ÅRSBOKSLUT 2012 HALLANDS SJUKHUS VARBERG

Anders Sätterberg, sjukhuschef Tfn 035-13 11 10 anders.sätterberg@regionhalland.se Datum 2013-02-13 Diarienummer L Diarienr 01054 Diarienr 01054 ÅRSBOKSLUT 2012 HALLANDS SJUKHUS VARBERG INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och analys 2.1 Hallands sjukhus ska bidra till att hälsan för befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige 2.2 Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård med fortsatt hög tillgänglighet 2.3 Invånarna ska ha ett stort inflytande och vara mer delaktiga i vården 2.4 Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet 2.5 Miljö- och klimatprofilen ska gälla hela verksamheten och vara tydlig, långsiktig och föredömlig med minskad miljöpåverkan 2.6 Medarbetarna ska uppleva Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö Hallands sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv 2.7 Hallands sjukhus ska ha en ekonomi i balans 2.8 Mål för FoUU Halland 3 Hallands sjukhus uppdrag utifrån prioriterade utvecklingsområden 4 Framtiden Bilagor Bilaga Hallands sjukhus vårdbeställning och ekonomi Bilaga Faktaruta Bilaga Verksamhetsstatistik Bilaga Kommentar till verksamhetsstatistik Bilaga Resultaträkning Bilaga Balansräkning Bilaga God vård Bilaga Tillgänglighet Bilaga Personal Bilaga Miljö

Hallands sjukhus Varberg mål 2012 - årsbokslut 1. Sammanfattning Hallands sjukhus Varberg (HSV) har en fortsatt god tillgänglighet till nybesök och behandling. Vårdproduktionen har fortsatt att öka mot budget, liksom inflödet av patienter till verksamheterna. HSV har i den egna verksamheten en sjunkande kostnadsökningstakt (bland annat avseende läkemedelskostnader), sjunkande kostnader per viktad vårdtjänst och ökad produktivitet. Resultatet slutade på -28,3 miljoner kronor för HSV. Det är en förbättring jämfört med 2011 som slutade på -99,7 miljoner kronor. Resultaten är inte riktigt jämförbara, då ansvar för vårdgaranti ingick 2011. HSV har en ökad total vårdproduktion, både överstigande 2011 års utfall och 2012 års budget, framförallt inom DRG-ersatt vård. Inflödet har varit fortsatt högt till HSV, vilket bland annat avspeglas i en ökning av antalet besök på akutmottagningen med 8 procent. HS har fått två tilläggsbeställningar för 2012 på 2650 DRG-poäng. HSV har bidragit med 773 poäng till dessa. Totalt klarade HS 2180 poäng av dessa två tilläggsbeställningar. Åtgärder för ekonomi i balans pågår bland annat genom, fortsatt utveckling av produktions- och kapacitetsplanering, materialförsörjning, läkemedelsanvändning, utökade restriktioner avseende anställningar, rese- och utbildningskostnader. Beslut har dessutom tagits för att reducera främst personalkostnader i samband med minskning av vårdplatser och operationskapacitet från och med kommande årsskifte. HS har från årsskiftet en ny organisation med verksamhetsområden som går över sjukhusgränserna. Det är främst opererande specialiteter, medicin och akut samt kvinnosjukvården som påverkas av denna förändring. Det innebär att inom dessa områden återfinns både Hallands sjukhus Halmstad (HSH) och Hallands sjukhus Varberg (HSV). HS bygger en uppföljningsmodell som främst stöder VO-nivå och summeras upp till HS. Det innebär att en del uppföljningsparametrar saknas på förvaltningsnivå och kommer att redovisas för Hallands sjukhus totalt. I bilaga 1 finns en samlad bild för HS över beställning och vårdproduktion. Det har arbetats intensivt från slutet av förra året med den nya organisationen för att organisera de nya områdena både ledningsmässigt och samverkansmässigt. Eftersom verksamhetschefsnivån återinförs organisatoriskt, så krävs både lednings- och samverkansgrupper på den här nivån. För HSV:s del har det inneburit att urologkliniken organiseras under Driftnämnden Varberg (DN VBG) och att barnverksamheten samlas som en länsklinik under Driftnämnden Halmstad (DN HSH). Hela denna förändring av lednings- och samverkansstruktur är genomförd och fungerar.

Måluppfyllelse per målområde varierar och en övergripande bedömning per målområde är; Aktiviteter inom området genomförda Hälsoperspektivet under året men möjligheten att mäta effekter är begränsad. Gult God och jämlik vård Aktiviteter och mätningar genomförda. Grönt Patienter delaktiga Nationell patientenkät genomförd och Halland kommer ut med bra resultat. Grönt Säker vård Aktiviter genomförs löpande. Grönt Miljömål Medarbetarperspektiv Mätningar och aktiviteter sker kontinuerligt. Effektmåtten visar på förbättringspotential. Resultat från medarbetarenkät positivt. Arbetsmiljö-certifiering i stort sett klar. Gult Gult Ekonomi Målen nås inte. Rött 2.1 Hallands sjukhus ska bidra till att hälsan för befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska åtgärder riktade till både patienter och medarbetare rörande tobaksbruk fortsatt implementeras samt följas upp och utvärderas. Förbättringsmål Andelen patienter som vid besök på Hallands sjukhus tillfrågas respektive informeras om tobaksbruk ska öka. - En regiongemensam rutin angående Tobaksfri operation framtagen och implementerad - Datajournalen VAS är anpassad till att kunna hantera nya (nationellt anpassade) sökord avseende Tobaksvanor och Tobaksrådgivning (är dock ännu ej fullt implementerat i verksamheten) - Utbildning i Motiverande samtal genomförs. Metoden Motiverande Samtal (Motivational Interwieving, MI) är en evidensbaserad samtalsmetod som visat sig ha effekt när det gäller förebyggande arbete med livsstilsfrågor såväl som

arbetet med annat motivationsstödjande patientarbete inom hälso- och sjukvården. o Arbete pågår för att göra målet mätbart Medarbetarna ska vara tobaksfria under arbetstid. - En rutin för tobaksfritt sjukhus är framtagen och implementerad - Frågan om personalens tobaksbruk tas upp i utvecklingssamtal - I det upprättade egenkontrollprogrammet avseende arbetsmiljön genomförs en regelbunden uppföljning av om rutinen tobaksfritt sjukhus efterlevs på respektive arbetsplats o Målet ej mätbart i dagsläget 2.2 Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård med fortsatt hög tillgänglighet Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Fortsatt hög nivå på tillgängligheten till besök och behandlingar. Identifiera, processorientera och implementera prioriterade vårdprocesser över hela regionen. Förbättringsmål 80 procent av alla nybesök ska ske inom 60 dagar (regionmål 100 procent inom 90 dagar). - HSV klarar 8 av 12 månader inom 60 dagar, juli och augusti har samma situation som förra året. En av orsakerna är att allt fler patienter väljer att stå kvar på sjukhusets väntelista och avstår vårdgarantin. o Målet nås till 67 procent. 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Nybesök inom 60 dagar, HSV Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec HSV Mål 80 procent av alla behandlingar ska ske inom 60 dagar (regionmål 100 procent inom 90 dagar). - HSV klarar 9 av 12 månader inom 60 dagar. Även här väljer patienterna i allt större omfattning att avstå vårdgarantin. o Målet nås till 75 procent.

100,0% Behandling inom 60 dagar, HSV 50,0% HSV Mål 0,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 90 procent av alla sökande till akutmottagning ska ha mindre än fyra timmars handläggningstid för att på sikt nå detta för alla sökande. - HSV klarar 74,6 procent inom 4 timmar. Inflödet är högt och perioden jandec är 8 procent högre än samma period 2011. o Målet nås inte. Minst 80 procent av alla återbesök till specialistläkare inom ramen för Hallands sjukhus uppdrag ska ske inom uppsatt måldatum. - HSV klarar 81 procent inom uppsatt måldatum. o Målet nås. Säkra att patienter (åter-) remitteras till närsjukvården då specialistvårdens resurser inte längre behövs. - HS har ingen mätmetod i VAS för detta. o Målet ej mätt Utveckla processtyrningen av de fastställda cancerprocesserna i Region Halland. - Rapport: Utvecklingen av processtyrningen av fastställda cancerprocesser i Region Halland redovisas i separat årsberättelse från Strategiska cancerenheten. o Målet uppnått Identifiera och processbeskriva minst en regionöverskridande vårdprocess per verksamhetsområde för gemensam processorientering. - Rapport: Samtliga områden inom Hallands sjukhus har identifierat och processbeskrivit minst en regionöverskridande vårdprocess under 2012. De processer som redovisats är direktspår för strokepatienter till trombolys (område 1), rehabiliteringsmedicinska vårdkedjan (område 2), snabbspår för höftfrakturpatienter (område 3), graviditetsvårdkedja inkluderande mödravården (område 4), läkemedelsgenomgång för patienter som vårdas på ortopedklinikerna på grund av fallskador med syfte att minska fallrisk (område 5) och beskrivning av vuxenhabiliterings-processen (område 7). o Målet uppnått

2.3 Invånarna ska ha ett stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Åtgärder för att förbättra den patientupplevda kvaliteten med fokus på delaktighet ska genomföras inom samtliga verksamheter. Öka möjligheten för delaktighet och patientinflytande genom att synliggöra medicinska resultat och skapa forum för dialog. Förbättringsmål Patientupplevd delaktighet i beslut om vård och behandling ska öka både i öppenvård och slutenvård. Varje enhet ska genomföra åtgärder när det gäller två förbättringsområden utifrån genomförd patientenkät eller annat underlag. Genomföra åtgärder som ökar möjligheten för delaktighet och patientinflytande. - Rapport: Dessa mål följs genom de nationella patientenkäterna som koordineras av SKL. Under första kvartalet 2012 genomfördes årets mätning och resultatet redovisades i oktober. Resultatet för sluten vård visar att den patientupplevda delaktigheten var något lägre men i öppen vård var resultatet i stort sett samma som föregående mätning 2010. Den patientupplevda delaktigheten på Hallands sjukhus var högre än resultatet för riket. Alla områden har tidigare genomfört aktiviteter utifrån 2010 års resultat i den nationella patientenkäten. Under 2013 kommer verksamheterna att analysera sina aktuella resultat i 2012 års mätning, och initiera åtgärder utifrån de indikatorer som de identifierar som möjliga förbättringsområden. Några enheter har haft gemensamma möten med företrädare för aktuella patientföreningar för att öka möjligheten till inflytande och delaktighet. Särskilda insatser har skett som del i strategiska cancerenhetens arbete och redovisas i enhetens separata årsberättelse. Under året har ett styrkort med ett antal parametrar för förbättrad översikt och ökad transparens införts. Kvalitetsparametrarna kommer att revideras fortlöpande för att vara synkrona mot verksamhetens mål och prioriterade förbättringsområden. Styrkortet bifogas som bilaga. o Målen i stort sett uppnådda 2.4 Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Verksamheten ska vara drivande i att konkretisera vårdkvaliteten och patientsäkerheten genom implementering, uppföljning och utvärdering av processindikatorer. Patientsäkerheten ska förbättras när det gäller vårdrelaterade infektioner, trycksår och läkemedelsanvändningen.

Verksamheten ska implementera system för införande och utfasande av behandlingsmetoder utifrån ett vetenskapligt, etiskt och hälsoekonomiskt perspektiv. Förbättringsmål Uppnå medicinska resultat som ligger i nivå med riket eller bättre med ständig förbättring av resultaten över tid. Den medicinska kvaliteten ska utvecklas genom att följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en relevant processindikator per medicinsk specialitet. Verksamhet som inte omfattas av någon medicinsk specialitet ska följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en processindikator per huvudvårdsprocess. Fastställa cancerprocessens indikatorer. Verksamheten ska ha minst 95 procent följsamhet till basala hygienrutiner. Färre än 5 procent av patienterna ska under sin vårdtid ha förvärvat ett trycksår. Minska risken för läkemedelsrelaterade fel. Ökad kunskapsstyrning för strukturerat införande och avveckling av behandlingsmetoder vid Hallands sjukhus. - Rapport: - De övergripande kvalitetsresultat som kan användas för såväl historisk som nationell jämförelse presenteras årligen i den så kallade Öppna jämförelser (SKL) som publicerades 27 november 2012. Jämfört med 2011 års redovisning visar resultatet på fortsatt god kvalitet och inom många av de utvärderade områdena är kvaliteten oförändrad eller något bättre och specialistvården i Region Halland tillhör de bästa i landet. - Mätningar som sker som del i den så kallade patientsäkerhetssatsningen sker vid olika tillfällen under innevarande år. Samtliga medicinska specialiteter inom Hallands sjukhus har identifierat minst en processindikator som följs, de avses sammanställas på årsbasis och redovisas för sjukhusets del i Region Hallands patientsäkerhetsberättelse. Dessutom redovisas regelbundet ett antal processindikatorer från samtliga områden i ett särskilt styrkort, var god se bilaga 1 till årsbokslutet. - Cancerprocessernas fastställda indikatorer och resultat redovisas i särskild årsberättelse från strategiska cancerenheten. - Följsamheten till gällande vårdhygienregler har mätts vid sex tillfällen under 2012 varav 5 mätningar finns tillgängliga för analys nu. Mätningarna har visat en ständig förbättring under året men det satta målet på 95 procent följsamheten har inte nåtts. Mätningen september- oktober 2013 visade en följsamhet till basala hygienrutiner vid Hallands sjukhus på 66,6 procent (motsvarande siffra för samma mätperiod 2011 var 44,2 procent) och följsamhet till klädregler på 94,5 procent (motsvarande siffra för 2011 var 68,7 procent). Arbetsgruppen för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling (APoK) har gett Utskotten för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling (UPoK) inom varje område ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för de enheter inom området som har lägst följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler.

- De punktprevalensstudier för vårdrelaterade infektioner (VRI) som genomförts under året visar att Halland fortfarande ligger väl till men också en stabilisering i antalet och andelen patienter som vid mätningarna bedöms ha en vårdrelaterad infektion. Den nationella mätningen under hösten visade 7,3 procent VRI att jämföra med 6,0 procent vid vårens mätning. Skillnaden mellan dessa två mätningar motsvarar en skillnad på 7 patienter totalt i regionen och visar på bristerna i punktprevalensmätning som metod. Under 2013 påbörjas införandet av infektionsverktyget som ger möjlighet för en kontinuerlig mätning som medför ett betydligt bättre utgångsläge för analys och åtgärder framöver. - Resultatet för Hallands sjukhus mätning av postoperativa sårinfektioner helår augusti 2011 juli 2012 visar att vid 3,7 procent av de 13665 operationerna som ingick i mätningen, och som utfördes vid någon av de fyra utbudspunkterna, inträffade en postoperativ sårinfektion. Under helår 2011 var motsvarande siffra 3,9 procent. - Trycksårsprevalensen mättes senast 4 oktober och rapporterades till SKL som också publicerat de nationella resultaten för mätningarna. I Halland, liksom för övriga riket, noteras ett väsentligt oförändrat resultat mellan mätningarna våren och hösten 2013. Resultaten för HSH är att 7,9 procent (7,8 procent våren 2012) av patienterna hade trycksår som uppkommit under vårdtiden eller inte dokumenterats vid inläggningen. Motsvarande siffra för HSV är 9,8 procent (12,2 procent våren 2012). För hela HS blir siffran 8,8 procent (9,7 procent). Skillnaden mellan mätningarna motsvarar endast ett fåtal patienter och kan inte anses utgöra någon säkerställd skillnad. - Från första september 2012 gäller nya föreskriftet som innebär att alla patienter 75 år eller äldre med 5 eller fler läkemedel ska genomgå läkemedelsgenomgång. En regiongemensam rutin har tagits fram och förankrats inom alla förvaltningar. Den avses fastställas regiongemensamt, dessutom pågår ett regionalt arbete med att definiera en modell och en resurs för en gemensam process för fördjupade läkemedelsgenomgångar. - Samtliga medicinska specialiteter inom Hallands sjukhus har identifierat minst en processindikator som följs, de avses sammanställas på årsbasis och redovisas för sjukhusets del i region Hallands patientsäkerhetsberättelse. - Den strategiska styrgruppen för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling (SPoK) vid Hallands sjukhus har under 2012 hanterat 5 ansökningar om införande av nya metoder och behandlingar. Två av dessa har rekommenderats införas vid Hallands sjukhus vilket också beslutats (Xolair och Xiapex ), två andra behandlingar (Protexo och NXStage ) har rekommenderats införas med vissa förbehåll och en behandling (Xyrem ) har återremitterats på grund av bristande underlag för den behandlingsindikation man ansökt för. Därtill har ansökan om deltagande i 2 kvalitetsregister inkommit varav båda beviljats, nämligen deltagande i svenskt perioperativt register (SPOR) och nationella hjärtstoppsregistret. o Målen i stort sett uppnådda

2.5 Miljö- och klimatprofilen ska gälla hela verksamheten och vara tydlig, långsiktig och föredömlig med minskad miljöpåverkan Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Miljöpåverkan från tjänsteresor, läkemedel och skadliga kemikalier ska minskas. Förbättringsmål Miljöpåverkan från tjänsteresor ska minska med 10 procent. Tjänsteresor med bil har inte minskat! En förklaring kan vara att flera kliniker blev sjukhusgemensamma och att man i högre utsträckning reser mellan sjukhusen. Enligt tillgänglig statistik, så ökade antal mil med egen bil 2012 jämfört med 2011 (+ 15 procent ). Största ökningen stod de opererande verksamheterna för. Antal mil med hyrbil (Bilpool) har ökat med nästan 3 500 mil jämfört med 2011 (+18,6 procent). Antal mil med tjänstebil 2012 ökade med nästan 2 000 mil jämfört med 2011 (+7,5 procent ). Här har man bytt från bensin till diesel och det har bara ökat koldioxidutsläppet något. Antal resor med tåg ökade något 2012 jämfört med 2011. Antal km med flyg i tjänsten har minskat från 47 499 km 2011 till 35 069 km 2012, en minskning med 12 403 km. En minskning med 26 procent! Miljöpåverkan genom utsläpp av koldioxid från tjänsteresor har ökat med 10 procent. Troligen hade utsläppen från tjänsteresor varit betydligt högre om inte sjukhuset hade deltagit i cirka 1 500 videokonferenser. o Målet nås inte Miljöpåverkan från skadliga kemikalier ska minska med 2 procent. Totalt har andelen skadliga kemikalier minskat med 14 procent på Hallands sjukhus Varberg 2012 jämfört med 2011. o Målet nås Minst 5 procent av alla nyutskrivna recept ska vara provförpackningar. Andelen provförpackningar för läkemedel har minskat 2012 jämfört med 2011. En förklaring kan vara den nya avreglerade apoteksmarknaden som leder till att många apotek byter provförpackningar mot en tremånaders dito eftersom de inte har provförpackningar i lager. o Målet nås inte För mer detaljer, se bilagor Miljöredovisning och Miljöuppgifter.

2.6 Medarbetarna ska uppleva Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö. Hallands sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv Uppföljning mål och inriktningar från driftnämnderna 2012 Medarbetarna ska uppleva Hallands Sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö -Verksamheterna ska ha tydliga mål och aktiviteter för varje organisatorisk nivå Under 2012 har verksamheten fortsatt arbetat med att kommunicera ut de gemensamma målen för Hallands Sjukhus. Varje område har i sin tur arbetat med att tydliggöra mål och aktiviteter inom sitt ansvarsområde. På grund av omorganisation har man kommit lite olika långt med att i nästa led tydliggöra mål och aktiviteter för respektive verksamhet/enhet. Ett stort fokus har varit på att tydliggöra uppföljningen för att kunna återkoppla resultaten för medarbetarna genom att använda så kallat styrkort. I medarbetarenkäten ligger index på 75 gällande hur ledningen tydliggör mål. Det är en enhet över Regionens totala resultat och en ökning från den senaste undersökningen. Medarbetarna återkopplar också ett mycket bra resultat gällande vilken kunskap de har över hur deras arbete bidrar till målen ( index 78) samt hur de individuella målen hänger ihop med arbetsplatsens mål ( index 74). Fortsatt fokus under 2013 blir att fortsätta arbetet med uppföljning av målen för att tydliggöra effekten av olika insatser. -Arbetsmiljöåtgärder ska genomföras för att klara kraven på certifiering av arbetsmiljöområdet Under 2012 har ett omfattande arbete genomförts inför certifiering arbetsmiljöområdet vid HSH och HSV(HSK omcertifiering). En mängd rutiner har tagits fram och implementerats under året för att klara kraven på certifiering och upprätthålla god standard gällande arbetsmiljön. Extern revision har genomförts under hösten. På grund av de förelägganden som arbetsmiljöverket utfärdat gällande krav på arbetsmiljökrav för lokalerna vid akuten i Varberg och delar av lokalerna vid sjukhuset i Kungsbacka är certifieringen inte genomförd. Hallands Sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv -Kompetensförsörjningen ska säkras så att verksamheten klarar sitt uppdrag Under 2012 har verksamheterna arbetat på en regiongemensam kompetensförsörjningsmodell Olivia. På grund av organisationsförändringar och förändrade uppdrag har verksamheterna kommit olika långt i arbetet med att identifiera kompetensgap. Utifrån tidigare års erfarenhet har man redan under hösten genomfört en mängd åtgärder för att säkra 2013 års sommarbemanning. Vi har haft utskick till studenter, gjort en introduktionsfilm, bjudit in till mingelkväll etc. På grund av olika utredningar, översyn av verksamheten och bildandet av nya förvaltningar har vi ej tillsatt tjänsten som kompetensstrateg. Syftet var att ta ett helhetsgrepp kring kompetensförsörjningsfrågan för att analysera och ta fram en handlingsplan på kort

och lång sikt utifrån framtida kompetensbehov. Vi hoppas nu att kunna stärka organisationen med denna kompetens under 2013. Uppföljning utifrån krav på årsuppföljningen från RK 2012 Antal anställda Genomsnittligt antal anställda har ökat marginellt inom HSH, minskat inom HSK och ökat inom HSV. Genomgående är det sjuksköterskegruppen som ökat mest vid jämförelse mellan 2011 och 2012. Uppföljningen och analys av antal tillsvidareanställda jämfört med föregående år försvåras av de senaste årens omorganisationer med flytt av uppdrag och bemanning över förvaltningsgränser. De utökade uppdragen inom till exempel barnsatsningen och habilitering har byggts ut succesivt allteftersom uppdragen har varit möjliga att bemanna. En mer detaljerad analys av antal anställda sker inom respektive område. Antalet tillsvidareanställda inom HSH ökade under året med 46 stycken och de tidsbegränsat anställda marginellt med 6 stycken. Det är främst läkarna, sjuksköterskorna och rehabiliteringspersonalen som blivit fler i antal. Inom HSV ökade antalet tillsvidareanställda med 37 stycken medan vikarierna minskade med 9 stycken och timanställda minskade med motsvarande 7 tjänster. Här är det främst läkare och sjuksköterskor som ökat i antal. Inom HSK minskade antalet tillsvidareanställda med 17 stycken medan vikarierna ökade med 8 stycken. Åldersstruktur Fördelningen mellan heltidsanställda och deltidsanställda med tillsvidareanställning har förändrats på så sätt att andelen kvinnor med heltid ökat inom de tre förvaltningarna troligen som en konsekvens av heltidserbjudandet. Inom HSH har ökningen av antalet tillsvidareanställda fördelats jämt inom de olika åldersspannen, med undantag för intervallet 50-59 år, där en liten minskning kan ses. Inom HSV har ökningen av antalet tillsvidareanställda fördelats jämt mellan åldersintervallen. Inom HSK har minskningen skett inom alla åldersintervallen, med undantag för intervallet -29 år där antalet anställda är oförändrat. Medelåldern för de tillsvidareanställda inom HSH och HSV har sedan år 2009 legat i princip stilla. Inom HSK kan jämförelse bara göras mellan 2011 och 2012 och även den siffran är endast marginellt förändrad. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat inom de tre förvaltningarna. Inom HSH från totalt 3,75 procent till 3,93 procent, inom HSV från totalt 4,45 procent till 5,03 procent och inom HSK från 3,53 procent till 4,08 procent. Uppföljning sker nu av fördelning mellan kort respektive långtidssjukfrånvaro som skiljer sig för respektive förvaltning. Under senhösten 2012 påbörjades införandet av datorstöd via Adato för att bättre kunna fånga både kortidsfrånvaron och rehabiliteringsinsatser för de som är långtidssjukskrivna.

Samtliga enheter kommer att ha detta stöd på plats under våren 2013 vilket underlättar analys och åtgärder i hanteringen av sjukfrånvaro. Inom HSH har ökningen främst skett inom undersköterskegruppen, medan sjuksköterskornas och medicinska sekreterarnas har minskat. Inom HSV har ökningen främst skett inom undersköterskegruppen och bland de medicinska sekreterarna. Inom HSK har den största ökningen skett inom undersköterskegruppen och inom rehab/paramedicin, medan läkargruppens sjukfrånvaro minskat. Tidsanvändning Inom HSH har närvarotidens andel av den totala tiden minskat något. Antalet närvarotimmar har ökat med totalt 14600 timmar jämfört med år 2011. Arbetad tid har ökat liksom den redovisade kompetensutvecklingen, medan mer-/övertid har minskat. Inom HSV har närvarotidens andel av den totala tiden minskat något. Antalet närvarotimmar har ökat med drygt 108000 timmar jämfört med år 2011. Arbetad tid har ökat mest i relation mot föregående år, men även kompetensutveckling har ökat något. Mer/övertid har minskat något, medan användandet av timanställda minskat kraftigt. Inom HSK har närvarotidens andel av den totala tiden minskat marginellt. Antalet närvarotimmar har minskat med drygt 5000 timmar. Arbetad tid, kompetensutveckling, mer-/övertid har alla minskat, medan användandet av timanställda ökat något. Timavlönade Antalet timavlönade omräknat till årsarbetare visar att inom HSH har sjuksköterskor och undersköterskor minskat jämfört med 2011, medan läkare, medicinska sekreterare och rehab/paramedicin ökat. Totalt inom HSH är förändringen marginell från föregående år (51,68 årsarbetare år 2012 och 51,57 årsarbetare 2011). Inom HSV har antalet timavlönade omräknat till årsarbetare inom alla yrkesgrupper minskat, undantaget medicinska sekreterare. Totalt inom HSV har användningen minskat till 26,46 årsarbetare jämfört med 33,48 år 2011, minskningen motsvarar 7,02 tjänster. Inom HSK är användingen av timanställda av mindre omfattning och uppgår till 10,50 årsarbetare. En liten ökning från 9,50 år 2011. Framtida pensionsavgångar Framtida pensionsavgångar redovisas genom antal tillsvidareanställda som under året blir 55 år eller äldre. Den största utmaningen framöver gäller läkare men också andra mindre yrkeskategorier såsom exempel tandsköterskor. Utöver det kan det också finnas svårigheter att ersätta olika specialiteter inom de olika yrkeskategorierna. Inom HSH har ingen större förändring skett sedan 2011, mer än att antalet medicinska sekreterare som blir 55 år eller äldre minskat kraftigt och att tandvårdspersonal blivit

fler. Inom HSV är det ingen större förändring jämfört med 2011. Alla yrkesgrupperna, undantaget de medicinska sekreterarna, som blir 55 år eller äldre har blivit något fler än tidigare. Inom HSK är den största förändringen att antalet läkare som blir 55 år eller äldre blivit färre och att sjuksköterskorna blivit fler. Lönepolitik Lönestrategin följer de beslutade prioriteringar som gjorts inom Region Halland. Löneökningen under 2012 visar inom HSH att den paramedicinska gruppen, tillsammans med undersköterskorna och sjuksköterskorna fått störst höjning av medellönen. Inom HSV har under 2012 den administrativa personalen tillsammans med sjuksköterskorna, de medicinska sekreterarna och undersköterskorna fått störst höjning av medellönen. Inom HSK har under 2012 undersköterskorna tillsammans med den administrativa personalen, utbildningspersonalen, sjuksköterskorna och läkarna fått den största höjningen i procent av medellönen. För samtliga förvaltningar har kvinnorna fått en större justering av sin medellön än männen och det kan kopplas till att de lönepolitiskt prioriterade yrkesgrupperna till övervägande del består av kvinnor. Inhyrd personal Inom de olika förvaltningarna har inhyrd personal använts under år 2012 till en total kostnad av drygt 13,5 miljoner kronor, där inhyrda läkare står för drygt 10,5 miljoner kronor och inhyrda sjuksköterkor resterande cirka 3 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrd personal har minskat i relation till 2011 då läkarkostnaderna uppgick till drygt 13 miljoner kronor, vilket är cirka 2,5 miljoner kronor mer än 2012. Samma tendens för sjuksköterskorna där kostnaderna för 2011 uppgick till knappt 3, 5 miljoner kronor, vilket är i runda tal 0,5 miljoner kronor mer än 2012. Totalt sett har cirka 8900 läkartimmar och cirka 7000 sjukskötersketimmar hyrts in. På läkarsidan har flertalet kliniker använts sig av hyrpersonal, medan det på sjuksköterskesidan är anestesi/iva, bild- och funktionsmedicin, medicinkliniken och ögonkliniken som varit aktuellt. Vakanta tjänster/kompetensbrist och arbetsanhopningar är orsaken till användandet. Finns det chefer som har fler än 35 underställda? Inom organisationen finns det ett antal chefer som har fler än 35 anställda. För vissa enheter har man utifrån enhetens logik och för att skapa tydlighet i linjen valt att ha större grupper under en och samma chef. Utifrån resultatet i medarbetarenkäten går det inte att se något negativt samband mellan storleken på grupp och medarbetarnas återkoppling på ledarskapet. Respektive ledningsnivå inom organisationen ansvarar för att skapa förutsättningar för chefer att utföra sitt uppdrag och arbeta mot målsättningen att ha färre än 35 medarbetare.

Har förvaltningen genomfört en kontinuerlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet? Under 2012 har ett omfattande arbete genomförts inför certifiering arbetsmiljöområdet vid HSH och HSV(HSK omcertifiering). Extern revision har genomförts under hösten. Skyddsronder/egenkontroll arbetsmiljö har genomförts vid respektive enhet inom Hallands Sjukhus. Arbetsmiljöplanen är samverkad och finns i ledningssystemet. Varje verksamhet har följt upp inträffade arbetsskador och tillbud som inträffat under 2012. Statistik redovisas kvartalsvis i varje samverkansgrupp (tillika skyddskommitté). En sjukhusövergripande redovisning har lämnats i de olika förvaltningsspecifika samverkansgrupperna. Under 2012 har fokus legat på inträffade stickskador och dialog om hur vi ska arbeta förebyggande för att minska antalet. Resultat och analys av avslutningsenkäter för 2012 Utifrån den personalomsättning som är i verksamheten är de relativt få som svarat på avslutningsenkäten. Allteftersom vi får fler svar kan det underlätta analys och åtgärder då detta är en viktig information. Sammanfattningsvis kan man utläsa att de som går i pension i stort sett har varit nöjda. För de som avslutat sin anställning före pensionsåldern är det främsta skälet anställningsvillkor och många av de som har svarat har fått erbjudande från annan arbetsgivare. Redovisa resultatet och planerade åtgärder kring medarbetarenkäten Svarsfrekvensen på medarbetarenkäten var 86 procent vilket är mycket bra och signalerar ett stort engagemang från medarbetarna. Det totala resultatet motsvarar ett index på 75 och är ett bra resultat. Avdelningen för arbetsmiljö har engagerats för att vara behjälpliga till de enheter, chefer som behöver stöd i arbetet utifrån resultatet. Arbetet med analys och handlingsplaner pågår och under kvartal 1 2013 ska varje enhet tydliggjort sina prioriterade förbättringsområden. För Hallands Sjukhus är ett identifierat förbättringsområde att skapa forum för att lära av de goda exemplen. Har samtliga medarbetare haft utvecklingssamtal och erbjudits lönesamtal under året? Har samtliga anställda en personlig utvecklingsplan? Om inte ange orsak? Resultatet i medarbetarenkäten visar att 86 procent av medarbetarna inom HS har haft utvecklingssamtal respektive lönesamtal under de senaste 12 månaderna. Det är några procent högre än snittet för Regionen. Det är svårt att säga hur hög målsättningen ska vara då man inte kan nå 100 procent på grund av den personalomsättning som är under året. Beträffande individuell utvecklingsplan finns det för 62 procent av medarbetarna inom Hallands Sjukhus vilket är cirka 5 procent högre än för Regionen som helhet. En av orsakerna till att individuella utvecklingsplaner saknas är det utbildningsstopp som infördes som ett led i åtgärder för en ekonomi i balans där alla typer av externa utbildningsinsatser stoppades. Under 2013 kommer verksamheterna att arbeta för att öka andelen individuella utvecklingsplaner.

Har arbetsplatsträffar genomförts regelbundet? Arbetsplatsträffar genomförs regelbundet på samtliga arbetsplatser inom Hallands Sjukhus. Resultatet i medarbetarenkäten visar att 76 procent av medarbetarna är nöjda med hur arbetsplatsträffarna genomförs. I underlaget kan man se att det finns stora variationer mellan enheterna. Under 2013 kommer vi att arbeta med att lyfta goda exempel och skapa ett internt lärande utifrån de enheter som visar mycket goda resultat. Redovisa antalet rapporterade arbetsskador och tillbud fördelat på yrkeskategori och kön Förvaltning Arbetskada män Arbetsskada kvinnor Tillbud män Tillbud Kvinnor HSV 5 60 4 23 HSH 3 28 7 115 HSK 2 25-2 Total HS 10 113 11 140 De olika förvaltningarna har sedan tidigare haft olika tolkning gällande rapportering av stickskador och om dessa ska rapporteras som arbetsskada eller tillbud. För att bättre kunna analysera underlagen och sätta in åtgärder har vi för 2013 en gemensam tolkning för HS. Redovisa antalet genomförda rehabiliteringsutredningar Förvaltning Antal genomförda rehab-utredningar HSV 68 HSH 95 HSK 21 Total HS 184 Under slutet av 2012 påbörjades implementering av stödsystem för det arbetsrelaterade rehabiliteringsarbetet, ADATO som kommer att bli ett bra stöd och underlätta uppföljningen och åtgärder för sjukfrånvaro och rehabilitering. Redovisa det hälsofrämjande insatser som har gjorts för medarbetare under året Personalen vid Hallands sjukhus har haft tillgång till ett varierat utbud av aktiviteter under året som arrangerats för att stärka samvaro och hälsa bland medarbetarna. Olika träningspass på och utanför sjukhusen samt även tillgång till egna träningslokaler där möjlighet finns. Friskvårdsbidraget har uppgått till 700 kronor utöver kostnaden för personalklubbens gemensamma aktiviteter. Hur har vi arbetat med värdegrundsfrågorna under året Målet är att värdegrundsarbetet ska ingå som en del av det dagliga arbetet i mötet mellan patienter och medarbetare. Under 2012 har inga gemensamma satsningar gjorts

utan utgått från behovet av stöd hos de olika enheterna. Metod och arbetssätt har varierat utifrån behovet men vi har arbetat med till exempel reflekterande samtal kring förhållningssätt, kommunikation, yrkesroll, kulturella skillnader samt omvårdnadssituationer. Information, utbildning och gruppdiskussioner har förts kring bland annat konflikt säkert arbete och bemötande. Resultatet i medarbetarundersökningen visar på ett gott arbetsklimat där värdegrundsarbetet utgör en del av resultatet. Satsningar på kompetensförsörjning På grund av Hallands sjukhus ekonomiska underskott infördes under 2012 restriktioner gällande utbildningar och respektive områdeschef har utifrån beviljat undantag för att godkänna verksamhetskritiska utbildningsinsatser. Chefernas deltagande i chefsutvecklingsprogrammet Samtliga chefer uppmanas att delta i chefsutvecklingsprogrammets samtliga delar. Arbetsbelastningen för cheferna är hög och deltagande i utbildningen prioriteras ibland ned i förhållande till att klara kraven i det dagliga arbetet. Specifika åtgärder för att öka utländska läkare Under 2012 har fyra underläkare examinerade på ett europeiskt lärosäte påbörjat KULT (kompletterande underläkartjänstgöring) på Hallands sjukhus. Antalet sjuksköterskor som genomgått specialistutbildning under året Under 2012 fick 15 sjuksköterskor del av så kallad VUB platser inom följande specialiteter: Operation, Anestesi, Intensivvård och Barn. Hur har arbetet med Olivia fortskridit Arbetet med införande av Oliva är väldigt varierande mellan områdena där de som kommit längst ligger på cirka 50 procent införandegrad. Fortsatt implementering är ett fokusområde under 2013.

2.7 Hallands sjukhus ska ha en ekonomi i balans En samlad HS-analys av beställning och ekonomi återfinns i bilaga1. Kommentarer till verksamhetsstatistik för HSV återfinns i bilaga Verksamhetstatistik. Vårdproduktion Hallands sjukhus Varberg månad 12 ack 2011 ack 2012 Förändring antal % period budget Diff mot bu antal % Årsbudget Antal vårdtillfällen 18 725 18 904 179 1,0% Antal DRG poäng SV 17 544 17 977 434 2,5% 17 585 392 2,2% 17 585 Case mix index 0,937 0,951 0,014 1,5% Antal DRG poäng ÖV 2 890 2 977 87 3,0% 2 596 381 14,7% 2 596 Cytostatika läkem 377 427 50 13,3% 615-188 -30,5% 615 Antal Läkarbesök 80 431 80 421-10 0,0% 79 650 771 1,0% 79 650 Antal sjukv beh 29 828 37 646 7 818 26,2% 28 600 9 046 31,6% 28 600 Viktade vårdtj 30 970 31 884 914 3,0% 30 816 1 068 3,5% 30 816 HSV har ett ökat inflöde av patienter till akuten, cirka 8 procent fler besök jämfört med samma period förra året. Remissinflödet är också högt. Inom sluten vård ses en ökning inom kirurgi, ortopedi och medicin, medan antalet förlossningar minskat något jämfört med förra året. DRG-ersatt öppen vård ökar inom främst ortopedisk dagkirurgi och dialyser. Cytostatikapoängen avser endast kostnaden för läkemedel, behandlingen redovisas som DRG-poäng ÖV, och ökningen är mer än 13 procent jämfört mot förra året. Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Resultatet ska vara > eller = 0. - Helårsresultatet är -28,3 miljoner kronor. Avvikelsen på regionvården är -0,1 miljoner kronor efter en extraersättning i december på 16 miljoner kronor och kärnverksamheten -28,2 miljoner kronor. Se ytterligare kommentar nedan. o Målet nås inte För att nå en ekonomi i balans ska åtgärder för ökad kostnadskontroll genomföras och kostnadsutvecklingen ska understiga index (2,4 procent). - Kostnadsutvecklingen jämfört med 2011 överstiger index (2,4 procent) och är 3,4 procent på HS totalt (köpt vård är exkluderad eftersom betalningsansvaret har flyttats till HSS). o Målet nås inte

02 - Sjukhuset i Varberg Resultat (mkr) 201201-201212 UTFALL 2 011 UTFALL 2 012 Förändr % BU 2 012 DIFF VS BU HSU-intäkter 1 106,7 1 182,4 6,8% 1 176,4 5,9 Pat.avgifter 20,6 23,2 12,3% 23,0 0,1 Övriga intäkter 33,7 26,1-22,5% 15,0 11,1 Summa intäkter 1 161,0 1 231,6 6,1% 1 214,5 17,1 Personalkostnader 533,4 572,5 7,3% 553,9-18,6 Bemanningstjänster 5,4 5,0-7,2% 1,6-3,4 Läkemedel 56,6 51,6-8,7% 58,6 7,0 Övr material & varor 89,8 91,9 2,4% 76,6-15,2 Tjänster & material 164,1 208,7 27,1% 204,8-3,9 Lab 48,9 56,8 16,3% 52,4-4,4 Röntgen 67,8 64,1-5,5% 63,1-0,9 Summa kostnader I 965,9 1 050,4 8,8% 1 010,9-39,5 Avskrivningar 25,1 27,2 8,6% 24,0-3,3 Övr kontoklass 7 140,4 50,1-64,3% 47,6-2,6 Finanskostnader 4,8 4,5-6,1% 4,4-0,1 Regionvård 124,6 127,7 2,5% 127,6-0,1 Summa kostnader II 294,8 209,5-28,9% 203,5-6,0 RESULTAT - 99,7-28,3 0,0-28,3 Jämförelser mellan åren påverkas av organisationsförändringar. Intäkterna uppvisar plus, HSU-intäkterna har en stor post som avser tilläggsersättning för DRG-ersatt öppen och sluten vård på cirka 14,6 miljoner kronor och en avvikelse för cytostatikapoäng på -7,7 miljoner kronor. Övriga intäkter är flera olika poster, bland annat att HSV har handledning av läkarkandidater från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), bidrag för projekt som senior alert med mer där plus på intäkten motsvaras av en kostnad (oftast en personalkostnad). Kostnadssidans avvikelse är främst inom personal. Största enskilda avvikelsen avser ansvarsenheter som finansieras med intäkter som inte budgeterats cirka 5 miljoner kronor. Andra poster som avviker är semester- och OB-kostnader som ökat och inom läkargrupperna en ökad jourverksamhet. Läkemedelskostnaderna avviker positivt mot budget och det är främst en konsekvens av nytt leveransavtal, bättre upphandlingar och patent som gått ut. Avvikelsen inom övrigt material och varor (konto 51-59) avser främst en ökning som är relaterad till högre produktion, bland annat implantat och övrigt sjukvårdsmaterial cirka 7 miljoner kronor samt hjälpmedel (andningshjälpmedel och ortopedtekniska hjälpmedel) -5,7 miljoner kronor. Röntgenkostnaderna minskar (2011 års siffror påverkas av urologin som flyttat in från HSH och Barn som flyttat ut till HSH), rensat för denna förändring sjunker röntgenkostnaderna med cirka 5,5 procent, vilket är något

mindre än den aviserade prissänkningen. Det förklaras till största delen av en ökad volym vård, liksom ökningen inom laboratorieverksamheten. Regionvården avviker med 0,1 miljoner kronor mot budget detta efter att sjukhuset fått en extra ersättning för årets kostnadsökning med 16 mnkr i december månad. Se ytterligare kommentarer i bilaga 1. Resultatet är förbättrat med drygt 70 miljoner kronor jämfört med 2011 och uppgår till -28,3 miljoner kronor. Främsta resultatförbättrande delarna är en engångsersättning på 30 miljoner kronor och att man sluppit ansvaret för köp av vårdgaranti. Förbättringsmål Öka styrning och förbättra analys, åtgärder och prognos genom månatliga uppföljningsmöten och rapporter på respektive chefsnivå. - Standardrapporter för uppföljning månadsvis på sjukhus, verksamhetsområde och kliniknivå är klar och används. o Målet nås Förbättra uppföljning av personalkostnader för varje chefsnivå för att tidigt kunna vidta åtgärder och utarbeta åtgärdsplaner vid obalanser. - En veckorapport som visar förändring i antal anställda har tagits fram och följs upp varje vecka. o Målet nås 3 Hallands sjukhus uppdrag utifrån prioriterade utvecklingsområden I hälso- och sjukvårdstyrelsen fastställda dokument Uppdrag till driftnämnderna ges ett antal uppdrag för 2012 utifrån prioriterade utvecklingsområden. Nedan ges en statusrapport för de uppdrag som omfattar stora delar av verksamheten. Övriga uppdrag pågår och följer aktuell plan. Bilda en länsklinik inom barnsjukvården samt fullfölja uppdraget om ökad ambitionsnivå i norra Halland Uppdraget är slutfört och barnklinken är sedan 1 januari en länsklinik. Uppdragsutbildningen för barnsjuksköterskor i samverkan med Högskolan i Halmstad avslutades med examen i maj och efter detta fastanställdes de på barnkliniken. Läkare är rekryterade för verksamheten och de flesta av dem genomgår nu barnläkarutbildning där jourverksamheten är en del. Som specialister kommer de att ha sin fasta arbetsplats på någon av utbudspunkterna i Kungsbacka, Varberg eller Halmstad. Vårdavdelningen öppnade den 1 oktober och är placerad bredvid akutmottagningen inne i observationsavdelningen. Ett omfattande arbete har genomförts med framtagande av rutiner för denna nya avdelning för att säkra en patientsäker vård med hög kvalitet. Barnavdelningen och barnjourens närvaro förbättrar det generella

omhändertagandet av barn på akutmottagningen i Varberg. Vårdmiljöer med kompetent barnpersonal har skapats, vilket ger förutsättningar att exempelvis vårda barn med vissa kirurgiska sjukdomar. Satsningen har genomförts på ett sätt som ger många positiva effekter och ökad flexibilitet, genom att exempelvis barnsjuksköterskorna arbetar mot både barnavdelning, barnmottagning och barnakuten. Personalen samutnyttjas också vid resursbrist på någon utbudspunkt inom barnkliniken. Läkarjourlinjen har fungerat sedan hösten 2011 och är från februari 2012 bemannad med läkare på barnkliniken utan stöd av stafettläkare. Arbetet på Hallands sjukhus Varberg har blivit mer attraktivt genom bildandet av en större enhet med både jourlinje, mottagning och avdelning, vilket påverkat rekryteringen av barnläkare positivt. Ursprunglig kostnadskalkyl gjordes utifrån 2010 års kostnadsläge och omfattade inte alla delar i satsningen. En ny kostnadskalkyl har gjorts och synliggör att ett underskott kommer att uppstå under 2013. Någon budgetjustering har inte kunnat ske. Fullfölja och utvärdera pilotprojektet Framtidens cancervård kring en integrerad sjukhusövergripande cancerrehabilitering Hösten 2012 har det av socialdepartementet, via SKL, finansierade projektet med att bygga upp en sjukhusövergripande cancerrehabilitering avrapporterats till SKL. Projektets slutrapport till SKL och vetenskaplig utvärdering av projektet finns att hitta på SKLs webbplats för försöksverksamheterna. En annan form av utvärdering som tagits fram inom ramen för projektet är den intervjubaserade skriften 10 röster om cancerrehabilitering. En grupp kommer tillsammans presentera projektarbetet vid Socialdepartementet och SKLs Inspirationsdag för en ännu bättre cancervård, 12 februari 2013. Utifrån Region Hallands projektstyrningsmodell kommer projektet slutrapporteras till Hallands sjukhus ledning under första kvartalet 2013. I denna kommer förslag till fortsatt implementeringsarbete, förslag till kommande utvärdering samt förslag till rutiner etc. att ingå. Ett förslag till vidare spridning kommer tas fram i samverkan mellan projektledaren, Rehabiliteringskliniken och område 2. Även detta kommer att presenteras för sjukhusledningen under första kvartalet 2013. Ett sjukhusövergripande cancerrehabiliteringsteam arbetar med huvuduppgiften att stötta cancerrehabiliteringsprocessens implementering och vidareutveckling. Ett tydligare samarbete mellan cancerrehabteamet, Rehabiliteringskliniken och den Strategiska cancerenheten har etablerats. Förbereda verksamheten för Vårdval Halland+. Arbetet med att förbereda verksamheterna inför start av VVH+ påbörjades 2011, genom bildandet av en arbetsgrupp. Arbetet har under 2012 utvecklats vidare genom att en styrgrupp bildats med uppdrag att leda arbetet. Styrgruppen har

identifierat frågor som måste beaktas inom Hallands sjukhus inför införandet av VVH+. Detta i syfte att säkra den verksamhet som fortsatt kommer att tillhöra Hallands sjukhus uppdrag och för att patienter inte ska komma i kläm under omställningsperioden. Arbetet kommer att fortsättningsvis bedrivas i projektform. Fullfölja pågående AT-läkarsatsning En utvärdering av AT-läkarnas kliniska tjänstgöring på kvinnokliniken, infektionskliniken och öron-, näsa- och halskliniken gjordes under hösten 2012. Data är ännu inte sammanställd och analyserad. Den samlade bilden från AT-läkarna är dock att dessa placeringar varit positiva ur utbildnings- och tjänstgöringssynpunkt. Vid den senaste rekryteringsomgången var det också tydligt att de AT-läkare som nu anställs har kortare vikariatstid bakom sig än tidigare, vilket förhoppningsvis förklaras av det större antalet AT-läkare som anställs i landet totalt. Liksom tidigare angivits är kostnaden för AT-läkarna inte fullt kompenserad. Detta rör framförallt jourkompensation och behöver finnas med i framtida budgetplanering. Gemensam urologisk klinik HSH och HSV Urologkliniken har skapats och fungerar med en hög kvalitet i den kliniska verksamheten. En klinikledning har etablerats liksom samverkansgrupp En gemensam urologisk bakjoursfunktion, som täcker både Varberg och Halmstad, har etablerats. Mycket arbete har under senare delen av året lagts på att förbereda för flytt till avdelning 82 vid HSH, med de svårigheter det innebär att disponera färre vårdplatser och dela avdelning med andra specialiteter. Under året har kompetensproblemet med att bedriva slutenvård på två utbudspunkter inom en mindre klinik tydliggjorts och det är angeläget att utreda möjligheterna att samla slutenvården till en utbudspunkt. Säkra att relevanta patienter registreras i Senior Alert och Svenska Palliativregistret Senior Alert Registeringar i Senior Alert pågår och antalet under 2012 är totalt 9510 riskbedömningar, 7573 insatta åtgärder och 7551 uppföljningar. Under hösten har Hallands sjukhus representerats på Kvalitetsregisterdagarna med en redovisning av implementeringsprojektet på Hallands sjukhus. Utbildningsinsatser är planerade under 2013, som utbildning i de olika riskområdena för dem som genomför riskbedömningar inom Senior alert. Arbete pågår också för användning av utdatan från registret som stöd i förbättringsarbetet inom Hallands sjukhus. Projektet har under hösten övergått i förvaltning som bygger på en gemensam organisation för Halland. Svenska Palliativregistret Samtliga enheter för sluten vård inom Hallands sjukhus registrerar nu i Palliativ registret. För 2012 uppgick täckningsgraden till en 50-procentig registrering inom de

Halländska kommunerna totalt. Det nationella målet är 70 procent, men resultatet ska ses positivt mot att införandet har skett gradvis under året. Arbetet övergår från ett införande till att bli kvalitetsutvecklande och uppföljande. Styrgruppen för palliativ vård är drivande och kommer att sätta mål för den sjukhusövergripande kvalitetsutvecklingen utifrån registreringens resultat. Främst planeras utbildningsinsatser i ämnet Palliativ vård till samtliga yrkeskategorier och regionalt gränsöverskridande. Projektet för införandet är avslutat och övergår i förvaltning efter årsskiftet 2012/2013 med stöd av styrgruppen för palliativ vård. Strategiska allianser skapas Omfattande arbete sker i verksamheterna inom respektive specialitet och genom särskilda projekt- och processarbeten för ett förbättrat samarbete och resurs- och kompetensutnyttjande mot andra vårdgivare, både inom och utanför regionen. Nedan beskrivs några av dessa arbeten. Strategisk cancerenhet Strategiska cancerenheten samverkar med både regional cancercentra (RCC) Syd- och Väst för att försöka koordinera cancervården i Halland, skapa bättre processer och en mer jämlik cancervård i Halland, samt att öka patienternas delaktighet. Genom de arbetsdagar där alla cancervårdteam deltar sker ett strategiskt kunskapsutbyte som ger en gemensam struktur och plattform för cancervården i Halland. Uppstart av samverkansprojekt inom lungcancer pågår tillsammans med närsjukvården för att förbättra patientprocessen från syntomdebut till palliativ vård. Kontaktsjuksköterskefunktionen är ytterligare en aktivitet som genom nätverk och framtagen sjukhusövergripande rutin skapar en högre kvalitet och trygghet/säkerhet för patienten, samt bidrar till att få en mer jämlik vård i Halland. Inom ramen för detta arbete ska en bättre samverkan med regionsjukhusen byggas upp. Genom en med RCC Väst- och Syd gemensamt framtagen 30 poängutbildning för kontaktsjuksköterskor skapas ytterligare nätverk, vilket ger en gemensam kompetens och gemensamma strategier för arbetet med patienter och närstående. Vårdplanerare Den samordnade vårdplaneringen sker i nära samverkan mellan specialistvården och kommunen i samband med utskrivning från sjukhus. Länsgemensamma riktlinjer finns för denna process, men utförandet och samverkan har ytterligare säkrats genom implementering av funktionen Vårdplanerare vid Hallands sjukhus Varberg. Utvalda sjuksköterskor har denna funktion med uppdrag att delta i vårdavdelningarnas samordnade vårdplaneringar. Funktionen vårdplanerare planeras att införas även på Hallands sjukhus Halmstad. Ge vård på rätt vårdnivå i enlighet med LEON-principen Rutiner finns inom respektive klinik för remissgenomgång och på akutmottagningarna samt inom ambulanssjukvården används triageringssystem för ställningstagande till om patienten är i behov av specialistvård. Underlag från patient, så kallad egenremiss och Hallands egna garanti för besök inom en månad vid oro är delar som ställer krav