst samhällsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 2007 i korthet Verksamhetsåret 2007 var satsningen på skolan en prioriterad uppgift. Utgivningen har fortsatt att utvecklas och kunnat utökas i vissa avseenden. Flera viktiga insatser har gjorts för att skapa bättre förutsättningar för en effektiv marknadsföring. En annan angelägen uppgift har varit att få till stånd bättre balans i ekonomin. Produktionskostnader och andra omkostnader har kunnat hållas nere. Personalrelaterade kostnader har däremot ökat och för året har ett betydande belopp tagits upp som en skuld för outtagen övertid mm. Detta påverkar direkt resultatet. Samtidigt har vi fått se de egna intäkterna minska med ca 700 000 kronor från föregående år. Den större delen av minskningen ligger inom Lättläst-tjänsten, även om bok- och tidningsförsäljningen också har minskat något. Att uppdragstjänsterna minskat ses mest som en tillfällig nedgång. I övrigt kan förklaringarna möjligen sökas i att året dessförinnan var ovanligt bra försäljningsmässigt och vidare att inga priser höjdes under 2007. Genomsnittspriserna på böckerna sänktes. Den lägre prisnivån har ännu inte lett till några större ökningar i volym. Visst utvecklingsarbete har kunnat bedrivas och arbetet har fortsatt med att göra verksamheten mer forskningsorienterad. Bildandet av ett forskarnätverk har påbörjats. Inriktningen under året Skolsatsningen har skett i samråd med Specialpedagogiska Institutet. Satsningen har bl a inneburit att tidningen 8 SIDOR innehåller mer material med fokus på skolan, fler bilagor och fylligare nummer samt mer fördjupningsmaterial på webben. Under året gavs ytterligare sju boktitlar ut jämfört med året innan och inriktningen på unga läsare har ökat. Arbete har pågått 9
med ett par DVD-produktioner för ungdomar i särskolan. Ett stort arbete har utförts med att bygga upp ett lärarrum på webben för att få till stånd en dialog med skolvärlden. Viktiga uppgifter har självklart också varit att på annat sätt öka läsaranpassningen samt svara för en god information och marknadsföring av verksamheten. Material för personer med intellektuellt funktionshinder framställs regelbundet. De lättlästa produkterna fungerar också mycket väl i mångkultursammanhang och dessa frågor bevakas också i tidningen och i bokproduktionen. Vid sidan av utgivningsverksamheten har en angelägen uppgift varit fortsatt utveckling som kompetenscenter på lättläst-området. Forskarkontakter ser vi som en hörnsten i ett kompetenscenter. Ökad forskning på lättlästområdet är angelägen för att få ökade kunskaper om det lättlästa språket, om olika målgruppers behov mm. Därigenom får verksamheten en stabil grund att stå på. Ett forskarnätverk har bildats som understöd av ett mindre sekretariat. Elektroniska medier spelar en allt större roll. Information och kundkontakter över webben blir allt vanligare. Utvecklingsarbete när det gäller nya medier har inte kunnat bedrivas i någon större utsträckning i egen regi. Däremot har vi deltagit i ett betydelsefullt utvecklingsprojekt som letts av e-centret i Stockholm och som innebär att information kan anpassas efter behov och förmedlas genom olika medier. Det är en förhoppning att utvecklingsarbetet tillsammans med e-centret kan fortsätta. Andra angelägna projekt på detta område, som t ex webb-tv har inte kunnat genomföras. Samarbeten och allianser med andra verksamheter ser vi som ett sätt att utveckla verksamheten och nå ut bättre. Även internationella kontakter är ett led i utvecklingen till ett kompetenscenter. Initiativ har på olika sätt tagits på dessa områden. Internationella kontakter och samarbeten har fortsatt, bl a genom EU-samarbete och det internationellt nätverk för lättläst som bildats på svenskt initiativ. Ekonomiska villkor Allmänt gäller att vi måste räkna med kostnadsökningar på ca 3 procent om året, vilket i vår budget motsvarar ca 900 000 kronor per år. För att hålla jämna steg med kostnadsökningar måste intäktssidan öka genom försäljning eller ökade anslag eller besparingar ske i motsvarande mån. Det innebär rejäla intäktsökningar eller kraftiga besparingar varje år för att klara ett positivt resultat. De ekonomiska villkoren har gjort det nödvändigt att hålla nere kostnaderna. Flera åtgärder har vidtagits för rationalisering och besparingar. Omförhandlingar av tryckkontrakt, hyresvillkor och avtal för lagerhantering är exempel på detta. Dessa besparingar har fått genomslag under året. På ett område har kostnaderna ökat markant under senare år och det är personalrelaterade kostnader. T ex har pensionspremierna blivit en allt större post, lite över en miljon kronor. Under året har även en skuldpost på ca 700 000 kronor som avser outtagen övertid, mertid mm förts upp i balansräkningen. Detta påverkar starkt resultatet. Inom bokproduktionen kan ett projekt pågå under några år. Nedlagda kostnader i ett pågående projekt är en tillgångspost. När boken läggs i lager börjar värdet omedelbart att skrivas ned. Intäkterna från försäljningen av boken kan komma successivt under en längre period. 10
Försäljningen De egna intäkterna år 2007 blev totalt sett lägre än året innan. Tidningens sammanlagda intäkter från prenumerationer och annan försäljning nådde upp till 6,6 6,7 miljoner kronor. Det är något lägre än året innan. Bokförlagets egna intäkter kom totalt upp i nära 6 miljoner kronor. Med fakturerade portokostnader mm blev intäkterna drygt 6,3 miljoner kronor, en viss förbättring från föregående år. Uppdragsintäkterna blev märkbart lägre än föregående år, drygt 1,7 miljoner kronor. Med all sannolikhet finns dock fortfarande en stor potential för uppdragsverksamheten. Totalt nådde de egna intäkterna ca 14,8 miljoner kronor. Det ska jämföras med föregående år då försäljningen slog rekord och nådde upp till 15,5 miljoner kronor. Minskningen av de egna intäkterna motsvarar ca 5 procent. Satsningen på skolan som påbörjades under året har inte hunnit få något större genomslag i försäljningen. De märkbara effekterna kommer sannolikt först nästa år. Inga priser höjdes under året, i stället har bokpriserna i genomsnitt sänkts något, bl a genom fler pocketböcker. Tillsammans med de statliga anslagsmedlen, som för året ökades med extra medel för skolsatsningar, blev de sammanlagda intäkterna ca 32 miljoner kronor. Även kostnaderna låg på denna nivå. Då ska inräknas att en del nya produktioner och aktiviteter satts i gång som en följd av satsningen på skolan. I övrigt har kostnaderna i produktionen så långt möjligt hållits nere. Resultatet - 63 000 kronor Årets resultat blev ett underskott på ca 63 000 kronor. 11
Effekter av verksamheten Målsättning Ett övergripande mål för all verksamhet på det staliga kulturområdet är att ett jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv liksom ett barnperspektiv ska integreras i verksamheten. Centrum för lättläst är i vid mening en förlagsverksamhet av mindre omfattning. År 2007 hade hela verksamheten en budgetomslutning på ca 32 miljoner kronor. Effekterna av verksamheten är dock större än vad man i förstone kan tro. Några exempel kan belysa detta. Undersökningar som gjorts tyder på att nyhetstidningen 8 SIDOR varje vecka läses av omkring 130 000 personer. Fram till dags dato har närmare 800 titlar av lättlästa böcker givits ut och under ett år levererar vi cirka 81 000 böcker till kunderna. Inom läsombudsverksamheten är över 4 700 personer engagerade runt om i landet. Allt fler kommuner, myndigheter och företag har insett behovet av att göra sin information mera lättbegriplig både för funktionshindrade och inte minst för den breda allmänheten. Som redan nämnts är vår verksamhet i grunden en fråga om demokrati och tillgänglighet. Ett övergripande mål enligt regleringsbrevet från regeringen är att vi liksom andra verksamheter med statligt stöd ska främja en samhällsutveckling som kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft som därigenom bidrar till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Ett barnperspektiv integreras i verksamheten där det är möjligt. Både utgivningen, uppdrags- och kursverksamheten, läsombuden och det utåtriktade arbetet i övrigt anser vi bidrar till att främja en utveckling mot social jämlikhet med respekt och tolerans för bland annat olika etnisk eller kulturell bakgrund. Nyhetsinformationen skapar sannolikt större förståelse för olika företeelser i samhället och i bokutgivningen har ämnen som rasism, olika etniska grupper mm tagits upp. Den lättlästa utgivningen har en självklar plats när det gäller att nå ut med information och litteratur till olika grupper som är kulturellt eftersatta och resurssvaga. Vi ser också att lättläst material fungerar bra i sammanhang som handlar om att stärka demokratin och verka för integration. 12
Den svenska LL-verksamheten är världsledande och har på olika sätt uppmärksammats i internationella sammanhang, inte minst som en förebild. Idag finns viss verksamhet i ungefär tio andra länder och ett seriöst intresse i ytterligare 7-8 länder. Praktiskt taget alla har inspirerats av den svenska verksamheten. Ett internationellt nätverk håller på att byggas upp. Personer och organisationer från 28 länder ingår i nätverket. 13
Inför framtiden Lättläst material fungerar bra för flera olika grupper och de kan nås genom olika kanaler. Vi har hittills nått ut till en rätt begränsad sektor av samhället, framför allt till skolvärlden, biblioteken och omsorgen. Utanför denna krets är vi fortfarande ganska okända. Behoven är dock större än man kan tro. Studier har visat att 20-25 procent av den vuxna befolkningen inte har den läsförmåga som man förväntas ha när man går ut grundskolans niondeklass. Vi kan anta att åtminstone 7-8 procent skulle ha glädje av vår utgivning. Ska vi nå ännu fler kan det bli nödvändigt att även produkterna utvecklas vidare. Arbetet med att marknadsföra begreppet lättläst fortsätter därför. Genom att göra lättläst känt i vidare kretsar, att tydliggöra vad lättläst står för, peka på bredden i utgivningen och visa att lättläst kan vara till nytta för många som har lässvårigheter eller begränsad läsförmåga läggs en grund för att nå ut till nya kundgrupper med försäljningsinriktade aktiviteter. Endast genom en större marknad kan försäljningen öka mer markant. Självklart kommer vi även i fortsättningen att ha både utgivning och informationsinsatser för att nå de grupper som vi tar särskild hänsyn till, däribland personer med utvecklingsstörning. Nå ut bredare ökad kunskap Läs- och skrivsvårigheter av olika slag har på senare tid uppmärksammats allt mer inom skolan, i massmedia och i föreningslivet. Behovet av lättläst material och andra insatser har lyfts fram i ljuset. Intresset för vår utgivning har ökat och verksamheten är idag respekterad på ett annat sätt än tidigare. Myndigheter, organisationer och företag söker vårt samarbete. Det tyder på att det finns goda utvecklingsmöjligheter på LL-området och fortfarande återstår mycket att göra. Vi kommer att lägga ökad vikt vid att hitta fruktbara samarbetsformer med andra verksam- 14
heter och kunna erbjuda paketlösningar. Ökad forskning kan ge LL-verksamheten en ännu bättre grund att stå på. Också den moderna tekniken ger nya möjligheter att arbeta med lättläst och lättförståelig information och läsupplevelser. Inte minst kan detta ge möjligheter att utveckla material för personer med särskilda behov. För att kunna utveckla verksamheten är det nödvändigt att vi når ut till fler grupper och att försäljningsintäkterna ökar. Den bearbetning av en större marknad som startats måste fortsätta. Inte minst är skolan en stor och viktig aktör. Vi måste också kunna möta behoven från olika läsargrupper som kan ha nytta av lättläst. Det innebär i så fall att vi bör kunna producera lättläst på flera nivåer. Stärkt finansiering balans i ekonomin Den prissättning som vi funnit rimlig med tanke på att många av våra köpare är ekonomiskt svaga ger inte tillräckliga marginaler vid de försäljningsvolymer som här är aktuella. Väsentligt högre priser skulle innebära att många av våra köpare delvis givna enligt uppdraget skulle stängas ute från vår produktion. Det är en ekvation som är svår att få att gå ihop. Den förstärkning som vi nu har fått genom uppdraget att utöka utbudet av lättläst i skolan ger oss möjligheter att både utveckla utgivningen och få till stånd bättre balans i ekonomin. Om vi inte kan räkna med fortsatt stöd av detta slag samt ökad försäljning, måste vi göra besparingar och nedskärningar för att få balans i ekonomin. 15
Kompetenscentrum Målsättning Målet är att verksamheten ska bli ett tongivande kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Utveckling och sammanfattande analys De olika delarna i verksamheten fyller alla viktiga funktioner i ett kompetenscentrum. Produktion och kommunikation är lika viktiga delar. Utgivningen omfattar numera produkter med bredd och variation och i många fall på olika nivåer av lättläst. På senare år har vår uppdragsverksamhet Lättläst-tjänsten fått en mer framträdande roll och bör kunna utvecklas mera. Utvecklingsarbete med andra medier, framför allt IT, bör fortsätta. Under senare tid har kontakterna över webben fått en allt större betydelse. I rollen som kompetenscenter ligger att vi ska uppfattas som det bästa alternativet när det gäller lättläst. En självklar del i kompetenscentret är god kunskap om språket och lättlästkonceptet samt god kännedom om medier och produktionstekniker samt goda insikter om läsarna och hur de kan nås. Ett kompetenscenter bör ha en tydlig forskningsanknytning och ha en god omvärldsbevakning. Forskningsrön bör ställas samman och ny forskning komma till. Vi har på olika sätt lagt vikt vid forskningsfrågorna bl a genom den forskargrupp som intresserat sig för frågorna och bildandet av ett forskarnätverk. De som arbetar med lättlästutgivningen har skaffat sig en stor kompetens på området genom lång erfarenhet. Fortstatt kompetensutveckling är också en viktig del i ett kompetenscenter. Det handlar här om att ta del av de resultat som kommer fram genom bl a forskningsinsatser och att t ex knyta till sig språkkonsulter eller annan expertis för att ha en levande diskussion kring språket. Vi bör också bedriva ett aktivt kvalitetsarbete för att kunna utvärdera vår egen verksamhet. Vi ska inte bara göra bra saker utan även rätt saker. Vi får in synpunkter på LL-utgivningen inte bara från kunder utan även från personer utanför denna krets, t ex genom fokusgrupper. Arbete med att utforma kvalitetsprogram pågår. 16
Vi avser också att utveckla ett väl fungerande nätverk till andra verksamheter, i lämpliga fall utveckla samarbetsformer och skapa allianser. Vi ska också fortsättningsvis vara öppna för internationellt samarbete. Måluppfyllelse Vår roll som kompetenscentrum bör utvecklas mera. Det förutsätter ytterligare utvecklingsarbete gällande nya medier samt forskarkontakter och omvärldsanalyser. Vi bör också utveckla samarbetsformer med andra. 17
8 SIDOR Målsättning Målsättningen för året har varit att utveckla läsaranpassningen av tidningen samt öka upplagan. Utgivning 8 SIDOR har funnits som nyhetstidningen i över 20 år, det första numret av tidningen kom ut 1984. Den tryckta tidningen kommer ut en gång i veckan och innehåller samma typ av nyheter som vanliga dagstidningar, men presenterade på ett lättläst och lättfattligt sätt. Under året gavs 52 nummer av papperstidningen ut. 8 SIDOR ges också regelmässigt ut med utökade temanummer. En stor årlig nutidsorientering trycks och skickas ut i oktober månad. Samhällsguiden Bit för bit publiceras i tidningen varje vecka. Under året gavs två extratidningar om klimatfrågan ut, en på svenska och en på engelska.till utgivningen hör även en skriftserie. Under året gavs ett par nya skrifter ut i serien. 8 SIDORs nyhetstidning på webben uppdateras varje vardag i veckan, det har inneburit ca 250 utgåvor av nätupplagan. Läsare får där också möjlighet att söka sig fram i 8 SIDORs artikelregister. Webbtidningen har fått alltfler läsare under åren. Den används dagligen av olika läsargrupper, framför allt i skolor och inom invandrarundervisningen. Webbtidningens blogg med bakgrund till nyheter och tankar om nyhetsvärdering mm publiceras fem dagar i veckan och syftar till att ge nyheterna en personlig prägel. 8 SIDORS webbplats lockar allt fler. Webbplatsen hade runt 168 000 unika besök 2007, vilket är en ökning med 1 000 från föregående år. 18
Skolsatsningen Tidningsutgivningen utökades och utvecklades ytterligare som ett led i att öka utbudet av lättläst i skolan. Under 2007 gjordes ansträngningar och satsningar för att nå ut med 8 SIDOR till skolor. Papperstidningen och 8sidor.se gjordes om grafiskt för att kunna förmedla nya skolanknutna bilagor i 8 SIDOR. Från och med hösten kom en skolanknuten bilaga en gång i månaden. Aktuella ämnen som mobbning, ordning i skolan, friskolor etc. togs upp i reportage och varje temanummer innehöll också ett reportagebesök i minst en skola. På 8sidor.se skapades nya avdelningar med skolanknutet material. Utvecklingsarbete och läsaranpassning Utvecklingsarbetet och läsaranpassningen av tidningen har under de senaste åren i stor utsträckning varit knutet till webbtidningen. Även satsningen på skolan har i betydande utsträckning rört webbtidningen. Under året har 8 SIDOR börjat arbeta med webbradio. En egen studio har byggts upp och försök har gjorts med dagliga webbradiosändningar av nyheter. Statistiken visar att 200 lyssnare dagligen har följt radionyheterna. Modeller för bildspel och animationer har också tagits fram och testats på hemsidan. T ex har åtta bildspel om regeringen och riksdagspartierna presenterats. Brist på resurser har inneburit att det inte heller detta år har varit möjligt att göra försök med t ex webb-tv, vilket skulle innebära ytterligare möjligheter till läsaranpassning med ljud och rörliga bilder i anslutning till nyhetsmaterialet på nätet. Ett annat viktigt utvecklingsarbete som pågått under de senaste åren har varit Bonuswebben. Denna avdelning av 8 SIDOR har tagits fram helt utan extra resurser. Till Bonuswebben har skrivits mer än 300 artiklar om världens länder och om stora organisationer som t ex FN, där finns en rad faktaartiklar och varje vardag görs en självrättande nutidsorientering. Bonuswebben innehåller även en illustrerad receptbok med 25 lättlästa matrecept. Bonuswebben premierar betalande läsare. Endast prenumeranterna på den tryckta tidningen kan komma nå Bonuswebben. Den ger viktiga faktabakgrunder som inte får plats i den tryckta tidningen men den ger även förnöjelsematerial. Utvecklingen av den elektroniska delen av 8 SIDOR har gjort det enklare att hitta både nya och gamla artiklar. Webbtidningen är sedan något år försedd med ljud. Det innebär att särskilt lässvaga kan få texterna upplästa av en syntetisk röst. Tillsammans med e-centret i Vällingby (finansierat av Post- och Telestyrelsen) har 8 SIDOR skapat en prototyp till en nyhetsförmedling med strömmande läsning via mobiler, tv och dator. Prototypen innehåller kanaler med levande bilder, ljud, text, bild, teckentolk och extramaterial. 19
Läsaren kan själv välja vilken kanal som passar bäst, snabbt orientera sig i materialet, lägga in bokmärken och fritt flytta läsningen från mobil till tv till dator. Projektet är världsledande och förhoppningen är att en färdig produkt ska tas fram under 2008. Nyhetstjänst Nyhetstjänsten innebär att SIDOR säljer lättlästa nyhetssammanfattningar veckovis till några andra dagstidningar. Under året marknadsfördes tjänsten mer aktivt till lokala och regionala tidningar runtom i landet. Över 200 nyhetssammanfattningar producerades. Samarbeten Förutom det samarbete som bedrivits tillsammans med e-centret har 8 SIDOR under ett par år deltagit i ett samarbete inom ramen för EU-programmet Socrates/Grundtwig 2. Samarbetet har varit mycket effektivt och givande. 8 SIDOR har spelat en ledande roll i samarbetet med sex andra partners från norra Europa och utvecklat en modell för produktion av lättlästa tidningar. Projektet syftade till kunskapsutbyte och kvalitetsutveckling tidningarna emellan, bla genom en modell för att starta, driva och utveckla en lättläst EU-nyhetstidning på nätet tillsammans med europeiska partners. Under 2007avslutades samarbetsprojektet. Partnergemenskapen sökte pengar för ett Life Long Learning-projekt 2008, men beviljades inte pengar. Ett annat samarbete har gällt syntetsikt ljud. Tillsammans med företaget Phoneticom har en ny tjänst för ljudinläsning med syntetisk röst på hemsidan utvecklats. Tjänsten introduceras 2008. Svagt vikande upplaga 8 SIDORs upplaga fortsatte att minska något under år 2007. Under året stabiliserade sig upplagan på ca 12 000 exemplar. Genomsnittsupplagan för året låg lägre, 10 600 exemplar, pga den låga upplagan under sommaren. Toppnoteringen låg på drygt 12 300 exemplar, vilket är något lägre än föregående år. Det har inte varit möjligt att bryta den nedåtgående trenden under detta år, trots att inga priser höjts. Upplageminskningen kan bero på att stora prenumerantgrupper gjort inbesparingar av ekonomiska skäl. Skolsatsningen kan säkert ge effekt, men detta genomslag torde ske först under kommande år. En annan förklaring till nedgången kan vara en viss mättnad bland de traditionella kundgrupperna. Vi måste också räkna med att andra nyhetsprodukter Metro, Sesam mm till en del konkurrerar med 8 SIDOR. 8 SIDORs genomsnittsupplaga åren 1988-2007 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 20
Prenumerationspriset Prenumerationspriset på tidningen var 720 kronor för ett årsabonnemang, I det priset ingår bilagor och tillgång till allt material på webben. Priset har varit oförändrat sedan 2006. Året dessförinnan var priset 685 kronor. Avmattad försäljning men plusresultat Eftersom 8 SIDORs upplaga minskat något blev även prenumerationsintäkterna något lägre än året innan och stannade på ca 6,4 miljoner kronor. Med försäljning av skrifter och intäkter från nyhetstjänsten mm kom intäkterna upp till mellan 6,6 och 6,7 miljoner kronor. Se diagram tidningens intäkter nedan. Trots svagt vikande upplaga visar tidningsverksamheten i sig ett stort överkott på ca 660 000 kronor. Till stor del beror det goda resultatet på kostnadsminskningar och rationaliseringar. Efter det att hälften av kostnader och intäkter från uppdragsverksamheten förts dit minskas överskottet till 539 000 kronor. 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 8 SIDORs intäkter 1995-2007 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Prenumeranterna 8 SIDOR har läsare inom flera grupper. Fördelningen mellan kundgrupperna framgår av diagrammet nedan. Ungdomsskolan har som tidigare en stark ställning. Ca 65 procent av prenumeranterna kommer från skolan. Dagcenterverksamhet, särskolor och särskilt boende står för 11 procent 21