TILLÄGGSKALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE

TILLÄGGSKALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med Kommunfullmäktige, Tisdagen den 16 februari 2016 kl. 17.00 i Lindesberg Arena, Lindesberg. Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Bengt Storbacka Ordförande Ida Frödén Sekreterare Nytt ärende Nr. Ärende 37 Detaljplan för Kyrkberget 18:2 med flera, kvarteret Bulten i Lindesberg för ny vårdcentral Dnr 2015/412

37. Detaljplan för Kyrkberget 18:2 med flera, kvarteret Bulten i Lindesberg Förslag till Beslut : Detaljplan för Kyrkberget 18:2 m.fl. (Kv Bulten) i Lindesbergs kommun antas. Ärendebeskrivning Bergslagens miljö- och byggförvaltning och konsultfirman Klara arkitekter har på uppdrag av Lindesbergs kommun arbetat fram ett förslag till detaljplan för Kyrkberget 18:2 m.fl. (Kv Bulten) i Lindesberg. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av en ny vårdcentral med plats för bland annat folktandvård, restaurang och handel samt ett 40-tal nya lägenheter, i form av trygghetsboende, i anslutning till vårdcentralen. Vidare syftar planen till att möjliggöra anläggandet av en pendlarparkering i närheten av Lindesbergs resecentrum samt att fastigheten Kyrkberget 17:7 kan få en mer ändamålsenlig användning. Planförslaget har varit utsänt på samråd under tiden 5-28 september 2015. Därefter har förslaget varit utsänt på granskning under tiden 14 december 2015 4 januari 2015. Bergsalgens miljö- och byggnämnd beslutade den 27 januari 2016 att tillstyrka Detaljplan för Kyrkberget 18:2 m.fl. (Kv Bulten), Lindesbergs kommun, Örebro län och överlämnade den till kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun för antagandeprövning. Kommunstyrelsen har berett ärendet den 26 januari inför beslutande kommunstyrelsen den 16 februari där förslaget till beslut är: Detaljplan för Kyrkberget 18:2 m.fl. (Kv Bulten) i Lindesbergs kommun antas. Sida 65 av 66

Paragrafen justeras omedelbart. 37.1. Handlingar sammanträdesprotokoll_160127.pdf (inkluderad nedan) S2014-503 A_Planbeskrivning Kyrkberget 18.2.pdf (inkluderad nedan) S2014-503 A_Plankarta fullskala A1.pdf (inkluderad nedan) antagandehandling Bulten.pdf (inkluderad nedan) Sida 66 av 66

Stadsarkitektkontoret PLANBESKRIVNING Diarienr: 2014-S503 Plan nr XXX LAGA KRAFT 2016-XX-XX ANTAGANDEHANDLING - 2016-01-20 Detaljplan för Kyrkberget 18:2 m.fl. (kv. Bulten) i Lindesberg, Lindesbergs kommun, Örebro län

Detaljplan för Kyrkberget 18:2 m.fl. (kv. Bulten) (Kyrkberget 17:7, 18:1, 18:2, del av Kyrkberget 1:1 och del av Hagaberg 1:1) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning Granskningsutlåtande (separat dokument) Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planläggningen är att möjliggöra byggnation av en ny vårdcentral med plats för bl.a. folktandvården, restaurang och handel samt ca ett 40-tal nya lägenheter, i form av trygghetsboende, i anslutning till vårdcentralen. Vidare syftar planen till att möjliggöra anläggandet av en pendlarparkering i närheten av Lindesbergs resecentrum samt att fastigheten Kyrkberget 17:7 kan få en mer ändamålsenlig användning. Lindesbergs vårdcentrals mottagningar är i behov av större lokaler och beslut har tagits om att samla mottagningarna i en och samma byggnad. Det finns därför behov av en ny byggnad som kan rymma hela verksamheten, men även liknande verksamheter såsom folktandvården. I Lindesberg finns också behov av fler bostäder som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, i form av trygghetsboende. Vidare finns behov av fler pendlarparkeringsplatser i närheten av Lindesbergs resecentrum. Planen upprättas med s.k. utökat planförfarande enligt PBL 2010:900. AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Markens lämplighet Värdefulla områden Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 ska mark- och vattenområden användas, för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Det aktuella området ligger strategiskt till för den tänkta användningen och med närhet till fungerande infrastruktur. Etableringen är av allmänt intresse och bedöms vara förenlig med intentionerna i 3 kap. 1 miljöbalken. Enligt 3 kap. 2-5 miljöbalken ska stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot påtaglig skada. Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska, enligt 3 kap. 6 miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tät-

2 orter ska särskilt beaktas. Planförslaget tar inte i anspråk något sådant område som avses ovan. Området är redan i dag detaljplanelagt och delvis ianspråktaget. Tillgången till grönområden är god inom närområdet. Riksintressen Enligt 3 kap. 5-8 och 4 kap. miljöbalken kan områden av särskild betydelse ur ett nationellt perspektiv vara av riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra, skada eller motverka dem. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som kan påtagligt skada riksintressen. Planområdet omfattas inte av några områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken. Däremot ligger planområdet i närheten av Bergslagsbanan som är av riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Bergslagsbanan är av nationell betydelse och sträcker sig mellan Gävle och Kil. Banan ingår i det utpekade strategiska godsnätet. Planområdet ligger ca 30 meter öster om järnvägen. Inom planområdet medges inte höga byggnader eller anläggningar. Utifrån ovanstående bedöms järnvägens funktion inte komma att skadas av ett plangenomförande. Vidare bedöms ett plangenomförande inte påverka möjligheterna till drift, underhåll eller en framtida utveckling av Bergslagsbanan. Bedömningen görs därför att den föreslagna planläggningen inte påtagligt kommer att försvåra tillkomsten till eller utnyttjandet av riksintresset. Miljökvalitetsnormer utomhusluft Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. miljöbalken. I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, för olika föroreningar i fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt för vattenförvaltningen. I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft vad gäller kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. När det gäller utomhusluft brukar det vara minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar, i miljöer likt denna, för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och bensen och i andra hand för kvävedioxid.

3 I Lindesberg finns mätningar gjorda under perioden 16 september till 24 november 2010. Mätningarna avsåg stationära mätningar längs Kristinavägen och Kungsgatan samt personburna mätningar i Lindesberg. Mätningarna avsåg bensen, butadien, formaldehyd, kvävedioxid, partiklar PM2,5 och bens(a)pyren. Mätvärdena låg i samtliga fall under gällande miljökvalitetsnormer. Av de faktorer som är lättast att påverka har trafikmängden störst betydelse. Den enskilt mest effektiva åtgärden för att reducera halten partiklar torde, enligt olika försök, vara att minska dubbdäcksanvändningen. Planläggningen innebär att en vårdcentral med plats för bl.a. folktandvården, restaurang och handel byggs, att antalet bostäder i området ökar samt att en pendlarparkering anläggs och därmed kommer trafikmängden troligtvis att öka något. Å andra sidan finns det anledning att anta att det centrala läget med närhet till service och kollektivtrafik innebär ett minskat bilberoende. Mot bakgrund av det geografiska läget, låga bakgrundsnivåer och omständigheterna i övrigt bedöms dock förutsättningarna för att uppfylla normerna vad gäller luftkvalitet inte komma att påverkas i nämnvärd grad av ett plangenomförande. Ett plangenomförande bedöms inte heller innebära några andra förändringar som medför ökade utsläpp till luften. fisk- och musselvatten omgivningsbuller vattenförvaltning Planområdet ligger i närheten av Bottenån inom Norrströms huvudavrinningsområde och avvattnas via Stora Lindessjön. Stora Lindessjön mynnar ut i Lilla Lindessjön och Dalkarlshytteån. Ingen av dessa vatten ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fisk- och musselvatten som ska skyddas. Ett plangenomförande bedöms därför inte medföra någon ökad risk för att gällande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten kommer att överskridas. Området är anslutet till de kommunala ledningsnäten och dagvattnet kommer att omhändertas och renas på ett betryggande sätt innan det når recipienten. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, såsom de i dag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare. Planläggning bedöms dock under alla omständigheter inte märkbart komma att försämra bullersituationen i området. Inom ramen för det s.k. vattendirektivet behandlas alla yt- och grundvatten. Inom vattenförvaltningen har en klassning av alla vattens ekologiska, kemiska och kvantitativa status gjorts, miljökvalitetsnormer har antagits. Bottenån uppnår i dag s.k. måttlig ekologisk status. Däremot uppnås s.k. god kemisk ytvattenstatus, exklusive halten av kvicksilver som i dag överstiger gränsvärdet. Stora Lindessjön uppnår i dag s.k. måttlig ekologisk status. Däremot uppnås s.k. god kemisk ytvattenstatus, exklusive halten av kvicksilver som i dag överstiger gränsvärdet.

4 Dalkarlshytteån, mellan Stora Lindessjön och Björkasjön, uppnår i dag måttlig ekologisk status. Däremot uppnås s.k. god kemisk ytvattenstatus, exklusive halten av kvicksilver som i dag överstiger gränsvärdet. Lindesbergsåsen, Lindeområdet, uppnår i dag god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Området är anslutet till de kommunala ledningsnäten och dagvattnet kommer att omhändertas och renas på ett betryggande sätt innan det når recipienten. Ett plangenomförande bedöms därför inte påverka möjligheterna att uppnå god ekologisk och kemisk status i vattnen. PLANDATA Läge Planområdet ligger i centrala Lindesberg, i kvarteret Bulten. Området avgränsas i öster av Norra Bergsstigen, i väster av Banvägen, i söder av Skarpskyttegatan och i norr av Schröders backe. Areal Markägoförhållanden Planområdets areal är ca 1,8 hektar. Marken inom det berörda området ägs av Lindesbergs kommun, Fastigheter i Linde AB (FALAB) och Lindesbergsbostäder AB (LIBO). TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Gällande översiktsplan, Översiktsplan för Lindesbergs kommun, antogs av kommunfullmäktige den 17 april 2007. I översiktsplanen utgör planområdet en del av Lindesbergs tätort, vilken utgör planlagt område, utan närmare precisering. För Lindesbergs stad finns en fördjupning av översiktsplanen, Fördjupning av översiktsplanen för Lindesbergs stad, vilken antogs av kommunfullmäktige den 16 december 2014. Ett av inriktningsmålen i fördjupningen av översiktsplanen är att möjliggör en tätare och mer attraktiv stadskärna med fler boende och bättre service, genom att skapa fler bostäder genom förtätning.

5 I fördjupningen av översiktsplanen utgör planområdet, förutom fastigheten Kyrkberget 17:7, en del av Lindesbergs centrum, den yttre stadskärnan, och en del av ett förtätningsområde. Fastigheten Kyrkberget 17:7 utgör en del av Lindesbergs stad som inte är utpekad för exploatering eller förtätning och därmed inte är prioriterad för detta. Enligt fördjupningen av översiktsplanen utgör den yttre stadskärnan ett område med måttlig täthet vilket ger visst underlag för lokal service, handel och parker. Inom den yttre stadskärnan är det viktigt att den nya bebyggelsen får vara ett avtryck från i dag och kommunen vill uppmuntra nytänkande arkitektur som kan samspela med den historiska stadskärnan. För att uppnå en måttlig täthet i den yttre stadskärnan förordas ett tomtexploateringstal som bör var högre än 0,5. Förtätningen ska i huvudsak ske i stadskärnan genom att bebygga outnyttjad mark såsom lucktomter och markparkeringar. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv anses en förtätning som positiv, då man kan nyttja befintlig infrastruktur, har närhet till service, kan minska behovet av biltransporter samt möjliggör att man kan ta sig till olika målpunkter till fots eller på cykel. Vidare är möjligheten att skapa nya bostäder i stationsnära lägen ett mål i den regionala planeringen. Generellt bör tillkommande bebyggelse uppföras i 3-5 våningar och i vissa lägen upp till åtta våningar. Vidare ska tillkommande bebyggelse på ett tydligt sätt sluta kvarteret mot gatan och utgå ifrån den tydliga kvartersstrukturen som finns i Lindesberg. I fördjupningen av översiktsplanen omnämns att det planeras för en ny vårdcentral med eventuellt bostäder ovanpå i kv. Bulten. Platsen för den nya vårdcentralen anges som en strategiskt viktig plats och bedöms kunna bidra till en utveckling av stadskärnan. Den aktuella planeringen bedöms ha stöd i gällande översiktsplan och i fördjupningen av översiktsplanen. Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordnanden m.m. detaljplaner Det aktuella området omfattas i dag av två detaljplaner. Fastigheten Kyrkberget 17:7 och del av fastigheten Hagaberg 1:1 (Schröders backe) omfattas av detaljplanen Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för kvarteren Bulten, Björken och Björkhyttebacken m.fl., vilken fastställdes 1964-08-31. Övriga fastigheter inom planområdet omfattas av Detaljplan för kv. Bulten m.m. i Lindesberg vilken vann laga kraft 1992-02-19 och som därefter har ändrats genom Ändring av detaljplan för kv. Bulten m.m. i Lindesberg, vilken vann laga kraft 2008-06-11. Stadsplanen från 1964 anger område för bostadsändamål och gatumark för den berörda delen. Detaljplanen från 1992 anger bostäder, kontor, park och lokalgata för den berörda delen. Ändringen av detaljplanen, från 2008, anger bostäder för den mark som i tidigare plan angavs som kontor. Planernas genomförandetider är utgångna.

6 Behovsbedömning I samband med den nu aktuella planläggningen har en behovsbedömning gjorts. Detaljplanen bedöms inte kunna medföra någon sådan betydande miljöpåverkan som avses i 4 kap. 34 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/mkb. Däremot har ett antal undersökningar/utredningar tagits fram. Till planförslaget finns ett antal bilagor omfattande miljöteknisk markundersökning för del av fastigheten Kyrkberget 18:1, saneringsrapport för del av fastigheten Kyrkberget 18:1, översiktlig miljöteknisk markundersökning för fastigheterna Kyrkberget 18:1 och 18:2, markprovtagning avseende bl.a. metaller för del av fastigheten Kyrkberget 18:1, vibrationsutredning, riskutredning, trafikbullerutredning och kompletterande trafikbullerutredning. Kunskaperna från gjorda undersökningar/utredningar har inarbetats i planförslaget. FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGAR Natur topografi Planområdets marknivåer varierar mellan + 68.4 och + 79.0 meter (RH 00). De högsta nivåerna finns i anslutning till Norra Bergsstigen i öst, medan de lägsta finns i anslutning till Banvägen i väst. Inga större förändringar kommer att ske vid ett plangenomförande, bortsett från mindre justeringar av marknivåerna som kan bli aktuella i anslutning till den nya vårdcentralen med tillhörande verksamheter och bostadsbyggelsen för att bl.a. klara tillgängligheten. vegetation Vegetationen inom planområdet inskränker sig till klippta gräsytor och enstaka träd.

7 Vegetationen inom planområdet kommer vid ett plangenomförande till stor del att ersättas av den nya bebyggelsen. Möjligtvis kan något träd sparas i områdets utkanter. geotekniska förhållanden markradon Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom området av sandig morän samt postglacial och glacial silt. I samband med en Miljöteknisk markundersökning, daterad 2002-12-13, utförde SWECO VIAK en geoteknisk undersökning inom fastigheten Kyrkberget 18:1. Här konstateras att jorden utgörs av glacial lera och silt, men lokalt är den uppfylld med sand och grus. Grundvattenytan ligger ca två meter under markytan och flödesriktningen bedömdes vara i västlig riktning. I samband med en Översiktlig miljöteknisk markundersökning, daterad 2014-03-03, utförde Terracon en geoteknisk undersökning inom fastigheterna Kyrkberget 18:1 och 18:2. Här konstateras att jorden utgörs av upp till ca 1,6 meter fyllning av sandigt grus med visst inslag av tegel, mull och lera underlagrad av lera med inslag av silt. Inom delar av fastigheterna går berget ytligt, med berg i dagen i den nordvästra delen. I den nordöstra delen återfinns en naturlig sandig morän direkt vid markytan. Grundvattennivån ligger ca 1,78 meter under markytan. Grundvattnets generella strömningsriktning bedöms vara västlig. Kunskaperna från de översiktliga jordartskartorna och de miljötekniska markundersökningarna bedöms tillräckliga för planskedet. Normala grundläggningsmetoder bedöms kunna tillämpas. I samband med bygglovsansökningar när bebyggelsens exakta lägen och belastningar är kända kan krav komma att ställas på en objektsanpassad geoteknisk undersökning. Det har inte gjorts någon specifik markradonundersökning inom planområdet. Enligt kommunens översiktliga markradonutredning utgör det aktuella området ett s.k. lågriskområde för markradon. Mot bakgrund av att planområdet är ett s.k. lågriskområde för markradon kan bebyggelsen normalt uppföras utan några radonskyddande åtgärder. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken och vidta erforderliga skyddsåtgärder åligger den som ska bygga. Detta kommer att bevakas i samband med bygglovshanteringen.

8 Rekommenderat radonskydd för nybyggnad finns formulerat i Statens planverks rapport 59:1982. stabilitet förorenad mark Planområdets totalstablitet bedöms vara tillfredsställande. Inga särskilda åtgärder bedöms behöva vidtas med hänsyn till stabiliteten inom området. Inom planområdet finns, enligt EBH-stödet, ett potentiellt förorenat område. Det potentiellt förorenade området tillhör riskklass två och omfattar fastigheterna Kyrkberget 18:1, 18:2 samt 18:4. Inom fastigheten Kyrkberget 18:1 har det tidigare, troligen någon gång före 1969 till 1975, funnits en bensinstation. Med anledning härav har SWECO VIAK på uppdrag av SPI Miljösaneringsfond AB (SPIMFAB) gjort en Miljöteknisk markundersökning, daterad 2002-12-13. Syftet med den miljötekniska markundersökningen var bl.a. att redovisa föroreningssituationen i mark inom fastigheten, bedöma framtida markanvändning, göra en riskbedömning och vid behov ge förslag till efterbehandlingsåtgärder. Den miljötekniska markundersökningen omfattade inventering, program för fältundersökningen, fältarbete, laboratorieanalyser och utvärdering. Inventeringen genomfördes i form av en omfattande genomgång av information från fastighetsägare, tidigare verksamhetsutövare, kommunala myndigheter och från geologiska kartan. Programmet för fältundersökningen inkluderade framtagande av historik. Fältarbetet omfattade provtagning av jord i anslutning till tidigare installationer inom den f.d. bensinstationen. Undersökningen omfattade provtagning i tolv provpunkter inom fastigheten. I tre av dessa provpunkter installerades även observationsrör för grundvatten. Vid fältarbetet kändes oljelukt från material i provpunkt 1 samt att PID-mätaren gav utslag. Från de övriga provpunkterna noterade inga tecken på petroleumprodukter. För att detektera förekomsten av och läge på eventuella kvarvarande cisterner inom fastigheten utfördes fältmätning med metalldetektor. Tre utvalda jordprover, provpunkt 1, 4 och 11, och två grundvattenprover, provpunkt 1 och 6, analyserades i laboratorium. Urvalet av jordprover baserades bl.a. på observationer och mätningar i fält. Urvalet av grundvattenprover baserades bl.a. på observationer i fält och grundvattnets flödesriktning. Analyserna omfattade bly, alifatiska- och aromatiska kolväten, bensen, toluen, etylenbensen och xylen (TEX) samt polycykliska aromatiska kolväten (PAH). I undersökningen klassades fastigheten som känslig markanvändning (KM). Resultatet från laboratorieanalyserna av jordproverna påvisade inga ämnen överskridande Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark för KM, enligt Naturvårdsverkets och Svenska Petroleum Institutets (SPI) Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer från 1998. I grundvattenproverna överskred däremot ett ämne, opolära alifatiska kolväten, i provpunkt 6 marginellt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenat grundvatten för KM. Resultatet av mätningen med metalldetektorn påvisade att en cistern för eldningsolja, cistern 8, troligtvis ligger kvar inom fastigheten. Vidare noterades utslag i cisternlägen för cistern 3-5.

9 I den miljötekniska markundersökningen bedömdes resultatet av laboratorieanalyserna inte utgöra någon miljörisk. Däremot rekommenderades att en cisternkontroll utförs av cistern 8 samt cisternlägena 3-5. Enligt EBH-stödet är åtgärder utförda för en känslig markanvändning inom en del av planområdet, inom del av fastigheten Kyrkberget 18:1 där det tidigare funnits en bensinstation. SWECO VIAK har på uppdrag av SPIMFAB gjort en Saneringsrapport, daterad 2003-09-05. Övergripande mål med de planerade åtgärderna var att kontrollera eventuella kvarlämnade cisterner så att dessa inte kunde utgöra en källa till eventuella framtida potentiella föroreningar i mark eller grundvatten. Saneringen omfattade lokalisering av cisterner för kontroll av rengöring, upptagning av inte rengjorda cisterner, kontroll och uppgrävning av förorenad jord i anslutning till de markförförlagda cisternerna samt rening av förorenat vatten. Cistern 8 rengjordes, lyftes bort och destruerades. Cistern 3-5 var delvis fyllda med betong och inte rengjorda. Vidare var jorden under dessa cisterner förorenad, vilket medförde att cisternerna togs upp och deponerades samt att jorden sanerades genom bortgrävning. Därtill renades förorenat vatten och oljeförorenat vatten togs om hand. Förorenade massor grävdes ut och återfylldes med rena massor och grus. Överskottsmassor transporterades bort och återställning skedde av schaktområdet. Saneringen påbörjades 2003-05-19 och avslutades 2003-05-28 varefter ärendet avslutades 2003-10-22. Saneringen har, enligt rapporten, eliminerat källorna till framtida potentiella föroreningar och minskat risken för miljöpåverkan i jord och grundvatten inom den berörda delen av fastigheten Kyrkberget 18:1. I den miljötekniska markundersökningen ingick dock inte provtagning av metaller, förutom bly. Det kan därför finnas metaller kvar i marken inom den del av fastigheten Kyrkberget 18:1 där det tidigare funnits en bensinstation. Med anledning härav har Structor Miljöteknik AB gjort en Markprovtagning, daterad 2015-08-14. Syftet med markprovtagningen var att genomföra provtagningar och analyser av mark vid fyra provpunkter inom området samt att jämföra erhållna resultat med generella riktvärden för att kunna bedöma om risker för människors hälsa föreligger. Vid respektive provpunkt grävdes provgropar ner till bedömd naturlig jordart. Prover togs som samlingsprover för varje halvmete för respektive jordart. Samtliga prover fältmättes med XRF för metaller respektive PID för flyktiga kolväten. Baserat på fältintryck och fältmätningar valdes fyra prover ut och skickades till laboratorium för analys av metaller och kolväten. Analyserna omfattade arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, vanadin, zink, alifatiska- och aromatiska kolväten, bensen, toluen, etylenbensen och xylen (TEX) samt polycykliska aromatiska kolväten (PAH). I markprovtagningen klassades området som känslig markanvändning (KM). Resultatet från laboratorieanalyserna av jordproverna påvisade att alifater och aromater, alifater >C5-C8, aromater >C8-C10 och >C10- C16, överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark för KM. Samtliga av dessa i en och samma provpunkt, provpunkt 3.

10 Förekomsten av dessa ämnen påvisades på ett relativt stort djup, ca 2,0-2,5 meters djup, varför någon risk för direktkontakt inte bedöms som sannolik annat än vid schaktarbeten enligt markprovtagningen. Slutsatsen i markprovtagningen är att påverkan på människors hälsa även kan ske via förångning och inträngning i de byggnader som planeras uppföras inom området. Detta styrs av flera faktorer såsom markens genomsläpplighet, byggnadernas täthet och ventilation samt utifrån vilken typ av verksamhet som kommer att bedrivas i de utrymmen som kan påverkas. Då föroreningarna inte är avgränsade kan de förekomma i eller i anslutning till ledningar/ledningsstråk och därigenom kan de ha spridits vidare utanför det område där undersökningen har genomförts. Någon bedömning av känslighet och skyddsvärde för omgivande mark har inte gjorts i undersökningen. Vidare innehåller fyllnadsmassorna inom området generellt olika typer av avfall i form av järnskrot, kablar, trä m.m. vilket minskar möjligheterna till att återanvända massor inom fastigheten om inte sådant material sorteras bort. Sammanfattningsvis rekommenderas i markprovtagningen att miljökontroll av fyllnadsmassor genomförs kontinuerligt under kommande schaktarbeten och att beredskap finns för att kontrollera och vid behov avgränsa eventuellt förekommande föroreningar. Inom fastigheterna Kyrkberget 18:1 och 18:2 var tidigare, troligen mellan 1902 och 1980-talet, olika företag inom bl.a. branschen verkstadsindustri verksamma. Med anledning härav har Terracon gjort en Översiktlig miljöteknisk markundersökning, daterad 2014-03-03. Syftet med den översiktliga miljötekniska markundersökningen var att genom provtagningar av jord, porluft och grundvatten kontrollera om tidigare verksamheter inom fastigheterna givit upphov till föroreningar. Vidare innehåller undersökningen en förenklad riskbedömning. På fastigheterna var tidigare, mellan 1902-1932, företaget AB Lindesbergs Manufakturverk verksam. Företaget tillverkade inledningsvis gruv-, sten- och jordredskap men övergick snart till att bl.a. tillverka bultar. Före första världskriget sysselsatte företaget över 50 personer. Mellan 1930-1959 var Berg & Co Mekanisk Verkstad AB verksam inom fastigheterna. Företaget ändrade 1946 namn till Bergbolagen AB. Företaget tillverkade bl.a. bensindrivna motorer, kemiska eldsläckare, tvättmaskiner, truckar och byggnadsmaskiner. Under krigstiden tillverkade man även materiel till försvarsmakten. Under 1940-talet hade företaget ca 340 anställda. Mellan 1958-1967 var Carman AB verksam inom fastigheterna. Företaget bedrev bil- och bensinförsäljning samt hyrde ut lokaler till andra företag. Företaget tillverkade bl.a. baklastare och husvagnar. Som mest hade företaget ca 170 anställda. Svenska BP tog någon gång före 1969 över bensinförsäljningen och bedrev den troligen fram till 1975, medan fabrikslokalerna efter 1967 inhyste diverse mindre företag såsom Henrikssons Mekaniska Verkstad, E.J. Mekaniska Verkstad och Wolraths Bilförsäljning. Samtliga fabriksbyggnader revs år 1989. Under de allra sista åren användes det då förfallna fabriksområdet av försvaret för övning av strid i

11 bebyggd ort. Undersökningen gjordes i form av en riktad/slumpmässig provtagning av jord och grundvatten i 17 provpunkter. Sammanlagt togs 68 prover, vilka samtliga analyserades i fält. Proverna analyserades bl.a. med avseende på alifatiska- och aromatiska kolväten, bensen, toluen, etylenbensen och ett flertal metaller samt polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Vidare gjordes två verifierande laboratorieanalyser av metaller, provpunkt 4 och 11, som kontroll till analyserna i fält. I 14 provpunkter analyserades även PAH-16 och i fyra av punkterna analyserades även BTEX, aromater och alifater. Vidare utfördes porluftsmätning i två provpunkter, provpunkt 7 och 13, samt grundvattenprov i en provpunkt, provpunkt 6. I undersökningen klassades den pågående markanvändningen, återvinningsstationen, grusade ytor och grönytor, som MKM. Resultatet från fältanalyserna, fältobservationerna och laboratorieanalyserna visar att fem ämnen, arsenik, koppar, krom, nickel och PAH-M, överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark för KM. Vidare överskrider sex ämnen, bly, kadmium, kvicksilver, zink, barium och PAH- H, Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark för MKM. Resultatet från laboratorieanalyserna visade däremot att samtliga uppmätta halter i grundvattenprovet var lägre än gränsvärdet för dricksvatten. Vidare var samtliga halter av organiska ämnen, inklusive klorerade lösningsmedel, i grundvattnet under rapporteringsgränsen och även under samtliga motsvarande riktvärden. De exponeringsvägar för människor som bedöms aktuella utifrån den pågående markanvändningen, MKM, och förekommande ämnens egenskaper är intag av jord, hudkontakt, inandning av damm och inandning av ånga. Alla dessa exponeringsvägar ingår både i MKM och KM. De exponeringsvägar för hälsa som skiljer riktvärdena för KM och MKM åt är intag av växter samt intag av grundvatten. I en sammanställning med halter av metaller och organiska ämnen har, i den översiktliga miljötekniska markundersökningen, en representativ halt beräknats. Halten bedöms representera hela områdets föroreningssituation. I området bedöms det aritmetiska medelvärdet vara representativt. Då förhöjda halter främst varit belägna i fyllningen har den representativa halten beräknats utifrån halterna i fyllningen. Den representativa halten för barium, bly, kadmium, zink och PAH-H överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark för KM. Enligt den förenklade riskbedömningen bedöms Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark vara tillämpbara inom fastigheterna. För att inte begränsa framtida markanvändning jämförs området med KM. De generella riktvärdena för respektive ämne är framtagna med flera delriktvärden för hälsa och miljö. För KM är den styrande faktorn framförallt hälsa. Riktvärdena för bly, kadmium och PAH-H styrs av delriktvärden för hälsa vilket innebär att det inte går att utesluta en långsiktig hälsorisk för barn och vuxna som kommer att vistas inom området. De representativa halterna för barium och zink är högre än delriktvärdena för markmiljö. Markmiljön bedöms dock i det aktuella området som måttligt skyddsvärd, då den utgörs av fyllningsmassor. Det kan dock antas att fyllningen i sig har sämre förutsättningar för marklevande organismer än en normal jord. Markmiljöns skyddsvärde inom området anses därför

12 vara lågt. Vidare bedöms spridning från föroreningar i jord till grundvatten inte förekomma. En platsspecifik beräkning av det hälsobaserade riktvärdet har gjorts, med den förändringen att intag av dricksvatten har tagits bort. Denna förändring ändrar endast marginellt riktvärdet för KM och förändrar därför inte de generella bedömningarna. Slutsatsen i den översiktliga miljötekniska markundersökningen är att de representativa halterna för bly, kadmium och PAH-H bedöms utgör en risk för människors hälsa vid KM. Detta medför att en riskreduktion av bly, kadmium och PAH-H bör göras om markanvändningen ska ändras till KM. Däremot bedöms det inte finnas något behov av riskreduktion för skydd av varken markmiljön eller grund- och ytvatten, vare sig markanvändningen är KM eller MKM. Detta då fyllningen i sig begränsar möjligheterna för en rik markflora och fauna. De representativa halterna understiger riktvärdet för skydd av grund- och ytvatten. Vidare finns även ett tätskikt av silt och lera mellan fyllningen och vattenförande lager som förhindrar att eventuellt förhöjda föroreningshalter i fyllningen kan spridas till grundvattnet. Då delar av planområdet är avsett för bl.a. bostads- och vårdändamål klassas den planerade markanvändningen inom fastigheten Kyrkberget 18:2 och del av fastigheten Kyrkberget 18:1 som känslig markanvändning (KM). För den del av fastigheten Kyrkberget 18:1 som är avsedd för pendlarparkering klassas däremot den planerade markanvändningen som mindre känslig markanvändning (MKM). De översiktliga miljötekniska markundersökningarna, saneringsrapporten och markprovtagningen bedöms som tillräckliga för att kunna bedöma markföroreningarnas omfattning och innehåll inom planområdet. För att säkerställa markens lämplighet för den planerade markanvändningen måste markföroreningarna inom planområdet (inom fastigheten Kyrkberget 18:2 och del av fastigheten Kyrkberget 18:1) avhjälpas, saneras, innan bygglov kan medges och marken kan bebyggas. Åtgärderna bedöms komma att leda till avsett resultat, dvs. att marken efter ett avhjälpande kommer att bli lämplig att bebygga med bl.a. vårdcentral och bostäder. Åtgärderna bedöms vara genomförbara, både tekniskt och ekonomiskt. En bestämmelse om att bygglov inte får ges för ändrad markanvändning förrän markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts har införts på plankartan. Anmälan om efterbehandlingsåtgärder ska lämnas in till tillsynsmyndigheten, dvs. BMB, minst sex veckor innan efterbehandling påbörjas. I en sådan anmälan ska bl.a. utförandebeskrivning, genomförandetid och saneringsmål anges. Vidare finns, enligt EBH-stödet, flera potentiellt förorenade områden i närheten av planområdet. De flesta av dessa är inte riskklassade. Enligt Naturvårdsverket är det långt ifrån alltid som en identifierad fastighet är förorenad i någon större omfattning. Att en fastighet är identifierad medför, enligt Naturvårdsverket, inte att man vet att fastigheten är förorenad. De potentiellt förorenade områdena väster om Bergslagsbanan sluttar bort från det nu aktuella planområdet, ner mot Stora Lindessjön. Eventuella spridningar från de potentiellt förorenade områdena bedöms därför

13 inte kunna påverka planområdet. Vidare är avståndet mellan de potentiellt förorenade områdena och planområdet så pass stort att de inte bedöms kunna påverka planområdet. Utifrån ovanstående bedöms de potentiellt förorenade områdena, utanför planområdet, inte utgöra någon risk för människors hälsa inom det aktuella planområdet. Mot bakgrund av detta och omständigheterna i övrigt görs därför bedömningen att någon särskild hänsyn inte behöver tas till riskerna kring potentiellt förorenade områden utanför planområdet. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas en förorening och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. BMB. höga vattenstånd fornlämningar Verksamheter inom planområdet Planområdet ligger utanför riskområde för höga vattenstånd enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) nya översvämningskartering från 2013. Mot bakgrund av detta och omständigheterna i övrigt görs bedömningen att någon särskild hänsyn inte behöver tas till riskerna kring höga vattenstånd. Det finns, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inga kända fornlämningar inom planområdet. Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kulturmiljölagen. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas fornlämningar eller misstänkta fornlämningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen. Inom planområdet finns ett garage och en återvinningsstation. Planområdet utgörs i övrigt av naturmark samt en del av Norra Bergsstigen och en del av Schröders backe. Planområdet är avsett för bostads-, centrum- och vårdändamål. Med bostadsändamål menas att boendet ska vara verksamhetens huvudsyfte och dessutom ha varaktig karaktär. Dit hör även bostadskomplement av olika slag såsom tvättstugor, garage/parkering, förråd och liknande. I begreppet ingår även kategoribostäder av olika slag så-

14 som gruppbostäder, träningsbostäder och liknande, även om boendet kräver ständig tillsyn av personal. Upplåtelseform och boendeform har ingen betydelse i sammanhanget. Vid annan verksamhet i en bostadslägenhet gäller att huvudsyftet alltid ska vara boendet. Enstaka arbetsrum i en stor bostad ska kunna accepteras. Med centrumändamål avses all sådan verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt vara lätt att nå för många människor. I ändamålet centrum ingår handel, service, kontor, bio, bibliotek, teatrar, kyrka, föreningslokaler, restauranger, hotell osv. Med vårdändamål menas områden för vårdverksamhet som avser människor och som bedrivs i särskilda lokaler. I planen preciseras vårdändamål som öppenvård, dvs. vård där patienten får åka hem efter genomförd bedömning och behandling. Detta utesluter slutenvård, dvs. vård där patienten blir inlagd och där vårdinrättningen bl.a. omfattar rum för sömn. Verksamheterna ska så lång möjligt anpassas till ett uthålligt system som ger så liten påverkan på människor och miljö som möjligt. utom planområdet Bebyggelse inom planområdet Väster om planområdet ligger Banvägen, Bergslagsbanan och Lindesbergs centrum. I övrigt omges planområdet ett äldreboende och i huvudsak av bostadsbebyggelse i form av friliggande villor och flerbostadshus. Inom planområdet finns i dag en byggnad, ett garage. Garaget är uppfört i en våning med gröna träfasader och svart plåttak. Planen har getts en enkel struktur. För bostadsbebyggelsen på fastigheten Kyrkberget 17:7 gäller en högsta totalhöjd på 9,0 meter. För bostads-, centrum- och vårdbebyggelsen gäller en högsta totalhöjd på 18,0 meter. Vidare gäller en högsta totalhöjd på 7,0 meter för pendlarparkeringen. För komplementbyggnader inom planområdet gäller en högsta tillåten totalhöjd på 5,0 meter. Totalhöjden mäts till byggnadens högsta punkt från den blivande markens medelnivå vid byggnaden. Skorsten eller liknande som upptar en mycket begränsad yta räknas dock inte in. Utnyttjandegraden anges som en största tillåten byggnadsarea i procent av fastighetsarean. Med byggnadsarea menas den area byggnaderna upptar på marken och avser all bebyggelse, dvs. även olika komplementbyggnader såsom förråd, garage och liknande. I planen anges att för bostads-, centrum- och vårdbebyggelsen gäller att 50 procent av fastighetsarean får bebyggas. Ut mot omkringliggande vägar finns en zon om sex meter där marken inte får förses med byggnader. Det ger möjlighet att parkera bilen framför garaget på egen fastighet och säkrar siktförhållandena vid in- och utfart. Ut mot järnvägen finns en zon om ca 7-13 meter där marken inte får förses med byggnader. Zonen säkerställer att minsta avstånd mellan bostads-, centrum- och vårdbebyggelse samt närmaste järnvägsräls är 40 meter. Det ger möjlighet att åstadkomma ett skyddsavstånd till Bergslagsbanan avseende transporter av farligt gods, se vidare under rubriken Störningar.

15 Generellt finns också en bestämmelse om att nya byggnader ska placeras minst 4,5 meter från tomtgräns. utom planområdet Bostadsbebyggelsen kring planområdet är uppförd i två till fyra våningar med främst putsade gula fasader och tegeltak respektive vita, röda eller gula träfasader med betongpannor eller tegeltak. Äldreboendet söder om planområdet är uppfört i tre våningar med putsade gulröda fasader och röda betongpannor. tillgänglighet Service samhällelig kommersiell Bostäder och tillhörande tomter ska i princip utformas så att de medger tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Om det är befogat med hänsyn till terrängen behöver inte kravet på tillgänglighet till byggnaden uppfyllas när det gäller en- och tvåbostadshus. Arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten har tillträde samt tillhörande tomter ska vara utformade på sådant sätt att de kan användas av personer med funktionsnedsättning. Bestämmelserna gäller inte de arbetslokaler där det är obefogat med hänsyn till arten av den verksamhet för vilken lokalerna är avsedda. I Lindesbergs tätort finns ett flertal förskolor. Närmaste förskola är förskolan Björken, ca 200 meter öster om planområdet. Närmaste grundskola är Björkhagaskolan, ca 900 meter nordost om planområdet, med verksamhet för år F-6. År 7-9 finns på Stadsskogsskolan, ca två kilometer nordväst om planområdet. Gymnasieutbildningar finns på Lindeskolan, ca en kilometer sydväst om planområdet. Vårdcentral finns i Lindesbergs centrum och Lindesbergs lasarett ligger ca en kilometer nordväst om planområdet. Ett plangenomförande bedöms inte ställa krav på ytterligare samhällelig service. Närmaste livsmedelsbutik och annan kommersiell service finns i Lindesbergs centrum.

16 Ett plangenomförande bedöms inte i nämnvärd grad påverka förutsättningarna för den kommersiella servicen. Ett ökat antal bostäder kan dock innebära att underlaget för redan befintliga verksamheter förbättras något. Friytor rekreation Planområdet är i dag delvis redan exploaterat och ianspråktaget. Den sydöstra delen av planområdet är ianspråktaget av det befintliga garaget, medan den nordvästra delen av planområdet är ianspråktaget av återvinningsstationen. Inom den resterande delen av planområdet finns mindre gräsytor med inslag av enstaka träd. Dessa ytor utnyttjas i dag inte som rekreationsområden och bedöms heller inte ha något värde som rekreationsytor. Sydost om planområdet ligger grönområdet Kyrkberget. I Lindesbergs tätort finns även bl.a. Rådhusparken, idrottsplaner, sporthallar och badhus. I närheten av tätorten finns dessutom motions- och elljusspår. Detaljplanen möjliggör byggnation av en ny vårdcentral med plats för bl.a. folktandvården, restaurang och handel samt ca ett 40-tal nya lägenheter, i form av trygghetsboende, i anslutning till vårdcentralen. Vidare möjliggör planen anläggandet av en pendlarparkering och att fastigheten

17 Kyrkberget 17:7 kan få en mer ändamålsenlig användning. Ett plangenomförande innebär att tillgången till friytor kommer att minska något och ersättas av kvartersmark. Den friyta som tas i anspråk bedöms dock ha ringa värde ur rekreationssynpunkt. De strategiska ställningstagandena vad det gäller markanvändningen och områdets utveckling i stort togs i samband med fördjupningen av översiktsplanen för Lindesbergs stad. Vidare är tillgången till rekreationsområden mycket god inom närområdet. lek Trafik biltrafik parkering kollektivtrafik tåg buss Det finns ingen lekplats inom planområdet. Däremot finns bl.a. en anlagd lekplats i anslutning till förskolan Björken, ca 200 meter öster om planområdet. Ett plangenomförande kommer inte att innebära några förändringar. Planen möjliggör dock att det går att anlägga en lekplats i anslutning till vårdcentralen. Planområdet nås bl.a. via Norra Bergsstigen som ansluter till Skarpskyttegatan, Banvägen, Kristinavägen (länsväg 860), Köpingsvägen (länsväg 859) och Örebrovägen (länsväg 860). Skyltad hastighet på Norra Bergsstigen, Skarpskyttegatan, Banvägen, Köpingsvägen och Örebrovägen är 50 km/tim medan den är 30 km/tim på Kristinavägen. Kommunen är väghållare för samtliga vägar i närheten av planområdet. Vid ett plangenomförande kommer inga större förändringar att ske. Detaljplanen bekräftar den befintliga situationen, en del av Norra Bergsstigen. Denna del är avsedd för gata. Med gata menas område för trafik inom en tätort eller för trafik som har sitt mål vid gatan. Vidare är ett fem meter brett område närmast Schröders backe avsett för en ny gång- och cykelväg. Parkeringsbehovet löses i dag inom de enskilda fastigheterna. Parkeringsbehovet kommer vid ett plangenomförande även fortsättningsvis att lösas inom de enskilda fastigheterna. Den sydvästra delen av planområdet är avsedd för pendlarparkering, för ett drygt 100-tal parkeringsplatser, för parkering av fordon i närheten av Lindesbergs resecentrum. Genom Lindesberg sträcker sig Bergslagsbanan. Från Lindesbergs järnvägsstation går, vardagar, bl.a. närmare ett tjugotal turer i vardera riktningen mellan Lindesberg och Örebro, restiden är ca 30 minuter. Avståndet från planområdet till järnvägsstationen är ca 400 meter. Tågkompaniet svarar för järnvägstrafiken. Inga förändringar kommer att ske vid ett plangenomförande. Busslinjen Kopparberg-Lindesberg-Örebro trafikerar tätorten med ett drygt tjugotal turer vardagar respektive ca åtta turer under helgen i var-

18 dera riktningen. Närmaste hållplats är Lindesbergs busstation, ca 400 meter sydväst om planområdet. Restiden med buss till Örebro är ca 40 minuter. Länstrafik Örebro svarar för busstrafiken. Ett plangenomförande bedöms inte komma att medföra några förändringar för busstrafiken. gång- och cykeltrafik Störningar buller Det finns i dagsläget inget separat gång- och cykelvägnät inom eller till området. Separata gång- och cykelvägar finns däremot i centrala Lindesberg, bl.a. längs Kristinavägen. I anslutning till planområdet sker dock gång- och cykeltrafiken i form av s.k. blandtrafik, dvs. ute i gatumiljön. I planen är ett tre meter brett område närmast Banvägen och ett fem meter brett område närmast Schröders backe avsett för nya gång- och cykelvägar. I övrigt kommer inga förändringar att ske vid ett plangenomförande. Riksdagen godkände 2010 en ny målstruktur för det nationella miljöarbetet med ett generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Regeringen beslutade 2012 om preciseringar av miljökvalitetsmålen och etappmål i miljömålssystemet, bl.a. för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. En del av miljökvalitetsmålet precisering handlar om att människor inte ska utsättas för skadliga ljudnivåer såsom trafikbuller. Vidare är besvär av trafikbuller en av flera indikatorer som används för uppföljning av miljökvalitetsmålet. I Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus från spår- och vägtrafik vid bostadsbyggnader. Enligt 3 förordningen bör buller från spår- och vägtrafik inte överskrida: 1. 55 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 60 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Om den ljudnivå som anges i 3 första stycket 1 ändå överskrids bör: 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden. Om den ljudnivå om 70 dba maximal ljudnivå som anges i 3 första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dba maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00. Med bostadsrum avses i förordningen rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn. Inomhusvärdena för bostäder regleras i Boverkets byggregler (BBR). Riktvärden för andra lokaler än bostäder finns i Trafikverkets riktlinje Buller och vibrationer vid planering av bebyggelse. Här anges följande

19 riktvärden vid nybyggnad av bostadsbebyggelse: 30 dba ekvivalent ljudnivå inomhus, 45 dba maximal ljudnivå inomhus nattetid, 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus (vid fasad), och 70 dba maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad. I Trafikverkets riktlinje anges att riktvärdena för bostäder, både inomhus och utomhus, även ska gälla för vårdlokaler. Vidare anges att riktvärdena för bostäder inomhus, dvs. 30 dba ekvivalent ljudnivå och 45 dba maximal ljudnivå, även ska gälla för arbetslokaler såsom kontor. väg- och järnvägstrafik Planområdet är beläget i centrala Lindesberg och omges av flera vägar. Vidare ligger planområdet ca 30 meter öster om Bergslagsbanan. Bullret från väg- och järnvägstrafiken bedöms kunna påverka planområdet i någon omfattning. Direkt öster respektive väster om planområdet sträcker sig Norra Bergsstigen respektive Banvägen. Granvägen sträcker sig längre öster om planområdet. Vidare sträcker sig Skarpskyttegatan respektive Schröders backe söder respektive norr om planområdet. Det har gjorts en Trafikbullerutredning i samband med den nu aktuella detaljplanen av ÅF, daterad 2015-12-11. Enligt trafikbullerutredningen kommer Banvägen respektive Schröders backe att trafikeras av 1300 respektive 900 fordon per årsmedeldygn år 2030, varav tre respektive två procent kommer att vara tung trafik. Vidare kommer Granvägen respektive Skarpskyttegatan att trafikeras av 900 respektive 250 fordon per årsmedeldygn år 2030, varav två respektive en procent kommer att vara tung trafik. Nattetid (mellan kl. 22-06) bedöms vägarna komma att trafikeras med 15 procent av all tung trafik på respektive väg år 2030. Skyltad hastighet är 50 km/tim på samtliga berörda vägar. I trafikbullerutredningen har hänsyn endast tagits till större trafikerade vägar. Norra Bergsstigen bedöms utgöra en mindre väg då den i dag trafikeras av få fordon och kommer även år 2030 att ha en låg trafikmängd. Mot bakgrund av detta bedöms trafikmängden på denna väg inte påverka den totala bullersituationen inom planområdet, varför den inte ingår i trafikbullerutredningen. Enligt trafikbullerutredningen kommer den berörda sträckan av Bergs-

20 lagsbanan år 2030, enligt Trafikverkets prognos, att trafikeras av 34 persontåg och 9 godståg dagtid (mellan kl. 06-22) samt 4 persontåg och 4 godståg nattetid (mellan kl. 22-06) per årsmedeldygn. Prognosen omfattar inte hur många arbetsfordon den berörda sträckan kommer att trafikeras av. Trafikbullerutredningen utgår från en illustration, ett exempel på hur kvartersmarken kan bebyggas, som har tagit fram för den nu aktuella detaljplanen. Enligt illustrationen är avståndet mellan närmaste fasad, där det planeras bostads-, centrum- och vårdbebyggelse, och Bergslagsbanan ca 40 meter. Avståndet mellan den planerade pendlarparkeringen och järnvägen är ca 25 meter. Enligt illustrationen är minsta avståndet mellan närmaste fasad där det planeras bostads-, centrum- och vårdbebyggelse och Banvägen respektive Schröders backe ca 7 respektive ca 11 meter. Vidare är avståndet mellan närmaste fasad där det planeras bostads-, centrum- och vårdbebyggelse och Granvägen ca 65 meter. Fastigheten Kyrkberget 17:7 är belägen ca 150 meter från Bergslagsbanan. Vidare är den belägen ca 25 respektive ca 30 meter från Skarpskyttegatan respektive Granvägen. Trafikbullerutredningen visar att bullret från järnvägstrafiken är dimensionerande för den maximala ljudnivån inom planområdet. Vidare visar trafikbullerutredningen att den maximala ljudnivån från persontågen är dimensionerande nattetid (mellan kl. 22-06). Detta eftersom man för beräkning av den maximala ljudnivån utgår från den femte högsta fordonspassagen och den berörda sträckan av Bergslagsbanan år 2030, enligt Trafikverkets prognos, endast kommer att trafikeras av 4 godståg nattetid. Enligt trafikbullerutredningen uppgår den ekvivalenta ljudnivån som högst till 65 dba från väg- och järnvägstrafiken och den maximala ljudnivån som högst till 90 dba från järnvägstrafiken inom kvartersmarken som är avsedd för bostads-, centrum- och vårdändamål. Inom den del av kvartersmarken som får förses med byggnader uppgår dock den ekvivalenta ljudnivån som högst till 62 dba mot Banvägen och 59 dba mot Schröders backe från väg- och järnvägstrafiken. Mot den illustrerade innergården och inom den östra delen av kvartersmarken underskrids däremot riktvärdet 55 dba för ekvivalent ljudnivå vid en bo-