Rapport nr 2 2007 Jobbsveket En genomgång av moderaternas vallöften om nya jobb i Stockholm 1
Innehållsförteckning sidan Förord. 3 1. Ingen seriös jobbpolitik. 4 2. Det går bra för Stockholm 6 3. 10 moderata vallöften... 8 1. Jobbgarantin. 8 2. Fler erfarna behövs på arbetsmarknaden. 10 3. Halvering av socialbidragstagare på grund av arbetslöshet. 11 4. Cirka 10 000 nya jobb i offentlig sektor.. 11 5. Cirka 7 500 nya jobb genom ökad konkurrens.... 11 6. Cirka 17 500 nya jobb genom sänkta arbetsgivaravgifter. 12 7. Cirka 5 000 nya jobb med hushållsnära tjänster.. 12 8. Cirka 25 000 nya jobb genom nystartsjobben.. 13 9. Cirka 10 000 nya jobb genom sänkt internationellt bistånd.. 14 10. Cirka 15 000 nya jobb genom jobbtorg, jobbgaranti och kommunalt beslutad socialbidragsnivå... 14 11. Sammanfattning.. 15 4. 4 beslutade nedskärningar... 17 1. Navigatorcenter läggs ned 17 2. Lunda Nova skärs ned... 17 3. Vuxenutbildningen skärs ned 18 4. Halvering av sommarjobben...... 18 5. Sammanfattning... 19 5. Slutsatser... 20 Bilageförteckning 21 2
Förord Jobben är socialdemokratins viktigaste fråga. Därför har vi valt att ett halvår efter maktskiftet i Stockholm granska moderaternas jobbpolitik. Vi har gjort det utifrån två perspektiv. Dels har vi studerat hur seriösa alla de vallöften moderaterna gav på jobbområdet var, dels har vi studerat vilka neddragningar på arbetsmarknadsområdet moderaterna redan genomdrivit eller är på väg att genomdriva i staden. Detta i en tid när ekonomin i Stockholm går bra och alla möjligheter finns för majoriteten att skapa jobb för dem som länge stått längst från arbetsmarknaden. Ur båda perspektiven är resultaten oroväckande. Man har ställt ur jobblöften som omöjligen kan infrias. De moderata verklighetsbeskrivningarna, deras metoder för att skapa fler jobb och deras uppskattningar över hur många jobb som kan skapas är oseriösa. Inte minst gäller detta deras stora vallöfte: jobbgarantin. Det är också tydligt att man redan gjort neddragningar på arbetsmarknadsområdet som försämrar chanserna för dem som behöver jobben mest att också få dem. Vi ställer oss frågan om moderaterna gått till val på en bluff. Gick de till val på att skapa tiotusentals nya jobb i Stockholm väl medvetna om att de presenterade metoder för detta som knappt kan kallas seriösa? Gick de till val på att skapa tiotusentals nya jobb väl medvetna om att de nya jobb som skapas inte i första hand skulle erbjudas dem som är arbetslösa? Gick de till val på att skapa jobb för de visste att jobben faktiskt skulle komma oavsett om de infriade sina löften eller inte?.. Carin Jämtin (s) Oppositionsborgarråd 3
1. Ingen seriös jobbpolitik I höstens valrörelse ställde moderaterna ut många vallöften på jobbområdet. För att dessa vallöften inte ska vara att betrakta som enbart ett sätt att vinna väljare, utan också som innehållande en verklig politisk ambition, så borde man nu ett halvår efter valet ha tagit de första stegen mot att infria vallöftena. Och den politik man hittills hunnit genomföra borde gå i riktning mot fler i jobb. Om så inte är fallet, om vallöftena inte är på väg att infrias och om politiken inte driver utvecklingen mot fler i jobb, är det rimligt att misstänka att jobblöftena inte var mycket annat än välkalkylerat snack för att vinna väljare och ta makten. Det är naturligtvis ännu för tidigt att utvärdera hur väl moderaterna lyckats med att förstärka ekonomin ytterligare och skapa fler jobb. På ett halvår hinner inte mycket ske, oavsett ambitionsnivå. Vad man dock kan göra efter ett halvår är att studera moderaternas konkreta vallöften om fler jobb i Stockholm, och analysera de reella möjligheterna för att skapa dessa jobb med de metoder och på de villkor som moderaterna anger i sina löften. Vi har därför gått igenom tio löften om fler jobb i Stockholm ur olika moderata program, andra moderata texter och utsagor i valrörelsen och gått igenom verklighetsbeskrivning, metoder och antal jobb de uppskattar sig kunna skapa utifrån varje enskilt löfte. Det största moderata vallöftet inom jobbpolitiken var jobbgarantin som gick ut på att den som ansöker om socialbidrag på grund av arbetslöshet ska beredas arbete inom fem dagar. Förutom att granska vad moderaterna själva sagt och skrivit om detta löfte, har vi talat med arbetsmarknadsansvariga i stadsdelarna som har gett sina bilder av löftets innehåll och eventuella genomförande. Vi har även studerat vilka förändringar moderaterna hittills under sitt första halvår valt att genomdriva vad det gäller jobb och arbetsmarknad i staden. Det är viktigt, när ekonomin nu går bra och fler kan sättas i arbete, att de som står långt från arbetsmarknaden får tillgång till de jobb som kan skapas. Detta underlättas exempelvis av goda möjligheter till olika former av vuxenutbildning, samordning mellan olika verksamheter inom kommunen samt av träffsäkra arbetsmarknadspolitiska program. Vi har sedan valdagen följt vilka förändringar som den nya majoriteten gjort på arbetsmarknadsområdet. När vi går igenom våra resultat ser vi en bluff gentemot väljarna i höstens val. Det skapas och kommer att skapas fler jobb i Stockholm. Men vidlyftiga vallöften om tusentals jobb på grund av sänkt internationellt bistånd, om 4
cirka tiotusen jobb i offentlig sektor och om tiotusentals nystartsjobb kommer med all sannolikhet inte att infrias. Jobbgarantin existerar inte. Av löften om en stor satsning blev inget nytt. Folk kommer få arbete. Men det är inte de som står långt ifrån arbetsmarknaden som kommer få jobben. Neddragningar har redan införts på område efter område som skulle kunna ha stärkt dessa grupper: vuxenutbildning, sommarjobb och verksamheter som Lunda Nova. Dessutom läggs Navigatorcenter ned. 5
2. Det går bra för Stockholm Det går ekonomiskt mycket bra för Sverige och för Stockholm 1. Enligt Stockholm Business Region är tillväxten i Stockholm på nya toppnivåer. Fler företag startas och färre går i konkurs. Sysselsättningen ökar och antalet lediga jobb har fördubblats. Befolkningstillväxten är stark och det sker en kraftig ökning av bostadsbyggandet (bilaga 2). Öppen arbetslöshet 4,50% 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2004 2005 2006 2007 Mätningarna är gjorda i februari månad respektive år och avser öppet arbetslösa i Stockholm stad som andel av befolkningen. Källa: AMS. Konjunkturen gör att arbetslösheten minskar. Samtidigt ökar antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen kraftigt (en fördubbling jämfört med motsvarande period 2006). Det går alltså bra, men det går olika bra för olika grupper i samhället. För en del går det till och med allt sämre. Antalet långtidsarbetslösa generellt, långtidsarbetslösa ungdomar specifikt och funktionshindrade utan arbete blir allt fler. AMS menar att detta är ett av två huvudproblem på arbetsmarknaden i dag. Det andra är bristen på arbetskraft inom vissa yrken i och med de fortsatt ökade rekryteringsbehoven. Arbetslösheten i Stockholm har sjunkit med 11,9 procent det senaste året 2. Det kommer av allt att döma att skapas ännu fler jobb i Stockholm den närmsta tiden. På en övergripande nivå kommer moderaternas löfte om fler jobb med all sannolikhet att infrias enbart som ett resultat av den goda ekonomiska utvecklingen. Det finns många förklaringar till att det går bra just nu. Allt från den internationella konjunkturen till den tidigare röd-gröna majoritetens 1 Finansborgarrådet Kristina Axén Olin (m) gör själv denna analys i City 5/3 (bilaga 1) 2 Källa Utrednings- och statistikkontoret (USK) 6
agerande spelar in. Men att hjulen snurrar som de ska kan redan efter ett halvår inte ses som ett resultat av den nya majoritetens förda politik. Majoriteten satte sig för ett halvår sedan vid ett i allt väsentligt fullt och snyggt uppdukat bord. Det finns därför goda möjligheter för dem att genomföra den politik de gått till val på. De behöver inte dra åt svångremmen för att få kalaset att gå ihop. Det är goda tider. Detta utgångsläge ger alla möjligheter för kommunen med moderaterna i spetsen att skapa jobb till dem som länge stått utanför arbetsmarknaden. Lyckas man inte med det nu hur ska man då lyckas i sämre tider? 7
3. 10 moderata vallöften Ur moderata program, och ur andra texter och uttalanden av moderater har vi plockat fram tio vallöften på området jobb och arbetsmarknad som moderaterna gav i valrörelsen 2006. Nedan följer en analys av vad dessa löften bygger på, vad löftena innebär och vilken effekt de har fått hittills eller kan tänkas få. 1. Jobbgarantin Jobbgaranti var moderaternas främsta vallöfte på arbetsmarknadsområdet. De sa att garantin skulle innebära att alla som sökte socialbidrag på grund av arbetslöshet skulle beredas jobb eller utbildning inom fem dagar. De som inte kunde få jobb någon annanstans skulle beredas arbete inom kommunen. Oppositionsborgarrådet i Stockholm Kristina Axén Olin (m) lovade att dessa jobb skulle vara till avtalsenlig lön 3. I en radiodebatt mellan dåvarande arbetsmarknadsborgarrådet Roger Mogert (s) och Kristina Axén Olin pressades hon på när jobbgarantin skulle införas 4. Då lovade hon att socialborgarrådet Ulf Kristersson (m) skulle presentera den färdiga modellen under januari 2007. Ännu har ingen modell presenteras, trots att vi socialdemokrater har efterfrågat den i skrivelser, enkla frågor och interpellationer. I debatter i kommunfullmäktige och i stadens budget för 2007 börjar nu moderaterna sväva på målet vad det gäller utformningen av jobbgarantin. De menar till exempel att det handlar om en garanti för en insats inte nödvändigtvis ett jobb. I budgeten skriver de: Alla som idag är socialbidragsberoende på grund av arbetsbrist ska garanteras insats inom fem dagar (s. 96) Enligt den presentation socialborgarrådet Ulf Kristersson (m) gjorde i veckan vill man med nya socialbidragsriktlinjer ta steg mot principen att alla som söker socialbidrag inom fem dagar ska få en personlig plan för att åter bli självförsörjande. En rundringning till samtliga arbetsmarknadsansvariga eller motsvarande i stadsdelsförvaltningarna visar att flertalet tycker att de arbetar enligt samma metod som de har gjort i flera år. Det vill säga de arbetar redan sedan länge med aktivt med coachning och med insatser som jobbsökarverksamhet, praktik, utbildning och matchning. Jobbgarantin har inte inneburit något förändrat arbetssätt från hur man arbetade under den röd-gröna majoriteten. Den enda förändring vi kunnat se är att några 3 Radiodebatt i P5 Radio Stockholm den 13 september 2006. 4 Radiodebatt i P4 den 21 december 2006. 8
har skärpt upp tidskraven så att det nu är fem dagar det handlar om innan en insats träder in, men att jobbgarantin i övrigt inte innebär någon större skillnad. Man tolkar garantins innebörd på olika sätt i stadsdelarna. Flera säger att de har försökt få besked från socialborgarrådet om hur garantin ska tolkas, dock utan att få svar. Helt klart är att stadsdelarna inte lever upp till jobbgarantin så som den definierades innan valet, det vill säga arbete till kollektivavtalsenlig lön eller utbildning inom fem dagar. Vad insatserna består i varierar mellan stadsdelarna. Någon säger att alla får en praktikplats inom fem dagar, någon att det handlar om ett samtal med en handläggare eller en plats i jobbsökeriverksamhet. När man tittar på stadsdelsförvaltningarnas verksamhetsplaner kan man se att Skarpnäck skriver om jobbgaranti på följande vis: För att klara målet med praktik/sysselsättning finns planer på att erbjuda deltagarna platser med enklare innehåll inom och i samverkan med den egna förvaltningen. Det kan vara enklare borttagning av klotter inklusive ommålning av parkbänkar, borttagning av olaga affischering, skräpplockning i bostadsnära naturområden, renhållning vid Flatenbaden och skogsröjning. Kristina Axén Olins löfte om arbete till avtalsenlig lön inom fem dagar verkar ha förvandlats till att det som garanteras är oavlönat arbete åt staden för att inte riskera att förlora sitt försörjningsstöd. Rättsligt kan man ställa krav på deltagande i kompetenshöjande insatser, men att tvinga kommuninvånare att utföra regelrätt arbete utan lön är olagligt (RÅ 1995 ref 92 samt RÅ 1996 ref 70). Moderaternas nya definitioner och stadsdelarnas tolkningar ligger långt ifrån det löfte som moderaterna ställde ut i valrörelsen för ett halvår sedan. Då var löftet oerhört tydligt. I deras program 150 000 nya jobb i Stockholm, Göteborg och Malmö (bilaga 3) står att läsa att: En jobbgaranti ska införas vilken innebär att en person som blir arbetslös och söker socialbidrag ska erbjudas arbete inom fem dagar. Om personen inte kan utföra erbjudet arbete ska utbildning eller annan sysselsättning skräddarsys. Den som inte accepterar den erbjudna försörjningsmöjligheten ska heller inte vara berättigad till socialbidrag. I den borgerliga alliansen i Stockholms dokument Arbete istället för bidrag (bilaga 4) från 2005 står det: 9
En jobbgaranti ska införas i hela Stockholm som innebär att en person som blir arbetslös och söker socialbidrag, ska börja jobba igen inom fem dagar. Om personen inte hittar ett eget arbete eller inte kan matchas ihop med ett ledigt jobb, ska hon eller han tilldelas arbetsuppgifter i staden, exempelvis inom parkskötsel. Moderaterna hänvisar ofta till Skärholmsmodellen när de pratar om jobbgaranti. I Skärholmen finns emellertid ingen jobbgaranti utan ett jobbcentrum som arbetar enligt ett jobbfokus. Deltagarna är där tre timmar om dagen för att söka jobb och får hjälp med att hitta lediga jobb och skriva ansökningar. Det är en metod för att hjälpa arbetslösa till jobb, men det är inte en jobbgaranti. Det enda sättet för moderaterna och de andra borgerliga partierna att komma undan en svekdebatt är att se till att alla arbetslösa som söker socialbidrag får ett regelrätt arbete till avtalsenlig lön, och den enda vägen för att lösa det måste vara att anställa alla inom Stockholms stad. 2. Fler erfarna behövs på arbetsmarknaden Den 1 september 2006 skickade moderaterna i Stockholm ett pressmeddelande med rubriken Fler erfarna behövs på arbetsmarknaden (bilaga 5). Av pressmeddelandet framgår att de seniorer som önskar arbeta ska hyllas inte hindras. Det beskrivs hur moderaterna vill införa ett förstärkt jobbavdrag för äldre och slopa arbetsgivaravgiften för personer som fyllt 65 år. Axén Olin säger: Vi moderater ser seniorer och erfarna personer i 50+- gruppen som en stor potential för framtiden. Bland annat skulle deras erfarenheter tas tillvara inom viktiga områden såsom skolan och inom omsorgen. Det låter i retoriken som om moderaterna nationellt och i Stockholm ser vilka resurser som finns hos de äldre arbetstagarna, inte minst inom de kommunala kärnverksamheterna skolan och omsorgen. Vilka förändringar har då skett i Stockholm under det första halvåret med ny majoritet? Jo, tvärtemot retoriken genomför den borgerliga majoriteten nu stora neddragningar och uppskattningsvis mellan 500 till 700 tjänster försvinner i kommunen 5. Alla som arbetar inom administration i kommunen och är över 60 år erbjuds att få gå i garantipension. De är drygt 270 personer som ansökt och fått beviljad garantipension. Hur man än vrider och vänder på det kan det knappast sägas vara att driva en politik som tar tillvara de äldres resurser. 5 Uppskattningen är gjord av stadsledningskontoret genom en enkät till stadens förvaltningar i december 2006. 10
3. Halvering av socialbidragstagare på grund av arbetslöshet I ett pressmeddelande den 5 september (bilaga 6) med rubriken Moderat politik för fler i jobb säger Axén Olin: I Stockholm har 40% av dem som är beroende av socialbidrag i huvudsak arbetslöshet som skäl. En halvering av denna grupp skulle snabbt komma till stånd med moderat politik. Detta skulle innebära att 10 000 personer skulle slippa vara bidragsberoende någon gång under året Tvärtemot vad Axén Olin lovat, har denna grupp inte minskat alls sedan valet. Den har ökat. I september 2006 bestod gruppen som har försörjningsstöd av arbetsmarknadsrelaterade skäl av 4 470 personer. Vid den senaste mätningen, i januari 2007, bestod gruppen av 5 192 personer. 4. Cirka 10 000 nya jobb i Stockholm i offentlig sektor I moderaternas program 150 000 nya jobb i Stockholm, Göteborg och Malmö (bilaga 3) skriver moderaterna att de vill skapa 20 000 nya jobb i dessa tre städer genom att satsa på kärnverksamhet som skola och vård. Cirka 10 000 av dessa jobb bör uppstå i Stockholms kommun om moderaternas räkneexempel ska gå ihop 6. I Stockholm skär man istället bort mellan 500 och 700 tjänster i kommunen. Man säger att det i första hand är administrativ personal som ska gå. Det betyder att den kvarvarande personalen kommer att behöva göra även de tidigare administratörernas jobb istället för att undervisa barnen i skolan, se till de äldre på serviceboendet eller vara med ungdomarna i fritidsverksamheten. Det kan knappast sägas vara att satsa på kärnverksamheterna. Ett exempel på besparingar i kärnverksamhet redan i år är Stockholms skolor. Här görs besparingar med 87,9 miljoner bara på första halvåret, det blir 175,8 miljoner på ett helår. Det motsvarar en nedskärning med 411 lärartjänster 7. Börjar man första året vid makten med att skära bort mellan 500 och 700 anställningar i kommunen, blir det desto svårare att komma upp till 10 000 nya jobb i kommunen under mandatperioden. 5. Cirka 7 500 nya jobb i Stockholm genom ökad konkurrens I samma moderata program (bilaga 3) skriver moderaterna att de vill skapa 15 000 nya jobb i de tre städerna genom att bryta upp de 6 Befolkningen i de tre städerna fördelar sig ungefär med hälften i Stockholm och hälften i Göteborg och Malmö tillsammans. Med den utgångspunkten har vi delat den för alla tre städerna angivna siffran med hälften för att få fram en uppskattad siffra för Stockholm. 7 Socialdemokraterna i Stadshusets rapport om majoritetens besparingar i skolan, 1/3 2007. Finns på www.socialdemokraterna.se/stockholmstad. 11
offentliga monopolen och konkurrensutsätta stora delar av den offentliga verksamheten. För Stockholms del skulle det betyda cirka 7 500 nya jobb. Att en verksamhet konkurrensutsätts och tjänster utförs av en privat aktör istället för en offentlig skapar inga nya jobb, det omfördelar jobb mellan privat och offentlig sektor. Menar man att det skapar nya jobb så utgår man troligtvis ifrån lönesänkningar i och med att verksamheter privatiseras. Eller så menar man att privat sektor skulle vara mer ineffektiv än offentlig och därmed behöva mer personal. 6. Cirka 17 500 nya jobb i Stockholm genom sänkta arbetsgivaravgifter I det moderata programmet (bilaga 3) skriver de att de vill skapa 35 000 nya jobb i de tre städerna genom att slopa arbetsgivaravgiften för servicetjänster. Det skulle innebära cirka 17 500 nya jobb i Stockholm. Regeringen har ännu inte gjort någon generell sänkning av arbetsgivaravgifterna för servicesektorn. Dessutom finns det inget som säger att ett företag väljer att nyanställa bara för att det får mer pengar det finns inga direkta samband mellan nyanställningar och att företaget får mer pengar. Saknas efterfrågan så saknas efterfrågan. Dessutom skulle detta vara oerhört kostsamt för staten då skatteintäkterna skulle minska. 7. Cirka 5 000 nya jobb i Stockholm med hushållsnära tjänster I moderaternas program (bilaga 3) skriver de att de vill skapa 10 000 nya jobb i Stockholm, Göteborg och Malmö genom att införa skattereduktion för hushållsnära tjänster. Det skulle innebära cirka 5 000 nya jobb i Stockholm. I Finland, som genomfört en liknande skattereduktion, uppskattades nettotillskottet av årsarbetstillfällen kopplade till skattereduktionen till mellan 560 och 744 för traditionella hushållsgöromål i hela landet. De finska erfarenheterna av systemet pekar, enligt Konjunkturinstitutet, i riktning mot att det skulle skapas cirka 3 000 jobb i hela Sverige 8. Inte ens om alla dessa skulle skapas i Stockholm når man moderaternas löfte. Dessutom finns en kostnadssida för staten att lägga till detta. Finansminister Anders Borg har sagt att det blir 1,3 miljarder kronor. Räknar man på en lön på 15 000 kronor i månaden motsvarar det 5 159 jobb. 8 Konjunkturinstitutets rapport Samhällsekonomiska effekter av skattelättnader för hushållsnära tjäsnter, 2005. 12
8. Cirka 25 000 nya jobb i Stockholm genom nystartsjobben I det moderata programmet (bilaga 3) skriver de att de vill skapa 50 000 nya jobb i Stockholm, Göteborg och Malmö genom att införa nystartsjobb. Det skulle innebära cirka 25 000 nystartsjobb i Stockholm. Nystartsjobb är infört. Kort går det ut på att företaget slipper betala arbetsgivaravgift för lika lång tid som den nyanställde tidigare arbetslöse har varit arbetslös. Dock kortast ett år. Enligt AMS hade 1 672 personer nystartsjobb nationellt den 2 mars 2007. För Stockholms kommun visar AMS-statistiken för februari månad att 99 personer hade nystartsjobb här, 36 kvinnor och 63 män. Siffran 50 000 verkar tagen helt ur luften. Studerar man den nationella budgeten (bilaga 7) för i år ser man att det finns 697 miljoner kronor avsatt för nystartsjobb. Om nystartsjobbarna får en ersättning på 15 000 kronor i månaden motsvarar 697 miljoner kronor drygt 11 600 nystartsjobb, nationellt. Enligt tidningen Dagen Industri (bilaga 8) är arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins mål i snitt 10 000 nystartsjobb i år, nationellt. Med dessa utgångspunkter verkar löftet om 25 000 nystartsjobb i Stockholm både omotiverat och svårt att uppnå. Nystartsjobben är ungefär samma typ av subventionerad anställning som det sedan tidigare inrättade anställningsstödet. Den stora skillnaden är att anställningsstöd kunde användas av både privata och offentliga arbetsgivare. Nystartsjobb riktar sig bara till privata arbetsgivare och offentliga arbetsgivare som driver en konkurrensutsatt verksamhet. Det är alltså inget nytt med subventionerade anställningar och nystartsjobben innebär inte några nya icke-subventionerade jobb, eller riktiga jobb som de borgerliga kallade det före valet. Före valet, när moderaterna sa att arbetslösheten i Sverige var 20 procent, räknade moderaterna dem som hade anställningsstöd som arbetslösa. Men i den officiella statistiken räknades de inte som öppet arbetslösa, utan som deltagare i program. Sedan årsskiftet har AMS gjort en ny kategorisering. Numera finns det tre kategorier: arbetslöshet, program med aktivitetsstöd och arbete med stöd (i den sista hamnar nystartsjobbarna och räknas alltså som arbetande). Tidigare fanns det två definitioner: öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende program. Men den kategoriseringen hade nystartsjobbarna hamnat i kategorin program och av moderaterna räknats som icke arbetande. Så här skriver AMS om definitionsförändringen: 13
Nystartsjobben är i allt väsentligt ett anställningsstöd om än med en generellt sett lägre subventionsgrad. Till skillnad från de tidigare anställningsstöden kan det ges under längre perioder och även till grupper som tidigare inte varit aktuella för den formen av subventioner. Regeringen betraktar dock nystartjobben som ett arbete, och inte som ett program. 9 Det finns tyvärr nackdelar med nystartsjobben. Dels missgynnas kvinnor, dels är det bara privata arbetsgivare som kan använda sig av dem. Dessutom finns det inget som garanterar att jobben går till dem som har svårast att få jobb eftersom arbetsförmedlingen inte alls behöver vara inblandad i hanteringen av nystartsjobben. 9. Cirka 10 000 nya jobb i Stockholm genom sänkt internationellt bistånd I programmet om storstäderna (bilaga 3) skriver moderaterna att de vill skapa 20 000 nya jobb i de tre städerna genom ett minskat internationellt bistånd. Det skulle innebära cirka 10 000 nya jobb i Stockholm. Hur deras koppling mellan minskat bistånd och ökad sysselsättning ser ut är inte preciserat i rapporten. Vi kan bara gissa att dessa jobb skulle skapas i offentlig sektor. Än så länge bedriver moderaterna motsatt politik. 10. 30 000 nya jobb genom jobbtorg, jobbgaranti och kommunalt beslutad socialbidragsnivå I juni 2006 kom moderaterna i Stockholm med programmet 3 förslag för 30 000 nya jobb (bilaga 9). De tre förslagen var jobbtorg, jobbgaranti och att kommuner själva ska få bestämma socialbidragsnivån. Jobbtorg innebär att samla arbetsmarknadens olika aktörer och därmed sänka trösklarna för den arbetssökande. Hos jobbtorget ska följande aktörer samlas enligt programmet: arbetsförmedlingen, stadens arbetsmarknadsresurser, landstinget, samarbetskommuner, arbetsgivare i behov av att anställa, bemanningsföretag, banker, utbildningsföretag och arbetssökande. Jobbtorget ska baseras på det framgångsrika koncept som utformats på Jobbcentrum i Skärholmen, skriver moderaterna. I Skärholmen är dock inte kommunens arbetsmarknadsresurser samlokaliserade med arbetsförmedlingen. Jobbcentrum ligger i Vårberg och arbetsförmedlingen i Skärholmen. Möjligen kan man säga att Lunda Nova stämmer bättre överens med moderaternas önskan om Jobbtorg för där är kommunens arbetsmarkandsverksamhet och arbetsförmedlingen samlokaliserad. Lunda Nova skär nu moderaterna ner på (läs mer under kapitel 4). 9 Kategorisering av nystartsjobb Dnr 07-396-02 14
Kommunen har dessutom inte någon möjlighet att samlokalisera om de andra aktörerna (som inte är kommunala) inte vill det. Kommunen kan omöjligt bestämma var privata företag eller statliga insatser ska ha sina lokaler. Vad det gäller stramare bidragsgivning skriver man att: För att trygga stadens finanser och stoppa de ökande socialbidragskostnaderna i staden måste också kommunerna ges en reell möjlighet att på ett ansvarsfullt sätt stävja kostnadsutvecklingen. Vi vill därför ställa krav på regeringen att Stockholm ska få ta över ansvaret för de egna socialbidragsnivåerna. Moderaterna verkar tycka att de hjälper de bidragsberoende ur sin situation genom de drivkrafter som lägre ersättningar innebär. Men risken att bli sjuk eller arbetslös påverkas i stor utsträckning av kön, ålder, ursprung och samhällsklass. Tilläggas kan att medelbidraget i dag är 7 173 kronor i månaden, något som få skulle kalla en hög ersättning. Dessutom har den borgerliga majoriteten tagit bort utlägget för SL-kort ur socialbidragsnormen. Förutom att det drar undan tio procent av månadsinkomsten för de allra fattigaste stockholmarna är det också kontraproduktivt eftersom det försvårar för folk att ta egna initiativ, åka på anställningsintervjuer, besöka sin arbetsförmedling osv. En annan svaghet med detta resonemang är att det bygger på att det finns jobb att ta och att problemet är individens drivkrafter, inte efterfrågan i ekonomin. Inget av de tre förslagen i programmet har genomförts och det verkar osannolikt att det skulle ge ett enda riktigt jobb. 11. Sammanfattning Moderaterna ställde ut stora löften på jobbområdet i valrörelsen. Många nya jobb skulle skapas på många olika sätt. Naturligtvis är inte löftena infriade än; det är tre och ett halvt år kvar av mandatperioden. Men man är inte ens på väg. Jobbgarantin visade sig vara en bluff. Löftet om jobb inom fem dagar när du är arbetslös och ansöker om socialbidrag har reducerats till en garanti om en insats från kommunens sida inom fem dagar. En insats kan vara allt från en praktikplats till ett samtal med en handläggare. Arbetsmarknadsansvariga i stadsdelarna säger dessutom att de i flera år 15
har arbetat på det sätt man förespråkar med jobbgarantin med jobbsökarverksamhet, praktik, utbildningar och matchning. Övriga löften håller inte heller. Äldre tas inte tillvara på arbetsmarknaden utan erbjuds istället förtidspension. De kommunala kärnverksamheterna prioriteras inte när upp till 700 personer ska avskedas bara det första året. Antalet köpta hushållsnära tjänster har kraftigt överskattats i jämförelse med Finland där liknande system finns. Antalet nystartsjobb har också överskattats stort i relation till vad som är budgeterat nationellt. Jobbtorgen är praktiskt omöjliga eftersom det inte går att tvinga privata aktörer till samlokalisering. Konkurrensutsatt verksamhet skapar inte jobb utan flyttar jobb från offentlig till privat sektor. Sänkta arbetsgivaravgifter leder inte automatiskt till att efterfrågan ökar så att fler behöver anställas. Och hur sänkt internationellt bistånd ska ge 10 000 nya jobb är svårt att förstå. 16
4. Fyra beslutade nedskärningar Vi har följt den nya stadshusmajoritetens jobbpolitik sedan den dagen majoriteten tillträdde. På flera områden har de redan efter ett halvår försämrat förutsättningarna för att skapa jobb till dem som bäst behöver jobb. 1. Navigatorcenter läggs ned Skollagen förtydligar sedan 1 juli 2005 kommunernas uppföljningsansvar för icke skolpliktiga ungdomar upp till att de blir 20 år. Syftet med ändringen är att kommunerna ska erbjuda ungdomar som saknar sysselsättning lämpliga individuella åtgärder. Navigatorcenter är för Stockholm en av åtgärderna för att klara detta uppföljningsansvar. De två Navigatorcentren i Stockholm startades under sensommaren/hösten 2006 och utgör en bas för arbetet med de cirka 3 400 ungdomar som befinner sig utanför både skola och arbetsmarknad. Syftet med verksamheten är att öka andelen ungdomar som fullföljer gymnasiestudier och på sikt minska ungdomsarbetslösheten. Navigatorcentren ska arbeta uppsökande och erbjuda individuellt utformade insatser som ger en god grund för fortsatta studier eller bidrar till en framtida etablering på arbetsmarknaden. Centren ska också fungera som en plattform som underlättar ett aktivt samarbete över stadsdelsgränser och med externa aktörer. Navigatorcentren ska inte konkurrera med stadsdelsförvaltningarnas egna verksamheter eller med gymnasieskolan utan är ett komplement och en förstärkning. Navigatorcenter upphör den 1 juli i samband med att kommunfullmäktige drar tillbaka de medel som tidigare fördelats till Maria-Gamla stan respektive Kungsholmens stadsdelsförvaltningar. Men det kommunala uppföljningsansvaret kvarstår. 2. Lunda Nova skärs ned Lunda Nova är ett samarbete som pågått sedan 1999 mellan staden i form av Spånga-Tenstas näringslivsenhet och enheten för arbete och bistånd, arbetsförmedlingen och företagen i form av Stockholm Lunda Företagsgrupp. Syftet med samarbetet är att tillvarata de förutsättningar om just denna stadsdel har genom sin befolkning och sina företag. Man vill utveckla näringslivet och därigenom påverka sysselsättningen positivt. Den borgerliga majoriteten i staden skär ned på Lunda Nova. Från och med i år får stadens del av verksamheten cirka 2,6 miljoner mindre från staden centralt. Man hade begärt 5,1 miljoner från staden för att, efter att 17
Kompetensfonden lagts ned, kunna fortsätta med samma verksamhet som förra året. Den verksamhet som drabbas av neddragningen är Lunda Nova Kompetens som tidigare användes för de personer som stått längst från arbetsmarknaden. Under 2006 deltog cirka 100 personer i Lunda Nova Kompetens. Av dem har 31 gått tillarbete och 15 till studier och övriga till arbetsförmedling, andra åtgärder eller avslutat på grund av flytt etc. Bara på de 31 personer som gått till arbete sparar stadsdelen in de 2,5 miljonerna projektet kostar och som man i år inte fått finansiering för. 3. Vuxenutbildningen skärs ned Vuxenutbildning är viktigt för många stockholmare. Vuxenutbildning ökar möjligheten för människor att få ett arbete, gör dem mindre sårbara på arbetsmarknaden, ger dem möjlighet att komplettera betyg och läsa in behörighet till högskola, samt ger dem möjlighet till personlig utveckling. Vuxenutbildningen behöver utvecklas. Bra exempel på att så sker är att det i dag inom vuxenutbildningen finns olika yrkesutbildningar, vidareutbildningar av anställda, samt utbildningar för att kvalificera de som i dag står långt från arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen skärs i år ned, i och med borgarnas budget, med 64 miljoner kronor. Kostnaderna för driften av vuxenutbildningen var 2006 478 miljoner kronor. Den borgerliga majoriteten motiverar neddragningen med en förväntad minskning i efterfrågan på vuxenutbildning då arbetslösheten minskar. Det finns tecken som tyder på ett något minskat söktryck, men inom vissa grupper förändras söktrycket inte alls. Även SFI-verksamheten i staden drabbas av de besparingskrav som läggs på vuxenutbildningen eftersom stadens SFI-verksamhet delar lokaler med vuxenutbildningen. Minskade resurser till vuxenutbildningen innebär troligen att SFI-verksamheten kommer att få högre lokalkostnader (och därmed mindre pengar till verksamhet) när vuxenutbildningen tvingas minska sin lokalyta. Detta samtidigt som antalet flyktingar i Stockholm beräknas öka och således även behovet av SFI och vuxenutbildning bli större. Samverkan mellan SFI och övrig vuxenutbildning bör fortsätta att utvecklas. När prioriteringar måste göras på grund av besparingar, riskerar ett utökat och utvecklat samarbete mellan SFI och vuxenutbildning att bortprioriteras. Den verksamhetsförlagda vuxenutbildningen och yrkessvenskan, en verksamhet som har varit väldigt framgångsrik, går därmed en osäker framtid till mötes. 18
4. Halvering av sommarjobben Sommarjobbet är för de flesta av oss den första kontakten med arbetslivet. Det är under dessa korta anställningar vi lär oss spelreglerna på arbetsmarknaden. Vi skaffar oss erfarenheter och kontakter som vi kommer att ha stor nytta av i framtiden. Oftast är det föräldrars, äldre syskons och andra släktingars arbetsplatser och andra nätverk som leder fram till det första sommarjobbet. Föräldrars arbetslöshet och avsaknad av dessa nätverk medför att många ungdomar har svårt att själv ordna ett feriearbete. Kommunala sommarjobb är framförallt till för de ungdomar som bedöms sakna egna vägar till ett sommarjobb. Den borgerliga majoriteten skär i år ner stadens sommarjobbssatsning med hälften. Förra året satsades 20 miljoner kronor och de borgerliga sänker till 10 miljoner kronor. Förra året fick staden dessutom cirka fyra miljoner kronor från Länsarbetsnämnden. De totalt cirka 24 miljoner kronorna räckte till sommarjobb åt 2 698 ungdomar 10. I år har alltså stadens anslag halverats samtidigt som det inte kommer några statliga pengar alls. Det innebär en rejäl försämring för Stockholms ungdomar som vill ha och behöver sommarjobb. 5. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan vi se att den moderatledda majoriteten i stadshuset på flera sätt försämrat möjligheterna för dem som står långt från arbetsmarknaden att ta sig in. Flera projekt som underlättar steget in på den reguljära arbetsmarknaden läggs ned eller skärs ned. Navigatorcenter, uppföljningsverksamheten för ungdomar som varken går i gymnasiet eller börjat arbeta, läggs ned helt till halvårsskiftet. Lunda Nova, samarbetet mellan stadsdelen och näringslivet i Spånga-Tensta, skärs ned. Vuxenutbildningen i staden får rejält mindre pengar och sommarjobben skärs ned till hälften. 10 Det totala antalet sökande var 7 428 stycken. 19
5. Jobbsveket Ekonomin går på högvarv. Moderaterna har alla möjligheter att nu infria sina vallöften. Ett politikområde som de särskilt lyfte i valrörelsen var jobben. Och då specifikt jobbgarantin. Så här ett halvår efter valvinsten hur ser det ut? Har moderaterna tagit de första stegen mot att ge väljarna vad de lovat på jobbområdet? Vårt svar är nej. I diverse olika program, andra texter och uttalanden har moderaterna i valrörelsen utlovat flera tiotusentals jobb i Stockholm. Jobb som ska uppstå genom ökad konkurrens, sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt internationellt bistånd och med hushållsnära tjänster. Bland mycket annat. När vi studerar förutsättningarna att frambringa dessa jobb tvingas vi konstatera att vallöftena mest var prat. Jobb skapas i Stockholm i dag, men inte på grund av moderat politik så som den lades fram i valrörelsen. Kanske var vallöftena till och med en medveten bluff? När det gäller jobbgarantin är den utan tvekan en bluff. Det som i valrörelsen var ett garanterat jobb till avtalsenlig lön inom fem dagar, har i verkligheten blivit en garanti om en insats inom fem dagar. En insats kan vara alltifrån en praktikplats till ett samtal med en handläggare det är olika i olika stadsdelar. Men garanti om ett regelrätt jobb är det inte i någon stadsdel. Dessutom är sättet att arbeta som jobbgarantin skulle initiera redan ett etablerat arbetssätt ute i stadsdelarna man har sedan länge arbetat med jobbsökarverksamhet, praktik, utbildningar och matchning. Självklart kan inte alla de tiotusentals jobb moderaterna utlovat hunnit skapas ännu, men man borde efter ett halvår hunnit ta de första stegen i riktning mot fler jobb. Det har man inte gjort. Men några steg har moderaterna tillsammans med sina allierade tagit på arbetsmarknadsområdet. Dock i fel riktning. Det gäller nedskärningar på områden som är särskilt viktiga för att underlätta för dem som står långt från arbetsmarknaden att få ett jobb. Det gäller Navigatorcenter som helt läggs ned. Det gäller Lunda Nova, vuxenutbildningen och de kommunala sommarjobben som alla skärs ned. Moderaternas alla vallöften om fler jobb i Stockholm var en bluff. Än så länge har deras politik knappast bidragit till några jobb. Än så länge har de istället dragit ned på projekt och verksamhet som gynnat dem som står långt från arbetsmarknaden att ta ett kliv in. Än så länge har de inte levt upp till vad de lovat. Tvärtom. 20
Bilageförteckning 1. Debattartikel av Kristina Axén Olin i City, 2007-03-05 2. Stockholmskonjunkturen Trender och tendenser i Stockholms stad och län; Stockholm Business Region, februari 2007. 3. Sidorna 15-19 ur 150 000 nya jobb i Stockholm, Göteborg och Malmö; Moderaterna 2006-09-05* 4. Sidorna 8-9 ur Arbete istället för bidrag; Alliansen i Stockholm, 2005-09-21* 5. Pressmeddelande från moderaterna i Stockholm, 2006-09-01 6. Nationella budgeten för 2007, utdrag om nystartsjobb. 7. Artikel om nystartjobb i Dagens Industri på di.se 2007-02-19 8. Sidorna 7-11 ur 3 förslag för 30 000 nya jobb; Moderaterna* 9. Pressmeddelande från moderaterna i Stockholm, 2006-09-05 * Hela rapporten finns på s-kansliet i Stockholms stadshus 21