ÅRSBOKSLUT 2012 HALLANDS SJUKHUS VARBERG

Anders Sätterberg, sjukhuschef Tfn 035-13 11 10 anders.sätterberg@regionhalland.se Datum 2013-02-13 Diarienummer L Diarienr 01054 Diarienr 01054 ÅRSBOKSLUT 2012 HALLANDS SJUKHUS VARBERG INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och analys 2.1 Hallands sjukhus ska bidra till att hälsan för befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige 2.2 Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård med fortsatt hög tillgänglighet 2.3 Invånarna ska ha ett stort inflytande och vara mer delaktiga i vården 2.4 Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet 2.5 Miljö- och klimatprofilen ska gälla hela verksamheten och vara tydlig, långsiktig och föredömlig med minskad miljöpåverkan 2.6 Medarbetarna ska uppleva Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö Hallands sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv 2.7 Hallands sjukhus ska ha en ekonomi i balans 2.8 Mål för FoUU Halland 3 Hallands sjukhus uppdrag utifrån prioriterade utvecklingsområden 4 Framtiden Bilagor Bilaga Hallands sjukhus vårdbeställning och ekonomi Bilaga Faktaruta Bilaga Verksamhetsstatistik Bilaga Kommentar till verksamhetsstatistik Bilaga Resultaträkning Bilaga Balansräkning Bilaga God vård Bilaga Tillgänglighet Bilaga Personal Bilaga Miljö

Hallands sjukhus Varberg mål 2012 - årsbokslut 1. Sammanfattning Hallands sjukhus Varberg (HSV) har en fortsatt god tillgänglighet till nybesök och behandling. Vårdproduktionen har fortsatt att öka mot budget, liksom inflödet av patienter till verksamheterna. HSV har i den egna verksamheten en sjunkande kostnadsökningstakt (bland annat avseende läkemedelskostnader), sjunkande kostnader per viktad vårdtjänst och ökad produktivitet. Resultatet slutade på -28,3 miljoner kronor för HSV. Det är en förbättring jämfört med 2011 som slutade på -99,7 miljoner kronor. Resultaten är inte riktigt jämförbara, då ansvar för vårdgaranti ingick 2011. HSV har en ökad total vårdproduktion, både överstigande 2011 års utfall och 2012 års budget, framförallt inom DRG-ersatt vård. Inflödet har varit fortsatt högt till HSV, vilket bland annat avspeglas i en ökning av antalet besök på akutmottagningen med 8 procent. HS har fått två tilläggsbeställningar för 2012 på 2650 DRG-poäng. HSV har bidragit med 773 poäng till dessa. Totalt klarade HS 2180 poäng av dessa två tilläggsbeställningar. Åtgärder för ekonomi i balans pågår bland annat genom, fortsatt utveckling av produktions- och kapacitetsplanering, materialförsörjning, läkemedelsanvändning, utökade restriktioner avseende anställningar, rese- och utbildningskostnader. Beslut har dessutom tagits för att reducera främst personalkostnader i samband med minskning av vårdplatser och operationskapacitet från och med kommande årsskifte. HS har från årsskiftet en ny organisation med verksamhetsområden som går över sjukhusgränserna. Det är främst opererande specialiteter, medicin och akut samt kvinnosjukvården som påverkas av denna förändring. Det innebär att inom dessa områden återfinns både Hallands sjukhus Halmstad (HSH) och Hallands sjukhus Varberg (HSV). HS bygger en uppföljningsmodell som främst stöder VO-nivå och summeras upp till HS. Det innebär att en del uppföljningsparametrar saknas på förvaltningsnivå och kommer att redovisas för Hallands sjukhus totalt. I bilaga 1 finns en samlad bild för HS över beställning och vårdproduktion. Det har arbetats intensivt från slutet av förra året med den nya organisationen för att organisera de nya områdena både ledningsmässigt och samverkansmässigt. Eftersom verksamhetschefsnivån återinförs organisatoriskt, så krävs både lednings- och samverkansgrupper på den här nivån. För HSV:s del har det inneburit att urologkliniken organiseras under Driftnämnden Varberg (DN VBG) och att barnverksamheten samlas som en länsklinik under Driftnämnden Halmstad (DN HSH). Hela denna förändring av lednings- och samverkansstruktur är genomförd och fungerar.

Måluppfyllelse per målområde varierar och en övergripande bedömning per målområde är; Aktiviteter inom området genomförda Hälsoperspektivet under året men möjligheten att mäta effekter är begränsad. Gult God och jämlik vård Aktiviteter och mätningar genomförda. Grönt Patienter delaktiga Nationell patientenkät genomförd och Halland kommer ut med bra resultat. Grönt Säker vård Aktiviter genomförs löpande. Grönt Miljömål Medarbetarperspektiv Mätningar och aktiviteter sker kontinuerligt. Effektmåtten visar på förbättringspotential. Resultat från medarbetarenkät positivt. Arbetsmiljö-certifiering i stort sett klar. Gult Gult Ekonomi Målen nås inte. Rött 2.1 Hallands sjukhus ska bidra till att hälsan för befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska åtgärder riktade till både patienter och medarbetare rörande tobaksbruk fortsatt implementeras samt följas upp och utvärderas. Förbättringsmål Andelen patienter som vid besök på Hallands sjukhus tillfrågas respektive informeras om tobaksbruk ska öka. - En regiongemensam rutin angående Tobaksfri operation framtagen och implementerad - Datajournalen VAS är anpassad till att kunna hantera nya (nationellt anpassade) sökord avseende Tobaksvanor och Tobaksrådgivning (är dock ännu ej fullt implementerat i verksamheten) - Utbildning i Motiverande samtal genomförs. Metoden Motiverande Samtal (Motivational Interwieving, MI) är en evidensbaserad samtalsmetod som visat sig ha effekt när det gäller förebyggande arbete med livsstilsfrågor såväl som

arbetet med annat motivationsstödjande patientarbete inom hälso- och sjukvården. o Arbete pågår för att göra målet mätbart Medarbetarna ska vara tobaksfria under arbetstid. - En rutin för tobaksfritt sjukhus är framtagen och implementerad - Frågan om personalens tobaksbruk tas upp i utvecklingssamtal - I det upprättade egenkontrollprogrammet avseende arbetsmiljön genomförs en regelbunden uppföljning av om rutinen tobaksfritt sjukhus efterlevs på respektive arbetsplats o Målet ej mätbart i dagsläget 2.2 Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård med fortsatt hög tillgänglighet Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Fortsatt hög nivå på tillgängligheten till besök och behandlingar. Identifiera, processorientera och implementera prioriterade vårdprocesser över hela regionen. Förbättringsmål 80 procent av alla nybesök ska ske inom 60 dagar (regionmål 100 procent inom 90 dagar). - HSV klarar 8 av 12 månader inom 60 dagar, juli och augusti har samma situation som förra året. En av orsakerna är att allt fler patienter väljer att stå kvar på sjukhusets väntelista och avstår vårdgarantin. o Målet nås till 67 procent. 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Nybesök inom 60 dagar, HSV Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec HSV Mål 80 procent av alla behandlingar ska ske inom 60 dagar (regionmål 100 procent inom 90 dagar). - HSV klarar 9 av 12 månader inom 60 dagar. Även här väljer patienterna i allt större omfattning att avstå vårdgarantin. o Målet nås till 75 procent.

100,0% Behandling inom 60 dagar, HSV 50,0% HSV Mål 0,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 90 procent av alla sökande till akutmottagning ska ha mindre än fyra timmars handläggningstid för att på sikt nå detta för alla sökande. - HSV klarar 74,6 procent inom 4 timmar. Inflödet är högt och perioden jandec är 8 procent högre än samma period 2011. o Målet nås inte. Minst 80 procent av alla återbesök till specialistläkare inom ramen för Hallands sjukhus uppdrag ska ske inom uppsatt måldatum. - HSV klarar 81 procent inom uppsatt måldatum. o Målet nås. Säkra att patienter (åter-) remitteras till närsjukvården då specialistvårdens resurser inte längre behövs. - HS har ingen mätmetod i VAS för detta. o Målet ej mätt Utveckla processtyrningen av de fastställda cancerprocesserna i Region Halland. - Rapport: Utvecklingen av processtyrningen av fastställda cancerprocesser i Region Halland redovisas i separat årsberättelse från Strategiska cancerenheten. o Målet uppnått Identifiera och processbeskriva minst en regionöverskridande vårdprocess per verksamhetsområde för gemensam processorientering. - Rapport: Samtliga områden inom Hallands sjukhus har identifierat och processbeskrivit minst en regionöverskridande vårdprocess under 2012. De processer som redovisats är direktspår för strokepatienter till trombolys (område 1), rehabiliteringsmedicinska vårdkedjan (område 2), snabbspår för höftfrakturpatienter (område 3), graviditetsvårdkedja inkluderande mödravården (område 4), läkemedelsgenomgång för patienter som vårdas på ortopedklinikerna på grund av fallskador med syfte att minska fallrisk (område 5) och beskrivning av vuxenhabiliterings-processen (område 7). o Målet uppnått

2.3 Invånarna ska ha ett stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Åtgärder för att förbättra den patientupplevda kvaliteten med fokus på delaktighet ska genomföras inom samtliga verksamheter. Öka möjligheten för delaktighet och patientinflytande genom att synliggöra medicinska resultat och skapa forum för dialog. Förbättringsmål Patientupplevd delaktighet i beslut om vård och behandling ska öka både i öppenvård och slutenvård. Varje enhet ska genomföra åtgärder när det gäller två förbättringsområden utifrån genomförd patientenkät eller annat underlag. Genomföra åtgärder som ökar möjligheten för delaktighet och patientinflytande. - Rapport: Dessa mål följs genom de nationella patientenkäterna som koordineras av SKL. Under första kvartalet 2012 genomfördes årets mätning och resultatet redovisades i oktober. Resultatet för sluten vård visar att den patientupplevda delaktigheten var något lägre men i öppen vård var resultatet i stort sett samma som föregående mätning 2010. Den patientupplevda delaktigheten på Hallands sjukhus var högre än resultatet för riket. Alla områden har tidigare genomfört aktiviteter utifrån 2010 års resultat i den nationella patientenkäten. Under 2013 kommer verksamheterna att analysera sina aktuella resultat i 2012 års mätning, och initiera åtgärder utifrån de indikatorer som de identifierar som möjliga förbättringsområden. Några enheter har haft gemensamma möten med företrädare för aktuella patientföreningar för att öka möjligheten till inflytande och delaktighet. Särskilda insatser har skett som del i strategiska cancerenhetens arbete och redovisas i enhetens separata årsberättelse. Under året har ett styrkort med ett antal parametrar för förbättrad översikt och ökad transparens införts. Kvalitetsparametrarna kommer att revideras fortlöpande för att vara synkrona mot verksamhetens mål och prioriterade förbättringsområden. Styrkortet bifogas som bilaga. o Målen i stort sett uppnådda 2.4 Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Verksamheten ska vara drivande i att konkretisera vårdkvaliteten och patientsäkerheten genom implementering, uppföljning och utvärdering av processindikatorer. Patientsäkerheten ska förbättras när det gäller vårdrelaterade infektioner, trycksår och läkemedelsanvändningen.

Verksamheten ska implementera system för införande och utfasande av behandlingsmetoder utifrån ett vetenskapligt, etiskt och hälsoekonomiskt perspektiv. Förbättringsmål Uppnå medicinska resultat som ligger i nivå med riket eller bättre med ständig förbättring av resultaten över tid. Den medicinska kvaliteten ska utvecklas genom att följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en relevant processindikator per medicinsk specialitet. Verksamhet som inte omfattas av någon medicinsk specialitet ska följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en processindikator per huvudvårdsprocess. Fastställa cancerprocessens indikatorer. Verksamheten ska ha minst 95 procent följsamhet till basala hygienrutiner. Färre än 5 procent av patienterna ska under sin vårdtid ha förvärvat ett trycksår. Minska risken för läkemedelsrelaterade fel. Ökad kunskapsstyrning för strukturerat införande och avveckling av behandlingsmetoder vid Hallands sjukhus. - Rapport: - De övergripande kvalitetsresultat som kan användas för såväl historisk som nationell jämförelse presenteras årligen i den så kallade Öppna jämförelser (SKL) som publicerades 27 november 2012. Jämfört med 2011 års redovisning visar resultatet på fortsatt god kvalitet och inom många av de utvärderade områdena är kvaliteten oförändrad eller något bättre och specialistvården i Region Halland tillhör de bästa i landet. - Mätningar som sker som del i den så kallade patientsäkerhetssatsningen sker vid olika tillfällen under innevarande år. Samtliga medicinska specialiteter inom Hallands sjukhus har identifierat minst en processindikator som följs, de avses sammanställas på årsbasis och redovisas för sjukhusets del i Region Hallands patientsäkerhetsberättelse. Dessutom redovisas regelbundet ett antal processindikatorer från samtliga områden i ett särskilt styrkort, var god se bilaga 1 till årsbokslutet. - Cancerprocessernas fastställda indikatorer och resultat redovisas i särskild årsberättelse från strategiska cancerenheten. - Följsamheten till gällande vårdhygienregler har mätts vid sex tillfällen under 2012 varav 5 mätningar finns tillgängliga för analys nu. Mätningarna har visat en ständig förbättring under året men det satta målet på 95 procent följsamheten har inte nåtts. Mätningen september- oktober 2013 visade en följsamhet till basala hygienrutiner vid Hallands sjukhus på 66,6 procent (motsvarande siffra för samma mätperiod 2011 var 44,2 procent) och följsamhet till klädregler på 94,5 procent (motsvarande siffra för 2011 var 68,7 procent). Arbetsgruppen för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling (APoK) har gett Utskotten för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling (UPoK) inom varje område ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för de enheter inom området som har lägst följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler.

- De punktprevalensstudier för vårdrelaterade infektioner (VRI) som genomförts under året visar att Halland fortfarande ligger väl till men också en stabilisering i antalet och andelen patienter som vid mätningarna bedöms ha en vårdrelaterad infektion. Den nationella mätningen under hösten visade 7,3 procent VRI att jämföra med 6,0 procent vid vårens mätning. Skillnaden mellan dessa två mätningar motsvarar en skillnad på 7 patienter totalt i regionen och visar på bristerna i punktprevalensmätning som metod. Under 2013 påbörjas införandet av infektionsverktyget som ger möjlighet för en kontinuerlig mätning som medför ett betydligt bättre utgångsläge för analys och åtgärder framöver. - Resultatet för Hallands sjukhus mätning av postoperativa sårinfektioner helår augusti 2011 juli 2012 visar att vid 3,7 procent av de 13665 operationerna som ingick i mätningen, och som utfördes vid någon av de fyra utbudspunkterna, inträffade en postoperativ sårinfektion. Under helår 2011 var motsvarande siffra 3,9 procent. - Trycksårsprevalensen mättes senast 4 oktober och rapporterades till SKL som också publicerat de nationella resultaten för mätningarna. I Halland, liksom för övriga riket, noteras ett väsentligt oförändrat resultat mellan mätningarna våren och hösten 2013. Resultaten för HSH är att 7,9 procent (7,8 procent våren 2012) av patienterna hade trycksår som uppkommit under vårdtiden eller inte dokumenterats vid inläggningen. Motsvarande siffra för HSV är 9,8 procent (12,2 procent våren 2012). För hela HS blir siffran 8,8 procent (9,7 procent). Skillnaden mellan mätningarna motsvarar endast ett fåtal patienter och kan inte anses utgöra någon säkerställd skillnad. - Från första september 2012 gäller nya föreskriftet som innebär att alla patienter 75 år eller äldre med 5 eller fler läkemedel ska genomgå läkemedelsgenomgång. En regiongemensam rutin har tagits fram och förankrats inom alla förvaltningar. Den avses fastställas regiongemensamt, dessutom pågår ett regionalt arbete med att definiera en modell och en resurs för en gemensam process för fördjupade läkemedelsgenomgångar. - Samtliga medicinska specialiteter inom Hallands sjukhus har identifierat minst en processindikator som följs, de avses sammanställas på årsbasis och redovisas för sjukhusets del i region Hallands patientsäkerhetsberättelse. - Den strategiska styrgruppen för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling (SPoK) vid Hallands sjukhus har under 2012 hanterat 5 ansökningar om införande av nya metoder och behandlingar. Två av dessa har rekommenderats införas vid Hallands sjukhus vilket också beslutats (Xolair och Xiapex ), två andra behandlingar (Protexo och NXStage ) har rekommenderats införas med vissa förbehåll och en behandling (Xyrem ) har återremitterats på grund av bristande underlag för den behandlingsindikation man ansökt för. Därtill har ansökan om deltagande i 2 kvalitetsregister inkommit varav båda beviljats, nämligen deltagande i svenskt perioperativt register (SPOR) och nationella hjärtstoppsregistret. o Målen i stort sett uppnådda

2.5 Miljö- och klimatprofilen ska gälla hela verksamheten och vara tydlig, långsiktig och föredömlig med minskad miljöpåverkan Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Miljöpåverkan från tjänsteresor, läkemedel och skadliga kemikalier ska minskas. Förbättringsmål Miljöpåverkan från tjänsteresor ska minska med 10 procent. Tjänsteresor med bil har inte minskat! En förklaring kan vara att flera kliniker blev sjukhusgemensamma och att man i högre utsträckning reser mellan sjukhusen. Enligt tillgänglig statistik, så ökade antal mil med egen bil 2012 jämfört med 2011 (+ 15 procent ). Största ökningen stod de opererande verksamheterna för. Antal mil med hyrbil (Bilpool) har ökat med nästan 3 500 mil jämfört med 2011 (+18,6 procent). Antal mil med tjänstebil 2012 ökade med nästan 2 000 mil jämfört med 2011 (+7,5 procent ). Här har man bytt från bensin till diesel och det har bara ökat koldioxidutsläppet något. Antal resor med tåg ökade något 2012 jämfört med 2011. Antal km med flyg i tjänsten har minskat från 47 499 km 2011 till 35 069 km 2012, en minskning med 12 403 km. En minskning med 26 procent! Miljöpåverkan genom utsläpp av koldioxid från tjänsteresor har ökat med 10 procent. Troligen hade utsläppen från tjänsteresor varit betydligt högre om inte sjukhuset hade deltagit i cirka 1 500 videokonferenser. o Målet nås inte Miljöpåverkan från skadliga kemikalier ska minska med 2 procent. Totalt har andelen skadliga kemikalier minskat med 14 procent på Hallands sjukhus Varberg 2012 jämfört med 2011. o Målet nås Minst 5 procent av alla nyutskrivna recept ska vara provförpackningar. Andelen provförpackningar för läkemedel har minskat 2012 jämfört med 2011. En förklaring kan vara den nya avreglerade apoteksmarknaden som leder till att många apotek byter provförpackningar mot en tremånaders dito eftersom de inte har provförpackningar i lager. o Målet nås inte För mer detaljer, se bilagor Miljöredovisning och Miljöuppgifter.

2.6 Medarbetarna ska uppleva Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö. Hallands sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv Uppföljning mål och inriktningar från driftnämnderna 2012 Medarbetarna ska uppleva Hallands Sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö -Verksamheterna ska ha tydliga mål och aktiviteter för varje organisatorisk nivå Under 2012 har verksamheten fortsatt arbetat med att kommunicera ut de gemensamma målen för Hallands Sjukhus. Varje område har i sin tur arbetat med att tydliggöra mål och aktiviteter inom sitt ansvarsområde. På grund av omorganisation har man kommit lite olika långt med att i nästa led tydliggöra mål och aktiviteter för respektive verksamhet/enhet. Ett stort fokus har varit på att tydliggöra uppföljningen för att kunna återkoppla resultaten för medarbetarna genom att använda så kallat styrkort. I medarbetarenkäten ligger index på 75 gällande hur ledningen tydliggör mål. Det är en enhet över Regionens totala resultat och en ökning från den senaste undersökningen. Medarbetarna återkopplar också ett mycket bra resultat gällande vilken kunskap de har över hur deras arbete bidrar till målen ( index 78) samt hur de individuella målen hänger ihop med arbetsplatsens mål ( index 74). Fortsatt fokus under 2013 blir att fortsätta arbetet med uppföljning av målen för att tydliggöra effekten av olika insatser. -Arbetsmiljöåtgärder ska genomföras för att klara kraven på certifiering av arbetsmiljöområdet Under 2012 har ett omfattande arbete genomförts inför certifiering arbetsmiljöområdet vid HSH och HSV(HSK omcertifiering). En mängd rutiner har tagits fram och implementerats under året för att klara kraven på certifiering och upprätthålla god standard gällande arbetsmiljön. Extern revision har genomförts under hösten. På grund av de förelägganden som arbetsmiljöverket utfärdat gällande krav på arbetsmiljökrav för lokalerna vid akuten i Varberg och delar av lokalerna vid sjukhuset i Kungsbacka är certifieringen inte genomförd. Hallands Sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv -Kompetensförsörjningen ska säkras så att verksamheten klarar sitt uppdrag Under 2012 har verksamheterna arbetat på en regiongemensam kompetensförsörjningsmodell Olivia. På grund av organisationsförändringar och förändrade uppdrag har verksamheterna kommit olika långt i arbetet med att identifiera kompetensgap. Utifrån tidigare års erfarenhet har man redan under hösten genomfört en mängd åtgärder för att säkra 2013 års sommarbemanning. Vi har haft utskick till studenter, gjort en introduktionsfilm, bjudit in till mingelkväll etc. På grund av olika utredningar, översyn av verksamheten och bildandet av nya förvaltningar har vi ej tillsatt tjänsten som kompetensstrateg. Syftet var att ta ett helhetsgrepp kring kompetensförsörjningsfrågan för att analysera och ta fram en handlingsplan på kort

och lång sikt utifrån framtida kompetensbehov. Vi hoppas nu att kunna stärka organisationen med denna kompetens under 2013. Uppföljning utifrån krav på årsuppföljningen från RK 2012 Antal anställda Genomsnittligt antal anställda har ökat marginellt inom HSH, minskat inom HSK och ökat inom HSV. Genomgående är det sjuksköterskegruppen som ökat mest vid jämförelse mellan 2011 och 2012. Uppföljningen och analys av antal tillsvidareanställda jämfört med föregående år försvåras av de senaste årens omorganisationer med flytt av uppdrag och bemanning över förvaltningsgränser. De utökade uppdragen inom till exempel barnsatsningen och habilitering har byggts ut succesivt allteftersom uppdragen har varit möjliga att bemanna. En mer detaljerad analys av antal anställda sker inom respektive område. Antalet tillsvidareanställda inom HSH ökade under året med 46 stycken och de tidsbegränsat anställda marginellt med 6 stycken. Det är främst läkarna, sjuksköterskorna och rehabiliteringspersonalen som blivit fler i antal. Inom HSV ökade antalet tillsvidareanställda med 37 stycken medan vikarierna minskade med 9 stycken och timanställda minskade med motsvarande 7 tjänster. Här är det främst läkare och sjuksköterskor som ökat i antal. Inom HSK minskade antalet tillsvidareanställda med 17 stycken medan vikarierna ökade med 8 stycken. Åldersstruktur Fördelningen mellan heltidsanställda och deltidsanställda med tillsvidareanställning har förändrats på så sätt att andelen kvinnor med heltid ökat inom de tre förvaltningarna troligen som en konsekvens av heltidserbjudandet. Inom HSH har ökningen av antalet tillsvidareanställda fördelats jämt inom de olika åldersspannen, med undantag för intervallet 50-59 år, där en liten minskning kan ses. Inom HSV har ökningen av antalet tillsvidareanställda fördelats jämt mellan åldersintervallen. Inom HSK har minskningen skett inom alla åldersintervallen, med undantag för intervallet -29 år där antalet anställda är oförändrat. Medelåldern för de tillsvidareanställda inom HSH och HSV har sedan år 2009 legat i princip stilla. Inom HSK kan jämförelse bara göras mellan 2011 och 2012 och även den siffran är endast marginellt förändrad. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat inom de tre förvaltningarna. Inom HSH från totalt 3,75 procent till 3,93 procent, inom HSV från totalt 4,45 procent till 5,03 procent och inom HSK från 3,53 procent till 4,08 procent. Uppföljning sker nu av fördelning mellan kort respektive långtidssjukfrånvaro som skiljer sig för respektive förvaltning. Under senhösten 2012 påbörjades införandet av datorstöd via Adato för att bättre kunna fånga både kortidsfrånvaron och rehabiliteringsinsatser för de som är långtidssjukskrivna.

Samtliga enheter kommer att ha detta stöd på plats under våren 2013 vilket underlättar analys och åtgärder i hanteringen av sjukfrånvaro. Inom HSH har ökningen främst skett inom undersköterskegruppen, medan sjuksköterskornas och medicinska sekreterarnas har minskat. Inom HSV har ökningen främst skett inom undersköterskegruppen och bland de medicinska sekreterarna. Inom HSK har den största ökningen skett inom undersköterskegruppen och inom rehab/paramedicin, medan läkargruppens sjukfrånvaro minskat. Tidsanvändning Inom HSH har närvarotidens andel av den totala tiden minskat något. Antalet närvarotimmar har ökat med totalt 14600 timmar jämfört med år 2011. Arbetad tid har ökat liksom den redovisade kompetensutvecklingen, medan mer-/övertid har minskat. Inom HSV har närvarotidens andel av den totala tiden minskat något. Antalet närvarotimmar har ökat med drygt 108000 timmar jämfört med år 2011. Arbetad tid har ökat mest i relation mot föregående år, men även kompetensutveckling har ökat något. Mer/övertid har minskat något, medan användandet av timanställda minskat kraftigt. Inom HSK har närvarotidens andel av den totala tiden minskat marginellt. Antalet närvarotimmar har minskat med drygt 5000 timmar. Arbetad tid, kompetensutveckling, mer-/övertid har alla minskat, medan användandet av timanställda ökat något. Timavlönade Antalet timavlönade omräknat till årsarbetare visar att inom HSH har sjuksköterskor och undersköterskor minskat jämfört med 2011, medan läkare, medicinska sekreterare och rehab/paramedicin ökat. Totalt inom HSH är förändringen marginell från föregående år (51,68 årsarbetare år 2012 och 51,57 årsarbetare 2011). Inom HSV har antalet timavlönade omräknat till årsarbetare inom alla yrkesgrupper minskat, undantaget medicinska sekreterare. Totalt inom HSV har användningen minskat till 26,46 årsarbetare jämfört med 33,48 år 2011, minskningen motsvarar 7,02 tjänster. Inom HSK är användingen av timanställda av mindre omfattning och uppgår till 10,50 årsarbetare. En liten ökning från 9,50 år 2011. Framtida pensionsavgångar Framtida pensionsavgångar redovisas genom antal tillsvidareanställda som under året blir 55 år eller äldre. Den största utmaningen framöver gäller läkare men också andra mindre yrkeskategorier såsom exempel tandsköterskor. Utöver det kan det också finnas svårigheter att ersätta olika specialiteter inom de olika yrkeskategorierna. Inom HSH har ingen större förändring skett sedan 2011, mer än att antalet medicinska sekreterare som blir 55 år eller äldre minskat kraftigt och att tandvårdspersonal blivit

fler. Inom HSV är det ingen större förändring jämfört med 2011. Alla yrkesgrupperna, undantaget de medicinska sekreterarna, som blir 55 år eller äldre har blivit något fler än tidigare. Inom HSK är den största förändringen att antalet läkare som blir 55 år eller äldre blivit färre och att sjuksköterskorna blivit fler. Lönepolitik Lönestrategin följer de beslutade prioriteringar som gjorts inom Region Halland. Löneökningen under 2012 visar inom HSH att den paramedicinska gruppen, tillsammans med undersköterskorna och sjuksköterskorna fått störst höjning av medellönen. Inom HSV har under 2012 den administrativa personalen tillsammans med sjuksköterskorna, de medicinska sekreterarna och undersköterskorna fått störst höjning av medellönen. Inom HSK har under 2012 undersköterskorna tillsammans med den administrativa personalen, utbildningspersonalen, sjuksköterskorna och läkarna fått den största höjningen i procent av medellönen. För samtliga förvaltningar har kvinnorna fått en större justering av sin medellön än männen och det kan kopplas till att de lönepolitiskt prioriterade yrkesgrupperna till övervägande del består av kvinnor. Inhyrd personal Inom de olika förvaltningarna har inhyrd personal använts under år 2012 till en total kostnad av drygt 13,5 miljoner kronor, där inhyrda läkare står för drygt 10,5 miljoner kronor och inhyrda sjuksköterkor resterande cirka 3 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrd personal har minskat i relation till 2011 då läkarkostnaderna uppgick till drygt 13 miljoner kronor, vilket är cirka 2,5 miljoner kronor mer än 2012. Samma tendens för sjuksköterskorna där kostnaderna för 2011 uppgick till knappt 3, 5 miljoner kronor, vilket är i runda tal 0,5 miljoner kronor mer än 2012. Totalt sett har cirka 8900 läkartimmar och cirka 7000 sjukskötersketimmar hyrts in. På läkarsidan har flertalet kliniker använts sig av hyrpersonal, medan det på sjuksköterskesidan är anestesi/iva, bild- och funktionsmedicin, medicinkliniken och ögonkliniken som varit aktuellt. Vakanta tjänster/kompetensbrist och arbetsanhopningar är orsaken till användandet. Finns det chefer som har fler än 35 underställda? Inom organisationen finns det ett antal chefer som har fler än 35 anställda. För vissa enheter har man utifrån enhetens logik och för att skapa tydlighet i linjen valt att ha större grupper under en och samma chef. Utifrån resultatet i medarbetarenkäten går det inte att se något negativt samband mellan storleken på grupp och medarbetarnas återkoppling på ledarskapet. Respektive ledningsnivå inom organisationen ansvarar för att skapa förutsättningar för chefer att utföra sitt uppdrag och arbeta mot målsättningen att ha färre än 35 medarbetare.

Har förvaltningen genomfört en kontinuerlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet? Under 2012 har ett omfattande arbete genomförts inför certifiering arbetsmiljöområdet vid HSH och HSV(HSK omcertifiering). Extern revision har genomförts under hösten. Skyddsronder/egenkontroll arbetsmiljö har genomförts vid respektive enhet inom Hallands Sjukhus. Arbetsmiljöplanen är samverkad och finns i ledningssystemet. Varje verksamhet har följt upp inträffade arbetsskador och tillbud som inträffat under 2012. Statistik redovisas kvartalsvis i varje samverkansgrupp (tillika skyddskommitté). En sjukhusövergripande redovisning har lämnats i de olika förvaltningsspecifika samverkansgrupperna. Under 2012 har fokus legat på inträffade stickskador och dialog om hur vi ska arbeta förebyggande för att minska antalet. Resultat och analys av avslutningsenkäter för 2012 Utifrån den personalomsättning som är i verksamheten är de relativt få som svarat på avslutningsenkäten. Allteftersom vi får fler svar kan det underlätta analys och åtgärder då detta är en viktig information. Sammanfattningsvis kan man utläsa att de som går i pension i stort sett har varit nöjda. För de som avslutat sin anställning före pensionsåldern är det främsta skälet anställningsvillkor och många av de som har svarat har fått erbjudande från annan arbetsgivare. Redovisa resultatet och planerade åtgärder kring medarbetarenkäten Svarsfrekvensen på medarbetarenkäten var 86 procent vilket är mycket bra och signalerar ett stort engagemang från medarbetarna. Det totala resultatet motsvarar ett index på 75 och är ett bra resultat. Avdelningen för arbetsmiljö har engagerats för att vara behjälpliga till de enheter, chefer som behöver stöd i arbetet utifrån resultatet. Arbetet med analys och handlingsplaner pågår och under kvartal 1 2013 ska varje enhet tydliggjort sina prioriterade förbättringsområden. För Hallands Sjukhus är ett identifierat förbättringsområde att skapa forum för att lära av de goda exemplen. Har samtliga medarbetare haft utvecklingssamtal och erbjudits lönesamtal under året? Har samtliga anställda en personlig utvecklingsplan? Om inte ange orsak? Resultatet i medarbetarenkäten visar att 86 procent av medarbetarna inom HS har haft utvecklingssamtal respektive lönesamtal under de senaste 12 månaderna. Det är några procent högre än snittet för Regionen. Det är svårt att säga hur hög målsättningen ska vara då man inte kan nå 100 procent på grund av den personalomsättning som är under året. Beträffande individuell utvecklingsplan finns det för 62 procent av medarbetarna inom Hallands Sjukhus vilket är cirka 5 procent högre än för Regionen som helhet. En av orsakerna till att individuella utvecklingsplaner saknas är det utbildningsstopp som infördes som ett led i åtgärder för en ekonomi i balans där alla typer av externa utbildningsinsatser stoppades. Under 2013 kommer verksamheterna att arbeta för att öka andelen individuella utvecklingsplaner.

Har arbetsplatsträffar genomförts regelbundet? Arbetsplatsträffar genomförs regelbundet på samtliga arbetsplatser inom Hallands Sjukhus. Resultatet i medarbetarenkäten visar att 76 procent av medarbetarna är nöjda med hur arbetsplatsträffarna genomförs. I underlaget kan man se att det finns stora variationer mellan enheterna. Under 2013 kommer vi att arbeta med att lyfta goda exempel och skapa ett internt lärande utifrån de enheter som visar mycket goda resultat. Redovisa antalet rapporterade arbetsskador och tillbud fördelat på yrkeskategori och kön Förvaltning Arbetskada män Arbetsskada kvinnor Tillbud män Tillbud Kvinnor HSV 5 60 4 23 HSH 3 28 7 115 HSK 2 25-2 Total HS 10 113 11 140 De olika förvaltningarna har sedan tidigare haft olika tolkning gällande rapportering av stickskador och om dessa ska rapporteras som arbetsskada eller tillbud. För att bättre kunna analysera underlagen och sätta in åtgärder har vi för 2013 en gemensam tolkning för HS. Redovisa antalet genomförda rehabiliteringsutredningar Förvaltning Antal genomförda rehab-utredningar HSV 68 HSH 95 HSK 21 Total HS 184 Under slutet av 2012 påbörjades implementering av stödsystem för det arbetsrelaterade rehabiliteringsarbetet, ADATO som kommer att bli ett bra stöd och underlätta uppföljningen och åtgärder för sjukfrånvaro och rehabilitering. Redovisa det hälsofrämjande insatser som har gjorts för medarbetare under året Personalen vid Hallands sjukhus har haft tillgång till ett varierat utbud av aktiviteter under året som arrangerats för att stärka samvaro och hälsa bland medarbetarna. Olika träningspass på och utanför sjukhusen samt även tillgång till egna träningslokaler där möjlighet finns. Friskvårdsbidraget har uppgått till 700 kronor utöver kostnaden för personalklubbens gemensamma aktiviteter. Hur har vi arbetat med värdegrundsfrågorna under året Målet är att värdegrundsarbetet ska ingå som en del av det dagliga arbetet i mötet mellan patienter och medarbetare. Under 2012 har inga gemensamma satsningar gjorts

utan utgått från behovet av stöd hos de olika enheterna. Metod och arbetssätt har varierat utifrån behovet men vi har arbetat med till exempel reflekterande samtal kring förhållningssätt, kommunikation, yrkesroll, kulturella skillnader samt omvårdnadssituationer. Information, utbildning och gruppdiskussioner har förts kring bland annat konflikt säkert arbete och bemötande. Resultatet i medarbetarundersökningen visar på ett gott arbetsklimat där värdegrundsarbetet utgör en del av resultatet. Satsningar på kompetensförsörjning På grund av Hallands sjukhus ekonomiska underskott infördes under 2012 restriktioner gällande utbildningar och respektive områdeschef har utifrån beviljat undantag för att godkänna verksamhetskritiska utbildningsinsatser. Chefernas deltagande i chefsutvecklingsprogrammet Samtliga chefer uppmanas att delta i chefsutvecklingsprogrammets samtliga delar. Arbetsbelastningen för cheferna är hög och deltagande i utbildningen prioriteras ibland ned i förhållande till att klara kraven i det dagliga arbetet. Specifika åtgärder för att öka utländska läkare Under 2012 har fyra underläkare examinerade på ett europeiskt lärosäte påbörjat KULT (kompletterande underläkartjänstgöring) på Hallands sjukhus. Antalet sjuksköterskor som genomgått specialistutbildning under året Under 2012 fick 15 sjuksköterskor del av så kallad VUB platser inom följande specialiteter: Operation, Anestesi, Intensivvård och Barn. Hur har arbetet med Olivia fortskridit Arbetet med införande av Oliva är väldigt varierande mellan områdena där de som kommit längst ligger på cirka 50 procent införandegrad. Fortsatt implementering är ett fokusområde under 2013.

2.7 Hallands sjukhus ska ha en ekonomi i balans En samlad HS-analys av beställning och ekonomi återfinns i bilaga1. Kommentarer till verksamhetsstatistik för HSV återfinns i bilaga Verksamhetstatistik. Vårdproduktion Hallands sjukhus Varberg månad 12 ack 2011 ack 2012 Förändring antal % period budget Diff mot bu antal % Årsbudget Antal vårdtillfällen 18 725 18 904 179 1,0% Antal DRG poäng SV 17 544 17 977 434 2,5% 17 585 392 2,2% 17 585 Case mix index 0,937 0,951 0,014 1,5% Antal DRG poäng ÖV 2 890 2 977 87 3,0% 2 596 381 14,7% 2 596 Cytostatika läkem 377 427 50 13,3% 615-188 -30,5% 615 Antal Läkarbesök 80 431 80 421-10 0,0% 79 650 771 1,0% 79 650 Antal sjukv beh 29 828 37 646 7 818 26,2% 28 600 9 046 31,6% 28 600 Viktade vårdtj 30 970 31 884 914 3,0% 30 816 1 068 3,5% 30 816 HSV har ett ökat inflöde av patienter till akuten, cirka 8 procent fler besök jämfört med samma period förra året. Remissinflödet är också högt. Inom sluten vård ses en ökning inom kirurgi, ortopedi och medicin, medan antalet förlossningar minskat något jämfört med förra året. DRG-ersatt öppen vård ökar inom främst ortopedisk dagkirurgi och dialyser. Cytostatikapoängen avser endast kostnaden för läkemedel, behandlingen redovisas som DRG-poäng ÖV, och ökningen är mer än 13 procent jämfört mot förra året. Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Resultatet ska vara > eller = 0. - Helårsresultatet är -28,3 miljoner kronor. Avvikelsen på regionvården är -0,1 miljoner kronor efter en extraersättning i december på 16 miljoner kronor och kärnverksamheten -28,2 miljoner kronor. Se ytterligare kommentar nedan. o Målet nås inte För att nå en ekonomi i balans ska åtgärder för ökad kostnadskontroll genomföras och kostnadsutvecklingen ska understiga index (2,4 procent). - Kostnadsutvecklingen jämfört med 2011 överstiger index (2,4 procent) och är 3,4 procent på HS totalt (köpt vård är exkluderad eftersom betalningsansvaret har flyttats till HSS). o Målet nås inte

02 - Sjukhuset i Varberg Resultat (mkr) 201201-201212 UTFALL 2 011 UTFALL 2 012 Förändr % BU 2 012 DIFF VS BU HSU-intäkter 1 106,7 1 182,4 6,8% 1 176,4 5,9 Pat.avgifter 20,6 23,2 12,3% 23,0 0,1 Övriga intäkter 33,7 26,1-22,5% 15,0 11,1 Summa intäkter 1 161,0 1 231,6 6,1% 1 214,5 17,1 Personalkostnader 533,4 572,5 7,3% 553,9-18,6 Bemanningstjänster 5,4 5,0-7,2% 1,6-3,4 Läkemedel 56,6 51,6-8,7% 58,6 7,0 Övr material & varor 89,8 91,9 2,4% 76,6-15,2 Tjänster & material 164,1 208,7 27,1% 204,8-3,9 Lab 48,9 56,8 16,3% 52,4-4,4 Röntgen 67,8 64,1-5,5% 63,1-0,9 Summa kostnader I 965,9 1 050,4 8,8% 1 010,9-39,5 Avskrivningar 25,1 27,2 8,6% 24,0-3,3 Övr kontoklass 7 140,4 50,1-64,3% 47,6-2,6 Finanskostnader 4,8 4,5-6,1% 4,4-0,1 Regionvård 124,6 127,7 2,5% 127,6-0,1 Summa kostnader II 294,8 209,5-28,9% 203,5-6,0 RESULTAT - 99,7-28,3 0,0-28,3 Jämförelser mellan åren påverkas av organisationsförändringar. Intäkterna uppvisar plus, HSU-intäkterna har en stor post som avser tilläggsersättning för DRG-ersatt öppen och sluten vård på cirka 14,6 miljoner kronor och en avvikelse för cytostatikapoäng på -7,7 miljoner kronor. Övriga intäkter är flera olika poster, bland annat att HSV har handledning av läkarkandidater från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), bidrag för projekt som senior alert med mer där plus på intäkten motsvaras av en kostnad (oftast en personalkostnad). Kostnadssidans avvikelse är främst inom personal. Största enskilda avvikelsen avser ansvarsenheter som finansieras med intäkter som inte budgeterats cirka 5 miljoner kronor. Andra poster som avviker är semester- och OB-kostnader som ökat och inom läkargrupperna en ökad jourverksamhet. Läkemedelskostnaderna avviker positivt mot budget och det är främst en konsekvens av nytt leveransavtal, bättre upphandlingar och patent som gått ut. Avvikelsen inom övrigt material och varor (konto 51-59) avser främst en ökning som är relaterad till högre produktion, bland annat implantat och övrigt sjukvårdsmaterial cirka 7 miljoner kronor samt hjälpmedel (andningshjälpmedel och ortopedtekniska hjälpmedel) -5,7 miljoner kronor. Röntgenkostnaderna minskar (2011 års siffror påverkas av urologin som flyttat in från HSH och Barn som flyttat ut till HSH), rensat för denna förändring sjunker röntgenkostnaderna med cirka 5,5 procent, vilket är något

mindre än den aviserade prissänkningen. Det förklaras till största delen av en ökad volym vård, liksom ökningen inom laboratorieverksamheten. Regionvården avviker med 0,1 miljoner kronor mot budget detta efter att sjukhuset fått en extra ersättning för årets kostnadsökning med 16 mnkr i december månad. Se ytterligare kommentarer i bilaga 1. Resultatet är förbättrat med drygt 70 miljoner kronor jämfört med 2011 och uppgår till -28,3 miljoner kronor. Främsta resultatförbättrande delarna är en engångsersättning på 30 miljoner kronor och att man sluppit ansvaret för köp av vårdgaranti. Förbättringsmål Öka styrning och förbättra analys, åtgärder och prognos genom månatliga uppföljningsmöten och rapporter på respektive chefsnivå. - Standardrapporter för uppföljning månadsvis på sjukhus, verksamhetsområde och kliniknivå är klar och används. o Målet nås Förbättra uppföljning av personalkostnader för varje chefsnivå för att tidigt kunna vidta åtgärder och utarbeta åtgärdsplaner vid obalanser. - En veckorapport som visar förändring i antal anställda har tagits fram och följs upp varje vecka. o Målet nås 3 Hallands sjukhus uppdrag utifrån prioriterade utvecklingsområden I hälso- och sjukvårdstyrelsen fastställda dokument Uppdrag till driftnämnderna ges ett antal uppdrag för 2012 utifrån prioriterade utvecklingsområden. Nedan ges en statusrapport för de uppdrag som omfattar stora delar av verksamheten. Övriga uppdrag pågår och följer aktuell plan. Bilda en länsklinik inom barnsjukvården samt fullfölja uppdraget om ökad ambitionsnivå i norra Halland Uppdraget är slutfört och barnklinken är sedan 1 januari en länsklinik. Uppdragsutbildningen för barnsjuksköterskor i samverkan med Högskolan i Halmstad avslutades med examen i maj och efter detta fastanställdes de på barnkliniken. Läkare är rekryterade för verksamheten och de flesta av dem genomgår nu barnläkarutbildning där jourverksamheten är en del. Som specialister kommer de att ha sin fasta arbetsplats på någon av utbudspunkterna i Kungsbacka, Varberg eller Halmstad. Vårdavdelningen öppnade den 1 oktober och är placerad bredvid akutmottagningen inne i observationsavdelningen. Ett omfattande arbete har genomförts med framtagande av rutiner för denna nya avdelning för att säkra en patientsäker vård med hög kvalitet. Barnavdelningen och barnjourens närvaro förbättrar det generella

omhändertagandet av barn på akutmottagningen i Varberg. Vårdmiljöer med kompetent barnpersonal har skapats, vilket ger förutsättningar att exempelvis vårda barn med vissa kirurgiska sjukdomar. Satsningen har genomförts på ett sätt som ger många positiva effekter och ökad flexibilitet, genom att exempelvis barnsjuksköterskorna arbetar mot både barnavdelning, barnmottagning och barnakuten. Personalen samutnyttjas också vid resursbrist på någon utbudspunkt inom barnkliniken. Läkarjourlinjen har fungerat sedan hösten 2011 och är från februari 2012 bemannad med läkare på barnkliniken utan stöd av stafettläkare. Arbetet på Hallands sjukhus Varberg har blivit mer attraktivt genom bildandet av en större enhet med både jourlinje, mottagning och avdelning, vilket påverkat rekryteringen av barnläkare positivt. Ursprunglig kostnadskalkyl gjordes utifrån 2010 års kostnadsläge och omfattade inte alla delar i satsningen. En ny kostnadskalkyl har gjorts och synliggör att ett underskott kommer att uppstå under 2013. Någon budgetjustering har inte kunnat ske. Fullfölja och utvärdera pilotprojektet Framtidens cancervård kring en integrerad sjukhusövergripande cancerrehabilitering Hösten 2012 har det av socialdepartementet, via SKL, finansierade projektet med att bygga upp en sjukhusövergripande cancerrehabilitering avrapporterats till SKL. Projektets slutrapport till SKL och vetenskaplig utvärdering av projektet finns att hitta på SKLs webbplats för försöksverksamheterna. En annan form av utvärdering som tagits fram inom ramen för projektet är den intervjubaserade skriften 10 röster om cancerrehabilitering. En grupp kommer tillsammans presentera projektarbetet vid Socialdepartementet och SKLs Inspirationsdag för en ännu bättre cancervård, 12 februari 2013. Utifrån Region Hallands projektstyrningsmodell kommer projektet slutrapporteras till Hallands sjukhus ledning under första kvartalet 2013. I denna kommer förslag till fortsatt implementeringsarbete, förslag till kommande utvärdering samt förslag till rutiner etc. att ingå. Ett förslag till vidare spridning kommer tas fram i samverkan mellan projektledaren, Rehabiliteringskliniken och område 2. Även detta kommer att presenteras för sjukhusledningen under första kvartalet 2013. Ett sjukhusövergripande cancerrehabiliteringsteam arbetar med huvuduppgiften att stötta cancerrehabiliteringsprocessens implementering och vidareutveckling. Ett tydligare samarbete mellan cancerrehabteamet, Rehabiliteringskliniken och den Strategiska cancerenheten har etablerats. Förbereda verksamheten för Vårdval Halland+. Arbetet med att förbereda verksamheterna inför start av VVH+ påbörjades 2011, genom bildandet av en arbetsgrupp. Arbetet har under 2012 utvecklats vidare genom att en styrgrupp bildats med uppdrag att leda arbetet. Styrgruppen har

identifierat frågor som måste beaktas inom Hallands sjukhus inför införandet av VVH+. Detta i syfte att säkra den verksamhet som fortsatt kommer att tillhöra Hallands sjukhus uppdrag och för att patienter inte ska komma i kläm under omställningsperioden. Arbetet kommer att fortsättningsvis bedrivas i projektform. Fullfölja pågående AT-läkarsatsning En utvärdering av AT-läkarnas kliniska tjänstgöring på kvinnokliniken, infektionskliniken och öron-, näsa- och halskliniken gjordes under hösten 2012. Data är ännu inte sammanställd och analyserad. Den samlade bilden från AT-läkarna är dock att dessa placeringar varit positiva ur utbildnings- och tjänstgöringssynpunkt. Vid den senaste rekryteringsomgången var det också tydligt att de AT-läkare som nu anställs har kortare vikariatstid bakom sig än tidigare, vilket förhoppningsvis förklaras av det större antalet AT-läkare som anställs i landet totalt. Liksom tidigare angivits är kostnaden för AT-läkarna inte fullt kompenserad. Detta rör framförallt jourkompensation och behöver finnas med i framtida budgetplanering. Gemensam urologisk klinik HSH och HSV Urologkliniken har skapats och fungerar med en hög kvalitet i den kliniska verksamheten. En klinikledning har etablerats liksom samverkansgrupp En gemensam urologisk bakjoursfunktion, som täcker både Varberg och Halmstad, har etablerats. Mycket arbete har under senare delen av året lagts på att förbereda för flytt till avdelning 82 vid HSH, med de svårigheter det innebär att disponera färre vårdplatser och dela avdelning med andra specialiteter. Under året har kompetensproblemet med att bedriva slutenvård på två utbudspunkter inom en mindre klinik tydliggjorts och det är angeläget att utreda möjligheterna att samla slutenvården till en utbudspunkt. Säkra att relevanta patienter registreras i Senior Alert och Svenska Palliativregistret Senior Alert Registeringar i Senior Alert pågår och antalet under 2012 är totalt 9510 riskbedömningar, 7573 insatta åtgärder och 7551 uppföljningar. Under hösten har Hallands sjukhus representerats på Kvalitetsregisterdagarna med en redovisning av implementeringsprojektet på Hallands sjukhus. Utbildningsinsatser är planerade under 2013, som utbildning i de olika riskområdena för dem som genomför riskbedömningar inom Senior alert. Arbete pågår också för användning av utdatan från registret som stöd i förbättringsarbetet inom Hallands sjukhus. Projektet har under hösten övergått i förvaltning som bygger på en gemensam organisation för Halland. Svenska Palliativregistret Samtliga enheter för sluten vård inom Hallands sjukhus registrerar nu i Palliativ registret. För 2012 uppgick täckningsgraden till en 50-procentig registrering inom de

Halländska kommunerna totalt. Det nationella målet är 70 procent, men resultatet ska ses positivt mot att införandet har skett gradvis under året. Arbetet övergår från ett införande till att bli kvalitetsutvecklande och uppföljande. Styrgruppen för palliativ vård är drivande och kommer att sätta mål för den sjukhusövergripande kvalitetsutvecklingen utifrån registreringens resultat. Främst planeras utbildningsinsatser i ämnet Palliativ vård till samtliga yrkeskategorier och regionalt gränsöverskridande. Projektet för införandet är avslutat och övergår i förvaltning efter årsskiftet 2012/2013 med stöd av styrgruppen för palliativ vård. Strategiska allianser skapas Omfattande arbete sker i verksamheterna inom respektive specialitet och genom särskilda projekt- och processarbeten för ett förbättrat samarbete och resurs- och kompetensutnyttjande mot andra vårdgivare, både inom och utanför regionen. Nedan beskrivs några av dessa arbeten. Strategisk cancerenhet Strategiska cancerenheten samverkar med både regional cancercentra (RCC) Syd- och Väst för att försöka koordinera cancervården i Halland, skapa bättre processer och en mer jämlik cancervård i Halland, samt att öka patienternas delaktighet. Genom de arbetsdagar där alla cancervårdteam deltar sker ett strategiskt kunskapsutbyte som ger en gemensam struktur och plattform för cancervården i Halland. Uppstart av samverkansprojekt inom lungcancer pågår tillsammans med närsjukvården för att förbättra patientprocessen från syntomdebut till palliativ vård. Kontaktsjuksköterskefunktionen är ytterligare en aktivitet som genom nätverk och framtagen sjukhusövergripande rutin skapar en högre kvalitet och trygghet/säkerhet för patienten, samt bidrar till att få en mer jämlik vård i Halland. Inom ramen för detta arbete ska en bättre samverkan med regionsjukhusen byggas upp. Genom en med RCC Väst- och Syd gemensamt framtagen 30 poängutbildning för kontaktsjuksköterskor skapas ytterligare nätverk, vilket ger en gemensam kompetens och gemensamma strategier för arbetet med patienter och närstående. Vårdplanerare Den samordnade vårdplaneringen sker i nära samverkan mellan specialistvården och kommunen i samband med utskrivning från sjukhus. Länsgemensamma riktlinjer finns för denna process, men utförandet och samverkan har ytterligare säkrats genom implementering av funktionen Vårdplanerare vid Hallands sjukhus Varberg. Utvalda sjuksköterskor har denna funktion med uppdrag att delta i vårdavdelningarnas samordnade vårdplaneringar. Funktionen vårdplanerare planeras att införas även på Hallands sjukhus Halmstad. Ge vård på rätt vårdnivå i enlighet med LEON-principen Rutiner finns inom respektive klinik för remissgenomgång och på akutmottagningarna samt inom ambulanssjukvården används triageringssystem för ställningstagande till om patienten är i behov av specialistvård. Underlag från patient, så kallad egenremiss och Hallands egna garanti för besök inom en månad vid oro är delar som ställer krav

på mottagande enhets förmåga till korrekt bedömning för vård på rätt vårdnivå. Hallands sjukhus har generellt korta vårdtider, vilka ibland påverkas av att vård- och omsorgsinsatser utanför sjukhuset inte kan tillgodoses i direkt anslutning till att patienten är utskrivningsklar. Vårdöverenskommelser tydliggör ansvaret mellan specialistvården och Vårdval Halland och bör utvecklas inom fler områden. Arbeta i enlighet med hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hallands sjukhus har inom detta område fokuserat på åtgärder riktade till både patienter och medarbetare rörande tobaksbruk. Arbetet har resulterat i att kliniker skickar hem informationsbroschyr om tobaksfrihet vid operation till patienterna samtidigt med kallelsen till mottagningsbesök. I hälsodeklarationen får patienten ange om han/hon är rökare eller snusare. Uppgifter avseende tobaksvanor tas vid mottagningsbesöket och dokumenteras i journalen. Information ges även inför operation. Om patienten behöver hjälp med rökavvänjning hänvisas de till sin vårdcentral. Blir patienten inte rökfri inom 6-8 veckor innan operation övervägs ett senareläggande av operationen. Delta i nationella vård- och hälsosatsningar Inom Hallands sjukhus finns en struktur för kvalitet och patientsäkerhetsarbetet, med tre nivåer. Utskottet för patientsäkerhet och kvalitet (UPoK) utgör en strategisk plattform för arbete med kvalitet och patientsäkerhet på områdesnivå. Utskottet ska vara ett stöd till verksamheterna för att främja att patienter erhåller medicinsk behandling och omvårdnad med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet. Utskottet ska ha följsamhet till de åtgärder som förordats och samordnats av styrgruppen för patientsäkerhet och kvalitet (SPoK) Halland sjukhus, samt arbetsgruppen för patientsäkerhet och kvalitet (APoK) Halland sjukhus. Resultaten från nationella, regionala och lokala mätningar följs upp och analyseras inom beskriven struktur för åtgärdsplaner och handlingsplaner på olika nivåer inom Hallands sjukhus för ständiga förbättringar. Under året har Palliativregistret införts i regionen och på Hallands sjukhus. På några kliniker är andel avlidna som registrerats inom registret för få för att ännu kunna återföra något resultat. Inom omvårdnadsregistret, Senior alert har fortsatt arbete skett med att säkerställa så hög täckningsgrad som möjligt samt att aktivt arbeta med uppföljning av åtgärder och övriga resultat. Resultat från de nationella mätningarna redovisas i Patientsäkerhetsbokslutet. Utveckla beskrivningen av vården innehåll Andelen läkarbesök som är díagnossatta vid Hallands sjukhus ligger i genomsnitt högt, för HSH på 99 procent, HSV 96 procent och HSK 99 procent under 2012. Har någon åtgärd utförts så är den registrerad, vilket ger en måluppfyllelse på 100 procent.

Uppföljning sker kontinuerligt med uppgifter om andel registrerade vårdkontakter i sluten respektive öppen vård. 4. FRAMTIDEN I årsbokslutet 2011 redovisades ett underlag som hade sin utgångspunkt i hur vårdbehoven kommer att förändras. Detta i kombination med en växande andel äldre och en befolkningstillväxt i regionen, kommer att ställa nya krav på den specialiserade vårdens insatser. Likaså kommer den medicinskt tekniska utvecklingen att tillföra behandlingsalternativ som likaså driver på efterfrågan av specialiserad vård. Denna utveckling har hälso- och sjukvården levt med kontinuerligt. Utvecklingen inom den specialiserade hälso- och sjukvården går allt snabbare mot subspecialisering inom de olika basspecialiteterna. Detta slår också igenom i utbildningen inom de enskilda specialiteterna. Inom det internmedicinska området kommer exempelvis utvecklingen att gå mot att det inte kommer att finnas någon allmän internmedicinsk kompetens i framtiden. En allt högre grad av subspecialisering kräver också tillräckliga patientunderlag för att kunna upprätthålla kompetens. Denna framtid ligger inte så långt bort att vi kan vänta med att väga in det i våra beslut om den närmaste framtiden. Invånarna i Halland har varit vana att ha tillgång till hög kvalitet med god tillgänglighet i hela hälso- och sjukvården. För den specialiserade vården innebär den utveckling som beskrivits tidigare att den nuvarande strukturen inom region Halland för den specialiserade vården måste anpassas till den utveckling som vi kommer att ställas inför. Detta kommer att vara den enskilt viktigaste frågan för att fortsatt kunna säkerställa kvalitet och tillgänglighet till rätt vård för medborgarna. För den specialiserade vården inom Hallands sjukhus är detta den stora utmaningen för att kunna svara upp mot förväntningarna i kommande uppdrag för att fortsatt kunna skapa tillgång till hög kvalitet i den specialiserade hälso- och sjukvården. Driftnämnden Hallands Sjukhus Mikaela Waltersson Driftnämndens ordförande Lena Johansson Biträdande sjukhuschef

Hallands sjukhus 2012 - bilaga 1 Vårdbeställning och ekonomi bokslut 1. Inledning - sammanfattning Det har genomförts stora förändringar i styrmodellen för Hallands sjukhus HS) 2012, vilket påverkar på olika sätt. Bland annat är ansvaret för vårdgaranti är överfört till HSS och jämförelsen med förra året påverkas genom att kostnader och intäkter för vårdgaranti inte finns med i år. Sammantaget för HS kan följande konstateras; Vårdproduktion Avsevärt högre vårdproduktion jämfört med 2011 i slutenvård, dagkirurgi/dagvård och övrig öppenvård (både akut och elektiv). Högre vårdproduktion än budget och uppdrag 2012 i slutenvård, dagkirurgi/dagvård (vilka lett till två tilläggsbeställningar) och övrig öppenvård. Ekonomi Sjunkande kostnadsökningstakt i den egna kärnverksamheten. Kraftigt ökande kostnader för köpt högspecialiserad vård. Ökad produktivitet. Resultat Förbättrat ekonomiskt resultat i den egna kärnverksamheten (exkl köpt vård), från -108,4 mnkr till -76,2 mnkr (vilket innehåller en engångsersättning på 30 mnkr för 2012) Ökade kostnader för regionvård, helårsprognos på 59 mnkr mot budget som i december kompenserades med en intäkt från RK på 53 mnkr, vilket ger en avvikelse på knappt 4 mnkr.

2. Vårdbeställning Hallands sjukhus månad 12 ack 2011 ack 2012 Förändring antal % period budget Diff mot bu antal % Årsbudget Antal vårdtillfällen 42 969 43 376 407 0,9% Antal DRG poäng SV 41 105 41 855 750 1,8% 40 728 1 127 2,8% 40 730 Case mix index 0,957 0,965 0,008 0,9% Antal DRG poäng ÖV 7 185 7 552 367 5,1% 6 499 1 053 16,2% 6 500 Cytostatika läkem 1 059 1 132 74 7,0% 1 708-576 -33,7% 1 708 Antal Läkarbesök 280 162 280 582 420 0,1% 274 975 5 607 2,0% 277 215 Antal sjukv beh 290 001 295 326 5 325 1,8% 281 378 13 948 5,0% 281 050 Utprovade hörapparater 4 483 4 942 459 10,2% 4 500 442 9,8% 4 500 Viktade vårdtjänster 92 926 94 398 1 472 1,6% 91 563 2 835 3,1% 91 996 Inflödet till akutmottagningarna fortsätter att öka jämfört med förra året, 8,3 % eller 5 906 fler besök i år. Trenden med ökning på akutmottagningarna återfinns på i stort sett alla sjukhus i landet. DRG-ersatt slutenvård ökar främst inom kirurgi och medicin, där utfallet påverkas av det ökade akuta inflödet. Kvinnosjukvårdens minskar något, främst under början av året, på grund av färre förlossningar. Ökningen inom DRG-ersatt öppen vård påverkas av bättre produktionsplanering och en bättre kapacitet totalt sett inom HS opererande specialiteter. Kapaciteten i Kungsbacka förstärktes med fler operatörer från förra hösten, vilket avspeglas i fler dagkirurgiska operationer. Ökningen är störst inom medicinklinikerna, som har en kraftig ökning av antal dialyser, och inom ortopedi. Åtgärder: HS har en budgeterad vårdvolym, med tre mätperioder för jan-maj, jun-okt och novdec. HS fick en tilläggsbeställning för helåret efter första mätperioden på 1450 poäng. Merproduktionen efter åtta månader var över tilläggsbeställningen, vilket föranledde ytterligare en tilläggsbeställning på 1200 poäng. Se tabell nedan. Tilläggen ersattes med halv ersättning. Grund Tillägg 1 Tillägg 2 Totalt Diff Sluten vård 40 728 750 900 42 378 41 855-523 DRG öv 6 499 700 300 7 499 7 552 53 Totalt 47 227 1 450 1 200 49 877 49 407-470 Snittersättningen till HS DRG-ersatta vård sjunker från fastställda 37 963 kr per poäng till 37 125 kr per poäng med denna merproduktion. Som framgår av tabellen ovan, så klarade inte HS tilläggsuppdraget i sluten vård. Det beror främst på att grunden för prognosen låg efter augusti månads utfall. Det utfallet visade sig när all registrering var klar, att faktisk case mix var väldigt låg. Betydligt under den schablon case mix som användes för uppbokning av poäng. Sedan var även december månad relativt svag produktionsmässigt, lägre volymer än december 2011. Det beror delvis på att julhelgen inföll på tre vardagar 2012, men står inte för hela förklaringen.

Fördelning per förvaltning: Viktade vårdtjänster HSH HSV HSK Summa 2011 49 137 30 970 12 819 92 926 2012 49 818 31 679 12 901 94 398 Differens utfall % 1,4% 2,3% 0,6% 1,6% Budget period 48 412 30 816 12 334 91 563 Differens budget % 2,9% 2,8% 4,6% 3,1% DRG-poäng SV och ÖV HSH HSV HSK Summa 2011 26 005 20 434 1 851 48 290 2012 26 491 20 954 1 962 49 407 Differens utfall % 1,9% 2,5% 6,0% 2,3% Budget period 25 391 20 181 1 655 47 227 Diff budget antal 1 100 773 307 2 180 Differens budget % 4,3% 3,8% 18,5% 4,6% Cytostatikapoäng Budgetmässigt avviker antalet utförda cytostatikapoäng kraftigt, -576 p. Det beror på att prislistan korrigerats inför 2012 där patentutgångar och bättre upphandlingar lett till lägre kostnader för cytostatika. Jämförelse av kostnadsutfall på cytostatika och debiterade poäng är i stort sett i balans. Antalet behandlingar har ökat med 3 % jämfört med förra året och en korrigerad poänglista visar att cytostatikapoängen ökat med 7 %. 3. Ekonomi Hallands sjukhus inklusive VO5 Medicinsk diagnostik Resultatet för Hallands sjukhus (HS) för 2012 uppgår till -79,9 mnkr. För helåret prognostiserades ett resultat på -128 mnkr efter november, varav regionvården stod för -59,0 mnkr. HS lämnade tidigare under året in en begäran om budgetförstärkning, vilket resulterade i en extra ersättning i december på 53,0 mnkr, vilket i sin tur förbättrat resultatet. Kostnadsutvecklingen jämfört med 2011 är 3,4 % (externa kostnader exkl köpt vård). Det är främst personal, material och hjälpmedel som avviker. Målet att hålla kostnadsutvecklingen lägre än index 2,4 % nås alltså inte. Årets resultatutveckling för HS jämfört mot budget och föregående år presenteras i diagram nedan, där även årsprognos redovisas.

50,0 0,0-50,0-100,0-150,0-200,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Resultat ack 2011 Resultat ack 2012 Budget ack 2012 Resultatprognos 2012 Linjär (Resultat ack 2012) Hallands Sjukhus Resultat (mkr) 201201-201212 UTFALL 2 011 UTFALL 2 012 Förändr % BU 2 012 DIFF VS BU HSU-intäkter 3 254,9 3 413,3 4,9% 3 397,9 15,3 Pat.avgifter 75,7 81,5 7,6% 87,5-6,0 Övriga intäkter 833,2 787,1-5,5% 745,3 41,8 Summa intäkter 4 163,8 4 281,9 2,8% 4 230,7 51,1 Personalkostnader 2 040,1 2 141,7 5,0% 2 113,1-28,5 Bemanningstjänster 33,4 18,6-44,5% 9,6-8,9 Läkemedel 161,4 155,8-3,5% 165,1 9,3 Övr material & varor 306,2 306,9 0,2% 257,5-49,4 Tjänster & material 747,3 821,1 9,9% 780,6-40,5 Lab 165,2 173,1 4,8% 158,0-15,2 Röntgen 156,1 138,8-11,1% 138,6-0,2 Summa kostnader I 3 609,7 3 755,9 4,1% 3 622,5-133,4 Avskrivningar 104,5 99,0-5,2% 101,0 2,0 Övr kontoklass 7 235,3 115,3-51,0% 117,3 2,1 Finanskostnader 17,8 15,3-14,3% 17,3 2,0 Regionvård 380,1 376,2-1,0% 372,6-3,6 Summa kostnader II 737,7 605,8-17,9% 608,2 2,4 RESULTAT - 183,5-79,9 0,0-79,9 OBS för jämförbarhet mellan åren är även förvaltningsinterna poster med i denna resultaträkning, främst för att får jämförelser för lab och röntgen korrekt, men det påverkar även andra rader!

Intäkter: Avvikelsen mot budget för HSU-intäkter består av en ökning tilläggsbeställningen och en minskning på grund av lägre debitering av cytostatikapoäng samt avdrag för att HS inte klarat tillgängligheten i juli och augusti. Patientavgifter följer ökningen av egenavgiften i öppen vård i jämförelse med förra året, avvikelsen mot budget är en övervärdering av budgetuppräkningen. Övriga intäkter går ner jämfört med förra året som en konsekvens av sänkta röntgenpriser 2012. Överskottet mot budget är nästan hälften kopplat till Medicinsk diagnostik och teknik, samt ersättningar för olika former av projekt. Personalkostnader och bemanningstjänster: Ökningen för personalkostnaderna är inte lika kraftig som under 2011 och en stor del är relaterat till nya uppdrag (AT-läkare, Handikappverksamheten, specialistläkare i Kungsbacka och barnsatsningen) som i stort sett är fullt bemannade i år. Där finns även kostnader för arbetsmiljöåtgärder i Varberg som en delförklaring till ökningen. Sommarmånaderna har varit något dyrare i år än förra året, delvis som en konsekvens av stora evenemang med förstärkta jourlinjer, men även utifrån det tryck som varit på vården och den vårdvolym som utförts under sommaren. Avvikelsen mot budget på -28 mnkr har en stor post som avser projekt av olika karaktär som bekostas av övriga intäkter, ca 15 mnkr. Förhållandet är det omvända för bemanningstjänsterna, där utfallet är betydligt lägre i år än förra året. En viss kostnadsökning märks inom barnsjukvården omhändertagandet av akut sjuka barn i Varberg. De anställda barnläkarna kommer successivt att bemanna denna akutlinje och reducera behovet av hyrläkare. Ögonkliniken har också haft bemanningstjänster som avvecklats under året. En del av minskningen beror på förvaltningsinterna förändringar mellan åren. Läkemedel, konto 50: Från årsskiftet har HS en ny distributör av läkemedel (Apoteket Farmaci för piller Apoteket Produktion för främst cytostatika) och det har varit en del inkörningsproblem för att administrativa rutiner ska fungera. Det nya leveransavtalet innebär att HS kommer att betala nettopriser istället för att begära in återbäring i efterskott. Under 2012 kommer det att vara en blandning av netto- och bruttopriser, med rabatter från 2011 som påverkar. Det påverkar även hur rullande 12 utvecklas eftersom rabatterna betalades ut i två omgångar i augusti och december. Totalt sett är utvecklingen inom läkemedelsområdet positiv. Utvecklingen av dyra läkemedel till ett fåtal patienter fortsätter att öka, medan genomförda upphandlingar på konkurrensutsatta preparat kompenserat den ökningen genom lägre priser som genererat lägre totalkostnader. Övrigt material och varor, konto 51-59: HS har samma utfall 2012 som 2011, trots en produktionsökning på 1,5 %. Sortimentsbegränsning och standardisering inom verksamheterna har bidragit till detta, liksom upphandlingar för hörapparater och ortopediska implantat.

Avvikelsen mot budget är avhängig att HS gick in i året med en obalans mot budget på drygt 90 mnkr och en stor del belastar konto 5. Tjänster och material, konto 6: Avvikelsen på -40,5 mnkr mot budget återfinns främst sjukhusgemensamt HS där bland annat återbäring från Regionservice budgeterats på 6,1 mnkr (tidigare års återbäring uteblir i år). Även kostnader för datalicenser och konsulter tillhör de största posterna. Av posten på -40,5 mnkr avser -16,9 mnkr regioninternt och -23,6 mnkr externt. Mellan åren har landstingsinterna och förvaltningsinterna kostnadsposter växlats med varandra i samband med att området för medicinsk diagnostik och teknik blev en egen förvaltning. Detta förklarar delvis de minskade förvaltningsinterna posterna med 23,3 mnkr mellan åren, men förklarar inte hela ökningen regioninternt på 98,5 mnkr. I de regioninterna kostnaderna har lokalhyror (från Regionfastigheter), städ och vaktmästeri (Regionservice) ökat med ca 9,6 mnkr från föregående år. Likaså har kostnader för RGS bilpool/bilhyror ökat i jämförelse med egen hantering av leasade bilar. Ökningen kan bli större 2013, då bilpoolen började debiteras i mars. Helårseffekt ses först 2013. Bland de externa posterna finns en ökning för bevakning på 600,0 tkr, serviceavtal på ca 2,2 mnkr och reparation av medicinteknisk utrustning på 900,0 tkr (varav röntgenrör på 540,0 tkr). Under 2012 har HS även haft stora kostnader för IT-system och IT-konsulter. Som exempel kan nämnas de kostnader som uppstått p g a försening av införandet av RHFA-projektet (Region Hallands Funktions Arbetsplats - Windows 7, Office 2010, gemensam image m m) på drygt 3,7 mnkr och kostnader för Picsara (regiongemensamt bildlagringssystem) på 703,9 tkr. Detta RHFA och Picsara är oförutsedda tillkommande kostnader som HS saknar finansiering för och där förutsättningarna förändrats under 2012 års gång p g a centrala beslut. (Kostnader för Picsara kommer även att belasta HS under 2013.) Regionvård: Avvikelsen mot budget är -3,6 mnkr. Den utveckling som startade under hösten förra året, med ett fåtal patienter med kostsam vård, fortsätter även under 2012. HS lämnade en kompletterande rapport om orsakerna efter juli månad, där de största orsakerna till ökningen av kostnader presenterades - få, men dyra vårdtillfällen både från SU och SUS och byte av DRG-grupperare, där regionvården blir dyrare och valfrihetsvården något billigare. Som en konsekvens av ovanstående lämnade HS in en begäran om budgetförstärkning, vilket resulterade i en extra ersättning i december på 53,0 mnkr. Detta har i sin tur förbättra resultatet. Antalet utfärdade regionvårdsremisser har minskat jämfört med samma period förra året se tabell nedan;

Det finns en viss eftersläpning, framförallt av patienter som söker via valfrihet, som övergår till regionvård under vårdtillfället på SU. Där begär SU remiss i efterskott. Rullande 12: Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt 2011 475 482 558 432 499 471 353 391 508 516 494 481 5660 2012 450 499 563 477 512 479 373 408 479 567 419 370 5596-25 17 5 45 13 8 20 17-29 51-75 -111-64 Kostnadsutvecklingen mätt med R12 har en minskande takt under 2012, den uppgång som är i augusti påverkas av en stor rabatt för läkemedel som kom i augusti 2011. Trots att kurvan viker av neråt under 2012, så skulle lutningen vara betydligt kraftigare för att nå en ekonomi i balans. 108,0% Kostnadsutv externa kostnader HS (exkl HSK allt, kto 52, 70-72) 107,0% 106,0% 105,0% 104,0% 103,0% 102,0% 101,0% 100,0% Kostnadsökning i % jämfört med 2011: För att jämföra kostnadsutvecklingen exkluderas interna (både förvaltningsinterna och landstingsinterna kostnader, då det har skett en del förändringar av motparter mm). Externa kostnader innebär majoriteten av kostnader och för att få en relevant jämförelse exkluderas köpt vård (ansvaret för vårdgaranti har flyttats till HSS) och hjälpmedel.

110,0% Kostnadsökning 2011-2012 jfrt samma period året innan, ack extern kostnad exkl hjm och köpt vård (HSH och HSV) 108,0% 106,0% 104,0% 102,0% 100,0% 98,0% 96,0% 2011-2010 2012-2011 Index 2012 94,0% 92,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kostnadsutvecklingen för HS med dessa avgränsningar är 3,4 % ackumulerat jämfört med 2011. Utvecklingen under året är betydligt bättre än 2011, men målet att ökningstakten ska ligga under index nås inte. De här siffrorna visar procentuell ökning mot föregående år, 2011 mäts alltså mot 2010, vilket var ett år med låg ökningstakt. Takten är dämpad under 2012, men är fortsatt för hög. Resultat: Resultatet för HS blev -79,9 mnkr med extraersättning för regionvård på 53 mnkr. Kärnverksamheten har ett resultat på -76,3 mnkr och regionvården -3,6 mnkr. Jämfört med prognosen på 128 mnkr efter november är det då en differens på 5 mnkr. Det är främst på intäktssidan differensen uppstått, där vårdproduktionen inte blev fullt så stort som förväntat och att Medicinsk diagnostik och teknik också tappade intäkter inom röntgenverksamheten. HS hade en bedömd ingående obalans på 92 mnkr, 83 mnkr i kärnverksamheten och 9 mnkr för regionvården. Årets resultat är drygt 6 mnkr bättre än den bedömda obalansen. Uppdragen: Slutenvård, mottagningsverksamhet och dagkirurgi Resultatet för dessa tre uppdrag är -70,2 mnkr. Under året har Kostnad Per Patient (KPP) körts tre gånger (efter varje kvartal) och den fjärde ska köras när bokslutet nu är klart. Med KPP och totalkostnadsredovisning för kostnadsfördelning är det möjligt att fördela utfall på respektive uppdrag. I dagsläget är det möjligt att uppskatta resultatet utifrån den fördelning som skett efter KPP i kvartal tre, där kostnaden per poäng i slutenvård blev 38943 kr, vilket är ca 1500 kr mer än grundersättningen och ger då ett utfall på sluten vård på -60 mnkr. DRG-ersatt öppenvård har i stort sett nollresultat och mottagningsverksamheten ca -10 mnkr. Den här bilden stämmer ganska bra med tanke på att HSV fått en engångsersättning på mottagningsverksamheten på 30 mnkr för 2012.

Cytostatika Intäkterna avviker mot budget med -17 mnkr. Kostnaden för cytostatikaläkemedel är i stort sett i balans med intäkten, vilket innebär att uppdraget resultatmässigt är i balans. Kostnader för cytostatika uppgår till ca 43 mnkr och debiterade cytostatikapoäng uppgår till 42,9 mnkr. Orsaken till avvikelsen beror helt på att prislistan korrigerats ner. Antal behandlingar har ökat med drygt 1 % jämfört med samma period förra året. Abonnemangsersatt vård, regionvård Första halvårets problem med bristfälliga underlag från regionsjukhusen har blivit utredda och analyserade. Det finns en kostnadsökning som har relevanta förklaringar, dels att förändringen av DRG-grupperare har inneburit en kostnadsökning och att ett fåtal patienter med kostsam vård varit fler i år jämfört med samma period förra året. Nämnderna lämnade in en begäran om budgetförstärkning för detta, som resulterade i en extra ersättning i december på 53,0 mnkr. Detta förbättrade den lagda prognosen för regionvård på -59,0 mnkr, till en avvikelse mot budget på -3,6 mnkr. Medicinsk diagnostik Resultatet är negativt, -10,3 mnkr. Det är en stor förändring jämfört med 2011 då verksamheterna uppvisade stora plusresultat. En kraftig prissänkning på röntgenklinikerna har påverkat utfallet. Forskning, utveckling och utbildning Resultatet för FoUU är - 1,3 mnkr, varav AT-verksamheten står för 2,1 mnkr. Specialisttandvård Resultatet för Specialisttandvården är positivt, 0,5 mnkr. Kliniken har infört en tandvårdsjournal i VAS (VAS-T), men många av samordningsvinsterna uteblev när det planerade och beslutade samarbetet med närsjukvården inte kunde genomföras. Mödrahälsovård / Ungdomsmottagning Verksamheten har en förbättrad tillgänglighet med något ökad volym jämfört med förra året, främst sjukvårdande behandlingar inom mödrahälsovården. Resultatet är positivt, 3,6 mnkr. Handikappverksamhet För året uppvisar verksamheten ett positivt resultat på 1,2 mnkr. Utprovning av hörapparater har ökat kraftigt, men med i stort sett samma kostnad som en följd av bra upphandlingar och bibehållen väldigt hög tillgänglighet.

Investeringar: Investeringstakten för HS 2012 har varit låg jämfört med budget, utfallet är 83,9 mnkr jämfört med en budget på 108 mnkr. Detta orsakas främst av få stora projekt (MRkamera Kba, ombyggnation och flytt BB Vbg samt reinvestering PCI Hsd vilken till större delen genomfördes 2011) samt en medveten strategi att inte med automatik reinvestera datorer som blivit 4 år gamla. Det sistnämnda har sparat ca 6 mnkr, men är ju en temporär besparing 2012. Beslutet att stänga operation i Falkenberg har också sparat några planerade investeringar i slutet av året. per förvaltning framgår av tabellerna nedan (prognos avgiven efter Uppföljning 2 inom parentes). HSH FO O1 2012 Reinvestering PCI 8,3 Re- och nyinvestering datorer 3,5 Spol- och diskdesinfektorer (i huvudsak Infektion) 1,5 Möbler, övriga 1,1 Uppgradering patientövervakning 1,0 Utrustning mindre fastighetsärenden 1,0 Barnsatsning norra Halland 0,9 Multispotlaser ögon 0,8 C-båge operation 0,7 Utrustning i samband med ombyggnad Fbg barn 0,7 Utrustning för bakre segmentskirurgi ögon 0,6 Utbyte parkeringsmätare 0,6 Utbyte och kompletteringar passageterminaler 0,6 Spol- och diskdesinfektorer Spec.tandvården 0,5 EKG-apparater 0,4 Bildlagring ultraljud 0,4 Inredning vid ombyggnation behandlingsrum Spectandvården 0,4 4 st videokonferensutrustningar 0,4 Sammanslagning Obstetrix/Milou Halland 0,3 Reinvestering op-utrustning 0,3 Humpfrey synfältsapparat 0,3 Möbler utökad logopediverksamhet 0,3 Förlossningssängar 0,3 Bäddnära multimedia dialysen 0,3 Övriga 3,1 ---------- SUMMA 28,3 (30,0)

HSH FO O7 2012 MR-kamera Kba 11,6 Uppgradering 4 CT-apparater 3,8 Utköp mammografisystem 2,9 Re- och nyinvestering datorer 1,6 Provsättningsrobot Mikrobiologen 1,6 Utbyte skelettlab 2 Fbg 1,5 Labsystem Klinisk kemi 1,4 Ombyggnad arbetsplatser MTA 1,0 Uppgradering AGFA RIS/PACS 0,8 Testutrustning MTA 0,6 2 st blodpåscentrifuger Kliniks kemi 0,6 Kylfack bårhuset Vbg 0,6 Utrustning i samband med ombyggnad Fbg Klinisk kemi 0,6 Utrustning i samband med ombyggnad Fbg röntgen 0,4 Uppgradering Carestream RIS/PACS-arkiv 0,4 Anläggning för avjoniserat vatten Klinisk kemi 0,3 Flytt/avslutning bentäthetsmätare BFM 0,3 Utbyte 2 st mikrotomer Patologen 0,3 Kvalitetssäkring beredning isotoper 0,3 Bildplatteläsare BFM 0,3 Granskningsstationer och skärmar Rtg Vbg 0,3 Robot Klinisk kemi 0,3 Övriga 0,8 ---------- SUMMA 32,3 (34,0) HSV 2012 Utrustning i samband med ombyggnation/flytt BB 5,4 4 st ultraljudsapparater urologi, kirurgi, KK och medicin 1,6 Reinvestering defibrillatorer 1,4 Möbler 1,1 Utrustning vid ombyggnation avd 2C 1,0 Utbyte telemetriutrustning medicin 0,9 Utrustning i samband med ombyggnad Fbg kirurgmott 0,7 Madrasser 0,6 Re- och nyinvestering datorer 0,5 Koloskop kirurgi 0,4 Servo ventilator IVA 0,4 Utrustning mindre fastighetsärenden 0,4 Patientövervakning IVA/anestesi 0,4 Passageterminaler 0,3 Reinvestering op-utrustning 0,3 Endoskopidiskmaskin kirurgi 0,3 Ureteroskop 0,3 Sammanslagning Obstetrix/Milou Halland 0,3 Rörpost medicin 0,3 Diatermiapparater 0,3 Container till instrumentgaller op 0,3 Övriga 2,3 ---------- SUMMA 19,5 (20,0)

HSK 2012 2 st endoskopidiskmaskin op och kir.mott 0,8 Sammanslagning Obstetrix/Milou Halland 0,4 Ultraljudsapparat kir.mott 0,3 Re- och nyinvestering datorer 0,3 Spol- och diskdesinfektorer 0,3 OAE-screeninginstrument Hkv Kommunikation 0,2 Bildlagring ultraljud 0,2 Övriga 0,4 ---------- SUMMA 3,8 (6,0) Av de 3,8 mnkr står Hkv/Mhv/Um för 1,3 och Kba sjukhus för 2,5. SUMMA HS 83,9 (90,0) et ligger som synes något under prognosen som gjordes i samband med Uppföljning 2. I huvudsak beror detta på att ett antal, lite större investeringar inte hann genomföras före årsskiftet utan kommer med utfall i början av 2013. Detta märks särskilt tydligt i Kba, där två stora investeringar inom ögon på 1,7 mnkr hamnar i början på 2013. Övriga förvaltningar har små avvikelser i % och det handlar om 1-2 lite större objekt per förvaltning som faller ut i början på 2013 istället. 4. Åtgärder för ekonomi i balans Löpande effektiviseringar 15 mkr Genomfört hittills drygt 10 mkr Materialförsörjningsprojekt tillsammans med Regionservice 25 mkr Genomfört hittills, upphandling ortopediska implantat från 1/9, ytterligare 15 upphandlingar klara under hösten. Strukturförslag ca 20 mkr Färre jourlinjer (avvaktar strukturutredning) Reduktion av vårdplatser Reduktion verksamhet i Fbg (genomförs vid årsskiftet) Anställningsstopp som en konsekvens av ovanstående tre punkter HS har under flera år arbetat med produktionsplanering. Det arbetet har kompletterats med ett projekt om kapacitetsplanering på mer detaljerad nivå. Arbetet pågår.

5. Trender Ökningstakt lön R12, HS, start 2010-12 109,0% 108,0% 107,0% 106,0% 105,0% 104,0% 103,0% 102,0% 101,0% 100,0% 99,0% 165 000 Läkemedel, R12, start 2009-12 160 000 155 000 150 000 145 000 140 000 135 000 130 000 125 000 Rabatter ger nedgångarna. Nettopriser från 2012 innebär att det inte längre kommer in rabatter som påverkar i enskilda månader.

205 000 Sjukvårdsartiklar, R12, start 2009-12 200 000 195 000 190 000 185 000 180 000 175 000 170 000 165 000 160 000 50 000 Regionvård, utfall per månad och R12 medel / mån 40 000 30 000 20 000 10 000 0-10 000-20 000-30 000 Regionvården nettoredovisas på basenheterna som börjar med 09xx. Det innebär att både kostnader och intäkter redovisas där och redoisas som ett netto. HS fick 53 mnkr i december för att täcka den kostnadsutveckling som varit under 2012, det är orsaken till det konstiga utfallet.

HALLANDS SJUKHUS VARBERG Uppdrag Verksamhetsstatistik 2011 2012 2012 Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, 18 725 18 904 inkl ger rehab varav hallänningar 16 260 17 739 DRG-poäng egen prod. 17 544 17 977 17 585 varav hallänningar 15 993 16 994 Prestationsersatt ÖV egen prod. 2 890 2 977 2 596 varav hallänningar 2 824 2 883 Cytostatikapoäng totalt 377 427 615 varav hallänningar 373 420 Förlossningar 1 772 1 779 varav hallänningar 1 540 1 510 Läkarbesök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationersatt ÖV 73 144 71 842 varav hallänningar 68 676 67 832 Prestationsersatt ÖV 7 287 8 116 varav hallänningar 7 034 7 885 Övriga besök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationersatt ÖV 20 381 24 259 varav halläningar 19 696 23 458 Prestationsersatt ÖV 9 447 9 886 varav hallänningar 9 333 9 662 Antal DRG-poäng totalt baseras på sjukhusvårdtillfällen

Verksamhetsstatistik 2012 2A. Specialiserad somatisk vård Förvaltning: Hallands sjukhus Varberg Somatisk mottagningsverksamhet mottagningsbesök och hembesök, läkarbesök, exkl dagsjukvård (besökstyp dagkir, dagmedicin) Budget Avvikelse 2010 2011 2012 2012 2012 Internmed. (inkl gastroenterologi) 21 084 23 119 22 458 23 750-1 292 Övriga invärtes specialiteter 1) därav allergologi Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård 4) 0 0 S:a medicinsk korttidsvård 21 084 23 119 22 458 23 750-1 292 Allmän kirurgi 20 153 19 068 15 742 17 165-1 423 Ortopedisk kirurgi 18 137 18 526 19 334 19 900-566 Urologisk kirurgi 4 860 5 070 8 913 7 835 1 078 Gynekologi 10 621 10 311 9 431 11 000-1 569 Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård 53 771 52 975 53 420 55 900-2 480 Ofördelad korttidsvård 2) 0 Geriatrisk vård 0 Övrigt 3) 0 S:a spec. somatisk vård 74 855 76 094 75 878 79 650-3 772 Fotnoter, obs gäller även nedanstående tabeller 1) Här redovisas endokrinologi, hjärtsjukvård, njurmedicin (inkl. dialys), lungmedicin, allergologi, reumatologi samt yrkesmedicin om det inte ingår i annan specialitet/annat område. 2) Här redovisas klinikgemensamma mottagningar/avdelningar och där fördelning är omöjlig. 3) Här redovisas intagningsavdelning, intensivvård (se def), allmän vård, akutmottagning, lättvård samt smärtlindring 4) Hudmottagningen överflyttad till Halmstad fr om 2009 Uppföljning prestationer HSV 2012 bilaga.xls, LSVRE02, 2013-01-30

Verksamhetsstatistik 2012 mottagningsbesök och hembesök, annan personalkategori Budget Avvikelse 2010 2011 2012 2012 2012 Internmed. (inkl gastroenterologi) 7 865 8 223 9 531 16 500-6 969 Övriga invärtes specialiteter 1) därav allergologi Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin 0 Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård 7 865 8 223 9 531 16 500-6 969 Allmän kirurgi 2 742 2 744 2 281 3 825-1 544 Ortopedisk kirurgi 2 728 3 205 2 858 3 100-242 Urologisk kirurgi 1 541 1 746 2 970 2 375 Gynekologi 2 647 2 836 4 793 2 800 1 993 Förlossningsvård Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård 9 658 10 531 12 902 12 100 802 Ofördelad korttidsvård 2) 1 215 1 082 2 705 2 705 Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a spec. somatisk vård 18 738 19 836 25 138 28 600-3 462 Uppföljning prestationer HSV 2012 bilaga.xls, LSVRE02, 2013-01-30

Verksamhetsstatistik 2012 Somatisk dagsjukvård, besökstyp dagkir, dagmedicin besök, samtliga personalkategorier 2010 2011 2012 Internmed.(inkl gastroenterologi) 6 123 8 502 9 444 Budget 2012 Avvikelse 2012 Övriga invärtes specialiteter 1) 0 Neurologi 0 Medicinsk rehabilitering 0 Habilitering 0 Infektionssjukvård 0 Barnmedicin 0 Hud- och könssjukvård 0 S:a medicinsk korttidsvård 6 123 8 502 9 444 0 0 Allmän kirurgi 1 215 3 584 3 123 Ortopedisk kirurgi 1 318 1 647 1 565 Urologisk kirurgi 154 160 639 Gynekologi 624 1 019 1 236 Förlossningsvård 0 S:a kirurgisk korttidsvård 3 311 6 410 6 563 0 0 Ofördelad korttidsvård 2) 0 Geriatrisk vård 0 Övrigt 3) 0 S:a spec. somatisk vård 9 434 14 912 16 007 0 0 X2 därav läkarbesök Budget Avvikelse 2010 2011 2012 2012 2012 Internmedicin (inkl gastroenterologi)4 958 553 608 Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård 4 958 553 608 0 0 Allmän kirurgi 1 212 1 317 863 Ortopedisk kirurgi 1 318 1 647 1 565 Urologisk kirurgi 154 160 639 Gynekologi 623 664 626 Förlossningsvård S:a kirurgisk korttidsvård 3 307 3 788 3 693 0 0 Ofördelad korttidsvård 2) Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a spec. somatisk vård 8 265 4 341 4 301 0 0 Uppföljning prestationer HSV 2012 bilaga.xls, LSVRE02, 2013-01-30

Verksamhetsstatistik 2012 Läkarbesök per klinik exkl prestationsersatta läkarbesök Totalt 2010 2011 2012 Medicin 26 694 23 301 22 695 Kirurgi 16 296 16 701 14 121 Urologi 4 860 4 288 7 244 Kvinnokliniken 9 918 9 576 8 891 Barn Ortopedi 18 137 18 336 18 892 Ger/Rehab Budget 2012 S:a läkarbesök 75 905 72 202 71 843 0 Läkarbesök per klinik exkl prestationsersatta läkarbesök Hallänningar 2010 2011 2012 Medicin 25 526 22 319 21 605 Kirurgi 15 274 17 965 13 430 Urologi 4 695 3 443 7 051 Kvinnokliniken 9 141 9 596 8 278 Barn Ortopedi 16 769 17 548 17 694 Ger/Rehab Budget 2012 Avvikelse 2012 S:a läkarbesök 71 405 70 871 68 058 0 0 Läkarbesök nybesök, exkl akuta Hallänningar 2010 2011 2012 Medicin 1 279 1 433 1 087 Kirurgi 4 352 4 490 3 293 Urologi 757 879 1 743 Kvinnokliniken 3 004 2 718 2 973 Barn Ortopedi 2 172 2 480 2 608 Ger/Rehab Budget 2012 Avvikelse 2012 S:a läkarbesök 11 564 12 000 11 704 0 0 Uppföljning prestationer HSV 2012 bilaga.xls, LSVRE02, 2013-01-30

Verksamhetsstatistik 2012 Sjukvårdande behandling per klinik, exkl dagsjukvård Totalt 2010 2011 2012 Medicin 7 865 10 029 11 670 Kirurgi 2 742 2 861 2 326 Urologi 1 541 1 742 2 961 Kvinnokliniken 2 647 2 546 4 441 Barn Ortopedi 2 728 3 199 2 858 Anestesi 1 082 2 705 Paramedicin 1 215 Budget 2012 S:a sjukvårdande behandlingar 18 738 21 459 26 961 0 Sjukvårdande behandling per klinik, exkl dagsjukvård Hallänningar 2010 2011 2012 Medicin 7 627 9 736 11 411 Kirurgi 2 681 2 799 2 273 Urologi 1 529 1 735 2 944 Kvinnokliniken 2 499 2 382 4 027 Barn Ortopedi 2 611 3 044 2 803 Anestetsi 1 057 2 610 Paramedicin 1 185 Budget 2012 Avvikelse 2012 S:a sjukvårdande behandlingar 18 132 20 753 26 068 0 0 Uppföljning prestationer HSV 2012 bilaga.xls, LSVRE02, 2013-01-30

Verksamhetsstatistik 2012 Somatisk sluten vård Antal vårdtillfällen/utskrivningar, klinikvårdtillfällen Budget Avvikelse 2010 2011 2012 2012 2012 Internmed. (inkl gastroenterologi) 8 731 8 969 8 900 Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård 8 731 8 969 8 900 0 0 Allmän kirurgi 3 560 3 544 3 708 Ortopedisk kirurgi 2 264 2 224 2 257 Urologisk kirurgi 673 671 1 725 Gynekologi 815 763 754 Förlossningsvård 2 201 1 967 1 982 Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård 9 513 9 169 10 426 0 0 Ofördelad korttidsvård 2) Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a spec. somatisk vård 18 244 18 138 19 326 0 0 Uppföljning prestationer HSV 2012 bilaga.xls, LSVRE02, 2013-01-30

Verksamhetsstatistik 2012 X2, Antal vårdtillfällen/utskrivningar hallänningar, klinikvårdtillfällen Budget Avvikelse 2010 2011 2012 2012 2012 Internmed. (inkl gastroenterologi) 8 269 8 542 8 515 Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård 8 269 8 542 8 515 0 0 Allmän kirurgi 3 328 3 316 3 489 Ortopedisk kirurgi 2 108 2 079 2 132 Urologisk kirurgi 637 636 1 553 Gynekologi 761 709 719 Förlossningsvård 1 873 1 723 1 693 Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård 8 707 8 463 9 586 0 0 Ofördelad korttidsvård 2) Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a spec somatisk vård 16 976 17 005 18 101 0 0 Tekniska platser 4A. Specialiserad vård Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet(exkl dagsjukvård) besök och hembesök 2010 2011 2012 Arbetsterapeut 330 140 Audionom/Hörselvårdsass Logoped 165 Oftalmologass/Ortoptist Psykolog 32 Kurator 794 782 993 Sjukgymnast 731 460 539 Sjuksköterska 10 852 12 582 14 622 Barnmorska 2 206 2 291 4 126 Undersköterska 3 541 3 527 3 364 Dietist 70 Övriga 17 194 495 Totalt * 18 738 19 836 24 279 Uppföljning prestationer HSV 2012 bilaga.xls, LSVRE02, 2013-01-30

Verksamhetsstatistik 2012 5A. Antal vårdplatser inom den slutna specialiserade vården per enhet/sjukhus Genomsnittliga disponibla vårdplatser 2010 2011 2012 Internmed. (inkl gastroenterologi) 112 109 108 Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin 1 Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård 112 109 109 Allmän kirurgi 54 51 44 Ortopedisk kirurgi 44 43 43 Urologisk kirurgi 6 Gynekologi 8 8 7 Förlossningsvård 20 20 20 Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård 126 122 120 Oförd korttidsvård 2) Falkenberg 10 10 8 Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a spec somatisk vård 248 241 237 Tekniska platser 17 17 16 Uppföljning prestationer HSV 2012 bilaga.xls, LSVRE02, 2013-01-30

Verksamhetsstatistik 2012 99A. DRG-poäng DRG-poäng, totalt baserade på klinikvårdtillfällen 2010 2011 2012 Budget 2012 Avvikelse 2012 SLUTEN VÅRD (Samtliga patienter) Medicin 7 426 7 708 7 488 Kirurgi 3 997 3 787 3 877 Urologi 623 702 1 723 Ortopedi 3 484 3 458 3 319 KK 2 332 2 122 1 922 Summa 17 862 17 777 18 329 0 0 PRESTATIONSERSATT ÖPPENVÅRD * (Samtliga patienter) Medicin 803 906 1 097 771 326 Kirurgi 881 826 550 720-170 Urologi 178 255 353 260 93 Ortopedi 594 665 728 610 118 KK 212 238 250 235 15 Summa 2 667 2 890 2 977 2 596 381 DRG-poäng, totalt baserade på klinikvårdtillfällen 2010 2011 2012 Budget 2011 Avvikelse 2011 SLUTEN VÅRD (Hallänningar) Medicin 7 092 7 392 7 201 Kirurgi 3 752 3 579 3 699 Urologi 582 670 1 559 Ortopedi 3 254 3 242 3 144 KK 2 040 1 895 1 713 Summa 16 720 16 778 17 316 0 0 PRESTATIONSERSATT ÖPPENVÅRD * (Hallänningar) Medicin 797 899 1 075 Kirurgi 866 899 540 Urologi 174 164 338 Ortopedi 572 635 695 KK 195 227 235 Summa 2 604 2 824 2 883 0 0 Uppföljning prestationer HSV 2012 bilaga.xls, LSVRE02, 2013-01-30

Verksamhetsstatistik 2012 99B. DRG-poäng/vårdtillfällen/Case Mix Index Total DRG-Poäng Antal vårdtillfällen Case Mix Index 2011 2012 2011 2012 2011 2012 SLUTEN VÅRD (Samtliga patienter) Medicin 7 708 7 488 8 969 8 900 0,8594 0,8413 Kirurgi 3 787 3 877 3 544 3 708 1,0686 1,0456 Urologi 702 1 723 671 1 725 1,0462 0,9988 Ortopedi 3 458 3 319 2 224 2 257 1,5549 1,4705 KK 2 122 1 922 2 730 2 736 0,7773 0,7025 Summa 17 777 18 329 18 138 19 326 0,9801 0,9484 Not: PRESTATIONSERSATT ÖPPENVÅRD * (Samtliga patienter) DRG-Poäng Antal drg ersatt öppenvård Case Mix Index Medicin 906 1 097 6 828 8 198 0,1327 0,1338 Kirurgi 826 550 5 199 3 419 0,1589 0,1608 Urologi 255 353 1 747 2 445 0,1461 0,1443 Ortopedi 665 728 1 798 2 017 0,3696 0,3608 KK 238 250 1 879 2 161 0,1264 0,1156 Summa 2 890 2 977 17 451 18 240 0,1656 0,1632 Not: Hallänningar DRG-Poäng Antal vårdtillfällen Case Mix Index 2011 2012 2011 2012 2010 2011 SLUTEN VÅRD (Hallänningar) Medicin 7 392 7 201 8 542 8 515 0,8654 0,8457 Kirurgi 3 579 3 699 3 316 3 489 1,0793 1,0602 Urologi 670 1 559 636 1 553 1,0535 1,0039 Ortopedi 3 242 3 144 2 079 2 132 1,5594 1,4747 KK 1 895 1 713 2 432 2 412 0,7792 0,7103 Summa 16 778 17 316 17 005 18 101 0,9867 0,9566 Not: Uppföljning prestationer HSV 2012 bilaga.xls, LSVRE02, 2013-01-30

Verksamhetsstatistik 2012 PRESTATIONSERSATT ÖPPENVÅRD * (Hallänningar) DRG-Poäng Antal dagkir.besök Case Mix Index Medicin 899 1 075 6 758 8 047 0,1330 0,1336 Kirurgi 899 540 5 624 3 344 0,1599 0,1615 Urologi 164 338 1 235 2 333 0,1328 0,1449 Ortopedi 635 695 1 714 1 936 0,3705 0,3590 KK 227 235 1 795 2 038 0,1265 0,1153 Summa 2 824 2 883 17 126 17 698 0,1649 0,1629 CYTOSTATIKA-poäng, öppen vård CYTOSTATIKA (Samtliga patienter) 2010 2011 2012 Budget 2012 Avvikelse 2012 Kirurgi 352 252 271 350-79 Urologi Medicin 141 95 129 145-16 Barn KK 103 31 28 120-92 Summa 596 377 427 615-188 Besök cytostatika Kirurgi 1 894 1 996 1 927 Urologi Medicin 351 356 514 Barn KK 290 452 408 Summa 2 535 2 804 2 849 Case-Mix-Index Kirurgi 0,1859 0,1794 0,1405 Urologi Medicin 0,4017 0,3647 0,2502 Barn KK 0,3552 0,2844 0,0686 Totalt 0,2351 0,2196 0,1500 Uppföljning prestationer HSV 2012 bilaga.xls, LSVRE02, 2013-01-30

Verksamhetsstatistik 2012 CYTOSTATIKA (Hallänningar) 2010 2011 2012 Kirurgi 389 252 267 Urologi Medicin 100 92 125 Barn KK 84 29 28 Budget 2012 Avvikelse 2012 Summa 573 373 420 0 0 Besök cytostatika Kirurgi 1 869 2 005 1 886 Urologi Medicin 341 344 507 Barn KK 255 437 408 Summa 2 465 2 786 2 801 Case-Mix-Index Kirurgi 0,2081 0,1787 0,1413 Urologi Medicin 0,2933 0,3678 0,2473 Barn KK 0,3294 0,2897 0,0686 Totalt 0,2325 0,2192 0,1499 Uppföljning prestationer HSV 2012 bilaga.xls, LSVRE02, 2013-01-30

Verksamhetsstatistik 2012 99C. Vårddagar sluten vård Antal vårddagar 2010 2011 2012 Internmed. (inkl gastroenterologi) 43 861 45 638 42 987 Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård 43 861 45 638 42 987 Allmän kirurgi 18 947 17 461 16 460 Ortopedisk kirurgi 13 513 13 027 12 156 Urologisk kirurgi 6 758 7 244 6 245 Gynekologi 10 668 9 303 8 308 Förlossningsvård 7 138 6 188 Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård 57 024 53 223 43 169 Ofördelad korttidsvård 2) Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a vårddgr som. vård 100 885 98 861 86 156 Antal vårddagar per klinik Totalt 2010 2011 2012 Kirurgi 18 947 17 461 16 460 Urologi 6 758 7 244 6 245 Kvinnokliniken 17 806 15 491 8 308 Medicin 43 861 45 638 42 987 Ortopedi 13 513 13 027 12 156 Ger/Rehab 0 0 S:a vårddagar 100 885 98 861 86 156 Uppföljning prestationer HSV 2012 bilaga.xls, LSVRE02, 2013-01-30

Verksamhetsstatistik 2012 Antal vårddagar per klinik Hallänningar 2010 2011 2012 Kirurgi 17 702 15 692 15 244 Urologi 2 448 2 871 5 583 Kvinnokliniken 8 783 7 693 6 977 Medicin 40 056 41 006 40 677 Ortopedi 12 824 12 147 11 318 Ger/Rehab S:a vårddagar 81 813 79 409 79 799 99D. Operationer Operationer 2010 2011 2012 Kirurgi sluten 1 769 1 828 1 504 Kirurgi öppen 1 910 1 812 1 010 Urologi sluten 276 Urologi öppen 101 117 286 Övriga * sluten 14 69 66 Övriga * öppen 63 102 85 Ortopedi sluten 1 402 1 367 1 419 Ortopedi öppen 1 727 1 822 1 928 Medicin sluten 131 160 124 Medicin öppen 72 83 69 ÖNH sluten 2 1 1 ÖNH öppen 534 624 513 Gynekologi sluten 887 819 809 Gynekologi öppen 642 658 643 Summa operationer 9 254 9 462 8 733 Data kommer från PRO303 Uppföljning prestationer HSV 2012 bilaga.xls, LSVRE02, 2013-01-30

Verksamhetsstatistik 2012 99E. Förlossningar 2010 2011 2012 Förlossningar 1 936 1 772 1 779 99G. Diverse Utfärdade regionvårdsremisser Totalt 2010 2011 2012 Barn 66 65 55 Infektion Kirurgi 485 514 369 Urologi 102 Kvinnokliniken 134 128 162 Medicin 820 629 601 Ortopedi 238 213 271 Ögon Öron/Näsa/Hals Anestesikliniken 7 3 9 S:a remisser 1 750 1 552 1 569 VAS REM004 Uppföljning prestationer HSV 2012 bilaga.xls, LSVRE02, 2013-01-30

Tjänsteskrivelse Diarienr 01054 Datum Diarienr 2013-01-14 01054 Hans Rundstedt Ekonomiavdelningen Hallands sjukhus Förvaltning: Hallands sjukhus Varberg Kommentarer och analyser till bilaga verksamhetsstatistik, uppföljningrapport 12 månader 2012 Vårdvolymer Totalt sett har Hallands sjukhus Varberg utfört mer vård än förra året uttryckt i viktade vårdtjänster, plus 2,3 %. Slutenvården hamnar på 2,2 % över ursprunglig budget och den DRG ersatta öppenvården på 14,7%. Medräknas de tilläggsbeställningar som utgick under året hamnar Hallands sjukhus totalt 525 DRG _SV poäng eller 1,2 % under den sammanlagda beställningen och 52 DRG_ÖV poäng över den totala beställningen. Hallands sjukhus ack ack Förändring period Diff mot bu Varberg månad 12 2011 2012 antal % budget antal % Årsbudget Antal vårdtillfällen 18 725 18 904 179 1,0% Antal DRG poäng SV 17 544 17 977 434 2,5% 17 585 392 2,2% 17 585 Case mix index 0,937 0,951 0,014 1,5% Antal DRG poäng ÖV 2 890 2 977 87 3,0% 2 596 381 14,7% 2 596 Cytostatika läkem 377 427 50 13,3% 615-188 -30,5% 615 Antal Läkarbesök 80 431 79 958-473 -0,6% 79 650 308 0,4% 79 650 Antal sjukv beh 29 828 34 145 4 317 14,5% 28 600 5 545 19,4% 28 600 Viktade vårdtj 30 970 31 679 709 2,3% 30 816 863 2,8% DRG poäng sluten vård baseras på sjukhusvårdtillfällen 30 816 Sluten vård Den egna produktionen av DRG poäng framgår av nedanstående tabeller. Den kraftiga ökningen av urologi sammanhänger med den nya organisationen av urologin i Halland med en länsövergripande klinik i Varberg. Den genomsnittliga vårdtyngden utryckt i cmi (case mix index) har minskat något under året. Minskningen inom urologin kan ha samband med den nya organisationen. Komm Vht statistik.doc 1 (6)

Klinik Produktion Varberg 2011 Produktion Varberg 2012 förändring % Medicin 7 708 7 488-220 -2,9% Kirurgi 3 787 3 877 90 2,4% Urologi 702 1 723 1 021 145,4% Ortopedi 3 458 3 319-139 -4,0% Kvinnoklin 2 122 1 922-200 -9,4% Totalt HSV 17 777 18 329 552 3,1% avser DRG poäng baserade på klinikvårdtillfällen Nedanstående linjediagram visar det faktiska utfallet av DRG poäng månadsvis för den slutna vården under perioden 2010 2012 (blå linje) och ett rullande genomsnittsvärde för 12 månader (röd linje), efter en viss nedgång under 2010 och första hälften av 2011 märks en tydlig uppgång fram till hösten 2012 där linjen planar ut. 1 700,00 1 650,00 1 600,00 1 550,00 1 500,00 1 450,00 1 400,00 1 350,00 1 300,00 1 250,00 1 200,00 Utveckling DRG poäng sluten vård Varberg år 2010-2012, faktiskt utfall per månad jmf med R12 DRG p DRG p R12 Antal förlossningar under 2012 uppgick till 1779, vilket är en liten ökning med 7 st., sett ur ett längre perspektiv kvarligger antalet förlossningar på en relativt hög nivå, se nedan. 2 (6) www.lthalland.se/handlingar

Ant förlossningar 1973-2012 antal förlossningar R 10 år 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Öppen vård Volymen DRG ersatt öppen vård fortsätter att öka och översteg 2011 års volym med 3 %. Den relativt kraftiga ökningen inom medicin sammanhänger till stor del med dialysverksamheten (+6%) och ökningen av urologisk dagkirurgi sammanhänger med den nya organisationen, jämför minskningen med kirurgin. Den genomsnittliga vårdtyngden uttryckt i cmi (case mix index) har minskat något under året (-1,4%). Produktion Varberg/Falkenberg 2011 Produktion Varberg/Falkenberg 2012 förändring % Klinik Medicin 906 1 097 191 21,1% Kirurgi 826 550-276 -33,4% Urologi 255 353 98 38,4% Ortopedi 665 728 63 9,5% Kvinnoklin 238 250 12 5,0% Totalt HSV 2 890 2 978 88 3,0% avser DRG poäng öppen vård Nedtrappningen av dagkirurgiverksamheten i Falkenberg under hösten har till en del kompenserats av ökade volymer på Hallands sjukhus övriga utbudspunkter. Totalt har Hallands sjukhus ökat med drygt 200 DRG p för den dagkirurgiska verksamheten inom kir, uro, ort och gyn. 3 (6) www.lthalland.se/handlingar

Skillnad i DRG poäng för dagkirurgisk verksamhet 2012 jmf med 2011 för resp operationsavdelning 250,00 200,00 150,00 100,00 50,00 0,00-50,00 VBG FBG KBA HST Totalt -100,00-150,00 avser Kir, Uro, Ort och Gyn Antal cytostatika poäng ökade under året med 13 % jämfört med 2011 medan antalet besök bara ökade med knappt 2 % vilket betyder att dyrare cytostatika använts. Trots ökningen visar jämförelsen mot HSU beställningen ett underskott på 188 poäng vilket sammanhänger med att prislistan för cytostatika reviderats under året vilket inte justerats i HSU beställningen. 450 400 350 31 Cytostatika HSV jan - dec Medicin Kirurgi Gynekologi 28 300 250 200 252 271 150 100 50 0 95 129 år 2011 år 2012 4 (6) www.lthalland.se/handlingar

Antalet läkarbesök är i stort oförändrat mellan åren, pga av den nya organisationen med en egen urologiklinik i Varberg har en förskjutning mellan urologi och kirurgi skett. Antalet nybesök för Hallandspatienter har minskat något inom medicin medan det skett en ökning inom de opererande specialiteterna, totalt sett är förändringen marginell. Antal läkarbesök 2011 Antal läkarbesök 2012 förändring Medicin 23 668 23 066-602 Kirurgi 20 385 16 384-4 001 Urologi 5 230 9 552 4 322 Ortopedi 20 173 20 899 726 Kvinnoklin 10 975 10 057-918 Totalt HSV 80 431 79 958-473 Andelen diagnos- och åtgärdsregistrerade läkarbesök är 96% (jmf 96,6 för år 2011) men förväntas öka med ytterligare ett par procentenheter till utgången av januari 2013. Det är på akutmottagningen man återfinner de besök som är ofullständigt diagnossatta. Statistiken för sjukvårdande behandlingar visar på en påtaglig ökning mellan åren, +14%, vilket förutom fler dialysbehandlingar under 2012 sammanhänger ökningen med det koordineringsarbete som pågått mellan sjukhusen/klinikerna av hur och vilka besök man registerar. (ex.vis har det i Hstd funnits en särskild ammningsmottagning vilket man inte haft i Vbg och därför inte heller reg. dessa besök, vilket man nu gör) Antal sjukvårdande behandlingar 2011 Antal sjukvårdande behandlingar 2012 förändring Medicin 16 671 18 366 1 695 Kirurgi 5 012 4 541-471 Urologi 1 746 2 977 1 231 Ortopedi 3 208 2 858-350 Kvinnoklin 3 191 5 403 2 212 Totalt HSV 29 828 34 145 4 317 5 (6) www.lthalland.se/handlingar

6 (6) www.lthalland.se/handlingar

Hallands sjukhus Varberg RESULTAT 2012 exkl förvaltningsinterna poster Budget Avvik (tkr) 2011 2012 2012 2012 Patientavgifter 20 642,0 23 171,0 23 049,7 121,3 Intäkter såld vård 1 114 391,8 1 189 125,8 1 182 627,3 6 498,5 Övriga intäkter 26 422,4 35 909,1 8 800,8 27 108,3 Verksamhetens intäkter 1 161 456,2 1 248 205,9 1 214 477,8 33 728,1 därav externt 24 585,5 25 120,8 20 940,3 4 180,5 därav internt LT 1 136 870,7 1 223 085,1 1 193 537,5 29 547,6 Personalkostnad (-) -533 443,6-572 515,1-553 903,3-18 611,8 Material, varor (-) -146 311,3-143 502,4-135 201,9-8 300,5 Tjänster, material (-) -164 131,7-208 659,2-204 772,1-3 887,1 Ers/avg tjänst/bidrag (-) -387 413,1-320 173,1-292 249,2-27 923,9 Avskrivningar (-) -25 068,7-27 222,0-23 956,2-3 265,8 Verksamhetens kostnader -1 256 368,4-1 272 071,8-1 210 082,7-61 989,1 därav externt (-) -902 724,3-915 611,6-868 222,2-47 389,4 därav internt LT (-) -353 644,0-356 460,2-341 860,5-14 599,7 Verksamhetens nettokostnader -94 912,1-23 865,8 4 395,1-28 260,9 Finansiering intäkter 100,4 86,8 0,0 86,8 Finansiering kostnader (-) -4 860,9-4 556,4-4 395,1-161,3 Summa finansiering -4 760,5-4 469,6-4 395,1-74,5 därav externt -50,7-9,3 0,0-9,3 därav internt LT -4 709,7-4 460,3-4 395,1-65,2 Årets resultat -99 672,6-28 335,4 0,0-28 335,4 2013-01-30 / RR HSV Jan-dec RE 02 / Kopia

Bilaga 7B Förvaltning: HSV BALANSRÄKNING 2012-12-31 (TKR) TILLGÅNGAR 2011-12-31 2012-12-31 Förändring Ktogr Anläggningstillgångar 12 Maskiner och inventarier 104 109,9 104 836,4 726,5 Summa 104 109,9 104 836,4 726,5 Omsättningstillgångar 14 Förråd och avräkningskonton 43 567,9 34 058,0-9 509,9 15 Kundfordringar 7 086,2 3 405,6-3 680,6 16 Övriga kortfristiga fordringar 3 641,0 75,7-3 565,3 17 Interimsfordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 622,0 1 057,7-564,3 19 Kassa och bank 196,3 158,2-38,1 Summa 56 113,4 38 755,2-17 358,2 SUMMA TILLGÅNGAR 160 223,3 143 591,6-16 631,7 EGET KAPITAL OCH SKULDER 20 Eget kapital (IB) 0,0-77 700,0 77 700,0 Årets resultat (100%) -99 672,6-28 335,4-71 337,2 Långfristiga skulder 23 Långfristiga skulder 104 109,9 104 836,4-726,5 Summa 104 109,9 104 836,4-726,5 Kortfristiga skulder 24 Leverantörsskulder 35 406,8 21 560,1 13 846,7 25 Genomgångs- och avräkningskonton 0,0 16,6-16,6 26 Moms och särskilda punktskatter 1,4 0,0 1,4 Personalens skatter, avgifter och 27 löneavdrag 0,0 0,0 0,0 28 Övriga kortfristiga skulder 19,8 28,5-8,7 29 Interimsskulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 120 358,0 123 185,4-2 827,4 Summa 155 786,0 144 790,6 10 995,4 SUMMA EGET KAPITAL 160 223,3 143 591,6 16 631,7 OCH SKULDER AF, Bil7B Balansräkning FO 02, 2013-01-30

Årsuppföljning 2012 Sjukhus Andel patienter som är insatta på lipidsänkande medel vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Uppgifterna baseras på patienter <80år Andel patienter som är insatta på blodtryckshämmande behandling med ACE/A2 blockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Uppgifterna baseras på patienter <80år Varberg 94% 87% Halmstad 96% 88% Enbart HSH Andel patienter med SThöjningsinfarkt som, där indikation föreligger, får PCI inom 90 min från perfusionsgrundande EKG. Avser patienter från upptagnings området. Varberg, Halmstad & Ljungby Resultat kan inte lämnas på grund av problem med databasen. Kan om problemet är löst kunna redovisas tidigast 23/1 Kommentarer till resultat: Varberg December månad inte medräknad eftersom dessa patienter ej är inlagda i systemet

Årsuppföljning 2012 Sjukhus Andel patienter som erhållit trombolysbehandling på indikation hjärninfarkt Andel patienter som vårdats på strokeenhet från dag 1 Andel patienter som vårdats på strokeenhet efter övertag från annan avdelning Totalt antal patienter som vårdats för stroke eller hjärninfarkt Andel patienter utskrivna efter 110831-120901 som haft uppföljande besök efter sjukhusvistelsen vid 3-mån uppföljn i RIKSSTROKE Andel patienter utskrivna efter 110831-120901 som är beroende i ADL vid 3- mån uppföljn i RIKSSTROKE Varberg 10,2% 81,0% 93,0% 79,0% 13,0% Halmstad 13,0% 73,9% (295) 86% (343) 399 76,8% (242) 15,8% Kommentarer till resultat: Varberg 325

Årsuppföljning 2012 Sjukhus Andel patienter som opererats inom 24 timmar Medelväntetid mellan ankomst till akutmottagningen och operation för patienter med höftfraktur Medelväntetid mellan ankomst till sjukhuset och operation för patienter med höftfraktur "snabbspår" Andel patienter som pga Andel medicinska orsaker väntat patienter som mer än 24 timmar på pga andra operation orsaker väntat mer än 24 timmar på operation Totalt antal patienter som opererats för höftfraktur Varberg 76,7% 24 17 11% 12% 227 Halmstad 76,6% 20 17 9% 11% 256 Varberg Kommentera resultat:

Årsuppföljning 2012 Sjukhus Andel förlossningar med planerade kejsarsnitt av totala antalet förlossningar Andel förlossningar med Andel kejsarsnitt enl. akuta kejsarsnitt av totala Robson I förstföderskor antalet förlossningar med normal graviditet vid fullgången graviditet och spontan förlossningsstart, huvudbjudning Andel perineala bristningar grad III-IV vid icke-instrumentell vaginal förlossning Andel perineala bristningar grad III-IV vid instrumentell vaginal förlossning Totalt antal förlossningar Andel framfallsoperationer (prolaps) som utförs i dagkirurgi Kortfattad beskrivning av orsaker till resultatet av andel framfallsoperationer i dagkirurgi. Kungsbacka Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt 84% Varberg 7,48% 10,34% 7,69% 2,34% 8,33% 1779 35,80% Halmstad 5,35% 10,14% 6,30% 2,24% 12,26% 1814 9,50% Verksamheten profilerat sig och har vårdprogram för dessa patienter samt att UVA har möjlighet att ta emot dessa pat postop. Våren 2011 tog Varberg hem rutin och teknik från Kungsbacka, och började då föra över prolapsoperationer från slutenvård till dagkirurgi (enkla ingrepp) och av dem ska en stor andel utföras i dagkirurgi. Mer komplicerade framfallsoperationer behöver göras i slutenvård. UVA har inte resurser att ta hand om dessa pat postop och Gyn har inga platser för postop övervakning. Ventilationen i operationsrummet på gynmott uppfyller inte Hygienavdelningens krav för att få göra denna typ av operationer. Kommentarer till resultatet: Varberg Ej aktuellt

Årsuppföljning 2012 Sjukhus Antal fall per 1000 vårdagar Antal fallskador per 1000 vårddagar Kungsbacka 7,6 2,1 Varberg 2,6 0,5 Halmstad 3,5 0,45 Varberg

Uppgifterna hämtade 15:28:27 VAS datalager uppdaterat 2013-01-12 Valt datum 2012-12-31 00:00:00 Tillgänglighetsrapport - Antal väntande. Redovisar antalet väntande till första besök till läkare inom specialistvården. Fördelat på kön, hur länge man väntat, Sjukhuset i Varberg Orsak väntan: V,HV,OR,P M M > 90 dp > 90 dalla Klinik Mott/avd 0-30 31-60 Tillgänglighet 60dgr 61-90 Tillgänglighet 90dgr < 90 dgr M M > 90 dp > 90 d>90 d Totalt Utförda nybesök Januari-dec 2012 Barnkliniken Läkarmottagning 14 26 63,5% 21 96,8% 61 2 63 691 Kirurgkliniken Läk-mott Falkenberg 18 8 81,3% 5 96,9% 31 1 1 1 33 842 Kirurgkliniken Läk-mott Varberg 76 75 82,1% 23 94,6% 174 4 4 4 14 188 1331 Kvinnokliniken Gynekologmottagning 71 38 83,8% 16 96,2% 125 25 4 2 9 155 2908 Medicinkliniken Allergimottagning 5 12 56,7% 10 90,0% 27 2 3 30 181 Medicinkliniken Diabetesmottagning 2 100,0% 100,0% 2 1 3 62 Medicinkliniken Endokrinologmottagning 5 1 85,7% 1 100,0% 7 7 294 Medicinkliniken Gastroenterologmott 7 6 92,9% 1 100,0% 14 4 2 2 18 140 Medicinkliniken Hematologpoliklinik 6 4 90,9% 1 100,0% 11 11 126 Medicinkliniken Kardiologmottagning 3 5 88,9% 1 100,0% 9 9 91 Medicinkliniken Lungmedicinsk mott 1 100,0% 100,0% 1 1 1 1 2 11 Medicinkliniken Neurologimottagning 0 11 Medicinkliniken Njurmedicinsk mottagning 3 5 72,7% 2 90,9% 10 2 1 1 13 147 Ortopedkliniken Frakturmottagning 2 100,0% 100,0% 2 2 92 Ortopedkliniken Läkarmottagning 109 154 68,8% 56 83,5% 319 4 4 52 67 386 2509 Urologkliniken Läkarmottagning Fbg 9 4 86,7% 1 93,3% 14 1 1 15 256 Urologkliniken Läkarmottagning Vbg 20 21 78,8% 6 90,4% 47 4 5 52 464 Summa: 988 10156

Uppgifterna hämtade VAS datalager uppdaterat2013-01-12 2013-01-12 Förvaltning Valt datum Sjukhuset i Varberg Op Gruppering Axel eller skuldra, vid nervin 7 16 95,8% 95,8% 23 4 2 1 3 15 28 129 Axelinstabilitet 3 2 83,3% 1 ##### 6 2 6 19 Bröstförminskning 1 2 50,0% 1 66,7% 4 1 2 5 6 15 Bröståteruppbyggnad efter tumö Finger, krokande (dupuytrens) 0 1 0 25 Gallsten 10 3 61,9% 5 85,7% 18 2 1 2 4 1 23 70 Hand, nervinklämning (Karpaltu 15 7 75,9% 3 86,2% 25 4 4 25 29 151 Hand och handledsreumatism 7 2 90,0% 1 ##### 10 1 1 1 3 11 Hand, sjukdom i ledhinna eller 8 7 78,9% 3 94,7% 18 1 1 11 19 Utförda behandlingar Januari-Dec 2012 Hängbuk, plastik 2 3 83,3% 1 ##### 6 1 6 18 Höftled (ledprotes) 17 16 82,5% 6 97,5% 39 14 10 11 25 54 215 Höftled (ledprotes) omoperatio 2 2 66,7% 1 83,3% 5 1 1 2 4 7 26 Knäled (ledprotes) 21 16 90,2% 4 ##### 41 3 14 44 201 Knäledsartoskopi 9 6 93,8% 1 ##### 16 5 16 177 Korsband i knä 0 2 Livmoder, borttag vid godartad 8 8 59,3% 7 85,2% 23 3 3 2 7 9 30 52 Livmodersframfall 5 7 48,0% 6 72,0% 18 5 4 3 11 15 30 98 Ljumskbråck 10 7 65,4% 6 88,5% 23 1 1 3 16 27 195 Magsäck eller tarm, vid övervi 0 24 Navelbråck 1 2 60,0% 2 ##### 5 1 5 30 Prostataförstoring, godartad i 4 1 100,0% ##### 5 1 1 1 5 6 28 Pungbråck (vattenbråck) #DIV/0 #DIV/0 0 1 1 1 0 1 38 Sköldkörteloperation 4 50,0% 1 62,5% 5 1 3 0 8 30 Testikel, ej nedstigen 15:50:31 15:50:31 Hallands sjukhus Kungsbacka Länssjukhuset Halmstad 2012-12-31 00:00:00 2012-12-31 00:00:00 V,HV,OR,P,K Tillgäng- Tillgän Totalt lighet 0 30 31-6060dgr g- 61-90 lighet V,HV,P,OR,K < 90 dgr M 0 6 Tumbasförslitning (artros) 3 1 80,0% 1 ##### 5 1 1 1 1 6 23 Tår vid Hallux valgus/rigidis, 5 10 68,2% 5 90,9% 20 1 2 2 9 23 124 Urinläckage, kvinnor 6 8 70,0% 4 90,0% 18 2 2 11 20 50 Ådersbråck, ej kosmetiska 3 2 100,0% ##### 5 0 5 69 Ändtarmssjukdom 3 3 60,0% 60,0% 6 2 2 3 6 3 12 191 Ärrbråck 2 2 80,0% 80,0% 4 5 4 1 5 0 10 19 0-30 31-60 61-90 < 90 dgr M M >90d P >90d > 90 dgr Totalt M >90 d P >90d Alla > 90 dgr Antal boka de Totalt 156 133 74,7% 59 89,9% 348 45 31 24 70 181 432 2164 138

Uppgifterna hämtade 16:12:41 VAS datalager uppdaterat2013-01-12 Valt datum 2012-12-31 00:00:00 Sjukhuset i Varberg Op Gruppering 0 30 V,HV,OR,P Tillgäng- Tillgänglighet lighet 31-6060dgr 61-90 90dgr Totalt V,HV,P,OR < 90 dgr M P M >90 Alla > 90 Antal >90d d dgr bokade Totalt Utförda undersökningar Januari-Dec 2012 Magsäck (gastroskopi) 35 16 79,7% 7 90,6% 58 3 1 1 7 33 67 694 Tjocktarm (koloskopi) 35 19 56,3% 27 84,4% 81 7 4 12 19 58 103 732 P 0-30 31-60 61-90 < 90 dgr M > 90 dgr Bokade Totalt Totalt >90 70 35 65,6% 34 86,9% 139 10 5 13 26 91 170 1426 Datortomografi Magnetkamera 4 veckor 3-4 veckor

Antalet anställda med mätdatum 20121231 AID-Gruppering TillsvidareAID-Gruppering Antal VisstidAID-Gruppering Antal Tillsvidare Administration-Ledning 58 Visstid Administration-Ledning HoS sjuksköterskor mfl 504 HoS sjuksköterskor mfl 68 HoS undersköterskor mfl 298 HoS undersköterskor mfl 22 Läkare 155 Läkare 29 Medicinsk sekreterare 77 Medicinsk sekreterare 4 Teknisk personal 1 Teknisk personal Tillsvidare Sum: 1 093 Visstid Sum: 123 Åldersstruktur -29 30-39 40-49 50-59 60- Tot TillsvidareAdministration-Ledning 1 1 15 27 14 58 HoS sjuksköterskor mfl 45 145 120 137 58 505 HoS undersköterskor mfl 17 21 67 129 64 298 Läkare 9 42 56 29 18 154 Medicinsk sekreterare 2 8 29 25 13 77 Teknisk personal 1 1 TillsvidareSum: 74 217 287 348 167 1 093-29 30-39 40-49 50-59 60- Tot Visstid HoS sjuksköterskor mfl 33 23 9 3 68 HoS undersköterskor mfl 12 4 2 3 1 22 Läkare 12 15 1 1 29 Medicinsk sekreterare 2 1 1 4 Visstid Sum: 57 44 12 7 3 123 Hel/Deltid Heltid Deltid Totalt Heltid Deltid Totalt Kvinnor/Män K K K M M M Tot TillsvidareAdministration-Ledning 40 12 52 6 6 58 HoS sjuksköterskor mfl 243 230 473 22 9 31 504 HoS undersköterskor mfl 95 192 287 10 1 11 298 Läkare 53 1 54 93 8 101 155 Medicinsk sekreterare 52 25 77 77 Teknisk personal 1 1 1 Tillsvidare Sum: 484 460 944 131 18 149 1 093 Heltid Deltid Totalt Heltid Deltid Totalt K K K M M M Tot Visstid HoS sjuksköterskor mfl 30 30 60 4 4 8 68 HoS undersköterskor mfl 8 12 20 2 2 22 Läkare 17 17 11 1 12 29 Medicinsk sekreterare 2 2 4 4 Visstid Sum: 57 44 101 17 5 22 123 Medelålder Tva AID-Gruppering Antal Ålder VisstidAID-Gruppering Antal Ålder Administration-Ledning 59 53,00 Administration-Ledning HoS sjuksköterskor mfl 505 45,05 HoS sjuksköterskor mfl 68 31,68 HoS undersköterskor mfl 296 50,94 HoS undersköterskor mfl 22 32,55 Läkare 155 44,95 Läkare 29 32,41 Medicinsk sekreterare 77 49,90 Medicinsk sekreterare 4 46,50 Teknisk personal 1 50,00 Teknisk personal Tillsvidare 1093 47,42 Visstid 123 32,49

Genomsnittligt antal anställda 20120101-20121231 K M Summa: Administration-Ledning 55,45 4,66 60,11 HoS sjuksköterskor mfl 548,75 46,94 595,69 HoS undersköterskor mfl 314,89 15,23 330,12 Läkare 71,10 110,32 181,42 Medicinsk sekreterare 81,08 81,08 Teknisk personal 1,00 1,00 Summa: 1 072,27 177,15 1 249,42 Åldersgrupper Snittanst Snittanst x Ssgr <20 1,27 1,22 20-29 137,36 129,95 30-39 273,09 255,76 40-49 300,96 272,20 50-59 356,09 316,38 60-64 163,74 136,18 65-99 16,90 11,88

Sjukfrånvarons andel av arbetstiden totalt Mätdatum 2012-01-01--2012-12-31 Hallands sjukhus Varberg Sjukfrånvarons andel av arbetstiden totalt K M Summa Sjukfrånvtim Total tid Andel sjukfrv Sjukfrånvtim Total tid Andel sjukfrv Sjukfrånvtim Total tid Andel sjukfrv Administration-Ledning 5 427,14 97 079,47 5,59% 25,25 8 652,38 0,29% 5 452,39 105 731,85 5,16% HoS sjuksköterskor mfl 42 529,66 919 721,05 4,62% 1 692,72 79 798,87 2,12% 44 222,38 999 519,92 4,42% HoS undersköterskor mfl 39 614,12 487 407,29 8,13% 781,01 26 381,45 2,96% 40 395,13 513 788,74 7,86% Läkare 6 197,82 148 665,13 4,17% 2 186,33 220 190,85 0,99% 8 384,15 368 855,98 2,27% Medicinsk sekreterare 8 670,07 138 967,47 6,24% 8 670,07 138 967,47 6,24% Teknisk personal 35,57 1 880,56 1,89% 35,57 1 880,56 1,89% Summa: 102 474,38 1 793 720,97 5,71% 4 685,31 335 023,55 1,40% 107 159,69 2 128 744,52 5,03% Sjukfrånvaron uppdelad på undergrupper K M Summa Sjukfrånvtim Andel sjukfrv Sjukfrånvtim Andel sjukfrvsjukfrånvtimandel sjukfrv Karens 12 226,31 100,00% 1 238,40 100,00% Sjuk dag 02-14 32 069,49 100,00% 2 355,42 100,00% Sjuk dag 15-90 23 957,79 100,00% 696,70 100,00% 13 464,71 100,00% 34 424,91 100,00% 24 654,49 100,00% Summa Kort sjuk 68 253,59 66,61% 4 290,52 91,57% 72 544,11 67,70% Sjuk dag 91-32 597,66 100,00% 394,79 100,00% 32 992,45 100,00% Tidsbegränsad sjukers 1 623,13 100,00% 1 623,13 100,00% Summa lång sjuk 34 220,79 33,39% 394,79 8,43% 34 615,58 32,30% Summa: 102 474,38 5,71% 4 685,31 1,40% 107 159,69 5,03%

Tidsanvändning med mätperiod 2012-01-01---2012-12-31 Sjukhuset i Varberg Tidsanvändning Grupper Arbetade timmar Närvarotid Arbetad tid 1 472 428,30 Kompetensutveckling 47 884,78 Mer-/Övertid 23 122,42 Timlön 49 650,43 Närvarotid Sum: 1 593 085,93 Tidsanvändning Grupper Arbetade timmar Frånvarotid Lagstadgad ledighet 151 949,83 Semester 220 342,43 Sjukfrånvaro 107 159,69 Övrigt 103 577,30 Frånvarotid Sum: 583 029,25 Sum: 2 176 115,18 Grupper totalt AID-Gruppering Arbetade timmar Närvarotid Administration-Ledning 85 246,33 HoS sjuksköterskor mfl 722 176,58 HoS undersköterskor mfl 420 226,27 Läkare 258 349,19 Medicinsk sekreterare 105 530,75 Teknisk personal 1 556,81 Närvarotid Sum: 1 593 085,93 Grupper totalt AID-Gruppering Arbetade timmar Frånvarotid Administration-Ledning 21 454,44 HoS sjuksköterskor mfl 282 963,01 HoS undersköterskor mfl 122 675,34 Läkare 118 446,29 Medicinsk sekreterare 37 166,42 Teknisk personal 323,75 Frånvarotid Sum: 583 029,25 Sum: 2 176 115,18 Punkt 8 Kompetensutveckling Kön Arbetade timmar Procentandel K 40 255,34 84,07% M 7 629,44 15,93% Summa: 47 884,78 100,00%

Närvarotimmar timanställda 2012-01-01-2012-12-31 Hallands sjukhus Varberg Omräknat till årsarbetare (/1760) K Timmar Årsarb Timmar Årsarb Tot tim Tot årsarb Administration-Ledning 968,92 0,55 0,00 968,92 0,55 HoS sjuksköterskor mfl 4 624,42 2,63 801,75 0,46 5 426,17 3,08 HoS undersköterskor mfl 26 495,79 15,05 2 401,75 1,36 28 897,54 16,42 Läkare 1 687,50 0,96 5 873,00 3,34 7 560,50 4,30 Medicinsk sekreterare 3 713,20 2,11 0,00 3 713,20 2,11 Summa: 37 489,83 21,30 9 076,50 5,16 46 566,33 26,46 M

Framtida pensionsavgångar Hallands sjukhus Varberg 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 Sum: Administration-Ledning 4 6 4 3 1 1 4 2 2 3 1 1 1 33 HoS sjuksköterskor mfl 14 9 21 25 16 10 11 16 15 6 7 1 151 HoS undersköterskor mfl 12 13 15 17 14 12 9 18 12 11 10 2 145 Läkare 7 3 4 3 4 3 4 3 2 2 2 2 39 Läkarsekreterare 2 7 2 1 2 3 3 3 2 1 1 27 Sum: 39 38 46 48 32 29 30 43 35 24 21 6 4 395

Löneökning/glidning Hallands sjukhus Varberg Medellön AID-grupper 20111231 Antal 20121231 Antal Ökning Administration-Ledning 35 727, 58, 37 176, 59, 4,06% HoS sjuksköterskor mfl 25 889, 498, 26 604, 506, 2,76% HoS undersköterskor mfl 22 027, 282, 22 496, 298, 2,13% Läkare 56 081, 139, 57 698, 155, 2,88% Medicinsk sekreterare 21 942, 81, 22 526, 77, 2,66% Teknisk personal 20 500, 1, 21 200, 1, 3,41% 29 055, 1 059, 30 162, 1 096, 3,81% Kön 20111231 Antal 20121231 Antal Procent M 48 650 141 50 748 149 4,31% K 26 045 918 26 923 947 3,37% 29 055 1 059 30 162 1 096 3,81%

Sjukhuset i Varberg 2009-12-31 Åldersstruktur -29 30-39 40-49 50-59 60- Tillsvidare Administration-Ledning 3 6 25 50 14 98 Ekonomi o transportpers. 1 1 HoS sjuksköterskor mfl 47 129 131 154 39 500 HoS undersköterskor mfl 5 19 83 139 64 310 Läkare 3 40 49 37 18 147 Läkarsekreterare 14 36 31 13 94 Rehab/Paramed 3 18 13 17 10 61 Teknisk personal 2 3 10 2 1 18 Övrig personal 1 2 3 Tillsvidare Sum: 64 230 347 432 159 1 232-29 30-39 40-49 50-59 60- Visstid HoS sjuksköterskor mfl 21 15 7 5 48 HoS undersköterskor mfl 1 1 1 3 Läkare 25 13 9 1 2 50 Läkarsekreterare 1 1 3 5 Rehab/Paramed 2 2 1 1 6 Övrig personal 1 1 Visstid Sum: 50 32 21 8 2 113 Sjukhuset i Varberg 2010-12-31 Åldersstruktur -29 30-39 40-49 50-59 60- Tillsvidare Administration-Ledning 2 7 14 39 15 77 Ekonomi o transportpers. HoS sjuksköterskor mfl 39 139 116 135 45 474 HoS undersköterskor mfl 5 15 71 127 63 281 Läkare 4 38 42 34 13 131 Läkarsekreterare 10 25 32 13 80 Tillsvidare Sum: 50 209 268 367 149 1 043-29 30-39 40-49 50-59 60- Visstid Administration-Ledning 1 1 2 HoS sjuksköterskor mfl 21 14 5 2 42 HoS undersköterskor mfl 4 3 3 1 11 Läkare 27 13 7 1 1 49 Läkarsekreterare 1 2 2 1 1 7 Teknisk personal 1 1 Visstid Sum: 54 32 19 5 2 112 Hallands sjukhus Varberg 2011-12-31 Åldersstruktur -29 30-39 40-49 50-59 60-

Tillsvidare Administration-Ledning 1 2 15 28 11 57 Ekonomi o transportpers. HoS sjuksköterskor mfl 44 146 115 140 52 497 HoS undersköterskor mfl 12 15 71 119 65 282 Läkare 7 42 46 28 16 139 Medicinsk sekreterare 8 30 29 14 81 Rehab/Paramed 1 1 Tillsvidare Sum: 64 213 278 344 158 1 057-29 30-39 40-49 50-59 60- Visstid Administration-Ledning 1 1 HoS sjuksköterskor mfl 35 24 8 1 1 69 HoS undersköterskor mfl 13 7 2 3 25 Läkare 13 14 3 1 31 Medicinsk sekreterare 2 1 1 4 Visstid Sum: 61 47 15 4 3 130 Hallands sjukhus Varberg 2012-12-31 Åldersstruktur -29 30-39 40-49 50-59 60- Tillsvidare Administration-Ledning 1 1 15 27 14 58 HoS sjuksköterskor mfl 45 145 119 137 58 504 HoS undersköterskor mfl 17 21 67 129 64 298 Läkare 9 42 57 29 18 155 Medicinsk sekreterare 2 8 29 25 13 77 Teknisk personal 1 1 Tillsvidare Sum: 74 217 287 348 167 1 093-29 30-39 40-49 50-59 60- Visstid HoS sjuksköterskor mfl 33 23 9 3 68 HoS undersköterskor mfl 12 4 2 3 1 22 Läkare 12 15 1 1 29 Medicinsk sekreterare 2 1 1 4 Visstid Sum: 57 44 12 7 3 123

Medelålder 2009-12-12-31 Tva AID-Gruppering Antal Ålder Visstid Antal Ålder Administration-Ledning 98 50,84 Ekonomi o transportpers. 1 28,00 HoS sjuksköterskor mfl 501 44,71 48 33,67 HoS undersköterskor mfl 310 51,88 3 37,00 Läkare 147 45,90 50 34,14 Läkarsekreterare 94 48,79 5 39,00 Rehab/Paramed 61 46,52 6 36,00 Teknisk personal 18 42,11 Övrig personal 3 51,00 1 35,00 Tillsvidare 1233 47,51 Visstid 113 32,88 Medelålder 2010-12-31 Tva AID-Gruppering Antal Ålder Visstid Antal Ålder Administration-Ledning 77 51,78 2 34,00 HoS sjuksköterskor mfl 478 44,75 42 31,95 HoS undersköterskor mfl 281 52,22 11 35,00 Läkare 131 45,64 49 32,96 Läkarsekreterare 80 50,15 7 43,14 Teknisk personal 1 484,00 Tillsvidare 1047 47,81 Visstid 112 33,57 Medelålder 2011-12-31 Tva AID-Gruppering Antal Ålder Visstid Antal Ålder Administration-Ledning 58 52,10 1 45,00 HoS sjuksköterskor mfl 499 44,72 69 31,78 HoS undersköterskor mfl 283 51,43 25 31,28 Läkare 139 44,99 31 33,10 Medicinsk sekreterare 81 50,31 4 46,50 Teknisk personal 1 49,00 Tillsvidare 1061 47,38 Visstid 130 32,55 Medelålder 2012-12-31 Tva AID-Gruppering Antal Ålder Visstid Antal Ålder Administration-Ledning 59 53,00 HoS sjuksköterskor mfl 507 45,05 68 31,68 HoS undersköterskor mfl 298 50,94 22 32,55 Läkare 155 44,95 29 32,41 Medicinsk sekreterare 77 49,90 4 46,50 Teknisk personal 1 50,00 Tillsvidare 1097 47,42 Visstid 123 31,75

2013-01-30 Miljöredovisning Hallands sjukhus Varberg 2012 Miljöberättelse Under 2012 fortsatte kliniksammanslagningen på Hallands sjukhus vilket påverkat resandet mellan sjukhusen. På Hallands sjukhus arbetar man aktivt med att minska resorna genom att bland annat använda sig av telefon- och videokonferenser. Under 2012 genomfördes ca 2 100 videokonferenser på Hallands sjukhus jämfört med 900 videokonferenser 2011. Trots detta har antalet tjänsteresor och koldioxidutsläppet (CO 2 ) ökat. Myndighetskrav 2012 ansökte Hallands sjukhus Varberg om ändringar i villkoren för tillståndet för Hallands sjukhus Varberg till miljöfarlig verksamhet. Detta på grund av att några av villkoren inte längre gäller för verksamheten. Den stora förändringen är att sjukhusets röntgenverksamhet är digitaliserad samt att sjukhuset inte längre använder CFC och HCFC i sina kylanläggningar. Allmänt Under 2012 flyttade BB-verksamheten från avdelning 4A, så att den hamnade vägg i vägg med förlossningsavdelningen. BB-verksamheten har fått helt nyrenoverade lokaler med bland annat enkelrum för nyblivna föräldrar och deras nyfödda. Under året firade sjukhuset 40 år! Vatten-, värme- och elförbrukning Region Hallands miljömål: Den totala energianvändningen ska minska med 20% till 2015 med 2007 som basår. Den totala energianvändningen för Hallands sjukhus Varberg följer Region Hallands miljömål. Elförbrukningen (BRA) på Hallands sjukhus Varberg har minskat med 17,8 procent sedan 2007. Värmeanvändningen (BRA) har minskat med 6,2 procent och vattenanvändningen (BRA) har minskat med 3,5 procent sedan 2007. Vatten-, värme- och elförbrukning, Hallands sjukhus Varberg 2007-2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Förändring % 2012 jmf 2007 Vattenförbrukning (kbm) 71544 79649 75202 72644 75644 76760 +7,3 Vattenförbrukning (m 3 /m 2 ) 0,74 0,78 0,73 0,70 0,72 0,71-3,5 Värmeförbrukning (Mwh/år) 14209 13876 14184 14447 14930 14753 +3,8 Värmeförbrukning (kwh/m 2 ) 146,1 139,9 138,4 138,4 138,5 137-6,2 Elförbrukning (Mwh/år) 12845 13245 13088 12876 12483 11737-8,6 Elförbrukning (kwh/m 2 ) 132,1 132,6 127,7 123,2 115,5 108,6-17,8

2013-01-30 Transporter Hallands sjukhus miljömål: Miljöpåverkan från tjänsteresor ska minska med 10 procent jämfört med föregående år. 2011 var beräknade koldioxidutsläppet för tjänsteresor 72,9 ton CO 2 och 2012 har den ökat till 79,5 ton CO 2. En ökning med 10 procent. Hallands sjukhus Varberg når således inte målet med en minskning på 9 procent jämfört med föregående år. Koldioxidutsläpp, ton CO 2, Hallands sjukhus Varberg efter typ av tjänsteresa 2011 och 2012 Typ av tjänsteresa CO2 (ton) 2011 CO2 (ton) 2012 Förändring % 2011/2012 Sjukhusens måluppfyllelse Egen bil 30,8 35,4 +14,9% nej Hyrbil (Bilpool) 25,9* 29,9** +15,4% nej Tjänstebil/leasingbil 6,7 7,2 +7,5% nej Flyg i tjänsten 9,5 7,0-26,3% ja Totalt, ton CO2 72,9 79,5 +9,0% nej * Resestatistik från Hertz, ** Resestatistik från Bilpool Antalet tjänsteresor med bil minskar inte enligt tillgänglig statistik! En förklaring kan vara att flera kliniker är sjukhusgemensamma och att man i högre utsträckning reser mellan sjukhusen idag än vad man gjorde för några år sedan. Antal mil med egen bil 2012 ökade med 2 150 mil jämfört med 2011 (+ 14,9%). Största ökningen stod de opererande verksamheterna för. Antal mil med hyrbil (Bilpool) 2012 ökade med nästan 2 800 mil jämfört med 2011 (+15,4%). Antal mil med tjänste-/leasingbil 2012 ökande med nästan 2 000 mil jämfört med 2011 (+7,5%). Antal resor med tåg ökade något 2012 jämfört med 2011 enligt tillgänglig statistik. Glädjande är att antal km med flyg i tjänsten har minskat från 47 500 km 2011 till 35 000 km 2012. Koldioxidutsläppet från flyg i tjänsten har minskat med mer än 26 procent jämfört med 2011. Resursförbrukning Kemisk-tekniska produkter Hallands sjukhus miljömål: Miljöpåverkan från skadliga kemikalier ska minska med 2 procent jämfört med föregående år. Under 2012 tillkom 5 skadliga kemikalier, men totalt har andelen skadliga kemikalier minskat med 14% på Hallands sjukhus Varberg jämfört med 2011. Under 2012 har förbrukningen av formalin varit oförändrad jämfört med 2011. Förbrukningen av ETD Disinfectant och ETD Cleaner har minskat något jämfört med 2011. Förbrukningen av Virkon powder har minskat något jämfört med 2011 och även förbrukning av Virkon Rely+On har minskat något. Antal kemikalier som finns på KEMI:s begränsningslista har minskat jämfört med 2011.

2013-01-30 Inköp - Upphandling Om möjligt köps varor via upphandlingsenheten. Därmed ska relevanta miljökrav ställas. Vid enskilda upphandlingar ligger det på respektive chef att beakta miljöperspektivet. Till viss del deltar miljöombuden i detta. Utbildning Under 2012 anordnades fyra miljöombudsträffar. Två tillfällen på våren och två på hösten. 3:e maj hade vi även den sedvanliga miljöombudsdagen, denna gång förlagt till Plönningeskolan. 22-23 maj var regionens miljösamordnare på nätverksträff som detta år var förlagd till Visingsö. 2013 står Region Halland som värd för detta nätverk. Under 2012 genomfördes den nya miljöutbildningen, Kompassen, vid två tillfällen samt Miljö för alla för Regionens personal. Utbildningstillfällen för nya chefer och miljöombud genomfördes också. Under 2012 startades TILDA-körkort Miljö där varje medarbetare årligen ska svara på ett antal miljöfrågor anpassade efter verksamheten. Under 2012 har mer än en tredjedel av personalen på Hallands sjukhus Varberg genomfört TILDA-körkort Miljö. Utsläpp Mängden förbrukad lustgas för 2012 kan inte redovisas i dagsläget. Vi mäter inte förbrukning utan beställd vara. Mängden beställd lustgas var något mindre 2012 jämfört med 2011 (2 269 kg jämfört med 2 749 kg). Läkemedel Hallands sjukhus miljömål: Minst 5 procent av alla nyutskrivna recept ska vara provförpackningar jämfört med föregående år. Andelen startförpackningar för läkemedel har minskat 2012 jämfört med 2011. En förklaring kan vara den nya avreglerade apoteksmarknaden som leder till att många apotek byter provförpackningar mot en tremånaders dito eftersom de inte har provförpackningar i lager. Andel % startförpackningar på nyutskrivna läkemedel, Hallands sjukhus 2010-2012. Sjukhusens 2010 2011 2012 måluppfyllelse Hallands sjukhus Halmstad 0,42 0,28 0,22 nej Hallands sjukhus Varberg 0,13 0,10 0,05 nej Hallands sjukhus Kungsbacka 0,82 0,77 0,44 nej Peter Sirevåg Miljösamordnare Hallands sjukhus Varberg

2013-01-30 Blankett MR - Miljöredovisning 2012 Transporter Antal mil med egen bil i tjänsten Antal mil med hyrbil i tjänsten (Hertz) ( Bilpool) Antal mil med leasing/tjänstebil i tjänsten 2011 2012 2011 2012 2011 2012 14 513 16 663 18 557 21 377 3 143 5 140 Utsläpp ton CO 2 Utsläpp ton CO 2 Utsläpp ton CO 2 2011 2012 2011 2012 2011 2012 30,8 35,4 25,9 29,9 6,7 7,2* *Leasing/tjänstebilar körs på diesel Egen bil. Medelförbrukning 0,9 liter bensin/mil Hyrd bil. Medelförbrukning 0,9 liter bensin/mil Medelförbrukning 1,2 liter etanol/mil Medelförbrukning 0,55 liter diesel/mil Förvaltning/Kontaktperson Hallands sjukhus Varberg Peter Sirevåg Tel: 0340-481963 Förbrukat bränsle/mil liter 2011 liter 2012 CO 2 utsläpp Ton CO 2 2011 Ton CO 2 2012 Bensin Liter/mil 15 951 14 997 37,5 35,4 Diesel Liter/mil 10 206 14 934 25,9 37,1 Etanol E85 Liter/mil - - - - Fordonsgas Nm 3 /mil - - - - Antal miljöfordon 2011 2012 - - Emissionsfaktorer: Bensin 2,36 kg CO 2 /liter Diesel 2,54 kg CO 2 /liter E85 0,5 kg CO 2 /liter Fordonsgas 1,08 kg CO 2 /nm 3 Flyg 0,2 kg CO 2 /personkm Tåg 0,0000084 kg CO 2 /personkm

2013-01-30 Antal resor med tåg i tjänsten Antal flyg km i tjänsten 2011 2012 2011 2012 652 711 47 499 35 069 Utsläpp ton CO 2 Utsläpp ton CO 2 2011 2012 2011 2012 9,5 7,0 Resursförbrukning Kemisk-tekniska produkter Årsförbrukning, antal liter 2011 2012 2011 2012 Formalin 1247 1241 ETD Disinfectant 36 12 ETD Cleaner Gigasept - - Virkon powder Virkon Rely+On Coe Soft - - vätska 53 2,0 kg 4 liter 49 0,6 kg 2 liter Antal produkter på följande listor i ichemistry: 2011 2012 KEMI:s begränsningslista 22 16 KEMI:s PRIO 31 25 KEMI:s PRIO riskminskning 22 24 KEMI:s PRIO utfasning 11 2 Naturvårdsverkets ramdirektiv för vatten 0 0 REACH kandidatlista 0 0 REACH Annex XIV 0 REACH-Annex XV11 10 SIN List 14 Lustgas, OBS! beställd vara, inte förbrukad Antal kg 2011 2012 Antal kilo beställd lustgas 2 749 2 269 Vatten-, värmeenergi- och elanvändning redovisas för Region Halland totalt genom Regionfastigheter. Mängd påfylld köldmedia redovisas för Region Halland totalt genom Regionfastigheter.

2013-01-30 Kompetensutveckling - miljö Antal timmar/ anställda 2011 2012 Antal timmar per anställd 731/1200 = 0,61 611/1200 = 0,51