Centrum för lättläst. Årsredovisning. Centrum för lättläst

Transkript

1 Centrum för lättläst Årsredovisning 2005 Centrum för lättläst

2 Form: Tom Weegar

3 Innehåll: Årsredovisning 1 Om lättläst 4 Centrum för lättläst i korthet 6 Effekter av verksamheten 9 Inför framtiden 10 Kompetenscentrum 12 8 SIDOR 13 LL-förlaget 17 Lättläst-tjänsten 24 Läsombud 27 Information och marknadföring 30 Det Lätta Priset 35 Forskning m m 36 Utvecklingsarbete IT 37 Internationellt arbete 39 Administrationoch personal 41 Styrelse, direktör och revisorer 43 Kommentarer till resultat- 44 och balansräkningarna 44 Disposition 53

4 centrum för lättläst Om lättläst Vi försöker skriva enkelt och lättbegripligt men samtidigt vuxet och värdigt. Vi försöker utnyttja text och bild i förening. En lättläst text har ett gripbart innehåll och handlingen ska vara enkel att följa. Även språket bör vara enkelt och tydligt. Bilderna ska stämma överens med innehållet och stödja texten. Utformningen ska vara väl genomtänkt och presentationen luftig. Stilen ska inte vara för liten och bokstäverna ska vara lätta att tyda. Diagram: Organisationen av Centrum för lättläst Styrelse VD Adminstration Ekonomi 8 SIDOR LL-förlaget Lättläst-tjänsten Läsombud Marknadsföring Information Arbetsgrupper Läsombud 4

5 årsredovisning 2005 Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur ( ) driver sin verksamhet under namnet Centrum för lättläst Centrum för lättläst Vi är en förlagsrörelse med uppgiften att göra nyhetsinformation och litteratur tillgänglig för människor som har svårt att läsa eller som är otränade i svenska språket. Vår verksamhet grundar sig på ett beslut av en enig riksdag. Utgivningen av lättläst är en fråga om demokrati och tillgänglighet. Utgångspunkten är att alla människor har rätt till information och litteratur utifrån sina egna förutsättningar. Regeringen har fastställt stadgarna och utsett styrelsen. Till vissa delar regleras verksamheten också genom ett avtal mellan staten och stiftelsen. Vi vänder oss till alla som behöver eller vill ha något som är lättare än det vanliga utbudet. Det kan gälla barn, ungdomar och vuxna som har lässvårigheter eller är ovana läsare. Här finns personer med utvecklingsstörning, autism eller afasi, barndomsdöva, personer med dyslexi eller andra former av läs- och skrivsvårigheter, personer med psykiska problem, personer med demens samt invandrare, skolbarn och vuxna med brister i utbildningen. Vi ger ut en lättläst nyhetstidning 8 SIDOR och svarar för utgivningen av lättlästa böcker, s k LL-böcker. En aktiv marknadsföring utgör en viktig del av arbetet. Förutom den rena förlagsverksamheten bedriver vi i samarbete med andra ett arbete med läsombud, som framför allt handlar om lässtimulering. Vidare har vi en uppdragsverksamhet LL-tjänsten som gör lättlästa textbearbetningar åt andra. Vi har även kurser att skriva lättläst. Vi strävar efter att delta i forsknings- och utvecklingsarbete, bl a i fråga om hur modern informationsteknik kan anpassas till exempelvis personer med utvecklingsstörning. För att uppmärksamma goda insatser som görs för att förbättra begripligheten på något område har vi instiftat Det Lätta Priset som delas ut årligen. Vi vill fungera som ett kompetenscentrum på LL-området. Vi står för kompetens och kvalitet, vi skapar tillgänglighet. Bok- och tidningsutgivningen finansieras till hälften med statliga medel. Försäljningsintäkter mm svarar för resten. Uppdragsverksamheten bedrivs helt på affärsmässiga grunder. Figuren (på föregående sida) visar hur verksamheten är organiserad. 5

6 centrum för lättläst 2005 i korthet Verksamhetsåret 2005 har präglats av å ena sidan försäljningsframgångar och framtidstro och å andra sidan betydande ekonomiska svårigheter. Samtidigt har arbetet med att göra verksamheten mer forsknings-orienterad och mer integrerad fortsatt. Förberedelsearbetet med att skapa en kommunikationsenhet för att ta ett mer samlat grepp över marknadsinriktade frågor har pågått under året. Tidnings- och bokutgivningen har varit av samma omfattning som tidigare år. Inom ramen för ett forskningsprojekt har läsombudsmodellen testats för äldre personer med demens. Lättläst-tjänstens uppdragsverksamhet med bearbetningstjänster och kurser har utvecklats vidare genom en mer systematisk marknadsbearbetning. Insäljningsarbetet har givit mycket bra resultat och visar att det finns en betydande marknad för sådana tjänster. Prioriterat under året Viktiga uppgifter har självklar varit att fortsätta bredda utgivningen och öka läsaranpassningen samt svara för en god information och marknadsföring av verksamheten. Att ambitionerna i utgivningen har hållits på en måttlig nivå förklaras av begränsade resurser och osäkerhet om försäljningsintäkternas utveckling. Det har hindrat större satsningar. En extra ansträngning har dock gjorts för att marknadsföra Lättläst-tjänsten ytterligare. Vid sidan av utgivningsverksamheten har angelägna uppgifter varit fortsatt utveckling av verksamheten som kompetenscenter på lättlästområdet. Produktion, kommunikation, forskning och utvecklingsarbete är alla viktiga delar i detta. En angelägen uppgift under året har varit att arbeta vidare med frågor om helhetssyn kring verksamhetens olika delar och förbereda uppbyggnaden av kommunikationsenheten. Ett syfte med detta är att ta ett mer samlat grepp över marknadsföringen för att kunna föra ut budskapen om lättläst mer effektivt. Forskarkontakter ser vi som en hörnsten i ett kompetenscenter. Ökad forskning på lättlästområdet är angelägen för att få ökade kunskaper om det lättlästa språket, om olika målgruppers behov mm. Endast därigenom får verksamheten en stabil grund att stå på. Under året har ett vetenskapligt råd bildats och planer finns på ett forsknings- och omvärldssekretariat liksom ett forskarnätverk. Under året har förberedelser inför en internationell forskarkonferens om lättläst har gjorts. Ett vetenskapligt råd för frågor om lättläst bestående av några forskare har bildats. Ett planerat forsknings- och omvärldssekretariat för bevakning av sådana frågor har dock inte kunnat inrättas. Elektroniska medier spelar en allt större roll. Information och kundkontakter över webben blir allt vanligare. Utvecklingsarbete när det gäller nya medier har av brist på resurser fått hållas på sparlåga. 6

7 årsredovisning 2005 Visst utvecklingsarbete med webbmediet har bedrivits. Andra angelägna projekt på detta område, som t ex webb-tv och multimediaproduktioner, har inte kunnat genomföras. Samarbeten och allianser med andra verksamheter ser vi som ett sätt att utveckla verksamheten och nå ut bättre. Även internationella kontakter är också ett led i utvecklingen till ett kompetenscenter. Initiativ har på olika sätt tagits på dessa områden. Internationella kontakter och samarbeten har fortsatt, bl a har ett internationellt nätverk för lättläst bildats på svenskt initiativ. Vi har hos regeringen tidigare begärt en ny utformning av stadgarna och dessa diskussioner har förts bland annat mot bakgrund av de förändringar som skett i omvärlden under de gångna 20 åren både på medieområdet och i fråga om synen på olika funktionshinder och studier avseende läsförmågan. En ansökan om stadgeändring genom permutation hos Kammarkollegiet har dock avslagits. Ekonomiska villkor Efter en ganska trög försäljning under våren tog försäljningen fart under höstmånaderna och både LL-förlaget och Lättläst-tjänsten uppnådde goda försäljningsresultat. Tidningsprenumerationerna blev något lägre än förväntat. Samtidigt som försäljningsresultaten i sin helhet varit goda och marknadsbearbetningen fortsatt har verksamheten under hela året varit drabbad av ekonomiska problem. Delårsresultaten har visat på stora underskott och periodvis har kapitalet varit kraftigt reducerat. De ekonomiska problemen hänger till stor del samman med produktionsförutsättningarna, särskilt gäller detta bokutgivningen. Intäkter och kostnader är mycket ojämnt fördelade över året och det gör det svårt att skapa balans i ekonomin. I början av varje vår- och höstperiod står verksamheten inför stora utgifter, inte minst för kostnader inom bokproduktionen. Under sommaren är intäkterna mycket blygsamma. En betydande del av försäljningen sker först under senhösten. I en mindre verksamhet som vår får sådana förhållanden stora effekter. Ekonomin påverkas också starkt av en del tillgångar och skulder i balansräkningen såsom lagervärdet, värdet av pågående bokprojekt, prenumerationsskuldens storlek och även semsterlöneskuldens storlek. Dessa balansposter kan förändras med bortåt en miljon kronor från en tid till en annan och påverkar direkt resultatet. Inom bokproduktionen kan ett projekt pågå under några år. Nedlagda kostnader i ett pågående projekt är en tillgångspost. Det året boken tryck realiseras alla kostnader. När boken läggs i lager börjar värdet omedelbart att skrivas ned. Intäkterna från försäljningen av boken kan komma successivt under en längre period. De ekonomiska effekterna kan vara svåra att förutse och hantera. Produktionsförutsättningarna kräver egentligen en större buffert i form av kapital för att fungera smärtfritt och för att inte påverkas lika mycket av balansposternas förändring. Ökade intäkter och minskade kostnader kan också skapa bättre balans. Risken för stora underskott skapar osäkerhet och gör det svårt att planera på lång sikt. Istället för att bearbeta nya marknader som skulle kunna leda till större försäljning tvingas vi in i en situation där neddragningar och besparingar måste diskuteras. God försäljning trots allt Under en stor del av året låg försäljningen på 7

8 centrum för lättläst en ganska låg nivå och under förväntningarna. Kvartalsboksluten visade på stora underskott, i betydande utsträckning också till följd av förändringar av poster i balansräkningen. Försäljningen repade sig under årets senare del och sammantaget blev försäljningen under 2005 trots allt god. Bokförsäljningen slog rekord. Bokförlagets sammanlagda intäkter blev mellan 5,8 och 5,9 miljoner kronor. Med fakturerade kostnader blev intäkterna närmare 6,2 miljoner kronor. Uppdragsintäkterna blev också goda och nådde ca 1,7 miljoner kronor, vilket är på ungefär samma nivå som året innan, en mindre ökning dock. Det finns sannolikt en betydande potential för uppdragsverksamheten. Prenumerationsintäkterna minskade dock jämfört med året innan och stannade på ca 6,6 miljoner kronor, vilket var något lägre än förväntat. Totalt nådde de egna intäkterna upp till närmare 14,7 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning med ca 0,7 procent trots att inga priser höjdes under året. Tillsammans med det statliga anslaget blev intäkterna nästan 30 miljoner kronor. Kostnaderna uppgick till drygt 30,3 miljoner kronor. Det var en ökning med ca 1,8 procent, vilket motsvarar förväntade pris- och löneökningar. Resultatet minus kronor Trots god försäljning blev årets resultat ett underskott på kronor. Under årens lopp har vi ett antal gånger tvingats konstatera ett minusresultat. Vi har återigen en situation där vi behöver skapa balans i ekonomin. Om vi inte kan räkna med högre intäkter eller förstärkt kapital återstår besparingar och neddragningar för att få ner kostnaderna. 8

9 årsredovisning 2005 Effekter av verksamheten Centrum för lättläst är förlagsverksamhet av mindre omfattning. År 2005 hade hela verksamheten en budgetomslutning på ca 30 miljoner kronor. Effekterna av verksamheten är dock större än vad man i förstone kan tro. Några exempel kan belysa detta. Undersökningar som gjorts tyder på att nyhetstidningen 8 SIDOR varje vecka läses av omkring personer. Fram till dags dato har omkring 750 titlar av lättlästa böcker givits ut och under ett år levererar vi cirka böcker till kunderna. Inom läsombudsverksamheten är över personer engagerade runt om i landet. Allt fler kommuner, myndigheter och företag har insett behovet av att göra sin information mera lättbegriplig både för funktionshindrade och inte minst för den breda allmänheten. Som redan nämnts är vår verksamhet i grunden en fråga om demokrati och tillgänglighet. Ett övergripande mål enligt regleringsbrevet från regeringen är att vi liksom andra verksamheter med statligt stöd ska främja en samhällsutveckling som kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft som därigenom bidrar till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Både utgivningen, konsultverksamheten, läsombudsverksamheten och det utåtriktade arbetet i övrigt anser vi bidrar till att främja en utveckling mot social jämlikhet med respekt och tolerans för bland annat olika etnisk eller kulturell bakgrund. Nyhetsinformationen skapar sannolikt större förståelse för olika företeelser i samhället och i bokutgivningen har ämnen som rasism, olika etniska grupper mm tagits upp. Den lättlästa utgivningen har en självklar plats när det gäller att nå ut med information och litteratur till olika grupper som är kulturellt eftersatta och resurssvaga. Vi ser också att lättläst material fungerar bra i sammanhang som handlar om att stärka demokratin och verka för integration. Den svenska LL-verksamheten är världsledande och har på olika sätt uppmärksammats i internationella sammanhang, inte minst som en förebild. Idag finns viss verksamhet i ungefär tio andra länder och ett seriöst intresse i ytterligare 7-8 länder. Praktiskt taget alla har inspirerats av den svenska verksamheten. Ett internationellt nätverk håller på att byggas upp. 9

10 centrum för lättläst Inför framtiden Lättläst vårt varumärke Lättläst material fungerar bra för flera olika grupper och de kan nås genom olika kanaler. Vi har hittills nått ut till en rätt begränsad sektor av samhället, framför allt till skolvärlden, biblioteken och omsorgen. Utanför denna krets är vi fortfarande ganska okända. Behoven är dock större än man kan tro. Studier har visat att procent av den vuxna befolkningen inte har den läsförmåga som man förväntas ha när man går ut grundskolans niondeklass. Vi kan anta att åtminstone 7-8 procent skulle ha glädje av vår utgivning. Ska vi nå ännu fler kan det bli nödvändigt att även produkterna utvecklas vidare. Arbetet med att marknadsföra begreppet lättläst fortsätter därför. Genom att göra lättläst känt i vidare kretsar, att tydliggöra vad lättläst står för, peka på bredden i utgivningen och visa att lättläst kan vara till nytta för många som har lässvårigheter eller begränsad läsförmåga läggs en grund för att nå ut till nya kundgrupper med försäljningsinriktade aktiviteter. Endast genom en större marknad kan försäljningen öka mer markant. Självklart kommer vi även i fortsättningen att ha både utgivning och informationsinsatser för att nå de grupper som vi tar särskild hänsyn till, däribland personer med utvecklingsstörning. Nå ut bredare ökad kunskap Läs- och skrivsvårigheter av olika slag har på senare tid uppmärksammats allt mer inom skolan, i massmedia och i föreningslivet. Behovet av lättläst material och andra insatser har lyfts fram i ljuset. Intresset för vår utgivning har ökat och verksamheten är idag respekterad på ett annat sätt än tidigare. Myndigheter, organisationer och företag söker vårt samarbete. Det tyder på att det finns goda utvecklingsmöjligheter på LL-området och fortfarande återstår mycket att göra. Vi kommer att lägga ökad vikt vid att hitta fruktbara samarbetsformer med andra verksamheter. Ökad forskning kan ge LL-verksamheten en ännu bättre grund att stå på. Också den moderna tekniken ger nya möjligheter att arbeta med lättläst och lättförståelig information och läsupple- 10

11 årsredovisning 2005 velser. Inte minst kan detta ge möjligheter att utveckla material för personer med särskilda behov. För att kunna utveckla verksamheten är det nödvändigt att vi når ut till fler grupper och att försäljningsintäkterna ökar. Den bearbetning av en större marknad som startats måste fortsätta. Vi måste också kunna möta behoven från alla de läsargrupper som kan ha nytta av lättläst. Det innebär i så fall att vi bör kunna producera lättläst på flera nivåer. Stärkt finansiering balans i ekonomin Allt eftersom verksamheten ökar i omfattning svarar ett anslag på nuvarande nivå för en allt mindre del av finansieringen. Enbart försäljningsökningar täcker inte alla de kostnader som en expanderande verksamhet för med sig. Den prissättning som vi funnit rimlig med tanke på att många av våra köpare är ekonomiskt svaga ger inte tillräckliga marginaler vid de försäljningsvolymer som här är aktuella. Västentligt högre priser skulle innebära att många av våra köpare delvis givna enligt uppdraget skulle stängas ute från vår produktion. Det är en ekvation som är svår att få att gå ihop. Finansieringen behöver stärkas. Utökad verksamhet leder till högre distributionskostnader, större royaltykostnader mm. Finansieringen behöver stärkas även i andra led, framför allt krävs medel till utvecklingsprojekt, inte minst teknikutveckling som skulle vara till gagn för grupper med särskilda behov. Läsfrämjande insatser är för övrigt ett ansvar för flera aktörer, inte enbart Centrum för lättläst. En verksamhet med läsombud borde kunna stöttas med särskilda anslag. De former av extern finansiering som vi själva kan medverka till, t ex samarbetsavtal, sponsring och särskilda bidrag, är temporära och osäkra och inriktade på speciella projekt. Om vi inte kan räkna med högre kapital eller större anslag eller hoppas på ökad försäljning, måste vi göra besparingar och nedskärningar för att få balans i ekonomin. 11

12 centrum för lättläst Kompetenscentrum Målsättning Målet är att verksamheten ska bli ett tongivande kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Utveckling och sammanfattande analys De olika delarna i verksamheten fyller alla viktiga funktioner i ett kompetenscentrum. Produktion och kommunikation är lika viktiga delar. Utgivningen omfattar numera produkter med bredd och variation och i många fall på olika nivåer av lättläst. På senare år har uppdragsverksamheten Lättläst-tjänsten fått en mer framträdande roll och bör kunna utvecklas mera. Utvecklingsarbete med andra medier, framför allt IT, bör fortsätta. Under senare tid har kontakterna över webben fått en allt större betydelse. I rollen som kompetenscenter ligger att vi ska uppfattas som det bästa alternativet när det gäller lättläst. Grundläggande för att nå ut med information och nå goda försäljningsresultat är att läsarna och deras förmedlare inser behovet av lättläst och att de lättlästa produkterna fyller en funktion. För att stärka information och marknadsföring bör vi sträva efter mer integrerad kommunikation i verksamheten. Ett sätt har varit att att samordna insatserna inom läsombud och marknadsföring inom en kommunikationsenhet. Ett kompetenscenter bör ha en tydlig forskningsanknytning och ha en god omvärldsbevakning. Vi bör fungera som en kunskapsbank på LL-området. Forskningsrön bör ställas samman och ny forskning komma till. Ett vetenskapligt råd har bildats och andra förberedelser gjorts. Vi bör också bedriva ett aktivt kvalitetsarbete för att kunna utvärdera vår egen verksamhet. Vi ska inte bara göra bra saker utan även rätt saker. Vi bör få in synpunkter på LL-utgivningen inte bara från kunder utan även från personer utanför denna krets, t ex genom fokusgrupper. Arbete med att utforma kvalitetsprogram har påbörjats. Vi avser också att utveckla ett väl fungerande nätverk till andra verksamheter, i lämpliga fall försöka utveckla samarbetsformer och skapa allianser. Vi ska också fortsättningsvis vara öppna för internationellt samarbete. Måluppfyllelse Vår roll som kompetenscentrum bör utvecklas mera. Det förutsätter ytterligare utvecklingsarbete vad gäller nya medier, forskarkontakter och ännu bättre kontakt med kunderna mm. Vi bör också utveckla samarbetsformer mera. 12

13 årsredovisning SIDOR Målsättning Målsättningen för året har varit att öka upplagan och att utveckla läsaranpassningen av 8 SIDOR. Utgivning 8 SIDOR har funnits som nyhetstidningen i över 20 år, det första numret av tidningen kom ut Den tryckta tidningen kommer ut en gång i veckan och innehåller samma typ av nyheter som vanliga dagstidningar, men presenterade på ett lättläst och lättfattligt sätt. Under året gavs 52 nummer av papperstidningen ut. 8 SIDOR innehåller ungefär tio gånger om året också en sektion med fyra extra sidor, oftast som en form av temanummer. En stor årlig nutidsorientering trycks och skickas ut i oktober. Till utgivningen hör även en skriftserie. Under året gavs två nya skrifter ut i serien. 8 SIDORs nyhetstidning på webben uppdateras varje vardag i veckan, det har inneburit ca 250 utgåvor av nätupplagan. Läsare får där också möjlighet att söka sig fram i 8 SIDORs artikelregister. Webbtidningen har fått alltfler läsare under åren. Den används dagligen av olika läsargrupper, framför allt i skolor och inom invandrarundervisningen. Under året startades även en daglig blogg på webben. Centrum för lättlästs hemsida på Internet hade ca besök under året, eller i genomsnitt ca 900 besök per dag. Den populäraste platsen är 8 SIDORs nyheter. Utvecklingsarbete mm Utvecklingen av tidningen har under de senaste åren i stor utsträckning varit knuten till webbtidningen. Den stora satsningen har varit Bonuswebben. Bonuswebben är en avdelning av 8 SIDOR som tagits fram helt utan extra resurser. Till Bonuswebben har skrivits 300 artiklar om världens länder och om stora organisationer som t ex FN, där finns en rad faktaartiklar och varje vardag görs en självrättande nutidsorientering. Bonuswebben innehåller även en illustrerad receptbok med 25 lättlästa matrecept. Bonuswebben premierar betalande läsare. Endast prenumeranterna på den tryckta tidningen kan komma nå Bonuswebben. Den ger viktiga faktabakgrunder som inte får plats i den tryckta tidningen men den ger även förnöjelsematerial. Sedan en tid tillbaka finns en läsaravdelning på Bonuswebben. Där kan läsarna själva göra en 13

14 centrum för lättläst webbtidning som kommer att ligga på 8 SIDORS hemsida och är åtkomlig för alla prenumeranter. Under året har avdelningen utvecklats till ett utrymme även för personliga dagböcker och tyckanden. Detta för att göra det lättare för läsarna att våga skriva och låta publicera sig. Detta är också ett led i läsaranspassningen. Utvecklingen av internetutgåvan av 8 SIDOR har gjort det enklare att hitta både nya och gamla artiklar. Internettidningen är sedan något år försedd med ljud. Det innebär att särskilt lässvaga kan få texterna upplästa av en syntetisk röst. Brist på resurser har inneburit att det inte heller detta år har varit möjligt att göra försök med t ex webb-tv, vilket skulle innebära ytterligare möjligheter till läsaranpassning med ljud och rörliga bilder i anslutning till nyhetsmaterialet på nätet. Nyhetstjänst Nyhetstjänsten innebär att SIDOR säljer lättlästa nyhetssammanfattningar veckovis till andra dagstidningar. Under året marknadsfördes tjänsten mer aktivt till lokala och regionala tidningar runtom i landet. En ny kund har tillkommit och nu abonnerar fyra andra dagstidningar på nyhetssammanfattningar, Nerikes Allehanda, Nya Wermlands Tidningen, Länstidningen i Östersund och Västerbottens-Kuriren. Vikande upplaga men plusresultat 8 SIDORs upplaga fortsatte att minska något under år Under hösten avstannade minskningen och upplagan stabiliserade sig på ca exemplar. Toppnoteringen låg på drygt exemplar, vilket är en minskning med ca 650 exemplar eller drygt 5 procent. Det är en större minskning än vad vi hade räknat med. Det har under året inte varit möjligt att bryta den nedåtgående trenden. Upplageminskningen kan bero på att stora prenumerantgrupper som skolor gjort inbesparingar av ekonomiska skäl. Eftersom skolan är så dominerande får neddragningar där stora konsekvenser för upplagan. Ett annat faktum som sannolikt inverkat är att år 2005 i mångt och mycket varit ett mellanår utan allmänna val, folkomröstningar och liknande händelser som normalt skapar ett intresse för att prenumerera på 8 SIDOR. En annan förklaring kan vara en viss mättnad bland de traditionella kundgrupperna. Vi måste också räkna med att andra nyhetsprodukter Metro, Sesam m m till en del konkurrerar med 8 SIDOR. Utvecklingen från år 1989 till 2005 framgår av diagrammet på sidan SIDORs intäkter minskade märkbart under 2005 och blev drygt 6,6 miljoner kronor med försäljning av skrifter och intäkter från nyhetstjänsten. Det är lägre än föregående år. Samtidigt som intäkterna sjönk minskades tryckkostnaderna rejält. Tidningsverksamheten redovisar ett resultat på kronor efter det att kostnader och intäkter från övriga delar av Centrum för lättläst förts dit. Se diagram över 8 SIDORs prenumerationsintäkter på sidan 16. Prenumeranterna 8 SIDOR har läsare inom flera grupper. Ungdomsskolan har som tidigare en stark ställning. Ca 65 procent av prenumeranterna kommer från skolan. Dagcenterverksamhet, särskolor och särskilt boende står för 11 procent av abonnemangen. En del av dessa prenumerationer är i princip att betrakta som privata abonnemang. Övriga prenumerationer som går direkt till privatpersoner är i storleksordningen 9-10 procent. Därutöver är det 14

15 årsredovisning 2005 framför allt vuxenundervisning av olika slag samt bibliotek som framträder. Undersökningar som gjorts har visat att 8 SI- DORs prenumeranter är relativt jämnt fördelade över hela landet med hänsyn tagen till befolkningsunderlaget. Vissa effekter av ombudsverksamheten kan dock konstateras. Det är något bättre täckning i de län där det finns läsombud. Se diagram över 8 SIDORs kundgrupper 2005 på sidan % nöjda läsare För att få ytterligare kunskap om läsarnas synpunkter och bra underlag för en fortsatt läsaranpassning genomförs med jämna mellanrum intervjuundersökningar bland 8 SIDORs läsare. Undersökningarna görs bland ett slumpmässigt urval av prenumeranterna. Den senaste genomfördes Undersökningarna har varje gång visat att prenumeranterna är nöjda eller mycket nöjda med tidningens kvalitet och svårighetsnivå. En stor andel säger sig också läsa allt i tidningen. Det som läsarna tycker är särskilt bra med 8 SIDOR är det lätta språket, den konkreta framställningen och nyhetsurvalet. Man uppskattar också bilderna i tidningen och att layouten är tydlig. Sammanfattningsvis anser 98 procent av de intervjuade att tidningen är bra eller mycket bra. De kritiska synpunkter som finns är att tidningen är för tunn, kommer för sällan och är för dyr. Läsarundersökningarna visar också på att 8 SIDOR har betydligt större läsekrets än vad antalet prenumerationer anger. Varje nummer läses av i genomsnitt drygt 10 personer, dvs läsekretsen är ungefär personer. Dessa läsare tillhör i stor utsträckning två grupper, nämligen barn, ungdomar och invandrare som möter 8 SIDOR i skolan samt personer med utvecklingsstörning som läser 8 SIDOR framför allt i grupper av olika slag. Måluppfyllelse Sammanfattningsvis har målen för utgivningen uppfyllts. Utgivningen har hållits på en planerad nivå. Ytterligare ansträngningar för att öka läsaranpassningen har gjorts, inte minst gäller detta i fråga om nätupplagan. Försök med Webb- TV har dock inte varit möjligt att genomföra. Upplagemålen har inte uppnåtts. Upplagan har minskat vilket snart kan bli ett problem om det visar sig vara bestående. Diagram över 8 SIDORs upplaga

16 centrum för lättläst Diagram över 8 SIDORs prenumerationsintäkter Diagram över 8 SIDORs kundgrupper % 6% 3% 9% Ungdomsskolan Utvecklingsstörda personers boenden, arbeten, skolor Privatpersoner Bibliotek Vuxenutbildning 11% Annat 65% 16

17 årsredovisning 2005 LL-förlaget Målsättning En övergripande målsättning har varit att bredda utgivningen i fråga om svårighetsnivåer och genrer. En särskild målsättning för det gångna året har att satsa på bredare titlar när det gäller barn och ungdom, ge ut ca 30 titlar samt sträva efter att bryta den nedgående trenden när det gäller försäljningen. Svårighetsnivåer och genrer LL-förlaget strävar efter en varierad utgivning inom en rad genrer, romaner, deckare, barnböcker, faktaböcker mm. LL-böckerna finns numera indelade i tre nivåer; mycket lätta bildbaserade berättelser med korta meningar och enkla ord (nivå 1), böcker med enkel handling, ofta med bilder (nivå 2) samt bearbetade klassiker och andra textböcker med längre kapitel och många gånger utan bilder (nivå 3). Böcker med mycket bilder och lite text vänder sig främst till läsare med utvecklingsstörning men även till exempelvis lågutbildade invandrare från andra språkområden. LL-böcker med mera text vänder sig till en bredare publik men även dessa böcker kan mycket väl komma personer med utvecklingsstörning till del. Oftast är det då fråga om högläsning i grupp och då är det läsombud eller andra som förmedlar läsupplevelsen. När det gäller nivåer av lättläst ligger de flesta titlarna enligt planerna på mellannivån. Allt sammantaget är ambitionen vad gäller genrer och nivåer att alla våra läsare ska kunna hitta passande titlar, vilket också resultaten från våra utvärderingsgrupper tyder på. Målsättningen att få en god spridning på nivåerna med de flesta titlarna på mellannivån har uppfyllts genom att bearbetade klassiker och titlarna i spänningsserien håller sig inom nivå 2. Problemet är fortfarande att få titlar på den allra lättaste nivån. Utgivning, nya satsningar Förlaget gav ut 29 boktitlar, en cd-produktion och tilltryck av sju titlar samt arbetade med webbplatsen Ambitionen med en varierad utgivning har nåtts med åtta böcker för barn och ungdom och något fler skönlitterära volymer än faktaböcker. När det gäller ungdomsböcker har förlaget fortsatt att satsa på historiska berättelser och fantasy, som säljer mycket bra. Flera titlar har hamnat på 17

18 centrum för lättläst Bibliotekstjänsts urval av årets bästa böcker. I barnboksgenren har förlaget fortsatt den framgångsrika serien Barn i världen med två nya titlar. Vi kan med glädje konstatera att denna serie läses av alla våra läsarbrupper, alltså även vuxna. De har blivit mycket uppskattade av personer med utvecklingsstörning. För denna grupp har vi även gjort några speciella produktioner som t ex Vi sköter handelsträdgården, som ingår i serien Mitt jobb. Serien med bearbetade klassiker fortsätter, detta år med titlar som Jane Eyre och en nyutgåva av Greven av Monte-Cristo i två pocketvolymer. När det gäller bearbetningar är det glädjande att ha kunnat publicera Joyce Carol Oates Våldtagen bara några månader efter den svenska utgåvan. Den populära utgivningen av bearbetade titlar av Sjöwall-Wahlöös titlar har fortsatt med Mannen på taket, som också är bioaktuell. Jag-serien har fortsatt med två nya titlar, Jag, Sven Hedin och Jag, slaven Gustavus Vassa, omsorgsfullt genomillustrerade volymer, som är något av förlagets signum. En fiktiv dokumentärhistoria är Resan mot döden som utnämnts av Svensk bokkonst som en av årets 25 vackraste och mest genomarbetade böcker (visas på utställningar runt om i landet och utomlands under 2006). Roliga böcker efterfrågas alltid och därför har förlaget gjort en antologi med Per Gustavssons bästa historier, Skatten i berget. En handfull genomillustrerade fackproduktioner, som krävt mycket redaktionellt arbete, Bilar och broar, sportskor och stolar lätta designboken, Blommor året runt och Tag tåget! har visat sig passa olika typer av läsare, både äldre med demens och personer med utvecklingsstörning. En utgivning som tar upp bl a invandrares situation har tagit form i serien Mitt i Sverige. Arbete har pågått med denna serie och en titel utkommer våren Serien vänder sig inte endast till invandrare utan passar till många skilda läsarkategorier. När det gäller specialsatsningar med litteratur för dyslektiker ordnade förlaget en seminariedag för skribenter och författare. Förlaget fick in ett 80-tal manus till tävlingen Kärlek i vår tid. Det glädjande var att förlaget fick flera manus som är mycket lätta, nivå 1, alltså passande för personer med utvecklingsstörning. Flera böcker kommer att ges ut under de kommande två åren. En ambition för året var att producera en speciell serie kapitelböcker för barn med utvecklingsstörning. Detta har dock inte kunnat realiseras under året. Orsaken har främst varit att det är svårt att engagera skribenter i denna genre. Webbproduktioner och multimedia Samarbetet med Sensus kring har gått in på sitt andra år. Arbete pågår för att förbättra webbplatsen. Förhoppningsvis ska en del barnsjukdomar som funnits de två första åren upphöra och webbplatsen utvecklas mer under det kommande året. Som planerats har en cd getts ut med Per Gustavssons inläsning av Skatten i berget. En förhoppning var att producera en cd-rom till boken Kompisar, kärlek, känslor med och om personer med utvecklingsstörning. Denna produktion kunde inte genomföras eftersom det inte gick att få ekonomiskt stöd till projektet. 18

19 årsredovisning 2005 Utvärderingsgrupper Förlaget har haft två möten med förmedlare som läser med personer med utvecklingsstörning och två möten med personal som läser med äldre. Dessa möten är mycket viktiga för förlaget då vi får indikation på om vi tänkt rätt eller fel när det gäller produktionerna och vad som krävs för att böcker ska bli angelägna för just dessa läsare. Det ger också goda idéer och uppslag till nya ämnen och inriktningar. Genomgångar direkt med läsare har vi haft med en grupp särskoleelever i åldern år och med elever med läs- och skrivsvårigheter, därav några med dyslexi, från en folkhögskola, Här är det den direkta kontakten med läsarna själva som är mycket inspirerande. Det är viktigt att få ta del av hur böcker kan upplevas olika av olika människor. Alla dessa möten dokumenteras skriftligt. Dessutom har förlaget träffat särskolelärare från två olika skolor för att informera sig om vilket behov dessa elever har när det gäller litteratur. Samarbete och intresse från utlandet Göteborgs stadsbibliotek köpte in över exemplar av Hans Petersons Staden brinner för att dela ut till alla tredjeklassare. Stadsmuseet har sedan följt upp med visningar kring branden. Vid Bokmässan i oktober samarbetade förlaget i två seminarier med Sven Hedinsällskapet kring boken Jag, Sven Hedin och med Ergonomidesigngruppen kring Lätta Designboken. Diskussioner har förts med Arbetets museum som under nästa år kommer att ställa ut bilderna ur Matlådan multikulti. En titel har sålts till Danmark, Niklas Korgs Draksvärdet. Optioner har dock tagits på många fler böcker bl a från Holland och Finland och några av dessa kommer att säljas under Priser och upplagor Ambitionen har varit att ha en bra spridning med både billiga böcker och mer påkostade och rikt illustrerade böcker. Lättpocketböckerna ligger på 35 kr och övriga pocketböcker på 60 kr. Barnoch ungdomsböckerna har ett pris på kr, och de flesta fackböcker runt 195 kr. Broar och bilar, sportskor och stolar lätta designboken är den dyraste boken med priset 285 kr. Det relativt höga priset är ett undantag som motiverades av de höga kostnaderna för produktionen. Trots priset har volymen sålt mycket bra och är den bok som fått överlägset flest recensioner i en bred press. Konsumentpriset låg i genomsnitt på 136 kr, alltså avsevärt lägre än föregående år då det var 144 kr. Detta beror på att betydligt fler volymer än tidigare har getts ut i pocketformat. Man kan också se detta som ett sätt öka böckernas tillgänglighet. När det gäller upplagor ligger liksom tidigare böckerna i serien med lättpocket i topp med ex, därnäst kommer de återberättade klassikerna som trycks i ex. Titlarna i serien Unga läsare varierar från ex. De nischade böckerna för personer med utvecklingsstörning trycks endast i ex. Genomsnittsupplagan för en LL-bok hamnar på exemplar. Rekordförsäljning Försäljningen av böcker uppgick till mer än 5,8 miljoner kronor, rekordförsäljning och klart över budget. De sammanlagda intäkterna, inklusive fakturerade portoavgifter mm uppgick till närmare 6,2 miljoner kronor. Det slutliga resultatet för bokförlaget innebar dock ett underskott på ca kronor efter det att kostnader och intäkter från övriga delar av Centrum för lättläst lagts till. Resultatet påverkas 19

20 centrum för lättläst som redan nämnts av värdet på lager och pågående projekt mm. Värdet på dessa tillgångsposter har minskat något under året. Resultatet påverkas även av ganska höga royaltykostnader. Vilka köper LL-böcker? De stora kundgrupperna finns inom skolan, biblioteken och bokhandeln. Det finns ett stort intresse från skolan och annan undervisning. Många lärare efterfrågar lättlästa böcker. Det gäller lärare i grundskolan och särskolan, lärare som arbetar inom vissa program på gymnasieskolan, lärare inom invandrarundervisning, på folkhögskolor, komvux med flera. För att nå utanför denna krets av förmedlare och nå nya målgrupper behövs en allmän satsning på lättläst som företeelse. LL-förlaget har närmare aktiva kunder och dessa kunder kommer under året in med sammanlagt ca beställningar. I genomsnitt består en order av 10 böcker till ett värde av cirka 900 kronor. Några stora kunder dominerar, främst Bibliotekstjänst AB. Övriga större kunder, bokhandeln och biblioteken, handlar för mellan och kronor per år. Privatpersoner köper för i genomsnitt 340 kronor. Vi kan glädjande nog konstatera att bibliotek och skolor som förra året minskade sina inköp nu till stor del återtagit sin ställning. Tillsammans svarade skolor och bibliotek för 54 procent av inköpen. En betydande del av försäljningen går numera också via de traditionella bokhandlarna. Försäljningen via denna kanal har ökat under senare år. Återförsäljarna i bokhandeln som stod för 33 procent av de sammanlagda inköpen. Det är svårt att ange en siffra på andelen privatpersoner som köper LL-böcker. En hel del privatpersoner gör sina inköp från vår postorder-bokhandel, en del handlar sannolikt också i vanliga bokhandeln eller via bokhandlare på nätet. Även de som finns i särskilt boende inom omsorgen är att betrakta som privata kunder. Diagrammen på sidan visar hur bokförsäljningen har utvecklats och hur den är fördelad mellan olika kundgrupper. Vad säljer bäst? I tabellerna som följer på sidan 23 redovisas statistik över försäljningen av LL-böcker, dels de mest sålda LL-böckerna totalt och dels försäljningen för olika genrer. LL-böcker är inga färskvaror. En hel del böcker säljer bra över en längre tid. Backlistförsäljningen står för mer än hälften av ett års intäkter. Liksom tidigare år toppas listan över de bäst säljande böckerna av Henning Mankells deckare i lättpocket Fotografens död som har nu sålts i över exemplar. Därefter kommer Ondskan av Jan Guillou i LL-version och klassikern Anne Franks dagbok. Man kan konstatera att det är skönlitterära böcker och framför allt bearbetningar av kända verk som totalt sett säljer bäst. Nyskrivna böcker i den historiska serien säljer också bra. De bäst säljande böckerna har alla givit ett nettoöverskott om man bortser från personal- och marknadsföringskostnader. En sammanställning över de sex böcker som såldes bäst under år 2005 toppas av ungdomsboken Det mystiska skeppet som under året såldes i mer än exemplar. Bland övriga böcker som såldes bäst under året är två lättpocket, två bearbetningar och en faktabock den ganska påkostade boken om design. Listar vi upp de sex bäst säljande faktaböckerna ser vi att ämnena är skiftande, från historia till vardagsjuridik och samtidsskildringar. Dessa 20

21 årsredovisning 2005 har alla nått över exemplar och den bäst säljande nästan exemplar. Man kan av den redovisade statistiken inte dra några långtgående slutsatser om prisets betydelse för försäljningen. Bland de böcker som säljs bäst finns några av de billigaste pocketböckerna, men där finns även illustrerade böcker med hårda pärmar till genomsnittligt pris och där finns några av de dyrare produktionerna designboken. Vi kan även notera att bruttointäkten från försäljningen av ca exemplar av designboken på ca kronor motsvarar bruttointäkten från försäljningen av exemplar av en lättpocket för 35 kronor. Det ger en illustration till vilka volymer vi har att laborera med. Även om många titlar kan ut till en relativt bred publik, och rent av har möjlighet att betala sina egna produktionskostnader så är det viktigt att hålla i minnet att andra titlar är mer inriktade på en klart avgränsad målgrupp, som exempelvis personer med utvecklingsstörning. Denna typ av böcker har inte samma chans att nå en god försäljning. Under ett år säljs kanske ett par hundra. Någon enstaka kan över en period av flera år nå över 2 000, några en försäljning mellan och exemplar, medan andra inte säljer mycket mer än 500 exemplarsammanlagt. För den avsedda gruppen kan dock dessa böcker vara mycket angelägna. Titlarna i tabellen längst ned på sidan 23 är nivå 1-böcker och exempel på berättelser utformade särskilt med tanke på utvecklingsstörda läsare. Alla dessa böcker gavs ut för flera år sedan. Måluppfyllelse Utgivningen har haft den variation och bredd, både när det gäller genrer och svårighetsnivåer, som har varit målsättningen. Antalet produktioner blev något fler än planerat. Försäljningen har nått över målet och en ökningjämfört med föregående år. Även utvärderingsarbetet har varit mer omfattande än tidigare år. Diagram: Intäkter LL-förlaget

22 centrum för lättläst Diagram: Försäljning kundgrupper Bibliotek Skolan Privatpersoner Omsorgen Bokhandel Vuxenutbildning Övriga Diagram: Antal LL-böcker per kundgrupp (procent) 4% 2% 28% 33% Bibliotek Skolan Privatpersoner Omsorgen Bokhandel Vuxenutbildning Övriga 3% 26% 4% 22

23 årsredovisning 2005 Tabell: De fem mest sålda LL-böckerna totalt Författare Titel Typ/Genre Antal sålda ex Pris Mankell Fotografens död Lättpocket kr Guillou Ondskan Bearbetning kr Frank Anne Franks dagbok Bearbetning kr Mankell Mannen på stranden Lättpocket kr Fogelström Mina drömmars stad Bearbetning kr Tabell: De sex mest sålda LL-böckerna 2005 Författare Titel Typ/Genre Antal sålda ex Pris Krogh Det mystiska skeppet Ungdom kr Brylla Den mystiska bilen Lättpocket kr Sjöwall-Wahlöö Mannen på taket Bearbetning kr Mankell Mannen på stranden Lättpocket kr Lundahl Bilar, broar... design Fakta kr Bronte Jane Eyre Bearbetning kr Tabell: De sex mest sålda faktaböckerna totalt Författare Titel Typ/Genre Antal sålda ex Pris Peterson Jag, Gustav Vasa Historia kr Killander Lättlästa lagar Juridik kr Persson Jag bröt med nazismen Samhälle kr Peterson Jag, Karl XII Historia kr Peterson Jag, Kristina Historia kr Lindqvist & Schildt Festa och fira Handbok kr Tabell: De mest sålda böckerna för personer med utvecklingsstörning Författare Titel Typ/Genre Antal sålda ex Andersson Patriks kokbok I Kokbok Killander Rätt sätt Fakta Andersson Patriks kokbok II Kokbok Abelin De röda skorna Bildberätt Karlsson Oj, vad känder Bildberätt Thorsén Pommac och p-piller Fakta

24 centrum för lättläst Lättläst-tjänsten Målsättning De viktigaste övergripande målen för 2005 var att arbeta offensivt med att utveckla och marknadsföra Lättläst-tjänsten utifrån en konkret strategi samt att uppnå positivt nettoresultat. Verksamheten plusresultat Lättläst-tjänsten är en affärsdrivande gren vid Centrum för lättläst. Lättläst-tjänsten gör på uppdrag lättlästa bearbetningar av samhällsinformation och erbjuder kurser och föreläsningar i att skriva lättläst. Försäljningen blev 1,7 miljoner kronor, vilket innebar en ökning med 5 procent jämfört med året innan. Omsättningsmålet uppnåddes. Bearbetningar och konsultationer svarade för ca 1,25 miljoner kronor, kursverksamheten lite mindre än kronor. Bruttoresultatet blev ett överskott på kronor. Även efter interndebitering för omkostnader ger det en nettovinst. Sammanlagt utfördes mer än bearbetnings- och konsultationstimmar under året vilket är mer än tidigare år. Fler kursledare och frilansande bearbetare har engagerats vilket ger verksamheten ytterligare bredd. Det som präglade året var en stor marknadsföringssatsning av tjänsten. För att bedriva insäljningsarbetet projektanställdes en person på heltid under tre månader. Under hösten kontaktade vi sammanlagt 70- talet myndigheter och organisationer. Detta resulterade i 30-talet inbokade kundmöten och tre större informationsmöten. Vi fick uppdrag från 16 myndigheter varav några stora jobb års arbete lade grunden för vårt fortsatta utvecklings- och marknadsföringsarbete. Under 2005 hade Lättläst-tjänsten 114 olika kunder. Dessa kunder beställde 124 bearbetnings- och granskningsuppdrag samt 21 utbildningsdagar och föreläsare. Vi ser att flera av våra kunder har beställt både bearbetningar och kurser. Några kunder har vi haft ett omfattande och långtgående samarbete med under året. De flesta av våra kunder kommer från kommuner och myndigheter/statliga verk. 70 procent av kunderna 2005 var nya kunder som inte tidi- 24

25 årsredovisning 2005 gare anlitat LL-tjänsten. Tendensen från tidigare år med mer webb-baserad information håller i sig. Vi får allt fler beställningar som fokuserar på lättläst information på webben både när det gäller bearbetningar och i form av inriktningen påkurser. Vår marknadsföringssatsning under hösten fokuserade helt och håller på webben, vilket visade sig vara en bra strategi. Bearbetningar Bearbetningarna ökade även detta år. Intäktsökningen är ett direkt resultat av den satsning på marknadsföring som gjordes under hösten. Arbetsbelastningen har varit hög, främst under hösten, men vi har klarat att leverera de uppdrag vi åtagit oss på ett tillfredsställande sätt. Under året har vi haft löpande avtal med Karlstad kommun om lättlästa kommunstyrelsebeslut, Kalmar läns landsting om lättlästa sidor i hushållstidningen Salvia samt med Västra Götalandsregionen och deras tidning Regionmagasinet. Vi har varit med i arbetet med att utveckla den första lättlästa webbplatsen med turistinformation för Västerbotten Turism Sommarvägar i norr Vi har haft flera uppdrag där vi ansvarat för hela produktionskedjan fråm textbearbetning till leverans av färdigtryckta exemplar. Två exempel är Lex Sarah i lättläst fickformat åt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning och Handikapplan för Orust kommun. Vi har samarbetat med Uppsala läns landstings nya webbplats Infoteket. Det har varit stor bredd i uppdragen under 2005 ett axplock: rumsbeskrivningar på Hallwylska museet, enkät till SFI-studerande, informationsbroschyr om den nya sexualbrottslagstiftningen, information om kyrkovalet, lättlästa skyltar på svenska och engelska till Siggebohyttans bergsmansgård, Regeringskansliets årsbok, webbtexter åt Kriminalvårdsstyrelsen, lättlästa medlemsbroschyrer åt sif, Hjälpmedelsguiden åt Stockholms läns landsting. Uppdragsgivare har varit kommuner och stadsdelsnämnder, departement, offentliga utredningar, myndigheter och handikappförbund. Genom den satsning vi gjort under 2005 har vi fått fler myndigheter som kunder. Kurser Efterfrågan av kurser har minskat jämfört med Vi har genomfört färre utbildningsdagar. Vi har inte nått lika många deltagare som året innan. Totalt har vi nått ca 800 personer med våra kurser och föreläsningar under året. Kurser och föreläsningar har genomförts på olika platser i landet från Kristianstad i söder till Lycksele i norr. Uppdragsgivarna har främst varit kommuner. Vi har även genomfört kurs och/eller föreläsning för Banverket, Folkoperan, Länsbibliotek Västernorrland och FUB. Vi har även under 2005 erbjudit Öppna kurser i våra egna lokaler (9 st). 25

26 centrum för lättläst Sammanlagt har cirka 80 personer deltagit vid de olika kursdagarna hos oss. Under året utarbetades också ett nytt kursmaterial Rakt på sak. Ett utbildningsprojekt i Hägerstens stadsdelsförvaltning som genomfördes under 2004 avslutades med en stor konferens i Stockholm där Lättläst-tjänsten föreläste om att skriva lättläst för 150 personer anställda inom Stockholm stad. Vi har även genomfört flera skräddarsydda utbildningar. Måluppfyllelse De övergripande målen uppnåddes. Lättlästtjänsten har fortsatt att utvecklats. Intäkterna 2005 blev när det gäller bearbetningar över förväntan. Den systematiska marknadsföring som vi planerat genomfördes med stor framgång och har banat väg för en fortsatt positiv utveckling för

27 årsredovisning 2005 Läsombud Målsättning Målsättningen är att ha en väl utvecklad verksamhet med läsombud. 4) Marknadsföra lättläst till nya målgrupper 5) Utvärdering och underlag för framtida organisation av läsombudsverksamheten. Attitydpåverkan och lässtimulans Personer med mycket stora lässvårigheter behöver ett personligt stöd för att kunna ta del av lättlästa nyheter, böcker och lättläst samhällsinformation. De behöver hjälp att hitta lättläst material. Oftast behöver de också någon som läser högt och förklarar texten. De behöver få hjälp att bygga upp eget intresse för läsning. Enheten för läsombud har uppgiften att skapa detta stöd. Verksamheten 2005 Under senare år har arbetet med Läsombud bytt fokus från personer med utvecklingsstörning till äldre med demens. Det har inneburit att också arbetsformerna förändrades. Tidigare dominerades det centrala arbetet av fleråriga länsprojekt knutna till omsorgen och med externa projektledare där vi var konsulter och rådgivare. Arbetet har nu inriktats mot nya typer av projekt med annan inriktning. För 2005 formulerade vi fem olika huvudmål: 1) läsombud i december ) Läsombuden erbjuds vidareutbildning med nya cirkelmaterial. 3) Skapa breda, effektiva kanaler till nätverket Mål 1: läsombud december 2005 Vi har träffat företrädare för regeringens äldresatsning Kompetensstegen vid två tillfällen och informerat behovet av lättläst material inom demensvård. Vi gjorde också ett utskick under våren till samtliga äldreomsorgschefer i landet och erbjöd samarbete och presenterade vårt studiematerial. Gensvaret var mycket svagt. En enda kommun planerar att utbilda läsombud inom ramen för Kompetensstegen. I samarbete med PRO och Demensförbundet valde vi ut två kommuner för regional konferens för äldreomsorgen av samma typ som de tidigare genomförda Fånga stunden. Det blev Växjö och Östersund. Konferensen i Östersund samla- 27

28 centrum för lättläst de 80 deltagare och i konferensen i Växjö deltog 130 personer. För att stimulera till studiecirklar kommer deltagarna att bjudas in till en uppföljande träff. Långtgående planer på läsombudsprojekt i Jämtlands och Värmlands län i samarbete med Landstinget och Kommunförbundet i Jämtlands län samt Länsbiblioteket i Värmlands län har inte kunnat genomföras eftersom det inte gick att få finansiering till projekten. Ett talboksprojekt i Värmland, ett samarbete med bland andra TPB, avslutades under Projektet är dokumenterat i en rapport. Ett antal läsombudscirklar har genomförts på lokalt initiativ i olika kommuner under 2005, både i äldre- och handikappomsorg. Två viktiga lokala samarbetspartners står oftast bakom cirkeln bibliotek och studieförbund. I projekt Halland har detta arbete fortsatt under 2005 och resulterat i en studiecirkel inom handikappomsorgen i Falkenberg. När vi bedömer årets resultat måste vi ta hänsyn till att många gamla läsombud strukits ur registret under 2005 eftersom en enkät visade att de inte arbetade kvar. Desto mer glädjande att antalet läsombud var i december, dvs mycket nära vårt mål. Utvecklingen av läsombudsverksamheten med antal läsombud och antal personer engagerade i arbetsgrupper framgår av diagrammet på sidan Diagram. Antal läsombud och medlemmar i arbetsgrupper Mål 2: Vidareutbildning av läsombud Inom projekt IT-ombud i Kalmar län har man under året tagit fram ett omfattande digitalt studiematerial i nio delar för läsombud och annan personal. Studiematerialet hämtas på projektets hemsida Materialet har under hösten provats i flera studiecirklar. Centrum för lättläst kommer att förvalta studiematerialet för IT-ombud när projektet avslutas våren Våren 2005 inleddes ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (Ansgariegården) för att diskutera tänkbara teman för nya studiematerial. Vi enades om tre nya material: Skriva lättläst, Läsa nyheter och Bokcirkel med lästips. Av de tre förslagen visade läsombuden störst intresse för att lära sig skriva lättläst. Studieförbundet- Vuxenskolan arbetar vidare tillsammans med Lättläst-tjänsten för att ta fram ett färdigt studiematerial. Övriga två projekt har inte hunnit genomföras under Läsombud har tidigare år utbildat inspiratörer bland personal i vård och omsorg. Under 2005 har inspiratörerna som arbetar i äldreomsorg medverkat i ett flertal konferenser och studiedagar i landet. Mål 3: Effektiva kanaler till organisationen Informationsmaterial, nyhetsbrev och webbplatsen är en viktig del i kommunikationen med läsombud och nätverket av lokala och regionala arbetsgrupper. Under 2005 innehöll både tidningen Läsombudet och webbplatsen artiklar och reportage som vände sig till läsombud inom både äldre- och handikappomsorg. Mål 4: Marknadsföra lättläst till nya målgrupper För en tid sedan startades ett samarbete mellan Läsombud, ABF, Vuxenskolan, Afasiförbundet, Riksförbundet Stroke och Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft. Vårt mål har varit ett gemensamt projekt för att sprida information om lättläst inom föreningarna och erbjuda lättlästa bokcirklar för föreningarnas medlemmar. Till att börja med 28

29 årsredovisning 2005 valdes tre kommuner. Det blev Eskilstuna, Jönköping och Östersund. Våren 2005 bjöd ABF och SV in föreningarnas medlemmar till lokala informationsmöten, där vi medverkade. Material har tagits fram om projektet. I augusti ordnade ABF och SV tre dagars utbildning för cirkelledare med femton deltagare från de tre kommunerna. Cirklar kommer att sätta igång under våren Läsombudsprojekten i Norrbotten och Jämtland gav flera nya kontakter, bland annat med En Bok För Alla och Kommunal Z i Jämtland. Vi planerade ett gemensamt projekt under i Jämtland med inriktning på arbetsplatsbibliotek med böcker från LL-förlaget och En Bok För Alla. Tyvärr har Kommunal Z inte kunnat prioritera projektet utan det ligger på is tills vidare. Mål 5: Utvärdering En organisationskonsult (Rune Nilsson) har våren och hösten 2005 arbetat med en utvärdering av Läsombudsverksamheten. Syftet med utvärderingen var att få underlag för en omorganisation i samband med bildandet av kommunikationsenheten. Bland annat har ett stort antal enkäter gjorts bland läsombud och arbetsgrupper för att få en bild av nuläget. Rapporten är klar men kommer att kompletteras med en analys och jämförelse av länen. Rapporten visar på några viktiga problem i organisationen registret bland annat. Konsulten lämnar också förslag till förbättringar. Bokförlaget En Bok För Alla har viktiga erfarenheter och kunskaper om lässtimulans och försäljning till ovana bokläsare. Därför planerades två gemensamma seminarier under Dessa har försenats av olika skäl och förhoppningsvis kan de genomgöras under Ökat intresse för läsombud Två forskare i geriatrik vid Karolinska Institutet startade under året ett forskningsprojekt om högläsningen av lättläst inom demensvården. Demensförbundet har beviljat ekonomiskt stöd till projektet. Projektet genomfördes under våren och hösten 2005 på Stureby sjukhem. Deltagare har varit en grupp på fyra äldre damer med demens och ett läsombud bland personalen. Projektet undersöker om en lättläst text är lättare att ta till sig för gruppen än samma historia som vanlig text. Läsombudsarbetet har väckt intresse i andra länder. Organisationen Leser Söker Bok i Norge har ambitionen att få igång verksamhet där och har anställt en projektledare för att utbilda läsombud enligt vår svenska modell. Från Finland har man också intresserat sig för den svenska läsombudsverksamheten. Måluppfyllelse Målsättningen, att ha en väl utvecklad verksamhet med läsombud, har uppfyllts. 29

30 centrum för lättläst Information och marknadföring Målsättning Målsättningen är en god information och marknadsföring av verksamheten. Förutsättningar De lättlästa produkterna vänder sig till flera olika målgrupper som alla har det gemensamt att de är i behov av anpassade texter. Kännedomen om vår verksamhet och vår produktion har länge varit begränsad till några sektorer i samhället, framförallt skolan, omsorgen och biblioteken. Produktionen har hittills nått ut till ett antal målgrupper med speciella behov procent av den vuxna befolkningen inte har den läsförmåga som man förväntas ha när man går ut årskurs nio i skolan. Det innebär att många har problem med att läsa en vanlig dagstidning med god behållning. Vi kan förmoda att en del inom denna grupp har nytta och glädje av lättlästa texter. Våra produkter är obekanta för de allra flesta. Att nå ut med information om att det finns lättlästa alternativ i vidare kretsar ställer stora krav på marknadsföringen vad gäller strategier och ekonomiska resurser. Målgrupper Våra målgrupper är i princip alla som av någon anledning behöver eller vill ha lättlästa produkter. Vi vänder oss till både ungdomar och vuxna. Personer med utvecklingsstörning är och förblir en viktig grupp för oss. Den mest effektiva marknadsföringen till dessa läsare sker via Läsombudsverksamheten och det är ett arbete på lång sikt. Även om insatserna sker fortlöpande kan vi dock inte vänta några stora försäljningsframgångar inom denna grupp. Inom äldreomsorgen finns många personer med begynnande demens som kan ha nytta och glädje av lättlästa böcker och tidningar. Vi har därför arbetat med en särskild satsning på denna grupp. Detta arbete har knutits ihop inom Läsombudsverksamheten. Invandrare som befinner sig i utbildning når vi via lärarna. Andra är svårare att nå. Vi har försökt hitta kanaler för att nå ut med information till invandrare som inte är i utbildning. Vi har kontaktat invandrarorganisationer för att via dessa nå ut till medlemmarna. En hel del dyslektiker kan ha nytta av vårt material. Vi deltar i konferenser, utställningar mm för att på detta sätt sprida kännedomen om våra produkter. Många olika typer av funktionshinder medför lässvårigheter, t ex adhd och autism. Så länge dessa personer finns i utbildning når vi dem. De som lämnat skolan är svårare att nå. Här krävs bredare information. En stor grupp läsovana personer är de som 30

31 årsredovisning 2005 av olika orsaker inte skaffat sig läsvanor eller tränat upp sin läsförmåga. Det finns inga självklara kanaler till dessa personer och de är i vissa fall även svåra att motivera. Här behövs en bred information och kontakter via t ex fackförbund och studieförbund. En schematisk illustration till målgrupperna för lättläst visas i figuren nedan. Det finns många grupper som har nytta av lättläst, men det är sällan som alla i gruppen har behov av det och i många fall går de olika grupperna in i varandra. Figur: Schematisk bild av grupper som har glädje av lättlästa texter. Kvadraten anger behovet av lättläst. Cirklarna föreställer målgrupper. Alla i målgrupperna behöver inte lättläst. Flera grupper går in i varandra. 31

32 centrum för lättläst Varumärket lättläst nå ut bredare Vi strävar efter att nå ut till en bredare publik. Detta arbete är inget projekt begränsat i tid utan början på en process som kommer att ta lång tid att genomföra. Tidigare års diskussioner om möjligheterna att nå ut bredare resulterade i att vi i större utsträckning presenterade idén med verksamhet och behoven av lättläst material. Begreppet Lättläst är en kärna i verksamheten och det som är gemensamt för alla delar av Centrum för lättläst. Att påvisa bredden i verksamheten kan ge fotfäste för försäljningsinsatser till delvis nya kundgrupper. Detta är endast en början på en inslagen väg som måste fortsättas på olika sätt för olika målgrupper och under en avsevärd tid. Att inhämta kostnaderna för en satsning av detta slag kan ta lång tid. Vi vet av erfarenhet att det gäller att ge mycket information om behovet av lättläst och vad lättläst är innan det lönar sig att gå ut med rena försäljningsåtgärder. Frågan är vilka resurser som kan ställas till förfogande för att fortsätta arbetet med att nå ut till en bredare publik. Projekt Halland Projekt Halland är ett annat pågående projekt med syftet att förankra intresset för lättläst och läsombudsverksamhet inom regionen på ett bredare och mer integrerat sätt. Genom detta arbete hoppas vi kunna utveckla strategier för att nå fram till olika målgrupper och sektorer i samhället. Förankringsarbete har pågått hela året, med ett antal informationsmöten i regionen. En kommunikationsenhet Verksamheten med läsombud och marknadsföringen av produkterna ligger ibland nära varandra. Läsombud arbetar på djupet inom en smal sektor. Marknadsföringen arbetar på bredden. Men för att komma vidare och nå ut till nya målgrupper behöver alla verktyg användas. Projekt Halland har varit ett exempel på ett sådant arbetssätt. Som tidigare nämnts strävar vi efter att få till stånd integrerad kommunikation. Under året har vi planerat för bildandet av en ny kommunikationsenhet huvudsakligen genom en sammanslagning av enheten för marknadsföring och enheten för läsombud. Till denna enhet ska även andra uppgifter som kommunicerar med marknaden höra. Den nya kommunikationsenheten börjar fungera från Detta ska ses som ett led i en mer integrerad kommunikation och marknadsföring. Utställningar och informationsmöten Vi har under året deltagit i en mängd arrangemang för att visa upp våra produkter. Vi har haft utställningar på fyra större mässor, Leva & Fungera i Göteborg, Bok & Bibliotek i Göteborg, Skolforum i Stockholm och Bokmässan i Örebro. Därtill ca 30 läromedelsutställningar på olika platser i landet och ca 25 tillfällen i andra utställningssammanhang. Sammantaget har vi exponerat våra produkter vid 55 olika tillfällen under sammanlagt 100 dagar. De mässor och utställningar vi deltar i är tillfällen då vi kan möta en stor mängd intresserade personer till en låg kontaktkostnad per person. Ett antal informationsmöten har genomförts under året. Några exempel kan visa på bredden. I samarbete med Nationellt Centrum för SFI har vi haft två heldagar med föreläsningar. Inom projekt Halland har vi i samtliga kommuner informerat på möten för pensionärsoch handikappråd, arrangörer av vuxenutbildning, bibliotekspersonal med flera. Sedan många år finns en liten organisation med LL-informatörer, utvecklingsstörda perso- 32

33 årsredovisning 2005 ner som informerar om lättläst inom FUB-kretsen. Denna verksamhet har legat helt nere under året eftersom det har varit svårt att hitta bra former och finansiering av verksamheten. Informationsmaterial och e-post En stor mängd informationsmaterial skickas ut. Vårt mål är att kunna rationalisera och sänka våra kostnader för utskick. Därför har vi under året börjat bygga upp en databas med e-postadresser för att till vissa målgrupper skicka information, erbjudande mm digitalt. Detta arbete kommer att fortsätta. Inom en relativt snar framtid hoppas vi kunna sköta en större del av distributionen på elektronisk väg, vilket skulle nedbringa distributionskostnaderna avsevärt. 8 SIDOR skolan dominerar De läsarundersökningar som genomförs visar att prenumeranterna är mycket nöjda med 8 SIDOR, så många som 98 procent av de tillfrågade anser att tidningen är bra eller mycket bra. Trots detta minskar upplagan. Skolan är sedan länge den dominerande kundgruppen för 8 SIDOR, även om det finns trogna köpare inom omsorgen och även privatpersoner. Eftersom upplagan började minska förra året fanns anledning att befara att minskningen skulle fortsätta under Mycket av arbetet inriktades därför på att säkra de befintliga prenumeranterna. Den marknadsföring som genomförts har alltså till stor del vänt sig till redan etablerade målgrupper, främst inom skolan. Direktreklam till lärare har oftast gett bra respons. Bäst respons under året har skolbiblioteken givit. Direktreklam har liksom tidigare år gått till årskurs 2 5, skolbibliotek, omsorgen, vuxenutbildningen i olika former, speciallärare i svenska och lärare i svenska som andra språk. Även skolledare och som sagt skolbibliotek har bearbetats. Responsen på kampanjerna var bättre än föregående år men sämre än under de goda åren i början av seklet. Som nämnts nåddes inte upplagemålet, upplagan sjönk med ca 650 exemplar under året. Under hösten stabiliserade sig dock upplagan på nivån För att kunna öka upplagan och bli mindre beroende av förhållandena inom skolan behöver tidningen nå ut till nya kundgrupper. LL-förlaget flera kanaler Boktidningen Lättläst är fortfarande vår viktigaste kanal för att informera om och sälja de nyaste böckerna till skola och omsorg m fl. Två nummer av boktidningen kom ut under året. Boktidningen distribueras postalt till ca mottagare. Varje år producerar vi en katalog med samtliga titlar som finns tillgängliga för köp. Årets katalog trycktes i ex och delas ut framför allt vid mässor och utställningar. Sedan flera år tillbaka finns allt material tillgängligt även på webben. Paketlösningar erbjuds i flera fall. Biblioteken erbjuds varje år att med viss rabatt abonnera på årets hela utgivning från LL-förlaget. 85 bibliotek valde denna form för inköp För målgruppen äldre med demens har vi producerat en lista med böcker som vi vet uppskattas inom äldreomsorgen. Till detta har vi kopplat ett erbjudan- 33

34 centrum för lättläst de till förmånligt pris och som innehåller prenumeration av 8 SIDOR för viss tid samt ett antal böcker. Hittills har vi fått in 25 beställningar av detta erbjudande. Till lärare som besöker läromedelsutställningar har vi erbjudit paket med 10 lätt pocketböcker till reducerat pris. Hittills har vi fått 50 beställningar av detta paket. Förutom marknadsföring genom boktidningen, katalogen och utställningar på mässor mm utnyttjas även annonsering och recensioner. Som tidigare år har vi annonserat i Svenska Bokhandels vår- och höstnummer samt i numret för barnböcker. Dessutom har vi annonserat i Läs&Skriv, Intra, Unik och i en del specialtidningar för vissa titlar. Som tidigare år har vi skickat ut en stor mängd nya böcker till tidningar och tidskrifter för recension. Långt ifrån alla tidningar recenserar LL-böcker. Allmänt ökar också de elektroniska beställningarna. Fortfarande får vi in de flesta beställningarna (65 %) på traditionella vägar, via fax, post och telefon. Men allt fler kunder (35 %) väljer att beställa via webben och via e-post. Som en följd av att allt fler kunder använder sig av elektroniska medier kan vi också se en viss konkurrens från de bokhandlare som helt och hållet säljer böcker via nätet. De säljer ofta våra böcker till ett lägre pris än vi själva kan erbjuda genom vår egen postorderbokhandel. Ca 7 procent av bokförsäljningen går nu via sådana e-bokhandlare. Sannolikt kommer detta att öka. Måluppfyllelse och sammanfattande analys Marknadsföringen har bedrivits via en rad kanaler. Vi är fortfarande mycket beroende av våra stora kunder, skolor och bibliotek. Genom en mer integrerad kommunikation hoppas vi kunna mer effektivt bearbeta även nya marknader. En bred kampanj behövs för att nå ut till allmänheten. 34

35 årsredovisning 2005 Det Lätta Priset Det Lätta Priset delas ut till någon som gjort förtjänstfulla insatser för att öka begripligheten inom ett område. Det kan gälla text, bild, tal, film, programverksamhet m m. Det kan också vara ett policybeslut som fattats för att förbättra begripligheten. Priset, som är på kronor, kan gå till en person, en organisation, en institution eller liknande. En jury utser pristagaren. Syftet är att priset ska ha en ställning av inofficiellt SM i begriplighet års pris gick priset till verksamheten Grunden Media vid föreningen Grunden i Göteborg. Tidigare pristagare har varit TV-journalisten Sverker Olofsson, Karlskoga bibliotek, Nerikes Allehanda, programledaren Alice Bah, TV-programmet Lilla Aktuellt/Lilla Löpsedeln, webbplatsen Infomedica, ekonomijournalisten Jane Gharbi, Davide Pipino och Kristin Svensson tog emot Det Lätta Priset. De arbetar alla på Grunden Media i Göteborg. Anders Andersson samt den ideella föreningen Livstycket i Tensta. 35

36 centrum för lättläst Forskning m m Målsättning Målsättningen är att intressera forskare för lättlästområdet samt att få igång mer forskning om lättläst. Aktiviteter Kompetens och kvalitet är två av hörnstenarna i vår verksamhet. I det sammanhanget är forskning av stor betydelse. Det är önskvärt att knyta till sig sådan kompetens på olika sätt och bygga upp någon form av forskarplattform i anslutning till lättläst. Forskningsrön behöver ställas samman och det behövs ytterligare forskning inom flera discipliner. Det gäller språket, läsprocessen, layout, bild och form, berättartraditioner mm. När det gäller forskning är våra egna resurser begränsade och medel från forskningsrådsnämnder mm samt samarbete med andra parter är därför ett förstahandsalternativ. Ett vetenskapligt råd inrättades under året bestående av ett antal forskare. Sådana kopplingar till forskarvärlden ser vi som en grund för uppbyggnaden av ett aktivt forskarnätverk. Tanken är att nätverket ska kunna samordna forskningsinsatser och söka anslag till större forskningsprojekt. Viktiga erfarenheter från andra projekt bör också tas till vara, t ex från det avslutade Språka Loss-projektet som drivits av FMLS. Det vetenskapliga rådet har bedrivit ett förberedande arbete för en internationell forskarkonferens år Färdiga planer på att inrätta en funktion som forsknings- och omvärldssekretariat finns. Uppgiften för ett sådant sekretariat ska bl a vara att ha kontakt med forskare, sammanställa forskningsresultat mm. Ett sådant sekretariat har dock ännu inte kunnat inrättas. En aktiv diskussion kring det lättlästa språket har även bedrivits internt. En ambition är att ett detta språkarbete ska kunna knyta an till det forskningsinriktade arbetet när detta väl kommer i gång. Exempelvis har ett par forskare i geriatrik visat intresse för att studera effekter av högläsning av lättläst litteratur för personer med demens. Måluppfyllelse Hittills har inte forskning om lättläst kunnat bevakas och bedrivas i den utsträckning som vore önskvärd. Vi räknar med att insatser på området kan komma i gång inom en snar framtid. 36

37 årsredovisning 2005 Utvecklingsarbete IT Målsättning Målet är att bidra till att utvecklingsarbetet avseende andra medier än tryckta går framåt. Webbinformation Vi har i uppdrag att delta i utvecklingsarbete avseende andra medier än tryckta. Framför allt ser vi här de elektroniska medierna som angelägna utvecklingsområden, men även utveckling av t ex bildmediet är viktigt. Webbinformation för verksamheterna och en elektronisk utgåva av 8 SIDOR finns sedan flera år tillbaka och utvecklingsarbetet på detta område fortsätter, även om begränsade resurser utgör ett hinder. Den elektroniskt tillgängliga informationen omfattar i princip all den information som vi kostnadsfritt erbjuder även i tryckt form samt därutöver möjlighet att ladda ner rapporter, föredrag mm. Som tidigare nämnts finns därutöver 8 SIDOR i en nätupplaga och extra information ges till prenumeranterna på tidningen genom den s k bonus-webben. Den gemensamma webbplatsen sköts av en webbredaktör tillsammans med ett redaktionsråd. Under året har webbplatsen byggts ut och förbättrats, med delvis ny design och utökat innehåll och även anpassning till olika gruppers behov. Möjligheterna till kontakt och dialog med läsarna och kunderna bör öka i och med detta. Allt fler hämtar också nyheter och information om vår verksamhet från Internet. Domänadressen har ungefär besök under året, eller cirka 900 besökare per dag. Prenumerationer av tidningen och beställningar av böcker och material kommer allt oftare via e-post. Från webbplatsen finns länkar till andra verksamheter som knyter an till lättläst på ett eller annat sätt, såväl i Sverige som utomlands. Fler sådana länkar bör komma till. I anslutning till vår egen hemsida har en webbplats skapats för det nyligen bidade internationella nätverket Easy-to-Read Network (se nästa avsnitt). IT-projekt m m Att anpassa IT-teknik till funktionshindrade och andra med särskilda lässvårigheter kräver försöksverksamhet och utvecklingsarbete, vilket förutsätter betydande resurser. Vi söker i första hand samarbete med andra. Det bör t ex kunna gälla användandet av Daisy-tekniken. Vi är beredda att i begränsad utsträckning ekonomiskt gå in i IT-projekt, men huvudlinjen här måste vara att finansiering sker med särskilda medel. Sådana belopp ryms inte i vår budget. Samarbetet med studieförbundet Sensus kring webbplatsen har fortgått nu på sitt andra år. Webbplatsen är utformad främst med tanke på personer med utvecklingsstörning. För- 37

38 centrum för lättläst bättringar av platsen har gjorts på olika sätt under året och samarbetet med Sensus kommer att fortsätta under Den interaktiva såpoperan på nätet, www. tachansen.nu som alltjämt ligger kvar på nätet utformades även den med tanke på personer med utvecklingsstörning. Dessa utvecklingsprojekt har stöttats av Allmänna Arvsfonden. Inom projekt IT-ombud i Kalmar län har man under året tagit fram ett omfattande studiematerial i nio delar för läsombud och annan personal. Studiematerial är digitalt och det hämtas på projektets hemsida Materialet har under hösten provats i flera studiecirklar. Centrum för lättläst kommer att förvalta studiematerialet för IT-ombud när projektet avslutas våren Måluppfyllelse, sammanfattande analys Den elektroniska informationen har byggts ut och detta arbete kommer att fortsätta. För att utveckla IT-projekt i den utsträckning som är önskvärd krävs dock ytterligare resurser. 38

39 årsredovisning 2005 Internationellt arbete Målsättning Målsättningen är att delta i internationellt samarbete, knyta kontakter och utveckla samarbetsformer. Verksamhet Den svenska verksamheten är världsledande på LL-området och ses som en förebild i många länder. Sedan lång tid deltar vi i nordiskt samarbete. Gemensamma arbetskonferenser anordnas om lättläst litteratur med ekonomiskt stöd från Nordiska Ministerrådet. Regelbundna kontakter förekommer också när det gäller lättlästa nyhetstidningar. En etablerad verksamhet finns i Finland med utgivning av både böcker och en tidning. Norge har sedan länge en lättläst tidning och sedan ett par år finns en utgivning av böcker. Även i Danmark finns en lättläst tidning och arbete bedrivs för att få ingång en LL-verksamhet liknande den svenska. Även på Island, Färöarna och Grönland finns ett engagemang. Sedan flera år tillbaka har vi kontakter med de baltiska staterna. Syftet är att öka intresset för lättläst i dessa länder och på olika sätt stödja initiativ till en utgivningsverksamhet. Vi har bl a hjälpt till med vissa utbildningsinsatser. I Lettland finns nu en LL-verksamhet och ett förlag har startats. I Estland har någon enstaka lättläst produkt givits ut. I Litauen finns ett seriöst intresse och vissa förhoppningar om att kunna komma igång. Utanför Norden och Baltikum är det framför allt biblioteken som uppmärksammar behovet av lättläst material. Det finns en LL-utgivning i några länder dock i liten skala. Lättlästa tidningar ges ut i Belgien, Nederländerna och Italien. Lättläst information framställs även i Grekland. I Spanien (Katalonien) har en stiftelse bildats och en bokutgivning kommit igång, direkt inspirerad av den svenska verksamheten. I Japan finns vissa kretsar ett stort intresse för lättläst och där förkommer även viss utgivning bl a genom översättning av svenska böcker. Viss aktivitet förekommer också i Kroatien, Österrike och Polen. Ett seriöst försök att få i gång en utgivning av lättläst information mm har gjorts i Sydafrika. I Australien har ett par svenska böcker översatts till engelska. Ett intresse för lättläst material finns i t ex inom literacy programs i Storbritannien, Irland och USA. I USA finns åtminstone någon lättläst nyhetstidning. I Storbritannien är också Plain English Commission en mycket framgångsrik verksamhet. Den internationella biblioteksfederationen (IFLA) har på senare år intresserat sig för lättläst material för de grupper av människor som har speciella behov. Även i dessa sammanhang kan 39

40 centrum för lättläst lättläst material spela en viktig roll. Den svenska utgivningen och organisationen har i dessa sammanhang setts som en förebild. Vi har aktivt deltagit i arbetet inom IFLAs sektion för service till eftersatta grupper i samhället och har vid flera tillfällen presenterat den svenska modellen vid IFLA-konferenser och i andra internationella sammanhang. Vi har också haft ansvaret för att för IFLAs räkning ställa samman råd och anvisningar för arbetet på LL-området, Guidelines for Easy-to-Read Materials. Dessa råd och anvisningar bygger till största delen på de svenska erfarenheterna. Förutom en engelsk utgåva finns publikationen översatt till danska, franska, tyska, ryska, spanska, katalanska, kroatiska och japanska. År 2005 påbörjades på vårt initiativ arbetet med ett internationellt nätverk, Easy-to-Read Network, för kontakter, information, utbildningsinsatser mm om lättläst. Nätverket ska vara tillgängligt för alla som är intresserade av frågorna. under oktober hölls en första konferens inom nätverket. Under året startades också ett EU-projekt (Socrates) i vilket tidningsverksamheterna i några länder deltar. Måluppfyllelse Kontakter med andra länder förekommer sedan lång tid. Det internationella samarbetet har utvecklats vidare, bl a i och med initiativet till det internationella nätverket. 40

41 årsredovisning 2005 Administration och personal Målsättning Målet är att ha en effektiv administrativ funktion för ekonomi, personal och internservice. Uppgifter Det administrativa arbetet omfattar bl a ekonomi, personalfrågor och internservice. I och med den relativt nyinrättade personalfunktionen och större vikt vid administrativa rutiner har flera uppgifter på detta område utvecklats vidare under året. Delvis nya rutiner för personal- och arbetsgivarfrågor har byggts upp. Ett arbete har också påbörjats med att förbättra rutiner för register- och arkivhantering med syftet att göra den typen av arbete effektivare. För utökad ekonomisk uppföljning och kontroll har kvartalsbokslut införts. De viktigaste styrdokumenten för verksamheten har sammanställts i ett dokument för att skapa tydlighet kring uppdraget och målsättningar. Personal Vid årets slut var 27 personer i tjänst vid stiftelsen, 17 kvinnor och 10 män. I medeltal motsvarade detta i faktisk bemanning på 22,8 heltidstjänster fördelat på 14,4 tjänster för kvinnorna och 8,4 för männen. Det innebär en mindre ökning av personalstyrkan. Andelen kvinnor har ökat vid stiftelsen. Av personer med arbetsledande ställning var mer än hälften kvinnor. Av sammanlagt tio personer som arbetade deltid under året var nio kvinnor. Lönesumman uppgick under perioden till ca 8,2 miljoner kronor (exklusive styrelsen och vd), vilket är något högre än året innan. I denna lönesumma ingår vissa kostnader för extrapersonal i samband med barnledigheter och sjukskrivningar. Därutöver har ersättningar betalats ut i särskilda projekt. Sjukfrånvarons andel av del totala arbetstiden var 5,2 procent under 2005, en ökning från året innan. Kvinnors sjukfrånvaro i förhållande till arbetstid var ca 8 procent, männens sjukfrånvaro ca 2,4. Personalfrågor har ägnats stor uppmärksamhet under året. Ett antal policydokument på personalområdet har tagits fram. Ett antal seminarier för ledningsgruppen har anordnats under året. En allmän personalpolitisk målsättning är att verksamheten ska präglas av jämlikhet, öppenhet och tolerans. Det innebär t ex att arbetsplatsen ska vara öppen för alla människor oavsett etnisk eller kulturell bakgrund, funktionshinder mm. Centrum för lättläst har utformat jämställdhetsplan, plan för etnisk mångfald samt rekryteringsplan. I korthet innebär ambitionerna i fråga om jämställdhet och mångfald att ledningen ska ha särskild uppmärksamhet på deltidsanställningar 41

42 centrum för lättläst ur ett könsperspektiv och vid rekryteringar sträva efter manliga sökande och personer med annan etnisk bakgrund. Andelen män och andelen personer med annan bakgrund har dock inte ökat vid stiftelsen. Skyddskommittén har bedrivit ett aktivt arbete och bl a utfört en inventering av arbetsmiljöfrågor. Måluppfyllelse Arbete har bedrivits på flera plan, främst på personalområdet. 42

43 årsredovisning 2005 Styrelse, direktör och revisorer Styrelsen består av sex ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Av de ordinarie ledamöterna år 2005 var häften kvinnor och hälften män, av suppleanterna två kvinnor och en man. I styrelsen ingick under året Rose-Marie Frebran, ordförande, samt Mats Myrberg, vice ordförande och de ordinarie ledamöterna, Hans Erik Arleskär, Ann-Charlotte Carlberg, Agneta Sommansson och Richard Wahlund. Suppleanter har varit Mariam Afrasiabpour, Cay Corneliuson och Torbjörn Lundgren. Direktör för stiftelsen har varit Bror Tronbacke. Auktoriserad revisor har varit Jan Nordh och ersättare för honom Carina Johansson. Företagsledningen definieras som ledningsgruppen vid stiftelsen och har bestått av två män och fem kvinnor. 43

44 centrum för lättläst Kommentarer till resultat- och balansräkningarna Centrum för lättlästs försäljning år 2005 kom totalt upp i närmare 14,7 miljoner kronor, en ökning från föregående år. Statsanslaget var drygt 15,3 miljoner kronor. De sammanlagda intäkterna blev således ca 30 miljoner kronor. Kostnaderna uppgick till ca 30,3 miljoner kronor. Trots en god försäljning blev alltså det bokföringsmässiga resultatet ett underskott på kronor. Minusresultatet innebär att drygt hälften av stiftelsekapitalet återstår. Intäkterna ökade med ca 0,7 procent från föregående år, vilket bör ses mot bakgrund av att inga priser höjdes under 2005 bokpriserna var i genomsnitt lägre. Nominellt ökade kostnaderna med ca 1,8 procent. I stort sett motsvarar det de väntade pris- och löneökningarna för året. Av en total omsättning på 30 miljoner kronor utgör statsanslagets andel lite mer än hälften. Självförsörjningsgraden är närmare 49 procent. Balansomslutningen har minskat något från 8,3 till 7,7 miljoner kronor. Det egna kapitalets andel har minskat från 17 till 14 procent. De likvida medlen minskade med närmare 1 miljon kronor. Samtidigt ökade fordringarna med en halv miljon kronor. I bokslutet delas Centrum för lättläst upp i de två verksamheterna, 8 SIDOR och LL-förlaget, som enligt stadgarna ska ha åtskild ekonomi. Det innebär också att övriga delar av Centrum för lättläst förs ihop med dessa två verksamhetsgrenar. I resultaträkningen och balansräkningen görs en boskillnad i fråga om periodens resultat. I ekonomiskt hänseende innebär detta framför allt att intäkter och kostnader för uppdrags-verksamheten Lättläst-tjänsten delas upp och läggs till. 8 SIDORs försäljningsintäkter uppgick till 6,6 miljoner kronor. Det är en nedgång med kronor från föregående år. I bokslutet förs hälften av uppdragsintäkterna, ca kronor, till 8 SI- DOR. Till kostnaderna har på motsvarande sätt förts hälften av rörelsens kostnaderna för uppdragsverksamheten och vidare hälften av kostnaderna för läsombudsverksamheten. Som en följd av att antalet prenumerationer faktiskt har minskat något har även skulden till prenumeranterna minskat dock marginellt och uppgår nu ca 3,7 miljoner kronor. Prenumerationsskulden är den enskilt största posten i balansräkningen. Efter omföringar mm redovisar 8 SIDOR ett trots allt ett mindre plusresultat på ca kronor för år De egna intäkterna för LL-förlaget inklusive fakturerade portokostnader uppgick till ca 6,2 miljoner, vilket är en mycket god försäljning. I resultaträkningen tillkommer även här uppdragsintäkter med ca kronor och till kostnaderna har förts hälften av rörelsens kostnader för uppdragsverksamheten och vidare hälften av kostnaderna för läsombudsverksamheten. Bland förlagets kostnader finns förutom rena produktionskostnader, betydande belopp för royalty. 44

45 årsredovisning 2005 Lägre genomsnittspriser och små marginaler påverkar också resultatet. Trots rekordförsäljningen blev LL-förlagets resultat efter omföringar mm ett underskott på ca kronor. Nedlagda kostnader i pågående bokprojekt tas upp som en tillgång i balansräkningen. De pågående projekten värderas till 1,4 miljoner kronor, en viss minskning. Varulagret har i balansräkningen värderats till drygt 2 miljoner kronor, en marginell ökning från året innan. Sammantaget minskade dessa tillgångsposter något från föregående år. Värderingsprincipen för lagret innebär att årets bokproduktion som ligger i lager har tagits upp till 30 procent av förlagsnettopriset och de två tidigare årens produktioner har tagits upp till 15 respektive 5 procent av förlagsnettopriset. Varulager, pågående projekt och prenumerationsskuld är alla stora poster i balansräkningen som påverkar resultatet. En annan betydande post i balansräkningen är semesterlöneskulden som är en reservation för outtagna semesterdagar. Denna skuld har minskat något under året men uppgick ändå till drygt kronor inklusive sociala avgifter vid årets slut. Det motsvarar ungefär tre veckors innestående semester per anställd. Några kostnadsposter har stor betydelse. Personalkostnaderna är den största posten i budgeten och dessa kostnader ökade under året, särskilt penionspremierna. Inklusive sociala avgifter uppgick personalkostnaderna till ca 13 miljoner kronor. Här inverkar även kostnaderna för vikarier och särskilda insatser. Distributionskostnaderna har blivit en allt tyngre post de senaste åren, efter kostnader för personal och tryckning den största i budgeten. Distributionskostnaderna uppgick under året till 3,3 miljoner kronor. Produktions- och administrationskostnaderna i övrigt låg på ungefär samma nivå som föregående år snarare lägre. Underskottet i verksamheten innebär att vi måste försöka skapa balans i ekonomin. En stram budgetering gäller även för fortsättningen. Det är viktigt att hålla kostnaderna nere. Nya finansieringsmöjligheter i form av samarbeten mm bör också undersökas. Prissättningen och marginalerna vid försäljningen kan behöva ses över. Vi har ingen garanti för att intäkterna fortsätter att öka. De intäktsökningar vi kan hoppas på ligger förmodligen till stor del i nya marknader som först måste bearbetas. 45

46 centrum för lättläst 46

47 årsredovisning

48 centrum för lättläst 48

49 årsredovisning

50 centrum för lättläst 50

51 årsredovisning

52 centrum för lättläst 52

53 årsredovisning 2005 Disposition Årets underskott kronor räknas av mot det balanserade kapitalet. Det innebär att stiftelsens egna kapital vid årets slut uppgick till kronor. Stockholm 23 februari 2006 Rose-Marie Frebran Mats Myrberg Hans Erik Arleskär Ann-Charlotte Carlberg Agneta Sommansson Richard Wahlund Mariam Afrasiabpour Cay Corneliuson Torbjörn Lundgren /Bror Tronbacke 53

54 centrum för lättläst

55 Kort om Centrum för lättläst Vår uppgift är att göra nyhetsinformation och litteratur tillgängligt för människor som har lässvårigheter eller som är otränade läsare. Vi ger ut ca 30 lättlästa böcker varje år. Totalt har hittills ungefär 750 titlar givits ut. Ca 220 titlar är aktiva och säljer fortfarande. Under ett år levererar vi närmare böcker till kunderna. I genomsnitt köper varje kund fyra böcker om vi bortser från Bibliotekstjänst som ensam köper ca böcker. Vi har ca kunder i vårt register. Av dessa är det som är mest aktiva. 8 SIDOR ges ut som tryckt tidning varje vecka. Dessutom publiceras webbtidningen varje vardag. Det är sammanlagt mer än 300 publiceringstillfällen om året. 8 SIDOR har under terminerna en upplaga på ca exemplar. Varje nummer av tidningen läses dock av i genomsnitt 8-10 personer. Det innebär att tidningen varje vecka läses av personer. Under ett år har vi ca besök på vår hemsida dvs cirka besök per dag. Omkring personer är engagerade i läsombudsverksamheten är läsombud inom omsorgen mm är personer i lokala och regionala nätverk. Lättläst-tjänsten har hittills utfört bearbetningsuppdrag åt mer än 350 kunder. Tusentals personer har deltagit i kurser eller föreläsningar i att skriva lättläst. 55