Bo Stenbom Ärendenr BUN 2014/548 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 8 januari 2015 Barn- och utbildningsnämnden Kompetensförsörjningsplan 2015-2024 Förslag till beslut Att anta förvaltningens förslag till kompetensförsörjningsplan för åren 2015 2024. Sammanfattning Kompetensförsörjningsplanen ska utgöra ett stöd för personalplanering, såväl kort- som långsiktig, för att säkerställa åtgärder för att kunna rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. Planen ger information om vilka legitimations- och behörighetskrav som gäller för olika lärarkategorier jämte övergångsregler. Ett särskilt avsnitt handlar om förskollärare med lokal behörighet. Därefter redovisas nuvarande personalbemanning och förutsättningar för den fortsatta personalplaneringen inom respektive skolform. Vidare informeras om förstelärartjänster, olika utbildningsmöjligheter och förutsättningar för personalplanering utifrån rimlig arbetsbelastning och LAS-regler. Allt detta utgör en grund för slutsatser och behov av strategiska åtgärder samt inriktning för fortsatt arbete med kompetensförsörjning. Avslutningsvis lämnas förslag till inriktning för förvaltningens fortsatta arbete med kompetensförsörjning. HR-avdelningen Bo Stenbom Handläggare Anders Jolby Skoldirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator-bun@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Bo Stenbom Ärendenr 1 (14) Handlingstyp Datum 2014-12-11 Kompetensförsörjningsplan 2015-2024 Förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och särskola Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_buf@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
2 (14) Innehållsförteckning Sid 1 Inledning och syfte med kompetensförsörjningsplanen 3 2 Uppläggning av kompetensförsörjningsplanen 3 3 Bakgrund och förutsättningar för kompetenskrav 3 3.1 Legitimations- och behörighetskrav 3 3.2 Övergångsregler; utbildningsmöjligheter för yrkeserfarna lärare 3 3.3 Förskollärare med lokal behörighet 4 4 Nuvarande personalbemanning och kommande utbildningsoch rekryteringsbehov inom respektive skolform 5 4.1 Förskola 5 4.2 Pedagogisk omsorg 6 4.3 Förskoleklass 6 4.4 Grundskola åk 1-9 7 4.5 Fritidshem 8 4.6 Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna 9 4.7 Kulturskolan 9 4.8 Barn- och elevhälsan 9 5 Förstelärartjänster 10 6 Utbildningsmöjligheter 10 6.1 Reguljära utbildningar 10 6.2 Lärarlyftet 11 6.3 Vidareutbildning av lärare (VAL) 11 7 Förutsättningar för personalplanering utifrån rimlig arbetsbelastning och LAS-regler 11 7.1 Arbetsmiljö 11 7.2 Personalplanering och LAS-regler 12 8 Slutsatser och strategiska åtgärder 12 9 Inriktning för fortsatt arbete med kompetensförsörjning 13
3 (14) 1. Inledning och syfte med kompetensförsörjningsplanen Kompetensförsörjningsplanen ska utgöra ett stöd för förvaltningens personalplanering, såväl kort- som långsiktig, för att säkerställa åtgärder för att kunna rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. Som en väsentlig del av förvaltningens arbete med kompetensförsörjning utgör uppgifter om lärares/förskollärares legitimationer och behörigheter, vilka uppdateras kontinuerligt. Dessa uppgifter ska matchas mot verksamheternas behov av olika personalkategorier och omfattning utifrån ämne och skolform. I den långsiktiga planeringen måste hänsyn tas till bland annat kommande pensionsavgångar och hur lärare i skolår 1-6 med äldre utbildningar, som ger behörighet i många ämnen, ska ersättas. Detta ställer stora krav på hur arbetsgivaren organiserar sin verksamhet. 2. Uppläggning av kompetensförsörjningsplanen Inledningsvis ges information om vilka legitimations- och behörighetskrav som gäller för olika lärarkategorier jämte övergångsregler. Ett särskilt avsnitt handlar om förskollärare med lokal behörighet. Därefter redovisas nuvarande personalbemanning och förutsättningar för den fortsatta personalplaneringen inom respektive skolform. Vidare informeras om olika utbildningsmöjligheter och en analys görs av möjligheter och hinder för att personalen ska uppnå relevant kompetens. Analysen ligger till grund för slutsatser och behov av strategiska åtgärder samt inriktning för fortsatt arbete med kompetensförsörjning. 3. Bakgrund och förutsättningar för kompetenskrav 3.1 Legitimations- och behörighetskrav Fr o m 2013-12-01 är det legitimationskrav för att anställa förskollärare och lärare. För redan tillsvidareanställda som inte har lärarexamen, och därmed inte är berättigade till att få legitimation, gäller övergångsregler fram t o m 2015-06- 30. För särskolan gäller övergångsreglerna t o m 2018-06-30. Enligt lagstiftningen ska arbetsgivaren anstränga sig för att få behörig personal. Detta innebär bl a att samtliga befattningar som upprätthålls av obehöriga lärare kommer att annonseras till läsåret 15/1 6 respektive 18/19. Tillsvidareanställda förskollärare och lärare utan legitimation riskerar att bli omplacerade till befattningar utan behörighetskrav alternativt bli uppsagda. För fritidhems- och hemspråksundervisning är det inte krav på legitimation, men på behörighet. Genom Lärarlyftet ges möjlighet för tillsvidareanställda lärare att utöka sin ämnesbehörighet och genom det så kallade VAL-projektet ges obehöriga förskollärare och lärare som saknar lärarexamen möjlighet att få lärarexamen genom studier i utbildningsvetenskap samt vid behov ämneskompletteringar. 3.2 Övergångsregler; utbildningsmöjligheter för yrkeserfarna lärare I november 2013 beslutade riksdagen om särskilda övergångsregler för yrkeserfarna lärare. Utgångspunkten är att behörighetskraven i reformen ligger fast. Lärare ska vara behöriga i de ämnen de undervisar i. Huvudvägen till behörighet är genom behörighetsgivande utbildning vid universitet och högskolor. De särskilda övergångsreglerna innebär att legitimerade lärare som
4 (14) saknar behörighet i ett ämne, men under lång tid har undervisat i detta, ska under en övergångsperiod kunna få sin yrkeserfarenhet tillgodoräknad och validerad. Principerna för detta är följande: 1. En legitimerad lärare som undervisar i ämne som läraren saknar behörighetsgivande utbildning i beviljas behörighet om följande förutsättningar är uppfyllda: - läraren har undervisat under sammanlagt minst åtta läsår i ämnet under de senaste femton åren (bara erfarenhet innan 1 juli 2015 kan åberopas), enligt läroplaner, och i huvudsak enligt timplanens omfattning, - läraren själv ansöker om behörighet - huvudmannen intygar att undervisningen har ägt rum enligt denna omfattning och intygar sökandens lämplighet i övrigt. 2. För den som senast den 1 juli 2015 fyller 57 år ska lägsta kravet på undervisningserfarenhet enligt punkt 1 i stället vara fyra år. 3. Lärarlyftet, en omfattande fortbildningssatsning, finns för legitimerade lärare som undervisar i ämnen som de saknar behörighet i. För den lärare som vill få sin yrkeserfarenhet validerad för behörighet, men som inte uppfyller kraven enligt punkt 1 eller 2 ovan, ska det vara möjligt att få detta prövat inom ramen för Lärarlyftet. 4. Lärare, ges, efter bedömning av Skolverket, behörighet om de tidigare har kompletterat sin utbildning med ett antal poäng som kan anses motsvara behörighetskraven vid tidpunkten för kompletteringen För lärare som saknar lärarexamen och därmed lärarlegitimation: 5. Lärare som har behörighetsgivande utbildning i ämnen och som har undervisat som obehörig lärare sammantaget minst åtta läsår motsvarande heltid de senaste femton åren, ska kunna erhålla lärarexamen efter studier inom det så kallade VAL-projektet i utbildningsvetenskap om 30 hp (i stället för 60 hp som gäller för övriga lärarstudenter). 3.3 Förskollärare med lokal behörighet För drygt tio år sedan avslutade ett trettiotal barnskötare en tre terminers utbildning som gav lokal behörighet som förskollärare i Barn- och utbildningsförvaltningen. Utbildningen, som finansierades av förvaltningen, genomfördes av Campus Linköping. Eftersom utbildningen var en uppdragsutbildning, och inte inordnad i en reguljär förskollärarutbildning, ges ingen möjlighet att erhålla legitimation utifrån de nya behörighetsreglerna utan att genomgå en kompletterande utbildning. 16 av förskollärarna med lokal behörighet har antagits till en s k VAL-utbildning, vilken ger en förskollärarexamen och därmed förskollärarlegitimation. Under den ettåriga utbildningen ges 24 dagar ledighet med lön och ersättning för kurslitteratur. Förskollärarna med lokal behörighet, som inte har sökt eller antagits till VALutbildningen, kan arbeta som förskollärare fram till 2015-07-01 enligt gällande
5 (14) övergångsbestämmelser. Sveriges kommuner och landstings (SKL) inställning är att anställningsavtalet för förskollärare med lokal behörighet ska omregleras till barnskötare/motsvarande efter att övergångsbestämmelserna upphört. Därefter, vid ett eventuellt förordnande som obehörig förskollärare, blir anställningen tidsbegränsad enligt skollagen. Arbetsgivaren ska alltid eftersträva att anställa legitimerade förskollärare på sådana tjänster. 4. Nuvarande personalbemanning och framtida utbildnings och rekryteringsbehov inom respektive skolform 4.1 Förskola Antal barn 2014: 2 892 2019: 2 782 2024: 2 722 Antal anställda (årsarbetare) 2014/15 532 (453) varav behöriga förskollärare 245 (207) varav obehöriga förskollärare 41 (35) varav barnskötare 246 (211) extra stöd (specialärare/-pedagoger, elevassistenter) 40 (20) Andelen behöriga förskollärare 86 % av all personal exkl extra stöd (årsarbetare) 46 % Pensionsavgångar (65 år) 2015-2016 19 varav behöriga förskollärare 7 varav barnskötare 12 2017-2024 137 varav behöriga förskollärare 47 varav obehöriga förskollärare 4 varav barnskötare 86 Enligt Skolverkets statistik från 2013 var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i förskolan för 51 % och genomsnittet i jämförbara kommuner 53 %. Av Skolverkets statistik framgår inte hur stor andel av förskollärarna som är behöriga. Utifrån BUNs tidigare beslut om att öka andelen förskollärare inom förskolan konverteras barnskötar- till förskollärarbefattningar när det finns möjlighet. Andelen har ökat under de senaste åren, men fördelningen förskollärare barnskötare är varierande. Det lagstadgade kravet är minst en förskollärare per avdelning. Av de totalt 132 avdelningarna saknade 8 behöriga förskollärare. Den s k konverteringsregeln i LAS innebär att det kontinuerligt är ett inflöde av tillsvidareanställda, framför allt inom Kommunals avtalsområde. För närvarande finns det drygt 100 tillsvidareanställda barnskötare/motsvarande
6 (14) och elevassistenter med tillfälliga placeringar, varav 60 av dem finns inom förskoleverksamheten. Inom förskolan kan det vid vakanser vara svårt att konvertera barnskötar- till förskollärartjänst på grund av att alla barnskötare/motsvarande och elevassistenter måste ha en placering. 4.2 Pedagogisk omsorg För närvarande är det tre anställda som verkar inom pedagogisk omsorg. 4.3 Förskoleklass Antal elever 2014: 604 2019: 578 2024: 573 Antal anställda (årsarbetare) 2014/15 106 (55) varav behöriga lärare/förskollärare 65 (36) varav obehöriga lärare/förskollärare, barnskötare/motsv 41 (19) Andelen behöriga lärare/förskollärare 87 % av all personal (årsarbetare) 65 % Pensionsavgångar (65 år) 2015-2016 behöriga lärare/förskollärare 2 2017 2024 17 varav behöriga lärare/förskollärare 16 varav övrig personal 1 Enligt Skolverkets statistik från 2013 var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i förskoleklass för 79,4% och genomsnittet i jämförbara kommuner 90,7 %. Av Skolverkets statistik framgår inte hur stor andel av lärarna som är behöriga. Det föreligger inga svårigheter att rekrytera behöriga lärare/förskollärare till förskoleklass eftersom ett flertal lärarexamina ger behörighet till förskoleklassen.
7 (14) 4.4 Grundskola 1 9 Antal elever åk 1-6 åk 7-9 2014: 3 411 1 686 2019: 3 680 1 731 2024: 3 590 1 894 Antal anställda (årsarbetare) 2014/15 660 (453) varav behöriga lärare med inriktning mot grundskolan 480 (343) varav obehöriga lärare (ansvarig för undervisning) 55 (28) varav behöriga speciallärare/-pedagoger 18 (13) varav obehöriga speciallärare /-pedagoger 21 (13) varav elevassistenter/motsv 86 (56) Andelen behöriga lärare, årsarbetare 78,6% Pensionsavgångar (65 år) 2015-2016 35 varav behöriga lärare 30 varav obehöriga lärare 4 varav övriga 1 2017 2024 108 varav behöriga lärare 88 varav obehöriga lärare 10 varav övriga 10 Enligt Skolverkets statistik från 2013 var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan för 91 % och genomsnittet i jämförbara kommuner 88%. Av Skolverkets statistik framgår inte hur stor andel av lärarna som är behöriga. Personalläget påverkas av många olika faktorer som förändrat elevunderlag, etablering av friskolor, utformning av skolorganisation, pensionsavgångar, behörigheter m m. Genom övergångsreglerna, som bland annat innebär att lärare kan bli behöriga i fler ämnen, gör förvaltningen en bedömning att behörighetskraven kan tillgodoses i skolår 1-3 i stor utsträckning under de närmaste fem åren. Det blir något svårare i 4-6 och 7-9. För närvarande saknas det behöriga lärare inom bild, musik, slöjd, idrott och moderna språk. Förvaltningen deltar såväl i Skolverkets satsning Matematiklyftet 2013-2016, som i SKLs matematiksatsning PISA 2015. I målsättningen ingår att det ska finnas någon utsedd ämnesansvarig matematiklärare på samtliga skolområden och att lärare som undervisar i matematik ska ha rätt behörighet senast till läsåret 2015/16. För en likvärdig skola är det nödvändigt att alla skolenheter har tillgång till speciallärare/-pedagog. Speciallärare/-pedagoger, som i grunden är
8 (14) förskollärare, är inte behöriga att undervisa i särskilt stöd i grundskolan efter 2015-07-01. Förvaltningen har avsatt medel fr o m 2015 för att stimulera lärare att utbilda sig till speciallärare/-pedagog. I dag har 11 skolor tillgång till behöriga speciallärare/-pedagoger, 16 skolor har tillgång till obehöriga speciallärare/-pedagoger och tre skolor har inga speciallärare/-pedagoger alls. I en statlig utredning (SOU 2012:76) föreslås att svensk grund- och gymnasieskola inte ska få bedriva distans- eller fjärrundervisning annat än i språk. Detta innebär stora begränsningar i möjligheterna för skolor att genom användning av modern teknik ge eleverna undervisning med hög kvalitet i alla ämnen. Detta kan också innebära att mindre skolor tvingas stänga. 4.5 Fritidshem Antal anställda (årsarbetare) 2014/15 221 (102) varav behöriga lärare/fritidspedagoger/förskollärare 65 (36) varav obehöriga lärare/fritidspedagoger /förskollärare 41 (19) varav barnskötare 115 (47) extra stöd (speciallärare/-pedagoger, elevassistenter) 40 (14) Andelen behöriga lärare/fritidspedagoger/förskollärare 61 % av all personal exkl särskilt stöd (årsarbetare) 35 % Pensionsavgångar (65 år) 2015-2016 12 varav behöriga fritidspedagoger/lärare 6 varav övrig personal 6 2017 2024 55 varav behöriga fritidspedagoger/lärare 21 varav övrig personal 34 Enligt Skolverkets statistik från 2013 var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen inom fritidshemsverksamhet för 43 % och genomsnittet i motsvarande kommunstorlek 47 %. Av Skolverkets uppgifter framgår inte hur stor andel av fritidspedagogerna/lärarna som är behöriga. Det är huvudmannens ansvar att se till att det finns lärare i fritidshem eller fritidspedagoger i sådan omfattning att de kan bedriva och ansvara för undervisningen i fritidshemmet. Ett av inriktningsmålen i kompetensförsörjningsplanen för 2014-2018 är att minst en behörig fritidspedagog/lärare ska finnas på varje fritidshem senast 2015-07-01. För närvarande har 26 av 31 fritidshem minst en behörig fritidspedagog/lärare. För närvarande är det svårt att rekrytera behöriga fritidspedagoger/lärare. Flertalet av de för fritidshemmet behöriga lärarna tjänstgör i dag i skolår 1-3 eller 4-6, vilket de även är behöriga för.
9 (14) 4.6 Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Inom särskolans olika verksamheter arbetar idag ett 80-tal personer, varav två tredjedelar är lärare och en tredjedel är elevassistenter. Under närmaste åren är det stora pensionsavgångar. För närvarande finns det sammanlagt cirka 125 elever. För att vara behörig att undervisa i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan måste man som huvudregel ha en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. Dessutom krävs förskollärar- eller lärarexamen eller motsvarande. Lärare som anställdes före 1 juli 2011 i särskolan, specialskolan eller särskild utbildning för vuxna ansvara för undervisning och betygssättning utan legitimation till utgången av juni 2018. För närvarande läser inom Lärarlyftet fem lärare med grundexamen till speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning. Med utgångspunkt i minskat elevtal och kommande pensioneringar är bedömningen att när det gäller teoretiska ämnen så kommer behovet att vara i det närmaste täckt i grundsärskola, gymnasiesärskola samt särskild utbildning för vuxna. Men efter utgången av juni 2018 är bedömningen idag att det kommer att saknas lärare i praktiska och estetiska ämnen i grundsärskolan samt yrkeslärare i gymnasiesärskolan med speciallärarutbildning. I samundervisningsklasser i grundskolan kommer däremot att råda en brist på behöriga lärare. De saknar främst speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. 4.7 Kulturskolan I dag finns det inga legitimationskrav för lärare inom Kulturskolans verksamhet. Under läsåret 2014/15 tjänstgör 25 musiklärare, tre danslärare, två filmpedagoger, en teaterlärare samt en dramapedagog. Av musiklärarna är 22 högskoleutbildade eller motsvarande för enskild undervisning och i grupp. Tre musiklärare är behöriga att arbeta som musiklärare i klass i grundskolan. För närvarande tjänstgör de, som del av sin tjänst, vid fem skolor. 4.8 Barn och elevhälsan Barn- och elevhälsans arbete riktar sig till alla Gotlands barn och elever och i synnerhet till dem som är i behov av särskilt stöd. På förskolechef/rektors uppdrag betjänar Barn- och elevhälsan förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Barn- och elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Arbetet har en förebyggande och hälsofrämjande
10 (14) inriktning och stödjer elevernas utveckling mot målen och ska skapa en positiv lärandesituation och miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Målsättningen är att så tidigt och effektivt som möjligt hjälpa barnen och eleverna. Barn- och elevhälsan arbetar för att barnen och eleverna ska erbjudas en elevhälsa av god kvalitet som bedrivs utifrån nationella styrdokument och att alla barn och elever på ön ska ges samma möjligheter till stöd, oberoende av hemort. Inom Barn- och elevhälsan arbetar olika specialister; skolläkare och skolsköterskor, skol psykologer, skolkuratorer, talpedagoger, synpedagog, hörselpedagog, rh-pedagog och sjukhuslärare. I dagsläget är det svårt att rekrytera skolläkare och på sikt kan det bli svårt att rekrytera skolsköterskor, skolpsykologer, talpedagoger, synpedagog och hörselpedagog. 5. Förstelärartjänster Förstelärartjänster är en viktig resurs för att stödja utvecklingsinsatser i skolan och den huvudsakliga uppgiften är att fortsätta att undervisa. Uppdraget som förstelärare ser olika ut utifrån de behov som finns i verksamheterna. Rektor ansvarar tillsammans med förstelärare för att specificera uppdraget. I grunden handlar uppdragen om att leda pedagogiska samtal och ha en ledande roll i att driva skolutvecklingen på den skola där försteläraren har sin anställning. Genom sin lärarroll har försteläraren också ett uppdrag att stödja kollegor och sprida goda exempel. Under läsåret 2014/15 finns det 52 som är förordnade som förstelärare och genom statliga medel finns det möjligheter att utöka antalet successivt t o m 2017. I förvaltningen har det tillsatts en grupp som ska ta fram strategier och villkor för förstelärare framgent. 6. Utbildningsmöjligheter 6.1 Reguljära lärarutbildningar Förutom reguljära lärarutbildningar runt om i landet har Gotland haft olika lärarutbildningar sedan flera år tillbaka. Numera sker lärarutbildningar genom Uppsala universitet/campus Gotland. I januari 2015 kommer ett trettiotal studenter att erhålla förskollärarexamen. Höstterminen 2013 startade en ny omgång av förskollärarprogrammet med 35 studenter. Utbildningen omfattas av sju terminer och de första examinationerna blir i december 2017. En sista utbildningsomgång startade hösten 2014. Till hösten 2015 startar en lärarutbildning F-3 med cirka 40 platser och även en distansutbildning i specifika ämnen för lärare i åk 7-9 och gymnasielärare. Inom de närmaste åren kan eventuellt en lärarutbildning för åk 4-6 komma till stånd. Ingen speciallärare/-pedagog utbildning är planerad att förläggas till Campus Gotland utan Uppsala universitet hänvisar till sin speciallärarutbildning i Uppsala. Förvaltningen för en dialog med företrädare för Uppsala universitet/campus Gotland om behovet av olika lärarutbildningar förlagda till Gotland.
11 (14) 6.2 Lärarlyftet Lärarlyftet II pågår mellan 2012 2016 och ska bland annat öka ämnesbehörigheten hos lärare i grundskolan och ge lärare i särskolan möjlighet till specialisering mot utvecklingsstörning. Fritidspedagoger, som har examen enbart inriktad mot fritidshem, eller enbart mot förskola och fritidshem, kan läsa kurser i ett eller två praktisk-estetiska ämnen. Skolverket erbjuder en kvalitativ väg till utökad behörighet i legitimationen med skräddarsydda utbildningar och kurser som anordnas av högskolor och universitet runt om i landet. För 2015 har barn- och utbildningsförvaltningen, utöver stimulansbidrag från staten (1 000 kr/hp för matematik och 500 kr/hp för övriga ämnen), avsatt 1,6 miljoner kronor för bidrag till studeranden inom ramen för lärarlyftet. 6.3 Vidareutbildning av lärare (VAL) VAL-projektet vänder sig till lärare som är verksamma som lärare men saknar lärarexamen. Inom detta nationella projekt kan man bli antagen till ett lärarprogram för att komplettera tidigare studier för att få en lärarexamen. För att antas till projektet krävs att man är verksam som lärare hos en skolhuvudman och har relevanta högskolestudier samt lärarerfarenheter i en sådan omfattning att studierna kan slutföras inom ramen för 120 högskolepoäng. 7. Förutsättningar för personalplanering utifrån en rimlig arbetsbelastning och LAS regler 7.1 Arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har startat en flerårig satsning på grund- och gymnasieskolans område. Från och med hösten 2013 till och med 2016 kommer Arbetsmiljöverket att inspektera 30% av landets skolor och alla skolhuvudmän med fem eller fler skolor. De skolformer som berörs av inspektionerna är förskoleklass, grund- och gymnasieskolan samt grundsäroch gymnasiesärskolan. Huvudinriktningen är hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar i skolan och kommunen/regionen. Arbetsmiljöverket kommer särskilt att granska arbetsbelastning, ventilation, samt hot och våld. Under hösten 2014 inspekterades skolhuvudmannen och tio skolor inom Barnoch utbildningsförvaltningen. Arbetsmiljöverket delgav resultatet i december. Ett av inspektionens påpekanden är att förvaltningen måste komma till rätta med den höga arbetsbelastningen. Under 2014 har förvaltningens förskole- och skolområden arbetat utifrån en handlingsplan för att få en rimlig arbetsbelastning för personalen inom varje område. Utifrån Arbetsmiljöverkets påpekanden och förvaltningens egna erfarenheter kommer förvaltningen att fortsätta arbetet för att personalen ska få en rimlig arbetsbelastning.
12 (14) Förvaltningen har tillsammans med Lärarförbundet och Skolledarförbundet inlett ett arbete för att skolledarna ska få en rimlig arbetsbelastning och få mer tid för det pedagogiska ledarskapet. Som administrativt stöd för skolledare finns skolassistenter. En psykosocial enkät genomfördes för skolassistenterna hösten 2014 och under 2015 kommer ett arbete att genomföras för att förbättra deras arbetssituation, bland annat genom att placering av barn i förskola m m kommer att centraliseras i förvaltningen. 7.2 Personalplanering och LAS-regler Det går inte att göra exakta beräkningar för framtida personalbemanning. Utifrån behörighetskrav, timplan, arbetsbelastning, organisation och ekonomiska ramar kan det vara svårt att få ihop planeringen så att det stämmer överens med rätt kompetens och sysselsättningsgrader. Inom varje skollinje samarbetar man för att hitta olika kombinationslösningar. Om detta inte lyckas försöker man att hitta lösningar genom bistånd från HR-avdelningen. Genom reglerna i LAS är det många som fått tillsvidareanställning, framförallt inom Kommunals avtalsområde. Eftersom det inte har funnits vakanta befattningar och för att behoven kontinuerligt förändras, exempelvis för elevassistenter, har flertalet av de anställda placerats på tidsbegränsade anställningar. När dessa placeringar sker kan det vara svårt att matcha den anställdes sysselsättningsgrad mot det behov som finns, vilket kan få till följd att det inte finns ekonomisk täckning för hela lönekostnaden. Uppsägning på grund av arbetsbrist får inte göras för säkerhets skull utan arbetsbristen måste vara konstaterad. En uppsägningsprocess är både tidsödande och ekonomisk kostbar och det tar lång tid innan man uppnår en ekonomisk effekt. När det uppstår vakanser inom förskolan kan det vara svårt att konvertera barnskötar- till förskollärartjänst på grund av att alla barnskötare måste ha en placering. För anställda som inte fungerar tillfredsställande i arbetet, ska en handlingsplan utarbetas. Genom att vidtaga olika åtgärder kan det bli ökade lönekostnader, till exempel genom insättning av vikarie på den ordinarie befattningen och provtjänstgöring på annan befattning. 8 Slutsatser och strategiska åtgärder För en samlad personalplanering behöver skolledarna dokumentera all personal inom ansvarsområdet på samma sätt i en så kallad tjänstgöringsplan genom att ange yrkesbenämningar, legitimationer och behörigheter, anställningsformer, sysselsättningsgrader, fördelning av tjänster mellan olika skolformer, tjänstledigheter m m.. Det framtida personalplaneringsarbetet skulle underlättas mycket om förvaltningen har tillgång till ett personalplaneringsverktyg. Företrädare för förvaltningen har sett på ett system, som även innehåller en
13 (14) personalplanerings- och statistikmodul, och förvaltningen håller på att undersöka hur detta personalplaneringsverktyg kan kopplas till ett schemaläggningsprogram och regionens egna personalsystem, HR+. Investeringskostnaderna för ett personalplaneringsverktyg är cirka 200 000 kronor och driftskostnaderna cirka 300 000 kronor per år. Kostnaderna har äskats till 2016 års budget. Inför läsåret 2015/16 är det nödvändigt att fortsätta flytta om personal för att leva upp till lagstiftningen utifrån rätt behörighet när det gäller skolform, inriktning och ämnen. För att uppfylla behörighetskravet och samtidigt kunna erbjuda befattningar med högre sysselsättningsgrad måste lärare vara beredda att arbeta vid fler enheter. Inom Kommunals avtalsområde kan inflödet av tillsvidareanställda, genom reglerna i LAS, innebära att inte alla barnskötare/motsvarande och elevassistenter kan beredas plats i framtiden. Via brev har anställda fått information om vad som händer inom personalområdet och vilka konsekvenser det kan bli för den enskilde utifrån förändrad lagstiftning och nya förordningar under de närmaste åren. Genom övergångsregler i behörighetsförordningen har förutsättningarna för en högre behörighetsgrad bland lärarna ökat. Emellertid är förvaltningen beroende av att lärare själva ansöker om att få en utökad behörighet och det gäller för skolledarna att uppmuntra fler lärare att göra en ansökan. Förvaltningen har gjort olika marknadsförings- och rekryteringsinsatser för att öka andelen behöriga lärare och förskollärare, bland annat annonsering på Gotlandsfärjorna och deltagande vid lärarutbildningens inspirations- och arbetsmarknadsdag vid Linköpings universitet i oktober i år. Vidare har ett arbete för att göra platsannonserna mer attraktiva initierats. 9 Inriktning för fortsatt arbete med kompetensförsörjning Förvaltningen ska arbeta med kompetensförsörjning utifrån följande inriktningar: - Att eftersträva en jämn fördelning av förskollärare mellan förskolor och en jämn fördelning av förskollärare mellan avdelningar senast 2018 - Att andelen förskollärare i förskolan är minst på samma nivå som jämförbar kommungrupp senast 2018. - Att andelen lärare/förskollärare i förskoleklass är minst på samma nivå som jämförbar kommungrupp senast 2018. - Att andelen lärare med rätt ämnesbehörighet i inriktning 1-3, 4-6 respektive 7-9 i grundskolan är minst på samma nivå som jämförbar kommungrupp senast 2018.
14 (14) - Att alla förskolechefer och rektorer inom förskola och grundskola, i samband med tjänsteplaneringen, ska medverka aktivt att uppfylla kravet på behöriga lärare/förskollärare gällande hela förvaltningen - Att alla skolenheter ska ha tillgång till behöriga speciallärare/-pedagog senast till 2018 - Att det finns minst en behörig fritidspedagog/lärare per fritidshem senast till läsåret 15/16 - Att andelen behöriga att undervisa i fritidshemsverksamheten är minst på samma nivå som jämförbar kommungrupp senast 2018. - Att andelen behöriga lärare inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna är minst på samma nivå som jämförbar kommungrupp 2018 - Att verka för att lämpliga utbildningar anordnas i samarbete med Uppsala universitet eller andra högskolor