Projekt 3: Grafiska gränssnitt INFORMATIVE ART. I T- Universitetet, Lindholm en

Projekt 3: Grafiska gränssnitt INFORMATIVE ART I T- Universitetet, Lindholm en HT 2 0 0 3 Jenny Dafgård Fredrik Johansson Nils Järgenstedt Yael Katzenellenbogen Klara Mälarberg

Sammanfattning I denna rapport beskrivs hur m an kan använda sig av konst i stället för vanliga knappar på kaffemaskiner och förhöja upplevelsen av kaffedrickandet och göra omgivningen mysigare. Dessutom undersöks idéer om hur kaffedrickandet i Patriciabyggnaden kan förm edlas genom informative art. Med inspiration av konstnären Mark Rothko, har målningar som representerar olika drycker och ingredienser framtagits. Dessa målningar bygger på mappning av färg och storlek i relation till dryckens smak och utseende. Konceptet består utav 4 delar. En del där målningar används för knappar på en kaffeautomat och tre andra delar där tavlor förmedlar information om kaffedrickandet och sprider känsla i omgivningen. Original: Mark Rutkho Koncept - Coffee Rothko i Patriciahuset, m ed kaffeautom aten till vänster och inform ative art till höger

Innehåll 1 Inledning...1 2 Bakgrund...2 2.1 Befintliga lösningar... 2 2.1.1 Mindre kaffeautomat... 2 2.1.3 Större kaffeautomat... 3 2.1.3 Kaffebryggare... 3 2.2.1 Definition av "Informative Art"... 4 2.2.2 Exempel på "Informative Art"... 4 2.3 Avgränsningar... 5 2.3.1 Val av ämne... 5 2.3.2 Antal testpersoner... 5 2.3.3 Val av målgrupp... 5 2.3.4 Utvärdering... 5 3 Metod...6 3.1 Sökning av information om informative art... 6 3.2 Sökning av lämplig konst för informative art... 6 3.3 Framtagning av koncept... 6 3.4 Test av koncept... 6 4 Specifikation...7 4.1 Idé... 7 4.2 Målgrupp 1 (kaffedrickare)... 7 4.3 Målgrupp 2 (ansvarig personal för kaffeautomaten)... 7 4.4 Inspiration... 8 5 Resultat...9 5.1 Koncept: Coffee Rothko... 9 5.2 Knappar i form av konst... 9 5.2.1 Knapparnas utformning... 10 5.3 Kaffeförbrukning i form av informativ konst... 11 5.3.1 Senast valda dryck... 11 5.3.2 Dryckernas popularitet... 12 5.3.3 Förbrukning av olika ingredienser... 13 5.5 Prototyp... 14 5.5.1 Fysisk prototyp... 14 5.5.2 Animerad prototyp... 14 5.5.3 Prototyp simulerad i verkligheten... 15 6. Plan för utvärdering...1 6.1 Inviga Rothko i Patriciahuset... 1 6.2 Intervjuer... 1 6.3 Resultat... 1

7 Diskussion...2 7.1 Återkoppling... 2 7.2 Reflektioner... 2 7.3 Upphovsrätt... 2 7.3.1 Hur vi tillgodoser upphovsrätten... 3 8. Källförteckning...4 9. Arbetsuppdelning...4

1 Inledning Ordet kaffe betyder olika saker för olika personer. Vissa dricker det inte alls, andra kan inte leva utan det. Vissa dricker det för att få en koffeinkick, andra dricker för att vara sociala. Det finns de som dricker för ren njutning och upplevelse. En sak är säker. Kaffet finns i vår vardag, överallt, hela tiden. Ändå, har vi bara sätt början på utvecklingen av kaffeautomater och hur dessa kan öka vår kaffeupplevelse. Kaffeautomater blir billigare och m indre i storlek, kaffet sm akar bättre och godare. Sam tidigt öppnas fler och fler kaffespecialister runt omkring i stan och betoning läggs mycket på kaffet, förstås, men också på det visuella, atmosfären och en mysig stämning. I nom en snar framtid borde det finnas fler kaffeautomater som motsvarar användarens krav på en mysig miljö i samband med kaffedrickandet. För att frångå de traditionella gränssnitten på kaffemaskiner, undersöks möjligheter att använda sig av konst i stället för vanliga knappar (med text) för att på så sätt kunna förhöja upplevelsen av kaffedrickandet och göra omgivningen mysigare. Dessutom undersöks idéer om hur kaffedrickandet i Patriciabyggnaden kan förm edlas genom informative art.

2 Bakgrund Följande bakgrundsinformation beskriver hur användare interagerar med befintliga kaffemaskiner. Här ges även en definiering av vad informative art är för något. 2.1 Befintliga lösningar 2.1.1 Mindre kaffeautomat Miljö för kaffeautom at Display Knappar Med hjälp av kaffeautomater erbjuds användaren den bästa service för sina pauser och kaffestunder. Användaren kan erbjudas denna service var han än befinner dig, i den mån det finns en kaffeautom at. Ofta ses automater som enbart funktionella och automaten utstrålar inte att den kan ge något gott att dricka. Automaten finns ofta i exempelvis arbetsplatsens kök där kaffedrickaren enbart befinner sig när koppen förhoppningsvis fylls med ett gott innehåll. På automaten finns funktionella knappar som visar vad som väljs i form av koppar, sockerbitar med mera. De är inte utformade så att de ska väcka en tanke om hur innehållet ska smaka. Användaren placerar koppen på anvisad plats, trycker på vald dryck och vips så finns den till förfogande.

2.1.3 Större kaffeautomat Denna större kaffeautomat upptar stor plats och är dominerande i ett rum. Liksom den mindre kaffeautomaten erbjuder den användaren kaffe när som helst på dygnet men förmedlar lite känsla över hur innehållet kommer att smaka. Det som tillkommer i denna större modell är att automaten tillhandahåller plastm uggen som kaffet serveras i. Samma koppstorlek gäller för olika drycker och mängder. Knappvalen upptar endast en bråkdel av hela automatens gränssnitt och är markerade med röda knappar med tillhörande text och använder sig inte av några symboler. Större kaffeautom at 2.1.3 Kaffebryggare Denna kaffebryggare kräver mycket av användaren, i form av kaffeinköp, kaffebryggning och renhållning. Den erbjuder bara kaffe och inte blåbärsdryck eller choklad. När användaren börjat brygga sitt kaffe tar det några m inuter och just då, bara då, är kaffet som godast. Om något oplanerat dyker upp under användarens arbetsdag, blir kaffeomgången kall och gammal. Kaffebryggar e

2.2 Informative Art 2.2.1 Definition av "Informative Art" Allt sedan ett användbart gränssnitt blev definierat har fler och fler kreativa och grafiskt formgivna lösningar skapats. I nformative art är ett interaktionsparadigm som bland annat är besläktad med ubiquitous computing, ambient displays och soft technology (Holmquist och Skog, 2003). Gemensamt för alla dessa är att teknologin göms i periferin, eller omgivningen. Med ubiquitous computing menas att teknologin inte ska ta upp stor plats, utan assimileras bättre i vårt typiska rum och vara del av den stämning som finns där. En annan betoning läggs på ambient displays där information ska förmedlas på en mer omedveten nivå. Vidare är soft technology ett interaktionssätt som inte ska effektivisera vår informationsbehandling utan ge oss tid att reflektera över design och estetik. I nformative art är en applikation som lånar sitt utseende från en välkänd konststil för att dynam iskt visualisera föränderlig information (fritt översatt) (Redström et al. 2000). Holmquist och Skog menar att informative art till en början kan se ut som vanlig statisk konst, men att det efter ett tag ändrar utseende beroende på den data som konstverket är knutet till. I nformative art kan presenteras i typiska miljöer och platser där normal konst kan hittas. Du hittar det till exempel på väggar i kök eller vardagsrum, i större offentliga miljöer eller på arbetsplatsen. Holmquist och Skog menar vidare att informative art inte behöver visa exakt information, utan relationer eller mycket och lite av en kvantitet räcker. Dessutom sker förändringar i långsam takt, för att göra visualiseringen mer konstnärlig än animerade displayer. 2.2.2 Exempel på "Informative Art" Detta är en väderkomposition som utvecklades av Holmquist och Skog (2003) med inspiration från konstnären Mondrian, där dataströmmen är länkad till Yahoo Weather Service. De olika fyrkanterna refererar till olika världsstäder (och Göteborg) där färgerna motsvarar vilket väder det är: gult betyder sol/ klart väder, blått nederbörd och rött molnigt.

Väderkom position m ed inspiration från Mondrian 2.3 Avgränsningar Här beskriver vilka avgränsningar vi gjort i projektet och varför. 2.3.1 Val av ämne Vi ville vara så icke traditionella som m öjligt med vårt arbete och därför tyckte vi det verkade roligt att titta på I nformative Art. 2.3.2 Antal testpersoner Vid testningen hade vi ingen medveten strategi för antal testpersoner. Av en tillfällighet testades dessa personer. 2.3.3 Val av målgrupp Målgruppen föll sig naturlig då vi valde att symbolisera kaffeautomaten i Patricia huset på Chalmers Lindholmen. Därmed blev det ett naturligt incitament till att rikta sig till studenter, anställda och övriga besökare. 2.3.4 Utvärdering I projektet har vi inte gjort någon slutlig utvärdering eftersom tiden varit en begränsande faktor.

3 Metod 3.1 Sökning av information om informative art Med hjälp av föreläsningar, litteratur och artiklar satte vi oss in i om och huruvida konst kan användas som ett interaktionsparadigm. 3.2 Sökning av lämplig konst för informative art När vi letande efter passande konst, använde vi oss av konstböcker och I nternet. Vi jäm förde olika slags konstarter och den mest passande inom abstrakt konst valdes av gruppen med hjälp av feedback från studenter i Patriciabyggnaden. 3.3 Framtagning av koncept Genom brainstorming togs flera förslag fram på hur knappar kan ersättas med konst, med vilken konst man kan forma informative art och hur detta kan förmedla kaffedrycksval och kaffeförbrukning. Konceptet togs fram genom att jämföra konstens färger m ed olika drycksmaker för att testa hur smaker kan representeras i form av färg. 3.4 Test av koncept Ett snabbt Quick and Dirty test genomfördes för att se vad tespersonerna tänkte på när de såg Rothkos förvanskade konst. Detta utfördes genom att vi tillfrågade flera användare. Vi visade dem vårt koncept föreställande kaffe för att se om de kunde göra den önskade kopplingen. Efter visningen av första tavlan visade vi fler tavlor.

4 Specifikation 4.1 Idé Den idé som gruppen tog fram består av 4 delar. Att omforma kaffeautomaten i Patriciahuset och skapa tre olika informative art displayer. Dessa är tänkt att hängas på väggen i anknytning till kaffeautomaten och förmedla information om: Vilken den senast valda drycken är. Vilken dryck i kaffeautomaten som väljs mest. Hur förbrukningen av ingredienser ser ut. 4.2 Målgrupp 1 (kaffedrickare) Den ena målgrupp som vi valde att inrikta oss mot är personer som befinner sig i I T-universitets lokaler i Patriciahuset på Lindholmen i Göteborg. Således är målgruppen studerande på magisterprogrammen Människa-Datorinteraktion-I nteraktionsdesign, I KT och Lärande samt tillhörande lärare, administrationspersonal sam t eventuella besökare på skolan. Målet är att förhöja upplevelsen och ge ytterligare en dimension av kaffedrickandet vid användning av kaffeautomaten. Detta kan förverkligas genom omformning av kaffeautomaten med hjälp av konst. Genom att titta på eller använda kaffeautomaten är förhoppningen att ett allmänt välbefinnande ska spridas hos användaren och personer i omgivningen. Kaffeautomaten ska även vara stim ulerande och utvecklande och något som drar till sig studenternas ögon efter en lång och ansträngande föreläsning, för att få inspiration. De flesta av personerna som vistas i Patricialokalerna är teknikintresserade och tycker om att utforska nya saker. 4.3 Målgrupp 2 (ansvarig personal för kaffeautomaten) Den andra målgruppen som vi riktar oss till, är personal som ansvarar för kaffeautomaten i Patriciahuset. Här är det förbrukning av ingredienser (som inte står i centrum för målgruppen kaffedrickare) som vi vill visualisera. Detta ska hjälpa personalen att se var åtgången är mest och vad det är som behövs fulla på. De kan dessutom få inform ation om ingredienser som inte alls används och på

så sätt inte fylla på onödigt mycket. I nformationen är således transparent och ligger dolt för den andra målgruppen, kaffedrickarna. För denna målgrupp vill vi också visualisera populariteten hos de olika dryckerna, vilket kan hjälpa m arknadsföringen eller lansering av ny dryck. I användandet av kaffeautomaten och visualisering av senast valda dryck, är de bara en submålgrupp. 4.4 Inspiration För att omforma kaffeautomaten med hjälp av konst och visa kaffekonsumtion i form av informative art, valde vi att fokusera på färger och hur dessa färger kan relatera till olika kaffesorter. Varje kopp som kommer från en kaffeautomat består av olika beståndsdelar som exempelvis en Wiener Melange som består av kaffe, mjölk och honung. Alla dessa beståndsdelar kan symboliseras av färger, till viss del utifrån de faktiska ingredienserna. Till vår hjälp har vi tänkt använda oss av konst skapat av Mark Rothko. Hans konst kan ses som enkel, stilren och varje färgat område kan gestalta dryckers ingrediensers i proportion till varandra. Exempelvis skulle en Wiener Melange bestå av lika stora delar kaffe och mjölk där endast ett litet fält symboliserar honung som drycken sötas med. Färgerna ska visa kaffe, choklad, honung etc och har alltid sam ma sorts färg i de olika konstformerna för att symbolisera en specifik ingrediens. Konsten är estetiskt tilltalande, även för de som inte vet dess innebörd. Men för de upplysta och informerade personerna, som har blivit invigda i hur tavlorna fungerar, ska det finnas en djupare innebörd om vad tavlorna har för budskap. På detta sätt är detta interaktionsparadigm idiomatiskt, då en viss inledning och förklaring måste ges.

5 Resultat 5.1 Koncept: Coffee Rothko Då konceptet handlar om kaffe med inspiration från Rothko, framtogs namnet Coffee Rothko, vilket i sig beskriver konceptets användningsområde, utseende och inspirationskälla. Konceptet som fram togs består av fyra delar: Att omforma knappar på en kaffeautom at med hjälp av konst Använda informative art för att visa o senast valda dryck o dryckernas popularitet o förbrukning av olika ingredienser. Dessa fyra delar, kaffeautomaten och de tre tavlorna, är tänkt att finnas i samma omgivning för att tillsam mans skapa en skön känsla och förhöja upplevelsen för dess användare. Kaffeautom at Tre tavlor m ed inform ative art Dessa fyra delar ska skapa en helhet och förmedla ett enhetligt intryck, oberoende av dess funktion eller information. Utseendet på knappsatsen är tänkt att bestå av olika mindre versioner av målningar och de större tavlorna endast en målning var, men gemensamt för alla är att de följer sam ma stil. 5.2 Knappar i form av konst Knapparna på Coffee Rothko kaffeautomat skall visa sam ma menyval som den befintliga kaffeautomaten har att erbjuda på Patriciahuset, samt två ytterligare menyval: blåbär och nypondryck. De olika knapparna är ersatta med var sin målning med inspiration från Rothko. Färgerna representerar ingredienser, och storleken av varje färg representera mängden av varje ingrediens. Genomgående för alla gäller: Svart= Kaffe, Vitt= Mjölk, Brunt= Choklad, Orange= Nypon, Blå-

Lila= Blåbär, Ljustblå= Vatten. De olika målningarna är i grunden lånade av konstnären, men färgerna har modifierats för att få fram rätta färger och rätta blandningar, för att så realistisk som möjligt representera en dryck. Dessa målningar (knappar) har inte någon förklarande text, utan betraktaren kan fritt få tolka dessa eller få en förklaring av en person eller läsa på en beskrivning som hänger bredvid som innehåller information om automaten och konsten. Precis som på konstutställningar hänger det en liten notis bredvid konstverket med en liten förklaring. Genom att ersätta text på kaffeautomatens knappval med konst, kan detta inte kallas informative art. Knapparna är statiska och ändrar inte någon information (förutom det fall då den är slut och den inte visas). Däremot skulle knapparnas konst kunna kallas för multikulturella knappar utan text, men eftersom konsten mestadels stöts på i västvärlden och test på olika kulturer inte har gjorts, kan detta begrepp inte användas. 5.2.1 Knapparnas utformning Knappsatsen består av 7 målningar, dessa representerar svart kaffe, café au lait, cappuccino, choklad, blåbärsdryck, nyponsoppa och hett vatten. Tanken är att knappsatsen ska sitta på väggen och inte uppta stor plats. Detta för att smälta in i omgivningen så diskret som möjligt. Knapparnas förhållande till varandra bildar ett C för Coffee och i m itten av C : t är det tänkt att kaffemuggen ska ställas (en lucka i väggen). Vid användandet sätter användaren kaffemuggen i hålet i väggen och trycker på vald dryck. Smak, färg sam t form utgör grunden för knapparnas position. Tillsam mans skapar de dessutom en transparent ram i vilken knapparna befinner sig i. Kaffe, cafe au lait och cappuccino utgör vänstra spalten, följt av en spalt med choklad och hett vatten, som även kan ge te, samt en tredje spalt med andra söta varma drycker såsom nyponsoppa och blåbärsdryck. Alla spalter består av knappar med motiv i liknande form. Den vänstra och högra spalten har även, var för sig, en gemensam färgfaktor. Ordningen har även bestämts utifrån gruppering av motiv med varma

och kalla färger. De kallaste färgerna blått och lila har grupperats längst ned till höger medan de varmare färgerna har placerats i vänstra sam t övre delen av den tänkta fyrkanten. Knapparnas storlek ska stärka respektive drycks identitet genom att utnyttja människors förutfattade mening om hur drycken ifråga i allmänhet serveras. Exempel på detta är att kaffe serveras i allmänhet i en kopp medan cafe au lait serveras i ett högre glas. Respektive motivs grundfärg bestämdes utifrån den dryck motiv ska representera. Nyanserna i motivets fyrkanter ger en fingervisning på vilka ingredienserna är. Fyrkanternas storlek indikerar på ingrediensernas mängd i förhållande till varandra. Bakgrunden ska till viss del visa på dryckens färg i färdigblandat tillstånd. Kaffe symboliseras med färgen brunt medan blåbär symboliseras blått. 5.3 Kaffeförbrukning i form av informativ konst De tre tavlorna med informative konst, ska ge information om senast valda dryck, dryckernas popularitet och förbrukning av olika ingredienser. 5.3.1 Senast valda dryck Denna tavla visar en stor bild av den dryck som har valts sist. Alla målningar som finns med på kaffeautom aten (7 st.) kan således komma upp på denna tavla. Senast valda dryck kan både vara intressant för den som valde drycken, samtidigt som det ger den nästkommande något fint att se på. Denna målning ändrar sig därmed var gång användaren gör ett drycksval. Varje målning som hör till respektive dryck kan därmed visas i större skala och betraktas av alla runt omkring i omgivningen. Mellan varje drycksval är övergången mellan bilderna mjuk och behaglig.

5.3.2 Dryckernas popularitet Denna tavla visar statistik på vilka drycker som väljs m inst eller mest från kaffeautomaten vid ett visst tillfälle. Denna tavla är m ed andra ord i en konstant förändring, beroende på vilka drycker som väljs och kvantiteten. Här kan man således se vilken dryck som är populärast vid en viss tid. Målningarnas storlek och placering på tavlan indikerar popularitet är när den är som störst under en 24-timmarsperiod. På så vis blir tavlan en analog klocka där mitten på tavlans överkant är kockan tolv, m itten på högerkant klockan tre och så vidare. Nästa 12- timmarsperiod visualiseras genom målningens avstånd till kanten. När en målning befinner sig nära kanten har toppen infunnit sig inom den närmaste 12-tim marsperioden. När en målning befinner sig nära mitten har toppen infunnit sig i nästa 12-timmarsperiod. Detta medför att två målningar som vid en första anblick befinner sig vid samma tidpunkt men är olika långt ifrån mitten visar egentligen på två olika tidpunkter, en tidigare (närmare kanten) och en senare (närmare mitten). Exempelvis, i bilderna nedan kan man på förmiddagen se att det är svart kaffe som väljs mest och på eftermiddagen har svart kaffe fortfarande stor åtgång, fast här har choklad sin topp. Här ser man även att blåbärsdrycken hade sin topp runt halv-nio-tiden på morgonen medan nyponsoppan hade sin topp kring åtta-tiden på kvällen. Dryckernas popularitet vid förm iddag och efterm iddag

5.3.3 Förbrukning av olika ingredienser Den sista tavlan i konceptet av de fyra delarna är en tavla som visar hur mycket av varje ingrediens som har förbrukats under ett dygn. I ngredienserna som ska visas är kaffe, choklad, mjölk, vatten, honung, nypon och blåbär. Denna tavla liknar Rothko s stil, men innehåller alla färger i olika mängder, beroende på kvantiteten som används av varje. (Bild på konceptet saknas)

5.5 Prototyp I detta kapitel beskriver vi de prototyper vi tagit fram för att visa på vårt koncept. Vi har tagit fram en fysisk prototyp av en Rothkomålning för att visa på känslan som hans tavlor förmedlar. Dessutom har knappar, tavlor och animeringar gjorts i dataform för att visa på interaktionen mellan användare och kaffeautomaten. 5.5.1 Fysisk prototyp En fysisk prototyp togs fram i naturlig storlek (1 meter * 2 meter). Prototypen skall vara verklighetstrogen vad gäller färger och storlek. Syftet med det är att försöka frambringa samma känsla som Rothkos tavlor förmedlar. Som grundmaterial till prototypen använde vi en skiva i trä. Vi skrynklade ihop vanligt vitt A4 papper och vecklade sedan ut dem och klistrade fast dem på träskivan. Pappret användes för att få fram en struktur som ska likna det m juka och fluffiga färgerna i Rothkos tavlor. Vi blandade sedan akrylfärger för att få fram färger som stämmer överens med det som Rothko använt. 5.5.2 Animerade prototyper Senast vald dryck tonar från svart kaffe till choklad.

Statistik över dryckernas popularitet. Till vänster visas hur det kan se ut kl 10.30 m edan till höger visas hur det kan se ut 13.30 sam m a dag. 5.5.3 Prototyp simulerad i verkligheten Koncept - Coffee Rothko i Patriciahuset, m ed kaffeautom aten till vänster och inform ative art till höger.

6. Plan för utvärdering Under arbetets gång har tester som Quick & Dirty gjorts. En slutlig utvärdering hade utförts i slutstadiet av arbetet om tiden inte hade varit en begränsande faktor. I stället arbetade vi fram en plan för utvärdering. 6.1 Inviga Rothko i Patriciahuset Till att börja med kommer miniatyrer av tavlorna att sätts upp på den fysiska kaffeautomatens knappar. Detta för att se hur användarna tolkar tavlorna. Frågan vi ställde oss är - Kommer besökarna att förstå hur de skall göra för att få kaffe? Utvecklingsteamet kommer i smyg att observera användarna för att se deras beteende och reaktion. Efter en vecka hade utvärderingsfasen gått in i sitt andra stadium. De tre tavlorna hade placerats på väggen vid köket i Patriciahuset och kaffeautomatens olika knappval hade placerats på närliggande vägg. Till tavlorna och knapparna hade en kort och koncis text om dess funktion och användning satts upp på väggen. Texten är tänkt att vara till för dem som inte vet vad tavlorna visualiserar och som söker information om dess mening. 6.2 Intervjuer Två veckor efter introducerandet av konceptet är det tänkt att personer i Patriciahuset skall intervjuas och tillfrågas om deras upplevelse och interaktion med tavlorna. Frågorna som skulle ställas skulle kunna vara: Vilket var/ är ditt första intryck av tavlorna? Vilken stäm ning tycker du tavlorna förmedlar? I nbjuder tavlorna dig till att köpa kaffe/ choklad? Fick du den drycken du ville ha? 6.3 Resultat I och med att systemet är idiomatiskt, och kräver viss inlärning, kan det vara svårt att få någon värdefull information från användartesterna. Men det som framkommer från utvärderingen är självklart att ta hänsyn till. Svaren som kommer ges på frågorna kommer att kunna användas till nästa iterering och utveckling av tavlorna och knapparna.

7 Diskussion För att summera arbetet vill vi ge läsaren möjlighet att få en överblick över hur vi lyckats med uppgiften att ge målgruppen en förhöjd smakupplevelse av kaffedrickandet och göra omgivningen mysigare. 7.1 Återkoppling Frågan är om vi har lyckats med konceptet att ge besökarna i Patriciahuset ytterligare en dimension till kaffedrickandet förutom själva njutningen av att dricka kaffe. Målgruppen, de som rör sig i byggnaden, får en förhöjd smakupplevelse då de vid första anblicken anländer till regionen för köket. Där på en vägg hänger Knapparna och Konstverken. Ögat och intellektet tolkar fritt. Fantasin tillåts skena iväg till en värld som bara betraktaren känner till. Detta om något vittnar om denna något abstrakta men förhöjande effekt. En icke-effektiv applikation skall prioritera upplevelse, känsla och tankeverksamhet, vilket konceptet har fokus på. 7.2 Reflektioner Svårigheten med I nformative Art likt konst i allmänhet är att det inte tilltalar alla. Vissa vill se modern konst, vissa vill tydligt se vad konstverken föreställer, vissa nöjer sig med vad som helst och sedan finns de som inte bryr sig. Det är svårt att tilltala alla sm akriktningar men vi tror att här i Patriciahuset finns just de som tilltalas av abstrakt expressionism och vi tror att vi har lyckats. Det som talar för detta är interiören, extriören och människor som rör sig i byggnaden. Människorna är teknikorienterade och har öppna sinnen för nytänkande. 7.3 Upphovsrätt Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk säger att lagen ger den som skapat ett verk ensamrätt under vissa förutsättningar Malmström & Agell (2001, s208). För att upphovsm annen skall få ensamrätt att själv utnyttja verket måste den

präglas av en viss orginalitet. Denna bedömning görs genom att ett verk måste vara åtminstone så individualiserat att inte två personer oberoende av varandra kan åstadkomma samma eller nästan samma sak. Ensamrätten omfattar bl a att endast upphovsmannen kan mångfaldiga verket och att sedan göra det tillgängligt för allmänheten genom te x offentlig visning. Denna upphovsrätt varar under upphovsm annens livstid och 70 år efter hans död. Upphovsrätten har främst ekonomisk betydelse för upphovsmannen och hans efterkom mande. Han kan bl a motsätta sig arbetets förvanskning och han kan i regel kräva att få sitt namn utsatt vid publiceringen. 7.3.1 Hur vi tillgodoser upphovsrätten Efter att vi konstaterat att Rothkos verk faller under ramen för denna lag funderade vi över hur vi kunde kringgå denna i studiesyfte. Vi kommer inte att mångfaldiga hans verk utan använder konsten i rent studiesyfte. Vi kommer inte att göra den tillgänglig för allmänheten genom en offentlig visning. Utan arbetet kommer att presenteras för studerande och lärare på kursen i Grafiska Gränssnitt HT03. Arbetet kommer att läggas upp på våra respektive portfolio. Vi kom mer inte att gör någon ekonomisk vinning av att använda hans verk. I arbetet kommer vi att presentera Rothko som konstnären och tala om att originalen är upphovsmannens verk. Med dessa original i grunden har vi ändrat verken för att på så sätt använda dem som representationer av olika drycker för en kaffeautomat. Hans färgskala har använts, dvs inga nya färger har lagts till hans konst, men dessa färger har omplacerats i olika målningar för att uppnå önskad representation.

8. Källförteckning Malmström & Agell., CI VI L RÄTT. 17 uppl. 2001 Redström, J., Skog, T. and Hallnäs, L. I nformative Art: Using Am plified Artworks as I nform ation Displays. Proceedings of Designing Augmented Reality Environments (DARE) 2000 Holmquist, LE & Skog, T: I nformative Art: I nformation Visualization in Everyday Environm ents. Graphite. 2003. http: / / www.viktoria.se/ ~ tobias/ pub/ infoart-graphite.pdf 9. Arbetsuppdelning Alla: Brainstorming Presentation Designmotivering Rapportskrivning Status, Kalender, projektledning: Yael Rapportansvarig: Yael I nfo om I nformative Art: Yael I dé-motiv-om Rothko (inspiration): Nils Koncept: Klara, Yael Målgrupp: Jenny Copywrite: Klara Prototyp Konkret kartong: Yael, Jenny Prototyp - Knappar: Fredrik Prototyp Animering: Fredrik Utvärdering: Jenny, Nils fast alla har ju i slutändan varit med överallt!