Sfi-bas överenskommelse och betalningsmodell för sfi-bas och sfx



Relevanta dokument
Överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län om samverkan kring Sfi-basutbildning för kortutbildade och analfabeter

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (16)

Överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län om samverkan kring Sfi-basutbildning för kortutbildade och analfabeter

Överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län om samverkan kring SFX

Rekommendation att teckna Avsiktsförklaring gällande kommunsamarbete inom Stockholms län angående Sfx

Sammanträdesdatum Ibrahim Khalifa Ordförande

Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum

Kansliet Karin Jacobsen Stefan Quas Styrelsen Sammanträdesdatum:

Sfi-bas överenskommelse och betalningsmodell för sfi-bas och sfx

STYRDOKUMENT FÖR START AV YRKES-SFI UTBILDNINGAR I SKÅNE

Avtal kring svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgsregionen, Etapp 1

Kvalitetsarbete. I praktiken AVESTA

Kvalitetsredovisning hösten 2014

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008

STYRDOKUMENT FÖR START AV YRKES-SFI UTBILDNINGAR I SKÅNE

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden godkänner Kunskapsparkens kvalitetsredovisning för år 2010 och lägger den till handlingarna.

Beslut för vuxenutbildning

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Bildningsnämnden Budget med plan för

Barn- och utbildningsnämnden

Auktorisation inom vuxenutbildning

DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering

St LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013

Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun

REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN. Förslag

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Cecilia Hanö Undervisningsråd

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Erbjudande om att teckna samverkansavtal avseende gymnasiesärskolans nationella program

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Beslut för vuxenutbildningen

Avtal kring fördjupad regional satsning på vuxnas lärande i Göteborgsregionen

Tjänsteutlåtande. I bakgrundsdiskussionen har två principer diskuterats. Dessa är: Sidan 1 av 2. Leif Hildebrand. arbetsmarknadsnämnden

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Skola för elever med tal- och språkstörning

Mötesplats för skolledare på sfi

Vuxenutbildning 2013 I Stockholms län

SFI DAGARNA Stockholm 9-10 mars Svenska för yrkesutbildade i Stockholms län

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tjänsteskrivelse Resultat elevenkät KCNO

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Beslut för vuxenutbildning

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april

Kastellskolan Elevhälsoplan antagen , reviderad Claesson Schéele

Beslut för vuxenutbildning

Personal- och arbetsgivarutskottet

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Kvalitetsrapport Perioden 30 juli juli Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

SFI SFX 2013 I Stockholms län

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn

Rapport om läget i Stockholms skolor

Gemensam beräkningsmodell för interkommunal ersättning inom vuxenutbildningen i Skåne, Sölvesborg, Olofström, Ronneby och Karlshamn

Beslut för vuxenutbildning

10 Konsekvenser av tidsbegränsad sfi

Lokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux

Förslag till årsredovisning 2010

Kompetenskartläggning av lärarlegitimation och behörighet

Svensk författningssamling

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Vuxenutbildning 2014 sfi och sfx Danderyd

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet

för beställare inom Vux 18 Avser uppföljning och tillsyn för våra gemensamma utbildningsanordnare från 2013 Beslutad den 30 januari 2013

Remiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19)

6 Remiss från socialdepartementet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

Beslut för förskoleklass och grundskola

Stockholmsregionen växer

Avtal om handledd verksamhetsförlagd utbildning för socionomprogrammet vid Uppsala universitet

Munkfors kommun Skolplan

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildning

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning Ansvarsområden. Årets verksamhet

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium i Malmö

Så bra är ditt gymnasieval

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd

Transkript:

REMISS Christina Hassel För kännedom: Förvaltningschefer vuxenutbildning 2014-09-04 Dnr: KSL/14/0074-2 Kommundirektörer Sfi-bas överenskommelse och betalningsmodell för sfi-bas och sfx Denna remiss riktar sig till tjänstemannanivån i kommunen. I ett samarbetsprojekt på Södertörn har sedan 2013 pågått ett projekt kring att ta fram och genomföra en sfi-utbildning för kortutbildade och analfabeter, se bifogat förslag till överenskommelse i bilaga 1. Sfi-bas-utbildningen har presenterats på ett möte med kommundirektörerna. Inhämtande av synpunkter och förankring har också skett från förvaltningschefer och rektorer och därutöver har projektet själv ägnat tid till att förankra sfi-basutbildningen i länets kommuner. Utbildningen har nu pågått i ca ett år och resultat har börjat framträda. I projektet sfibas når 88% av deltagarna A-betyget på 300 timmar, motsvarande uppgift för riksgenomsnittet är 53%. Trots att utbildningen har en högre kostnad per månad, blir den ekonomiskt effektivare i längden, se bilaga 2 och 3. Eftersom sfi-bas riktar sig till personer med stora behov av stöd behöver utbildningen finnas på flera platser i länet men ändå med ett likvärdigt koncept. Överenskommelsen innehåller därför beskrivningar av hur olika noder av utbildningen kan komma till stånd. I dagsläget finns huvudnoden i Södertälje. Järfälla och Sigtuna är på gång att starta med hjälp av projektet. I Stockholm finns redan en mycket likartad utbildning, Rätt steg, som projektet kontinuerligt har kontakt med. Sfi-bas-utbildningens betalningsmodell är tänkt att vara densamma som betalningsmodellen för sfx och denna är i sin tur beroende av gymnasieregionens modell. Syftet med en likartad betalningsmodell är att underlätta hanteringen för kommunen. Gymnasieregionens reviderade överenskommelse, inklusive betalningsmodell, är nu på rekommendation till kommunerna. Kommunernas svar ska ha inkommit den 1/12. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, 100 64 Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel 08-615 94 00 Fax 08-615 94 94 E-post info@ksl.se Hemsida www.ksl.se Organisationsnummer 222000-0448

KOMMUNFÖRBUNDET REMISS STOCKHOLMS LÄN 2014-09-04 Dnr: KSL/14/0074-2 Synpunkter på förslaget Remissen önskar svar på hur kommunerna ser på skrivningarna i överenskommelsen, på den föreslagna betalningsmodellen samt på följande frågor: 1. Hur ser kommunen på konstruktionen av sfi-bas med noder? 2. Hur ser kommunen på huvudnodens samordningsfunktion? 3. Hur ser kommunen på att löpande fakturering ersätts med fakturering efter slutförd kurs för sfx och för sfi-bas? 4. Hur ser kommunen på konstruktionen av betalningen till huvudnoden? 5. Hur ser kommunen på de föreslagna kriterierna i bilagan till överenskommelsen? Svar på remissen sänds till registrator@ksl.se senast den 7 november 2014. Frågor Christina Hassel, christina.hassel@ksl.se, tfn 073-9179419. Karin Jacobsen, karin.jacobsen@ksl.se, tfn 073 9179434. Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Christina Hassel Bilagor 1. Förslag till Sfi-bas överenskommelsen, inklusive bilagorna Förslag till kvalitetskriterier för Basutbildning och Samordnartjänst för sfx 2. Förslag till budget för utbildningen 3. Presentation av Basprojektet juni 2014 2 (2)

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE 2014-09-18 FÖRSLAG Överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län om samverkan kring Sfi-basutbildning för kortutbildade och analfabeter INLEDNING OCH SYFTE Sfi-bas riktar sig till invandrade personer med kort eller ingen utbildning. En grundtanke kring sfi-bas är att kommunerna samarbetar så att de studerande samlas hos de sfi-bas-noder som godkänts i länet. Samarbetet skapar förutsättningar för en kvalitativ utbildning som ger individen möjlighet att utvecklas genom att kunskap, kompetens, resurser och erfarenhet samlas på några noder i länet. Syftet med Sfi-bas är att de studerande effektivt: lär sig det svenska språket, enligt kursplan för sfi lär sig läsa och skriva får kunskaper om det svenska samhället som möjliggör ett självständigt liv får kunskap om den svenska arbetsmarknaden och kommer i arbete Denna samverkansöverenskommelse är en överenskommelse mellan länets kommuner om att samarbeta kring sfi-bas. 1 SFI-BAS Sfi-bas är en grundutbildning för målgruppen invandrade personer som är analfabeter eller kortutbildade med 0-6 års skolbakgrund från sitt hemland. Utbildningen innehåller svenskundervisning enligt kursplan för sfi, alfabetisering, basämnen såsom grundläggande matematik, omvärldskunskap och hälsa/motion samt arbetsmarknadsintroduktion. 2 SFI-BAS-NOD En sfi-bas-nod är en utbildningsenhet för ovanstående målgrupp som godkänts enligt 5. Flera noder bör finnas i länet, varav en skall fungera som samordnande nod. Den samordnande noden är sammankallande för det nätverk av noder som finns i länet och ansvarar för kvalitetssäkringen av noderna, se 6. Samarbetet mellan noderna syftar till likvärdighet.

Uppbyggnad av ny sfi-bas-nod ska ske i samråd med den samordnande noden utifrån kriterier enligt 4 och till detta avtal bilagda bestämningar av insatsen, se bilaga 1. Godkännande av nod sker efter samma rutin som nya sfx. Med anordnare av sfi-bas-nod kan avses såväl en kommunal anordnare i egen regi som en enskild anordnare som har ett gällande avtal med någon av länets kommuner. Om enskild anordnare ansöker om att bli en nod skall ansvarig kommun vara underrättad. Noden skall vara godkänd som sfi-bas-nod. Skulle en privat anordnare inte längre ha avtal med kommun att bedriva sfi och kommunal vuxenutbildning får anordnaren inte längre bedriva sfi-bas. Noden benämns anordnarnod. 3 STOCKHOLM STADS NOD Stockholms stads nod, Rätt steg, fungerar tillsammans med övriga noder och kan ta emot studerande från länet. Rätt steg deltar i det gemensamma kvalitetsarbetet. 4 KRITERIER För att bli godkänd som en sfi-bas-nod måste utbildningen uppfylla följande kriterier: Sfi-bas-noden ska rikta sig till individer som har 0-6 års skolbakgrund Sfi-bas-noden ska vända sig till de personer som är berättigade att studera på sfi Sfi-bas-noden ska erbjuda en basutbildning med Modersmålsundervisning Modersmålstöd i undervisningen Svenskundervisning som bygger på en metod som skapar ett positivt och avspänt inlärningsklimat t.ex. suggestopedi Undervisning i basämnena vardagsmatematik, omvärldskunskap, hälsa, data Arbetsmarknadsintroduktion Kurativt stöd Sfi-bas-nodens undervisning ska utgå från och anpassas till befintlig kunskap och erfarenhet hos individen. Sfi-bas-noden ska ta emot sökande från länets alla kommuner och antagningen ska i möjligaste mån ske kontinuerligt under året. Sfi-bas-nodens utbildning ska erbjudas på heltid kl 8.30-16.00. Sfi-bas-nodens ska delta och följa samordnarnodens kvalitetsarbete för likvärdighet i utbildningen i länet samt i övrigt kvalitetsarbete inom länets vuxenutbildning. Sfi-bas-noden har förutsättningar för ett långsiktigt stabilt genomförande av sfibas, t.ex. utifrån deltagarunderlag. 5 ANSÖKAN OCH BESLUT OM NYA SFI-BAS-NOD Om en anordnare vill starta en sfi-bas-nod ska en ansökan lämnas till KSL. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: beskrivning av hur de angivna kriterierna i 4 är uppfyllda specificerad kostnadsberäkning beskrivning av hur utbildningens innehåll och kursplan kommer att genomföras beskrivning av kommunens förutsättningar vad gäller prognosticerat deltagarunderlag i kommunen och grannkommuner, språkgrupper m.m.

KSLs kansli, i samråd med den samordnande noden, granskar att ansökan uppfyller kriterierna och därefter sker samråd med olika tjänstemannanätverk inom ramen för KSL. Beslut om att inrätta en ny sfi-bas-nod fattas av KSL s styrelse. 6 SAMORDNANDE NOD För att säkerställa en likvärdig basutbildning av god kvalitet i länet krävs intern samordning mellan sfi-bas-nod-kommunerna, ansvarig för detta är en kommun, den samordnande noden. Den samordnande nodkommunens uppgifter är att Samordna basutbildningens kvalitetsarbete Viss kompetensutveckling Skapa och upprätthålla nätverk mellan noderna Samordnande nod i länet är fr.o.m. 2014 sfi-bas-noden i Södertälje. Ansvarig samordnande nod-kommun kan bytas. Sfx-samordnaren Den samordnande nodens uppgifter skall skiljas från sfx-samordnaren. Sfi-bas ingår som en del tillsammans med övriga sfx i sfx-samordnarens ansvar, men utan att vara ett sfx. Sfx- samordnaren har bl.a. i uppgift att föra en kontinuerlig kommunikation med övriga kommuner i länet, att marknadsföra sfx och att genomföra kontaktskapande verksamhet utåt gentemot arbetsgivare, yrkesförbund och andra myndigheter. För samordnartjänstens arbetsuppgifter samt hur tjänsten finansieras se vidare bilaga 2 till detta avtal som är detsamma som för sfx-överenskommelsen. 7 ANORDNARNODENS ÅTAGANDE Om anordnarnoden bedömer att den studerande, för att kunna komma vidare i sina studier, behöver delta i kortare andra kurser utöver det som ingår i sfi-bas kan anordnarnoden erbjuda det. Det krävs då ett särskilt godkännande från hemkommunen. De uppgifter anordnarnoden ska lämna till hemkommunen är: 1. ett antagningsbesked som ska innehålla följande uppgifter: om den sökande blivit antagen eller inte och skäl för de sökande som inte blivit antagen startdatum beräknat (preliminärt) slutdatum 2. under utbildningens gång: meddela hemkommunen om den studerande gjort avbrott samt orsak till avbrottet 3. i samband med avslut: meddela den studerandes resultat (betyg/intyg) 4. en gång om året sammanställa en rapport som ska innehålla följande: antal inskrivna studerande per kommun hur många som gjort avbrott samt skäl för avbrottet hur många som inte blivit antagna och av vilka skäl hur många studerande som fått betyg sfi A och B. hur många som klarat, de för Bas specifika, målen för utbildningen. Anordnarnoden skall delta i den samordnande nodens insatser för bibehållen och stärkt kvalitet, kompetensutveckling och övrig samordning för likvärdig sfi-basutbildning enligt 6. Anordnarnoden skall också delta i länets övriga kvalitetsarbete.

Det är anordnarnodens ansvar att tillsammans med sfx-samordnaren marknadsföra utbildningen. Anordnarnoden ska delta i gruppen för länets samtliga sfx-anordnare där även KSL deltar. Sfx-samordnaren är sammankallande. Anordnarnoden tecknar försäkringar och upprätthåller sådana för sin verksamhet. 8 HEMKOMMUNENS ÅTAGANDE Hemkommun är den kommun där den studerande är folkbokförd. Hemkommunens åtagande är att hänvisa potentiella deltagare inom berörd målgrupp till närmaste sfi-bas-nod, noden gör därefter en bedömning av om vederbörande ska erbjudas plats eller inte. Hemkommunen förbinder sig att till sfi-bas-anordnarnoden betala interkommunal ersättning, enligt fastslagen prislista i enlighet med 9. De uppgifter hemkommunen ska lämna till anordnarnoden är: 1. namn och personnummer på den studerande 2. kontaktperson till den som ska ta emot faktura från anordnarnoden 3. handläggare hos hemkommunen, eventuellt också på Arbetsförmedlingen 9 BETALNINGSMODELL Den betalningsmodell som skall användas för sfi-bas skall vara densamma som för sfx, som i sin tur bygger på den gemensamma gymnasieregionens betalningsmodell. Denna är för närvarande på rekommendation till länets kommuner, svar ska ha inkommit till den 1/12. Under förutsättning av att kommunerna ställer sig bakom gymnasieregionens betalningsmodell föreslås att nedanstående text används i överenskommelsen. Priset ska gälla per månad och faktureras i efterskott för hela den utförda utbildningen eller den del av utbildning som genomförts innan den studerande skrivits ut. För studerande som börjar efter den 15:e eller slutar före den 15:e utgår ersättning för halv månad. Om den studerande flyttar till annan kommun under studietiden övergår kostnadsansvaret till den nya folkbokföringskommunen enligt samma rutiner som beskrivs i den överenskommelse som kommunerna kommit överens om kring övrig vuxenutbildning (se KSLs dokument med dnr 2010/0059). Fördelningen beräknas utifrån det datum då den studerande flyttade enligt folkbokföringen. Studerande som påbörjat en kurs och därefter uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, (detta i enlighet med 7 kap 1 SFS 2011:1 108) skrivs ut. Individens sista närvarodag är utskrivningsdatum. Sfi-bas-anordnarnoden meddelar hemkommunen utskrivningen senast i samband med faktureringen. Anordnarna (noderna) anger den beräknade kostnaden utifrån en uppskattad gruppstorlek, den interkommunala kostnaden för utbildningen i samband med ansökan om att få starta utbildningen. Priset inkluderar kostnader för den språkinriktade utbildningen, basämnen, modersmålsundervisning, modersmålsstöd, kurativt stöd, olika typer av arbetsmarknadsförberedande åtgärder och aktiviteter samt en avgift till samordnande nod. Om anordnarnoden fått godkännande av hemkommunen att den studerande får delta i kortare kurser utöver det som ingår i Bas, i enlighet med 6 faktureras dessa kurser särskilt till hemkommunen.

Förslag till beslut om uppräkning av prislista (för sfi-bas och sfx) fattas av KSLs styrelse, som rekommenderar kommunerna att fastställa prislistan. Prislistan kommer årligen att justeras mot bakgrund av kommunernas kostnadsutveckling. Utvecklingen mäts genom att använda delar av den prisjusteringsmodell som fr.o.m. år 2015 används för uppräkning av programpriser för gymnasieskolan. Indexet ska baseras på samma grundmodell som för gymnasieskolan och spegla den senast kända utvecklingen av löne- och lokalkostnader samt av utvecklingen för lärverktyg och administration. I gymnasieskolans indexmodell tas också hänsyn till kostnaden för skolmåltider, skolhälsovård och resor, vilka inte är aktuella inom vuxenutbildningen. Indexförändringar baseras således på samma modell, men utfallet blir olika. Ingen uppdelning av indexet beroende av utbildning sker. 10 STYRNING OCH UPPFÖLJNING Den av kommunerna genom KSL inrättade styrgrupp för den gemensamma vuxenutbildningsregionen utgör även styrgrupp för denna överenskommelse. Styrgruppen ska tillsammans med kommunerna och utbildningsanordnarna för sfibas följa upp och utvärdera denna överenskommelse. Styrgruppen ska även följa upp länets beviljade sfi-basnoder i samråd med tjänstemannanätverken inom KSL och enligt de uppföljningsverktyg som tas fram inom ramen för arbetet med den gemensamma vuxenutbildningsregionen. 11 AVTALSTID Överenskommelsen gäller efter beslut i ansvarig nämnd och tillsvidare. KSL ska delges kopia på protokollet där beslutet framgår. Beslut i ansvarig nämnd om antagande av överenskommelse är att likställas med undertecknande. Uppsägning av överenskommelsen ska ske genom beslut i ansvarig nämnd och KSL ska delges kopia på protokollet där beslutet framgår. Kommun som sagt upp avtalet är skyldig att betala sin del av kostnaden för sfxsamordnartjänsten till värdkommunen ett (1) år från att beslutet fattades. Bilagor 1. Förslag till kvalitetskriterier för Basutbildning 2. Samordnartjänst för sfx

Förslag till kvalitetskriterier för Basutbildning Inledning Utbildningen syftar till att ge vuxna analfabeter och kortutbildade en snabbare väg till uppnådd sfi nivå, kunskaper i basämnen och stärkt självkänsla som hjälper dem att finna sin väg till egen försörjning på den svenska arbetsmarknaden och att vara ansvarstagande vuxna för sina barn. Lärare, arbetsmarknadskonsulent och modersmålsstödjare arbetar nära tillsammans för att ge deltagarna kunskaper i svenska språket, läs /skrivkunnighet, kunskap om det svenska samhället, medvetenhet om hälsa och motion, digital kompetens och en väg in till arbete och egen försörjning. Undervisningen är praktiskt orienterad och planeras utifrån deltagarnas förutsättningar och behov och med delaktighet av deltagarna själva. Viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt lärande för målgruppen är att: Man utgår från individens erfarenheter och det redan kända Tron på den egna förmågan hela tiden stöttas Kontinuitet i undervisningssituationen att få knyta an till en eller några personer som tror på en, även när man själv drabbas av tvivel Ett tryggt socialt sammanhang är en avgörande förutsättning för lärande Tillräckligt med tid måste ges för att befästa nya kunskaper när undervisningen går långsamt så lär man sig fortare De bästa pedagogerna lärare och övrig personal med rätt kompetens och som både entusiasmerar och ställer krav Deltagaren förstår varför hon/han går utbildningen, vad den ska leda till och varför den är viktig tydliga delmål som man ofta pratar om med tolk/modersmålsstödjare Modersmålsstöd Forskning (Kirmayer) visar att en av riskfaktorerna för trauma och sjukdom bland invandrade är att vara lågutbildad. Individen riskerar att hamna i en traumatiserande livssituation som leder till permanenta sjukdomstillstånd med stora kostnader för försörjningsstöd och sjukvård. Tidiga sammanhängande insatser som utgår ifrån individens förutsättningar förebygger mänskligt lidande och stora kostnader för utanförskap. Kursplaner Kursplaner/studieplaner finns för de olika ämnena i Basutbildningen svenska, vardagsmatematik, omvärldskunskap, hälsa, arbetsmarknad och digital kompetens. Alla basnoder arbetar efter samma kursplaner/studieplaner för att säkra en likvärdighet av utbildningen på de olika basnoderna. Kriterier att uppfylla Huvudnoden ansvarar för att aktuella kursplaner/studieplaner för basundervisningen finns Kursplaner ska följas och revideras varje år av alla Basnoder gemensamt Modersmålsstöd Lärandet är beroende av att läraren och deltagaren förstår varandra. Modersmålsstödjare bidrar med språkförståelse och kulturförståelse mellan lärare och deltagare undervisningen underlättas av att läraren och deltagaren förstår varandra och kan ställa frågor till varandra. Att kunna förstå och göra sig förstådd i den dagliga undervisningssituationen gör också att deltagaren

känner sig trygg, känner sig sedd och tagna på allvar, vilket stärker självkänslan och identiteten hos deltagaren. Detta påverkar motivationen och inlärningsförmågan positivt. Kriterier att uppfylla Modersmålsstöd ska erbjudas på alla språk som är representerade i elevgruppen. Varje deltagare ska få modersmålsstöd i en omfattning som motsvarar dennes behov Man får inte tacka nej till någon elev med visst språk för att det kan komma att innebära en kostnad för modersmålsstöd Språkundervisningen Språkundervisningen består av två delar svenskundervisning och modersmålsundervisning. Språktillägnan och språkstudier Svenskundervisningen följer styrdokumenten för undervisning i svenska för invandrare och handlar, i början, mer om språktillägnan att tillägna sig ett språk att kommunicera med, att uppnå språkligt flyt. Det är en färdighetsträning man måste träna. Vid språktillägnan är därför att använda språket centralt och grammatikstudier mindre viktiga. Modersmålsundervisningen är en språkundervisning där deltagarna lär sig att läsa och skriva på sitt modersmål och i detta ingår viss grundläggande grammatisk undervisning. Utbildning i svenska för invandrare på suggestopedisk, eller annan motsvarande, grund Suggestopedi är en inlärningsmetod och ett förhållningssätt som aktiverar flera sinnen, frigör vår reservkapacitet och ökar inlärningskapaciteten. Genom att skapa en inlärningsvärld där deltagarna i fiktiva identiteter tränar språket med fantasi, rollspel, bilder, musik och rytm sker inlärningen snabbt och utan ansträngning. Den suggestopediska undervisningen är mycket deltagaraktiv, vilket främjar en snabb utveckling av den muntliga kompetensen, dvs. ett funktionellt talspråk. Metoden är särskilt lämpad för den som saknar studievana. Kriterier att uppfylla Utbildning i svenska för invandrare enligt styrdokumenten och studieplaner Grundläggande skriv och läsinlärning integrerad i undervisningen Undervisningen ska utgå från en suggestopedisk, eller annan motsvarande, grund Modersmålsundervisning Om man inte kan läsa och skriva på modersmålet så är det svårare att tillgodogöra sig undervisning i svenska, t ex att använda olika verktyg som lexikon, göra anteckningar, använda grammatikböcker o.s.v. Forskning har också visat att modersmålsundervisning kan vara en genväg till att lära sig läsa och skriva på svenska. Kriterier att uppfylla Modersmålsundervisning ska erbjudas till varje deltagare som inte kan läsa/skriva på sitt modersmål i en omfattning som motsvarar dennes behov och önskemål

Undervisning i Basämnen Basämnena syftar till att ge deltagarna färdigheter och kunskaper som ökar förståelsen för omvärlden och förbereder deltagaren för fortsatta studier och för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Undervisningen bidrar också till att stärka individen att hantera sitt liv och att kunna ta ett vuxenansvar för sig själv och sina barn. Undervisningen är praktiskt inriktad och utgår från styrdokument, kursplaner och deltagarnas behov. Kriterier att uppfylla Omvärldskunskap enligt kursplaner Hälsa/rörelse enligt kursplaner Vardagsmatematik enligt kursplaner Digital kompetens enligt kursplaner Arbetsmarknadsintroduktion Merparten av målgruppens deltagare saknar arbetslivserfarenhet och har därför en lång väg till den svenska arbetsmarknaden. Det är därför avgörande att påbörja arbetsmarknadsintroduktionen tidigt och få insatser som leder ända fram till arbete. Man behöver börja tidigt, gå framåt i små steg och hela tiden utgå från deltagarnas förutsättningar, behov och önskemål. Kriterier att uppfylla Arbetsmarknadsintroduktion enligt kursplan Kurativt stöd Om man inte kan läsa och skriva och inte behärskar svenska språket så kan även små svårigheter upplevas som stora problem som helt upptar ens tankar och blir ett hinder för inlärningen. För att undanröja detta hinder för undervisningen erbjuds vid behov enklare, initialt kurativt stöd och hjälp att hitta ytterligare stöd vid mer komplicerade behov. Detta stöd behöver särskiljas från ett passiviserande omhändertagande och balanseras med krav och utmaningar på områden där deltagaren har resurser och utvecklingskapacitet. Kriterier att uppfylla Möjlighet till kurativt stöd med språkstöd ska finnas regelbundet, flera tillfällen/vecka Delaktighet All undervisning ska utgå från deltagarnas tidigare kunskaper, erfarenheter, intressen och långsiktiga mål. Att som vuxen få vara delaktig i sin lärandeprocess är en självklarhet. Eftersom undervisningen ska utgå från deltagarnas förutsättningar och behov så är en hög grad av delaktighet en absolut nödvändighet för att det ska var vara möjligt att uppfylla detta. Deltagarnas upplevelse och uppfattning om undervisningen är viktig för att pedagogerna ska kunna planera undervisningen på ett sätt som gör den optimal för deltagarnas inlärning. Deltagarna ska ha reellt inflytande över undervisningens innehåll och metoder. Kriterier att uppfylla Elevråd minst varannan månad med någon som ej undervisar eleverna Klassråd varje vecka tillsammans med ansvarig lärare, med syfte för deltagarna att framföra sina

behov och önskemål om innehåll och metoder för veckans undervisning och för läraren att få en bild av deltagarnas aktuella förutsättningar och behov Eget arbete ej lärarledd Eget arbete kan vara pedagogiskt motiverat och syfta till att låta deltagarna individuellt eller i grupp utföra uppgifter på egen hand för att pröva den egna förmågan. Om uppgifterna motsvarar den egna förmågan stärks självförtroendet. Detta kräver att uppgiften är väl utvald utifrån varje deltagares aktuella förmåga, vara väl förberedd och att tid ges efteråt för deltagaren att redovisa resultaten och få feedback från läraren. Kriterier att uppfylla Lämplig omfattning är upp till ett tillfälle/vecka Uppgiften ska vara avgränsad och anpassad efter deltagarens förmåga Eget arbete kan utföras individuellt eller i mindre grupper om 2 4 deltagare Undantagsvis kan även en hel utbildningsgrupp ges en gemensam uppgift Organisatoriska och fysiska förutsättningar Det lilla sammanhanget är en viktig del av kvaliteten på Bas. Alla ska känna varandra. Detta gör situationen begriplig, hanterbar och därmed meningsfull för deltagare det skapar en känsla av sammanhang och tillhörighet som utgör en trygg grund för inlärningen. För att kunna ge en undervisning utifrån deltagarnas förutsättningar och behov behöver deltagarna delas in i mindre grupper utifrån vilken nivå de befinner sig på. Detta förutsätter ett tillräckligt stort underlag för en Basnod. Den suggestopediska undervisningen kräver större utrymmen än traditionell undervisning gör, eftersom man behöver röra på sig i klassrummet och undervisningen behöver varieras med flera olika moment under lektionerna. Kriterier att uppfylla Ett lämpligt antal deltagare per Bas skola är ca 42 50, indelat i tre grupper Lämpligt antal deltagare per grupp är 12 17 Ett klassrum för suggestopediundervisning behöver vara ca 50 kvm Kompetenskrav och ansvarsområde Att undervisa kortutbildade och analfabeter ställer stora krav på dem som undervisar det kräver goda kunskaper, stort tålamod och engagemang. En viktig förutsättning för ett framgångsrikt lärande för målgruppen är pedagoger med rätt kompetens och som både entusiasmerar, ger stöd och ställer krav. Lärarnas, arbetsmarknadskonsulentens och modersmålsstödjarnas undervisning/arbete ska läggas upp så att man förstärker varandras arbete. För utbildningen i suggestopedi ska utbildare som utbildats av suggestopedins upphovsman Lozanov användas för att säkra kvalitén på utbildningen. Utgångspunkten hos all personal på Bas skall vara att möta varje deltagare med en tanke om att hon/han bär på resurser, förmåga och vilja att bidra till sin eget lärande och väg tillsjälvständighet och egen försörjning.

Modersmålsstödjare/modersmålsundervisare Modersmålsstödjare ansvarar för att ge modersmålsstöd i undervisningen och enklare kurativt stöd med stöd av arbetsmarknadskonsulent, samt kan också vara den som ger modersmålsundervisning med stöd av sfi lärare. Kompetenskrav Erfarenhet av/utbildning i att arbeta med människor Erfarenhet av/utbildning i pedagogik Erfarenhet från båda kulturerna hemlandet och Sverige Flytande hemspråk och god svenska (muntligt minst motsvarande SFI D) Utbildning i suggestopedi, eller motsvarande önskvärt med steg 1 vid anställningens start, om modersmålsstödjare har en bakgrund där denne kan tillgodogöra sig denna utbildning Sfi lärare Sfi lärare ansvarar för svenskundervisning och stöd i modersmålsundervisning till modersmålsstödjare. Kompetenskrav Legitimerad Sfi lärare alt speciallärare. Ev. obehöriga lärare ska ha kompetensutvecklingsplan Erfarenhet av och utbildning i läs och skrivinlärning Utbildning i suggestopedi eller motsvarande steg 1 vid start och steg 2 3 under första året IT kunskaper o Vara väl insatta i digitala verktyg o Kunna använda digitala verktyg i undervisningen o Kunna vägleda eleverna i digitala verktyg Baslärarna Baslärare ansvarar för undervisning i basämnen. Kompetenskrav Legitimerad Sfi lärare. Ev. obehöriga lärare ska ha kompetensutvecklingsplan Legitimerad lärare med ämneskunskaper Utbildning i suggestopedi eller motsvarande önskvärt med steg 1 vid start IT kunskaper o Vara väl insatta i digitala verktyg o Kunna använda digitala verktyg i undervisningen o Kunna vägleda eleverna i digitala verktyg Arbetsmarknadskonsulent Ansvarar för arbetsmarknadsintroduktion, kurativt stöd och stöd i det kurativa stödet till modersmålsstödjare. Kompetenskrav Beteendevetenskaplig eller motsvarande utbildning Erfarenhet av att arbeta stödjande med coachning, vägledning och handledning Kunskap om arbetsmarknadsfrågor och offentlig förvaltning Erfarenhet av arbete med målgruppen och goda kunskaper om migrationsprocessen

Bilaga till samverkansöverenskommelsen om sfi-bas 2014-09-24 Samordnartjänst för sfx Denna bilaga reglerar samverkan mellan länets kommuner kring en gemensam samordnare för sfx. Den har tagits fram med utgångspunkt från överenskommelsen mellan kommunerna i Stockholms län om samverkan kring sfx. Värdkommun är den kommun som ansvarar för samordnartjänsten och som ska ha täckning för kostnaden. Samarbetskommun är de kommuner som antagit överenskommelsen mellan kommunerna i Stockholms län om samverkan kring sfx. Järfälla kommun har åtagit sig att vara värdkommun från och med 1 januari år 2013. 1. Syfte För att sfx ska kunna växa och utvecklas krävs en gemensam samordnarfunktion. En sådan funktion har funnits som externt finansierat projekt under två perioder, april 2009 till juli 2010 och april 2011 till juni 2012. Genom detta avtal permanentas tjänsten. 2. Åtagande Värdkommunen åtar sig att för samarbetskommunernas räkning anställa en samordnare för sfx. Samarbetskommunen åtar sig att årligen betala värdkommunen för samordnaren enligt beskrivning i punkt 4. Samordnarens uppdrag Samordnarens arbetsuppgifter beskrivs nedan i några övergripande områden. Samordnaren ska inför varje år inkomma till styrgruppen med en arbetsplan inför kommande verksamhetsår med en beskrivning planerade insatser och aktiviteter. Kommunikation med länets kommuner Det är viktigt att informationen om nya och befintliga sfx når till kommunerna så att de som kan hjälpas av att läsa på sfx skickas till kurserna av sin hemkommun. Samordnare ska: vara kontaktperson för kommunerna gentemot sfx-anordnarna, bland annat genom att ta emot och framföra synpunkter på sfx vilket möjliggör dialog och ett gemensamt inflytande. skapa och uppdatera samlad och aktuell information om sfx-utbudet kontinuerligt sprida information om sfx i kommunerna. Samordning internt mellan sfx-anordnarna För att sfx-anordnarna ska vara enhetliga krävs en samordning av rutiner och upprätthållande av mötespunkter mellan lärare och skolledare. Samordnaren ska: samordna sfx-anordnarnas återrapportering och relationer till hemkommunerna

KOMMUNFÖRBUNDET SAMORDNARTJÄNST 2 (3) STOCKHOLMS LÄN Bilaga till samverkansöverenskommelsen om sfi-bas 2014-09-24 samordna gemensamma aktiviteter på mässor och vid informationskampanjer i samarbete med sfx-anordnarna hålla den gemensamma sfx-hemsidan uppdaterad ordna gemensamma fortbildningsaktiviteter för lärarna och mötespunkter för elever på olika sfx. Kontaktskapande verksamhet mot arbetsgivare, yrkesförbund och myndigheter För att sfx-anordnarna ska kunna ge effektiv svenskundervisning och utgöra en brygga till arbetslivet för nyanlända krävs levande kontakter med arbetsgivare och övriga myndigheter. Samordnaren ska: bedriva uppsökande verksamhet gentemot arbetsgivare för att skapa kontakter mellan utbildningen och arbetslivet initiera och samordna samarbetsprojekt kring exempelvis mentorskapsprogram initiera samarbeten med andra myndigheter för att ytterligare korta elevernas väg in i samhället. 3. Finansiering Värdkommunens kostnader ska fördelas mellan de kommuner som antagit sfxöverenskommelsen Samordnartjänsten är en deltidsanställning på 60 % och kostar omkring 480 000 kr per år. Det inkluderar samordnarens lön, resor och övriga overheadkostnader förknippade med samordnaren samt avvecklingskostnader vid avtalets upphörande. Beloppet 480 000 kr/år är en uppskattad kostnad och kan komma att justeras med upp till 15 % årligen utan föregående omförhandling. Värdkommunen ska redovisa de uppkomna kostnaderna. För att finansiera samordnartjänsten har en kostnadsnyckel utarbetats. Kostnaden fördelas mellan kommunerna dels genom ett grundbelopp på 1 500 kronor per år som är lika för alla dels en procentuell fördelning utifrån antal elever kommunen har på SFI enligt statistik från Skolverket. Det betyder att kostnaden kan variera mellan åren. Eventuell kostnadsförändring enligt andra stycket fördelas i enlighet med kostnadsnyckeln. Faktura skickas i december varje år och baseras på Skolverkets statistik från föregående år. Samarbetskommunen ska lämna information till värdkommunen om faktureringsadress. 4. Försäkringar Värdkommunen tecknar försäkringar och upprätthåller sådana för sin verksamhet.

KOMMUNFÖRBUNDET SAMORDNARTJÄNST 3 (3) STOCKHOLMS LÄN Bilaga till samverkansöverenskommelsen om sfi-bas 2014-09-24 5. Ansvar Vid eventuell ersättningsskyldighet från värdkommunen till tredjeman som uppkommer till följd av detta avtal svarar de samverkande kommunerna för ersättningen proportionellt i förhållande till antal kursdeltagare totalt enligt Skolverkets statistik föregående år. Detta gäller inte om en eller flera kommuner i skadeståndsrättsligt hänseende ensamma ska bära ansvaret. 6. Tvist Tvist angående tillämpning eller tolkning av detta avtal och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska, om parterna inte kommer överens om annat, prövas av svensk domstol med tillämpning av svensk rätt med Stockholms tingsrätt som första instans. 7. Avtalstid En förutsättning för att ingå detta avtal är att parterna är anslutna till Överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län om samverkan kring sfx. Detta avtal gäller under den tid som parterna är ansluta till sfx överenskommelse

Budget BAS helår 10 % samordnare/3 noder 42 deltagare i 3 grupper Kostnad för samordnande nod 22 tkr. (10 % samordnare/3 noder) Lönekostnader Lärare BAS/SFI 3,5 lärare, månadslön x 12 3,5 lärare, lönebikostnader x 12 Arbetsmarknadskonsulent 1 månadslön x 12 1 lönebikostnader x 12 Administration 25 % administratör, månadslön x 12 25 % administratör, lönebikostnader x 12 Modersmålsstöd 2,5 modersmålsstödjare, månadslön x 12 2,5 lönebikostnader x 12 Externa tjänster* Tolkar Lokalkostnader Hyra 950 kr/m2/år, 300 m2 Andra lokalkostnader (städning, larm mm). 1428 tkr. 586 tkr. 408 tkr. 167 tkr. 49 tkr. (motsv 15% tjänst) 20 tkr. 720 tkr. 295 tkr. 40 tkr. 285 100 Fortbildning/utveckling Fortbildning för personal 25 tkr. (=3000 kr/pers) Förbrukningsmaterial/övriga kostnader 100 tkr. SUMMA/år 4245 tkr/år Elevkostnad per månad ** 9188 kr *För kommuner som saknar samarbete med Hälsokommunikatörerna i Stockholms län, tillkommer kostnad för denna insats **Beräknat på 42 deltagare, 11 månaders kostnad/deltagare

2014-08-18 Kommundirektörerna i Stockholms läns kommuner Bas Basutbildning för kortutbildade För gruppen invandrade med kort eller ingen utbildning alls är det svårt att få till en utbildning som är anpassade efter de specifika behov som gruppen har. Kommunen genomför sfi i mindre grupper för dem men flera svårigheter finns. Metoder och material anpassade för gruppen saknas. Skolverkets kursplaner utgår från att individen har en viss kunskapsnivå. Samtidigt ser det ut som om gruppen ökar. Försök att skapa en gemensam utbildning i länet för gruppen har gjorts men inte lyckats. Basutbildningen har pågått i ca 1, 5 år och i denna har material och metoder tagits fram och prövats med mycket gott resultat. Basprojektet Bas är en basutbildning och arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända kortutbildade och analfabeter (0 6 års skolgång). Syftet med projektet har varit att utveckla metoder, material och modell för en basutbildning för målgruppen. Sex Södertörnskommuner - Södertälje, Haninge, Huddinge, Botkyrka, Nynäshamn, Värmdö har under perioden april 2013 juni 2014 genomfört Basprojektet, finansierat med 37-medel. Inledningsvis var Värmdö ansvarig kommun och projektägare. Ägarskapet har nu flyttats över till Södertälje. Bas = Sfi (svenska för invandrare) + baskunskaper + arbetsmarknadsintroduktion Bas är en heldagsinsats som fördelas i två pass. Ett pass innehåller sfi-undervisning där en studerandeaktiv pedagogisk metod med modersmålsundervisning används. Det andra passet kallas Bas vilket inkluderar bl.a. arbetsmarknadsintroduktion och undervisning i vardagsmatematik, hälsa, omvärldskunskaper och data. Detta sker delvis på svenska, delvis på hemspråket eller med hjälp av modersmålsstödjare. Tre grupper (12 15 individer i varje grupp) med deltagare från hela Södertörn har genomgått utbildningen under projektperioden. Tre sfi-lärare och tre sfi/bas-lärare samt modersmålsstödjare på arabiska, dari och somaliska har arbetat i projektet. Bakgrund De deltagande kommunerna i projektet har under de senaste åren tagit emot allt fler flyktingar med ingen eller mycket liten utbildningsbakgrund. Enligt statistik från Skolverket har antalet studerande som läser sfi på första nivån ökat med ca 50% från år 2004 till 2011. Studerande på denna nivå tenderar att vara kvar på sfi betydligt längre än andra studerande. Individen erbjuds sfi, men detta är inte tillräckligt när det gäller att kunna fungera som kompetent vuxen i en värld som är så väsensskild från den individen kommer ifrån. Det är en mycket stor omställning att komma från t.ex. en bergsby i Afghanistan, där man aldrig har hanterat pengar, aldrig sett en buss, aldrig handlat i en affär o.s.v. till 1

en förort intill en västerländsk storstad. Den ordinarie verksamheten, med sfi och samhällsorientering, räcker inte för att stötta denna individs resa in i det svenska samhället och till självförsörjning. Forskning visar att en av riskfaktorerna för trauma och sjukdom bland invandrade är att vara lågutbildad. Individen riskerar att hamna i en traumatiserande livssituation som leder till permanenta sjukdomstillstånd med stora kostnader för försörjningsstöd och sjukvård. Tidiga sammanhängande insatser som utgår ifrån individens förutsättningar förebygger mänskligt lidande och stora kostnader för utanförskap. Resultat Antal timmar till A-betyg 1 för grupp nybörjare 100 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 100 200 300 400 500 Riks Bas timmar Efter 300 timmar hade 88 % av nybörjar-deltagarna i Bas uppnått A-betyg. Den genomsnittliga andelen i hela landet, som uppnår A-betyg på 300 timmar, är 53%. Vad kostar ett A-betyg? På Bas På Sfi (riksgenomsnitt) Jämförelse Andel som fått A- 88% (15 av 17) 53% Högre andel på Bas betyg inom 300 tim Snitt antal veckor till A-betyg 13 v (159 sfi-tim) * 1 29 v (395 tim) Betydligt kortare tid till betyg på Bas Kostnad/månad och 8 400 kr (Sfi+Bas) * 2 4 600 kr Bas dyrare/månad och elev elev Kostnad/vecka och 1 910 kr (Sfi+Bas) * 2 1 040 kr Bas dyrare/vecka och elev elev Kostnad per betyg 24 830 kr* 2 30 160 kr Bas billigare kostnad/betyg * 1 Avser endast sfi- timmar (Bas-timmarna ej inräknade här) * 2 Avser kostnad för både sfi-timmar och Bas-timmar. Innebär att Bas är billigare/betyg samtidigt som det utöver sfi ger arbetsmarknadsintroduktion och Bas-kunskaper. 1 Sfi-undervisningen är uppdelad på olika kurser inom studievägarna 1-3. Studieväg 1 innehåller kurserna A och B för den som har ingen eller kort skolgång från sitt hemland. Studieväg 2 består av kurserna B och C med långsam eller normal studietakt. Studieväg 3 med kurserna C och D ges till mer studievana i snabb studietakt. 2

Hög närvaro Deltagarna på Bas har hög närvaro (84%), vilket innebär en effektivare undervisning och en lägre kostnad, eftersom undervisningstid utnyttjas av deltagare i hög grad. Basdeltagare individresultat hittills; betyg, arbete, flytt, annan planering Totalt har 62 deltagare hittills börjat i Basprojektet. Av dem har: 13 avslutat p.g.a. flytt, föräldraledighet, sjukdom, för lång resväg eller annan anledning 7 slutat p.g.a. att Arbetsförmedlingen planerat annat för dem Av de resterande 43 deltagarna har: 28 deltagare gått 7-14 månader på Bas (snitt 12 mån). Av dessa 28 har: o 19 tagit A-betyg (7 hade redan A-betyg när de började på Bas) o 6 dessutom tagit B-betyg o 6 fått arbete o 1 hade arbete före starten på Bas 15 deltagare gått 2-5 månader på Bas (snitt 5 mån). Av dessa har: o 11 tagit A-betyg (1 hade redan A-betyg när de började på Bas) o 1 dessutom tagit B-betyg o 1 hade arbete före starten på Bas Socioekonomisk kalkyl 2 En socioekonomisk kalkyl har utförts på projektet. Denna kalkyl visar att den förväntade kostnadsbesparingen för dem som går på Bas istället för på sfi i kombination med kompletterande aktiviteter, är nästan 500 000 kr/person efter 10 år. Lågutbildade invandrade individer är en grupp som löper stor risk att hamna i utanförskap. Att inledningsvis investera i insatser för gruppen för att förhindra detta utanförskap ger stora besparingar för samhället, eftersom kostnaden för utanförskap är mycket höga. Förutom de samhällsekonomiska kostnaderna visar såväl forskning som erfarenheter från bl.a. Basprojektet på det mänskligt kostbara i utanförskapet. Den socioekonomiska kalkylen visar att Bas är en mycket god investering för samhället. Den svarta linjen i diagrammet visar brytpunkten för när samhället som helhet gör kostnadsbesparingar. Kommunerna (det gröna fältet i diagrammet) är de stora vinnarna och får tillbaka investeringar redan efter 1 år. Den största besparingen för kommunerna är minskade kostnader för försörjningsstöd. Kostnaden för Af är för subventionerade anställningar, alltså för Af anslagna medel för just sådana 2 Socioekonomisk kalkyl över 34 deltagare i projekt Bas utförd av Siv Jatko, Nynäshamn och Åse Mårtensson, Södertälje. 3

kostnader. De har alltså en kostnad men ingen förlust eftersom de har anslag för just dessa typer av insatser. Antal invandrade kortutbildade i Stockholms län Kortutbildade, 0-6 år inom SFI 2012, Skolverkets uppgifter Kortutbildade, 0-6 år inom SFI, 201303-201403, kommunernas uppgifter Antal Totalt Varav 0-5 års skolbakgrund etabl/övriga* Varav 6 års skolbakgrund etabl/övriga Hela länet exklusive 2 520 2145 722/744 359/320 Stockholm**: * etabl De som omfattas av etableringslagen, får etableringsersättning och som varit i Sverige 0-2 år, d.v.s. nya nyanlända; övriga nyanlända som varit i Sverige längre och får försörjningsstöd. ** Stockholms stad har egen utbildning för målgruppen och ett samarbete med Basprojektet. I Stockholms län (exklusive Stockholms stad) finns totalt 2145 kortutbildade, varav 722 i gruppen nyanlända med 0-5 års skolbakgrund. Målgruppen för Bas är nyanlända med 0-5 års skolbakgrund och en del av gruppen nyanlända med 0-6 års skolbakgrund. Utöver dessa finns ett okänt antal inom målgruppen som inte finns inskrivna inom sfi. Uppskattningsvis finns 1100-1300 inom målgruppen i länet (exklusive Stockholms stad). Bas 2014 framåt Ambitionen i projektet har redan från början varit att Bas skall bli en länsgemensam utbildning för målgruppen på samma sätt som sfx (sfi för invandrade personer med specifik yrkesbakgrund) är. 3 eller flera Bas-enheter, s.k. noder kommer att behövas i länet för att avstånden ska bli rimliga för alla i målgruppen. Arbetet med att starta upp de första noderna och att kvalitetssäkra utbildningen påbörjades under våren 2014. De kommuner som kommer att starta en Bas-nod under 2014 är: Södertälje Järfälla Sigtuna Utöver dessa så är ytterligare några kommuner intresserade av att starta noder Upplands-Bro Sundbyberg 7-gruppen (Täby, Danderyd, Vallentuna, Solna, Vaxholm, Sollentuna, Upplands Väsby) Flera kommuner är intresserade av insatsen för sina studerande. Förslag Att KSL på uppdrag tar fram en länsövergripande överenskommelse som gör basutbildningen tillgänglig för alla analfabeter och kortutbildade i länets kommuner. Insatsen samordnas med sfxöverenskommelsen inom vuxenutbildningsregionen. Sfx (sfi för individer med specifik yrkeserfarenhet) styrs av en överenskommelse som samtliga kommuner antagit och som innebär att kommunen bekostar en plats för individen i den kommun som har det specifika yrket, t.ex. hantverk. Till sfx-överenskommelsen finns en samordnare knuten i vars arbete också sfi-bas kan ingå. 4