icker ungdomar i idrottsföreningar mindre än andra ungdomar?

icker ungdomar i idrottsföreningar mindre än andra ungdomar? Många menar att idrotten har speciella hälsobefrämjande effekter. Detta år en fråga som jag empiriskt prövat i en undersökning kring nyttjandet av tobak, alkohol och andra droger bland 13-19-åriga ungdomar. I denna artikel behandlas speciellt bruk av alkohol, men även frågan om bruk av tobak och nyttjande av andra droger behandlas kortfattat. Bogarve och Andrén-Sandberg drar i den nyutkomna rapporten "Unga idroffore om röätiing, srzwsmng, a/wzof oc/z doping" från Skånes Idrottsförbund slutsatsen att idrottsungdomar röker, snusar samt använder alkohol och andra droger mindre än övriga ungdomar. I massmedia har man framställt dessa "positiva" resultat som ett argument för ökad offentlig satsning på Resultaten bygger på en studie av 12-19-åriga ungdomar som ägnar sig åt badminton, bowling, brottning, fotboll, handboll, innebandy, orientering eller simning. En närmare läsning av rapporten visar dock att det finns betydande brister i den genomförda undersökningen, vilket innebär att man måste ställa sig frågande till resultatens tillförlitlighet. För undersökningen gäller * den saknar kontrollgrupp. Jämförelse görs endast med riks siffror från CANs årliga undersökning bland elever i nionde årskursen på högstadiet. * urvalet av deltagande föreningar har gjorts av ordförandena i specialidrottsförbxmden * ordföranden i de aktuella föreningarna har fungerat som kontaktpersoner * enkäten har fyllts i vid ett träningstillfälle under överinseende av ledare * bortfallet - omfattande minst de som ej var närvarande vid detta träningstillfälle - redovisas och diskuteras ej * man har ej tagit hänsyn till att idrottande ungdomar i flera avseenden skiljer sig från övriga ungdomar med avseende på sociala bakgrundsfaktorer vilket också påverkar bruket av tobak, alkohol och andra droger. Stig Elofsson Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Detta gör det högst relevant att ställa sig följande frågor # nyttjar idrottande ungdomar tobak, alkohol och andra droger i mindre utsträckning än andra ungdomar med jämförbar social bakgrund? # finns det dessutom stöd för att idrotten i sig själv skulle ha en "positiv" inverkan på detta bruk? Syfte och problemställning För att belysa dessa frågeställningar har jag analyserat material från ett antal fritidsvaneundersökningar i olika kommuner. På grund av det begränsade utrymmet kommer jag i den här artikeln endast att behandla bruket av alkohol men i undersökningen har även frågan om bruk av tobak och andra droger behandlats. Dessa resxiltat redovisas i rapporten RöJker oc/z zfrzcter wmgdorwzr z idröf fs/örening mzwrg? vilken givits ut vid Kultur- och idrottsförvaltningen i Stockholm. I denna rapport ges också en mer utförlig redovisning av material och beskrivning av (speciellt) de olika bakgrundsvariablerna. Jag kommer dock kortfattat att beröra även frågan om utnyttjande av tobak och andra droger i slutdiskussionen. För att man skall få en bild av idrottens eventuella påverkan på tobaksoch drogbruk räcker det inte med att jämföra idrottsutövande ungdomar med övriga ungdomar. De idrottsutövande ungdomarna har i högre utsträckning en resursmässigt god bakgrund (1). För att kunna göra mer relevanta jämförelser - med avseende på social bakgrund - gör jag därför också jämförelser med ungdomar som är med i annan förening än idrottsförening samt med ungdomar som deltar i kommunala musikskolan - grupper som med avseende på social bakgrund är likartade (2). Jag kommer också att göra jämförelser med ungdomar som ej är med i förening, ej deltar i kommunala musikskolan och ej besöker fritidsgård - här betecknade utanförstående. I den fritidspolitiska diskussionen har man ofta bekymrat sig för denna grupp och diskuterat på vilket sätt man skall nå den med olika fritidspolitiska satsningar (3). Utgångspunkten för denna diskussion har dels varit att vi här finner mer resurssvaga (mindre målinriktade) ungdomar, dels att det i denna grupp finns en större andel ungdomar som uppvisar tecken på bristande social anpassning. En analys av denna grupp (4) visar dock att de med avseende på social anpassning (i och utanför skolan) överensstämmer ganska väl med xmgdomar som är med i förening men att gruppen utanförstående resursmässigt har en svagare bakgrund och därigenom påminner om ungdomar som besöker fritidsgård. Material och metod Materialet för rapporten har hämtas från ett antal fritidsvaneundersökningar på högstadiet och gymnasiet som genomförts i samarbete mellan forskningsenheten vid FRITID Stockholm, Institutionen for socialt arbete vid Stockholms universitet samt berörda kommxmer xmder de

Stadium Högstadiet Gymnasiet Medlem i Medlem i Medlem i Medlem i Deltar i Utan- Idrottsfören. IF: lagidrott IF: Ind.idrott Annan fören. Musikskolan förstående P F P F P F P F P F P F 62 50 43 25 29 31 13 17 13 18 16 22 57 45 34 18 32 32 25 31 5 12 24 32 Tabell 1. Ande/ (%) som är med/emmar % izfroffs^renzng - fowf respekfine i^ppzfe/zzfpz% fzzgidroff oc/z iwiuidweff zzfroff - oc/z annan/orenzrzg. Anzfef f%) som zfeffor z kommima/a mwsiäs/co/zm. Amfef "ufzzn/brsfzlenife'', dos som e; zzr mej/emmzzr z/orenzng, de/for z mwsitshp/zm e/zer besökf/rzfidsgw. BzzÄw» jef mö?isfer som/ramfr&fer z fzzk/f I Jö/yer szg bezydamfg oarzafiowr. Hx^sf de/fogande z idmffs/orenmg/mner izz' pj /zcgswzef z S7iiz%/aiWs^% /ztig/awef (Eks/ö, Näss;ö, Säus/ö, Vef/aniia) - 72 % ao po/tama oc/z 63 % zzd/zzcäa)ma - oc/z fagsf/mrzer M pj gyrnnasicf z Väsferds - 50 % ai; pq/ajama oc/z 36 % au/zzctormz. senaste åren (1993 och framåt). Fördelama med detta material är * det innefattar såväl idrottsutövare som icke idrottsutövare. # det har samlats in i skolan, dvs i en med avseende på idrott neutral situation # huvudsyftet med studien har varit att studera ungdomamas fritidsvanor, utnyttjande av tobak och droger har inte fått en dominerande plats. * lågt bortfall - i samtliga studier mindre än 10 % av samtliga elever. Undersökningsmetod Fritidsvaneundersökningama har genomförts under skoltid och besvarats av (nästan alltid) samtliga elever som var närvarande vid detta lektionstillfälle. Någon uppföljning av de frånvarande eleverna har inte skett, vilket betyder att det finns ett extern bortfall, högst tio procent, oftast betydligt lägre. I enkäterna har alkoholvanor i de flesta fallen studerats genom att följande fråga ställts Öll ungdomarna Har dw xmder de senaste 4 eectofzra drzic/cff sfar&öf, oi» effer sprit? Ne; / /a, e% #dn# / /a, /(era gdnger I vissa studier har frågorna om alkoholvanor blivit mer detaljerat utformade - speciella frågor om nyttjande av öl, folköl, vin, starksprit och (i vissa fall) hembränt har ställts. I analysen nedan har jag begränsat mig öll att endast beliandla frågan om ungdomar använder alkohol eller ej. Separata analyser där gränsen för "problematisk" alkoholkonsumöon satts på annan nivå ger likartade resultat då det gäller jämförelse mellan idrottsutövande ungdomar och andra ungdomar. Bogarve och Andrén-Sandberg önner också i sin jämförelse med CANs studie att resultaten blir samma oberoende av var man sätter gränsen (5) och utgår från indelningen använder/använ- Bakgrund och jämförelse Uppgifter om föreningsdeltagande utgår från en öppen fråga där ungdomarna uppgett vilka föreningar de är medlemmar i. Svaren har granskats och kodats efter våra skriftliga och muntliga instruktioner till personal på fritids- och kulturförvaltningarna, som har god kännedom om ortens föreningsliv. Vi har också genomfört kontroller av kodningen. Deltagande i kommunala musikskolan har studerats med en fråga där ungdomarna fått ange om de deltar i denna verksamhet eller ej. Som mått på social bakgrund används familjens materiella resurser vilken bygger på bostadssitua- Öon samt tillgång öll bil, båt (man kan sova över i) samt sommarstuga. Med utgångspunkt från dessa uppgifter har ungdomarna klassiöcerats i fem grupper från familjer med mindre resurser till familjer med större resurser. Som ett mått på ungdomamas ambiöoner och prestaöonsinriktning då det gäller skolan (betecknat skolinriktning) görs på högstadiet en uppdelning av eleverna i fyra grupper med utgångspunkt från deras val av kurs i matematik och engelska samt om de har språk som tillval eller ej. På gymnasiet har eleverna delats upp mellan de som går på teoretiskt inriktade linjer - dvs tre- eller fyraåriga linjer som främst är inriktade mot fortsatta studier - samt prakösk inriktade linjer. Som utanförstående behandlas ungdomar som varken är med i förening, deltar i kommunala musikskolan eller besöker friödsgård. Statistiska metoder Redovisningen av resultaten sker separat för pojkar och flickor och görs dels separat för de olika undersökningsgrupperna (definierade av ort och stadium) dels totalt för högstadiet och gymnasiet. I ett första steg görs jämförelse mellan de ungdomar som är medlemmar i idrottsförening och övriga ungdomar som besvarat enkäten samt en jämförelse mellan de idrottande ungdomarna med medlemmar i annan förening, deltagare i kommunala musikskolan samt gruppen utanförstående. Vid dessa jämförelser testas skillnader mellan olika grupper med Fishers exakta test. Förekomst av signifikanta skillnader redovisa i tabellerna på följande sätt + = 0.10 > p ^ 0.05 * = 0.05 >p^0.01 +* = 0.01 > p > 0.001 *** = 0.001 ^p. Vid jämförelserna mellan medlemmar i idrottsförening och övriga ungdomar redovisas icke signifikanta skillnader (p^o.10) med ns. (nonsigniöcant). För att ytterligare studera idrottens betydelse för alkoholvanor avslutas analysen med logisösk regression där "inverkan av medlemskap i idrottsförening, medlemskap i annan förening samt deltagande i musikskolan analyseras efter kontroll för ort, ålder (årskurs), familjens materiella resurser och skolinriktning. Analyserna genomförs separat för pojkar och flickor samt de båda stadierna. Vid analysen av idrottsungdomama skiljer jag här mellan lagidrott och individuellt inriktade idrotter. Resultaten redovisas i form av oddskvoter och förekomst av signifikanta samband redovisas på samma sätt som för Fishers exakta

- ' t e * Undersökningsgrupp Undersökningsgruppen omfattar högstadie- och gymnasieelever som deltagit i friödsvaneundersökningama från olika delar av landet. Totalt ingår 7018 elever på högstadiet och 2357 elever på gymnasiet. I tabell 1 nedan redovisas - uppdelat på kön och stadium - hur stor andel av ungdomarna som öllhör undersöknings- och olika jämförelsegrupper. (Tabell 1) Resultat I tabell 2 redovisas hur vanligt det är att pojkar nyttjat alkohol Resultaten tyder knappast på att det skulle vara mindre vanligt att pojkar som är med i idrottsförening skulle nyttja alkohol. Däremot finner vi att det på högstadiet är mindre vanligt att gruppen utanförstående och på gymnasiet att pojkar som är med i annan förening eller deltar i kommunala musikskolan nyttjat alkohol Frågan är då hur det ser ut bland flickorna (tabell 3). Här blir resultaten mer motsägelsefulla - på högstadiet är det mindre vanligt att de idrottande flickorna nyttjat alkohol än de som ej är med i idrottsförening, på gymnasiet är det mera vanligt. Men även här finner vi ännu lägre nyttjande av alkohol i andra grupper - på högstadiet bland de som är med i kommunala musikskolan, på gymnasiet både bland dessa och de som är med i annan förening än idrottsförening. För att studera inverkan av den speciella "rekrytering" som - uöfrån social bakgrund - sker Öll de olika grupperna genomförs logisösk regressioner. Resultaten av dessa presenteras i tabell 4. Den Ödigare bilden - inget stöd för att idrottsutövare skulle använda alkohol i mindre utsträckning - kvarstår. På gymnasiet finner vi den lägsta frekvensen nyttjare av alkohol bland medlemmar i annan förening och deltagare i kommunala musikskolan. Även på högstadiet önns en tendens öll att dessa grupper nyttjat alkohol i mindre utsträckning men skillnaderna gentemot övriga är inte lika stora och tydliga. Sammanfattning Då det gäller nyttjande av alkohol ger materialet inget tydligt stöd för att medlemmar i idrottsförening - efter kontroll för social bakgrund och skolframgång - skulle nyttja alkohol mindre än ett genomsnitt av övriga ungdomar. På högstadiet framträder ett lägre nyttjande bland de ungdomar som ägnar sig åt individuell idrott, men denna "posiöva bild" försvinner på gymnasiet. Vissa tecken tyder på att alkoholbruk är något vanligare bland ungdomar som ägnar sig åt lagidrotter än bland de som ägnar sig åt individuell Då det gäller nyttjande av tobak, dvs rökning eller snusning pekar resultaten av undersökningen (6) mot att TABELL 2 medlemmar i idrottsförening nyttjar detta mindre jämfört med alla som ej är med i idrottsförening, en skillnad som ej kan förklaras av olikheter med avseende på social bakgrund och skolinriktning. Liksom hos Bogarve/Andrén-Sandberg är användningen av andra droger - sniffningy bruk av narkotika och anabola steroider oftast låg. Jag önner däremot inga tendenser öll att idrottande ungdomar skulle använda sådan droger i mindre utsträckning. Slutligen måste konstateras att vi inånga gånger finner lägre nyttjande av såväl tobak som alkohol bland medlemmar i annan förening och deltagare i kommunala musikskolan även om detta inte gäller helt genomgående. Den samlade bilden tycks dock vara att tobaks- och alkoholbruk i dessa båda grupper är minst lika låg eller lägre än bland de idrottande ungdomarna. I flera fall gäller också att bruket i gruppen utanförstående - de som varken är med i förening, deltar i kommunala musikskolan eller går på friödsgård - är klart lägre än bland medlemmar i idrottsförening. Resultaten i denna undersökning ger alltså inte stöd Öll Bo-garve/Andrén- Sandbergs slutsats att brxiket av alkohol skxille vara lägre bland idrottande ungdomar. Den främsta förklaringen öll skillnaden i resultaten torde ligga i bristema i deras undersökningsförfarande - aktuella före- fl Stadium Idrottsförenir Ej medl Medl Ann Kom. Musikskola Utanförstående Eskilstuna Göteborg VSsterås 37 Norrköping Småländsk h ögland.# Våsterås Småländsk högland.# # Småländska höglandet inn efattar har Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda Tabell 2 Po;Azzr. Andef (%J som dnictzf a/ko/io/ cz^cr med/emskap z' o/ika fx/per au^renzngar, deffagande z mzisi/cs/cofa samf /or "wfaii/orsfzlendg''.

ningar valdes ut av ordförandena i specialidrottsförbunden, materialet insamlades vid ett träningstillfälle och under överinseende av ledare, tränare (alltså i en situaöon där det torde vara ganska uppenbart att tobaks- och alkoholbruk inte är bra) - och deras brist på (med avseende på undersökningssituaöonen) relevant jämförelsematerial. Vid en bedömning av idrottens eventuella "hälsoeffekter" med avseende på bruk av tobak, alkohol och andra droger måste givetvis hänsyn tas Öll den seleköon som sker av medlemmar i idrottsförening. Resultaten visar att man i bästa fall kan räkna med sådana "hälsoeffekter" då det gäller tobaksbruk. Men även här måste jag ställa mig tveksam - medlemmar i annan förening än idrottsförening samt deltagare i kommunala musikskolan, verksamheter som i varje fall inte explicit har någon "hälsobefrämjande" profil - har ofta färre som nyttjar tobak, alkohol och andra droger. Många gånger finner vi också ett lägre bruk i gruppen utanförstående - de som varken är med i förening, deltar i kommunala musikskolan eller går på friödsgård - än bland idrottande ungdomar. Hos Bogarve / Andrén - Sandberg önns implicit ett politiskt budskap - eftersom idrotten har hälsobefrämjande effekter bör den få ökat stöd från samhället - ett budskap som förmedlats mera klart i massmedia. Med utgångspunkt från denna rapport kan idrottens hälsobefrämjande effekter då det gäller bruk av tobak, alkohol och andra droger ifrågasättas. Skulle man följa författarnas resonemang borde insatserna snarare satsas på andra föreningar än ter idrottsförening eller kommunala musikskolan. Jag ifrågasätter om satsningar på dessa verksamheter (vilka i hög grad kan moöveras av andra skäl) bör göras med utgångspunkt från deras "hälsobefrämjande effekter". Min slutsats är att idrottsförening lika lite som annan förening eller kommunala musikskolan i sig själv har någon större effekt i dessa avseenden. Man kan däremot tänka sig en helt annan utgångspunkt för prioriteringen av friödssatsningar med utgångspunkt från hälsopoliöska övervägande med avseende på bruk av tobak och droger. Denna utgångspunkt skulle vara att man satsar på friödsaköviteter som i högre utsträckning når ungdomar som använder sådana medel Detta gäller speciellt friödsgårdama som Stadium Idrottsfören Ing Ann Kom. Ej medl Musikskola Utanförstående Eskilstuna Göteborg Västerås 37 Norrköping Småländsk högland.* Västerås Småländsk högland.# # Småländska höglandet innefattar hår Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda. Tabell 3. F/ictor..Ande/ (%) dractzf a/wzof e/^er med/cms&ap i o/zkz fx/per ar /brerzimrar, deffayande z' mzisijksko/a samf /or "wkrnybrswende''. r ^ a & ; Förklaringsvariabel Högstad et Gymnasiet Fam. matr. resurser Val av kurs/linje IF: Lagidrott IF: Individuell idrott Annan förening Deltar i musikskolan 0.93 n.s. 0.56 0.46 *** 0.73 n.s. Tabell 4, ResWtaf au fogzstist regressämsamdys/or poykzr respetffce/zzcäw. OddstDofer/ör ande/ (%) som nyff/af aztow.

Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1997 under de senaste tjugo åren varit helt drogfria. Ser man Öll friödsgårdsbesökare är det vanligare att dessa nyttjar tobak och alkohol (resultaten redovisas ej här). 1. Flera studier har klart visat att mer målinriktade ungdomar liksom att ungdomar från högre socialgrupp eller från familjer med större materiella resurser är klart överrepresenterade i idrottsförening. Se t ex Blomdahl, Elofsson/Gustavsson- Flora och Jönsson m fl. 2 Att det förekommer en överrepresentaöon av ungdomar från högre socialgrupp, (rån familjer med större resurser samt bland ungdomar med mer teoretiskt inriktat skolval visar t ex Blomdahl. 3. Se t ex Olsson, H-E. 4. En närmare analys av likheter och olikheter mellan förenxngsmedlemmar, ungdomar som enbart besöker friödsgård och utanförstående redovisas i en kommande rapport - Elofsson Vad söker ungdomar på friödsgården? 3. Bogarve/Andrén-Sandberg, s. 26. 7. Se Elofsson Röker ef/er drz#er wrzgdomar z idrnffs/orenmg mindre? Referenser Blomdahl U. Folkrörelserna och folket. Carlssons, Stockholm, 1990 Bogarve A, Andrén-Sandberg A. "Unga idrottare om rökning, snusning, alkohol och doping". Skånes Idrottsförbund, Malmö Stig Elofsson gör en orättvis jämförelse Stig Elofsson har valt att genom att polemisera med oss visa fram sina egna studier och vi vill med glädje kommentera hans inlägg. I vissa avseenden har Elofsson rätt avseende bristema i vår studie, men det bör påkas att han inte gör några avslöjanden utan enbart citerar de felkällor vi själva noga beskrivit. Vi skulle exempelvis gärna ha gjort en större studie och en studie med kontrollgrupp, men eftersom vi - öll skillnad från Elofsson - gjort arbetet utan väsentliga ekonomiska bidrag och vid sidan av vårt ordinarie arbete, har detta inte varit möjligt. Det känns därför lite orättvist att en studie med våra begräsade resurser skall jämförs med Elofssons. En vikög skillnad mellan studierna är att Eofsson försöker förklara varför de funna skillnaderna ser ut som de gör, medan vi har nöjt oss med att redovisa bruket av alkohol, tobak etc bland idrottsungdomar i vissa idrottsgrenar i Skåne. Vi redovisar inte mera, men heller inte mindre och generaliseringar har vi i stort aktat oss för. Elofsson önskar exempelvis att man ska ta hänsyn öll att idrottsungdomama har en resursmässigt god bakgrund. Detta är emelleröd endast delvis sant. Om Elofsson varit bättre insatt i idrottens sociologi skulle han i stället kunnat ge oss en eloge för att vi undersökt olika idrottsgrenar med tydligt olika sociologiska förhållanden och redovisat dessa separat. Den styrkan i vår undersökning saknas i det Elofsson här redovisar, vilket är en svaghet. Den i särklass vikögaste faktorn i vårt material avseende eventuellt bruk av alkohol, tobak, snus etc är åldern. Medan vi redovisat varje åldersklass för sig - och endast jämfört med CANs resultat de i vår grupp som har samma ålder - så redovisar Elofsson här alla i klump. Vi anser inte att det är rimligt förrän han visat att åldersfördelningen är lika i alla grupperna. Kan han inte visa det, är Elossons undersökning sämre än vår. Det största problemet med Elofssons undersökning är emelleröd att det tydligt öramgår att hans syfte varit att beskriva friödsvanoma med utgångspunkt från sociala variabler och att frågor som hänger samman med alkohol, tobak etc å ena sidan Elofsson S, Custavsson-Florå B. Vad söker ungdomar i idrotten? Fritid Stockholm, forskningsenheten 1994. Elofsson S. Varför är ungdomar med i idrottsförening? Fritid Stockholm, forskningsenheten 1994. Elofsson S. Vad söker ungdomar pä fritidsgården? Kultur- och idrottsförvaltningen, forskningsenheten. Stockholm 1997. Elofsson S. Röker och dricker ungdomar i idrottsförening mindre? Kultur- och idrottsförvaltningen, forskningsenheten. Stockholm Hibell B, Nilsson T. Alkoholvanor bland idrottsmän. Enkätundersökning bland handbolls- och fotbollsspelare 1 åldrarna 17-25 år. Hygeniska institutionen. Karolinska institutet, 1976:1-65, Stockholm 1976. Jönsson I, Trondman M, Amman G, Palme M. Skola - fritid - framtid. Studentlitteratur. Lund, 1993. Olson H-E. Staten och ungdomars fritid. Kontroll eller autonomi? Statsvetenskapliga insötuöonen vid Uppsala universitet, 1989. Bogarve Andrén- Sandberg och idrott å den andra kommit i andra hand. Därav följer också att han hamnar långt utanför verkligheten i sin sammanfattande diskussion och ifrågasätter om man inte skall satsa på den kommxmala musikskolan istället för idrotten om man vill nå hälsoeffekter. Visst kan man ställa irågan, men den är inte verklighetsanknuten och leder inte framåt. Vi har haft konkreta frågeställningar, varav en kunde besvaras mycket tydligt.: "Mindre än en procent av idrottsungdomarnas alkoholförtäring skedde i anslutning öll idrottsutövandet (i klubblokalen eller i samband med tävling eller träning). Det tycker vi är en vikög slutsats och bör kunna ta bort en fördom om ungdomsidrotten - den har upprepats alltför många gånger. Vi tror inte att en liknande fråga varit aktuell för musikskolorna - så varför undersöka det?

Vår undersökning har sin bas i en aköv idrottsrörelse som upprepat blir beskylld för att snarare leda ungdomar öll tobak- och alkoholbruk, än att leda dom bort från det. Av inledningen öll vår undersökning framgår därför målet tydligt: "Studiens mål har varit att beskriva bruket av alkohol, tobak, narkoöka och dopingmedel inom ungdomsidrott i åtta utvalda idrottsgrenar i Skåne, dels för att ge poliökema ett delunderlag för att bedöma om idrottrörelsen lever upp öll sitt mål att vara hälsobefrämjande och av det skälet bör stödjas ekonomiskt, dels för att ge idrottsrörelsens ledare vägledning om - och i så fall var - extra insatser behöver göras för att minska bruket". Vi tycker således att vi har ett vällovligt uppsåt att undersöka hur det förhåller sig och var man skall sätta in åtgärder för att minska bruket ytterligare. När vi sedan redovisar våra resultat, anser Elofsson att vi sprider ett "poliöskt budskap". Om man agerar från en vetenkaplig piedestal är det möjligt att göra en sådan tolkning, men det är svårt för oss som arbetar i idrottsrörelsen att tänka i de banorna. Vi redogör för den miljö vi rör oss i, men skulle naturligtvis istället kunna ha undersökt hur de röker och dricker i den kommunala musikskolan, eller ha undersökt klubbar där ledarna inte ställer upp och hjälper öll med undersölmingen på ett så oparöskt sätt som är möjligt - men varför skulle vi lägga ner vår friöd på det? Om en yrkesman som Elofsson anser att det är väsentligare frågeställningar än de vi velat besvara så får väl han eller någon annan försöka besvara dom. Vi har gjort just den undersökning vi beskrivit, och försöker sedan inte hävda att vi vet något om de som inte är med i idrottsrörelsen eller något om de som är med i musikskolan. Eftersom vi inte har någon kontrollgrupp har vi använt samma frågor som CAN har gjort, vilket är en klar styrka jämfört med Elofssons (som sannolikt är välformulerade i andra avseenden, men som då inte kan användas på det sätt vi gjort). Vi tycker nog också aö vår redovisning är modest, och vi är beredda att stå för exakt vad där står: "Vid en direkt jämförelse med Centralförbundets för Alkohol- och Narkoökaupplysning (CAN) senaste undersökning av ett riksgenomsnitt gällande årskurs 9 från 1994 (vari också ingår idrottande ungdomar) visar det sig att skånska idrottsxmgdomar, såväl pojkar som flickor, använder mindre cigaretter, snus, folköl, starköl, vin och sprit. Användningsfrekvensen av narkoöka och dopingmedel är låg såväl i riksgenomsniöet som bland de skånska idrottsungdomama, men med en tendens aö bruket i Skåne är mindre". Vi tycker därför aö vår skrivna sammanfattning väl indikerar vilka slutsatser vi själva dragit: "Sammanfaöningsvis är det således tydligt aö idrottsungdomama i de undersökta grenarna i Skåne sköter sig förhållandevis väl avseende alkohol, tobak, narkoöka och doping, men aö det önns utrymme för eö ytterligare minskat bruk". Detta står vi för, och anser aö vi har klara belägg för. De andra slutsatser massmedia repeköve Elofsson drar av vår studie får de stå för, vi står för våra. Elofssons slutsynpunkt, aö man skall överväga aö satsa på friödsaköviteter som i högre utsträckning når ungdomar som använder sådana medel kan i förstone låta logisk. Emelleröd bör man nog akta sig för aö där vinna lätta poänger om det sker på bekostnad av medel öll ungdomsidrotten. Skall de 'bestraffas" som sköter sig bättre och redan i dag tar mindre resurser öll förmån för de som använder mer alkohol och droger? Vi tvivlar på aö det är klokt. He/a idem 32-sw&gg rapporfe» tan er6ä/&zs /rdf* Stdmes zdrofk/or6d fe/ 040-724 20. PRE ERERA! Ja, jag vill läsa om aktuella forskningsresultat inom fysiologi, humaniora, beteendevetenskap och traumatologi med anknytning till idrott. Därför prenumererar jag på Svensk Idrottsforskning. Prenumerationen kostar 100 kr för fyra nummer. Beloppet insattes på postgiro 95 41 58-2 (Mottagare: Karolinska Institutet. Ange på talongen "kst 218, proj 2150, konto Postnummer Postadress Kupongen skickas eller faxas till: Centrum för Idrottsforskning, Box 5626, 114 86 Stockholm. Tel 08-402 22 00, fax 08-21 44 94