Anteckningar från pendlarmötet i Arboga, 15 februari 2012

MINNESANTECKNINGAR 1 (10) Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Samhällsplanerare Rebecka Marklund 0589-87005 rebecka.marklund@arboga.se Datum 2012-02-15 Anteckningar från pendlarmötet i Arboga, 15 februari 2012 Olle Ytterberg, kommunstyrelsens ordförande i Arboga kommun, hälsade de omkring 50 personer som kommit till medborgarhuset välkomna. I publiken fanns även representanter från de närliggande kommunerna, bland annat Köping, Kungsör och Västerås och representanter från näringslivet. Även de medverkande, infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd, samt företrädarna för kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor, hälsades välkomna. Representerade på plats var även företrädare för TIMpendlarna, en pendlarförening som bevakar frågor som rör Mälarbanan mellan Västerås-Stockholm. Hur fungerar kollektivtrafiken i Mälardalen? Olle Ytterberg började med att berätta att pendlingen i Arboga är av stor betydelse. Närmare 40 procent av den arbetsföra befolkningen i Arboga arbetspendlar ut. Av de som arbetar i Arboga är drygt 30 procent inpendlare. Omkring hälften av resorna till och från Arboga görs över en länsgräns. Regionen har också investerat omkring 100 miljoner i infrastruktur. Det har dessvärre inte inneburit några förbättringar utan restiden till Stockholm har ökat på Svealandsbanan, tidtabellen har blivit glesare och tågen är allt oftare inställda tåg eller överfulla. När vänder den negativa trenden? Förväntningar är stora! Vad är statens roll och hur bidrar ni till kollektivtrafikutvecklingen? Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd beskrev vad som har hänt sedan förra mötet. När det handlar om infrastruktur krävs lång framförhållning. Efter förra årets situation med snö och inställda tåg fick Trafikverket i uppdrag att göra en kapacitetsutredning. Den första delen handlar om de närmaste åren fram till 2015. Del två är mer långsiktigt och sträcker sig fram till år 2021 men även fram till 2050. Utredningen skickas på remiss under nästa vecka. ARB300 v 1.4 2006-03-06 Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Box 45 Smedjegatan 5 vx 0589-870 00 0589-144 86 www.arboga.se 481-1667 212000-2122 732 21 Arboga arboga.kommun@arboga.se

2 (10) Problemet för järnvägen är egentligen inte vintern men den medförde att berörda började samarbeta med varandra i större utsträckning än tidigare. Var och en av aktörerna har också funderat på vad som går att göra bättre. Trafikantinformationen har förbättrats, man har vintersäkrat växlarna och har en bättre krisberedskap. När vädret blev bättre innevarande år gjordes åtgärder på spåren. Ytterligare 5 miljarder är avsatt varav 3,6 miljarder till järnvägen för att ta vara på systemet och få det mer robust. Sårbarheten måste minska mot Stockholm och andra högtrafikstäder och det ska ske genom ett förebyggande underhåll. Från och med i år så finns det för det första en bättre transparens i punktlighet, en redovisning sker varje månad från aktörerna. För det andra har ett kvalitetsavgiftssystem införts vilket innebär att den som stör betalar. Vilka åtgärder har SJ genomfört sedan förra vintern? SJ representerades av Jan Kyrk, regionansvarig i östra och norra Sverige, Johan Wadman chef för SJ:s regionaltrafik och Anders Larsson, ansvarig för kund- och marknadsfrågor. SJ förklarar att de i nuläget är den tågoperatör som ansvarar för tågtrafiken som körs i Mälardalen. Trafiken körs kommersiellt vilket innebär att SJ tar ut de biljettintäkter som de behöver för att gå runt. Regionens samarbetsorgan i tågfrågor är MÄLAB, de är SJ:s motpart i tågtrafiken och kommer in med regionens önskemål om trafik. Vill SJ inte köra den trafiken finns möjlighet att köpa till trafik för skattemedel. Exempel på tillköpt trafik som SJ inte finner kommersiellt lönsam är den mellan Arboga-Eskilstuna, som numera finansieras med skattemedel. I år har den hårda vintern lyst med sin frånvaro vilket inneburit färre problem i tågtrafiken. Men SJ har också genomfört åtgärder som de menar har slagit väl ut. Exempelvis har man planerat för en vintertidtabell under perioden december-mars för att ha fler tåg i reserv om det skulle bli störningar. Vintertidtabellen märks dock inte i mälardalen utan neddragningarna är i fjärrtrafiken. Det blir alltså färre problem med inställda tåg tack vare detta. Verkstäderna är också förberedda, reservdelar finns på plats, svarvkapacitet finns och man har vintersäkrat fordonen. Dock har man ännu inte säkrat fordonen för viltkrockar.

3 (10) Även trafikinformationen är förbättrad, det finns ett beredskapsläge vid hårt väder då man bättre är rustad för att informera. Man har också tagit fram en app för smartphones och man kan också sms-prenumerera om förseningar i tågtrafiken. Men detta är även ett pågående fokusarbete med att förbättra, ej endast vintertid. SJ menar att deras fokusarbete ligger på tre saker, att tåget överhuvudtaget går, att tåget också går i tid och slutligen att SJ följer upp hur många som reser så att det finns plats till alla på tåget. SJ:s personal träffas regelbundet och diskuterar problem som uppstått och hur man kan lösa dem. Ligger problemet utanför SJ så bjuds de andra aktörerna in, exempelvis Trafikverket. När problemen inte är så stora som de var förra vintern är fokus på vad man kan göra för andra saker, exempelvis när det gäller prisnivån, hur TIM-korten kan utvecklas med mera. Nya kanaler i form av sms och app har också tagits fram för att sprida information. Är det en störning i trafiken vill man som resenär veta vad som har hänt. I det arbetet har Tim-pendlarna fått vara med och testa av idéer. Vilka åtgärder har Trafikverket genomfört sedan förra vintern? Trafikverkets företrädare Peter Linnskog, region Mälardalen, berättar att aktörerna har pratat ihop sig och fått samma målbild. De löser problemen gemensamt och har en ambition om att samverka. Trafikverket säger att uppdragsgivaren, staten, har gett förutsättningarna för att satsa på drift och underhållsåtgärder. Det skapar en leveranskvalitet och ser till att systemet fungerar. Befintliga spår och system ska fungera först och därefter görs satsningar på att bygga ut. En kapacitetsutredning har gjorts för både väg, järnväg och båt. Man har från Trafikverkets sida också deltagit i TIM-pendlarnas möten. Det görs också nyinvesteringar, bland annat på Svealandsbanan. Det pågår också ett arbete mellan Tomteboda och Kallhäll det är inte bara lappa och laga som gäller. Vad gör kollektivtrafikmyndigheten i Västmanland? Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanlands ordförande Lars Eriksson (S), informerar om vad den nya myndigheten är för något. Enligt den nya kollektivtrafiklagen ska varje län organisera en kollektivtrafikmyndighet. I Västmanland utgör landstinget myndighet för

4 (10) kollektivtrafiken. Resenären ska inte märka någon skillnad utan Västmanlands Lokaltrafik (VL) finns kvar ut mot kunden. Den nya lagen syftar till att öka marknadstillträdet och konkurrensen i kollektivtrafiken. Myndighetens uppdrag är att ta fram ett trafikförsörjningsprogram där önskemål om trafik ska analyseras för att därefter fastställa vilket åtagande samhället tar, det vill säga vilken trafik som myndigheten garanterar. Hur tycker pendlarna att det fungerar? TIM-pendlarföreningens representant Isabel Dellacasa-Lindberg berättade att föreningen bildades efter det förra pendlarmötet i Arboga. De var ett gäng arga pendlare som organiserade sig och det gemensamma utgångsläget var att man som pendlare köper en helhetsupplevelse och man struntar i vilken aktör som ansvarar för vad. Föreningen vill skapa en konstruktiv dialog och hittills har de både fått svar och haft en bra dialog med olika kollektivtrafikaktörer. De har bland annat, i förhand, fått tagit del av kapacitetsutredningen för järnvägen. En passning till SJ är att det går att göra mer på sträckan Västerås/Enköping mot Stockholm. TIM-föreningen vill gärna se att fler pendlare mot Arboga/Örebro också ansluter sig, exempelvis genom att starta sektioner eller liknande för andra pendlingsrelationer. Vad har avregleringen av tågtrafiken betytt för trafikutbud och förutsättningar? Infrastrukturministern svarar att i och med den nya kollektivtrafiklagen så håller gränserna på att suddas ut när det gäller trafik mellan länen. Den nya lagstiftningen innebär dessutom en myndighet i förvaltningsform i stället för ett bolag. Tidigare lagstiftning möjliggjorde inte heller för konkurrens inom kommunen. Nu kan fler aktörer släppas in. Detta kan man kanske inte se fullt ut just nu då det ännu finns en viss avvaktan. Men exempel på ny trafik är direktbussar mellan Nacka och Kista och Trosabussen. Mellan Stockholm och Södertälje erbjuder Scania numera en direktbuss åt sina anställda. Utvecklingspotentialen är stor och man kan också tänka sig ett utbud av fler bekväma långfärdsbussar med hög komfort. Olle Ytterberg ställer frågan om detta kommer att fungera i Arboga? Kommer fler kommersiella aktörer köra tåg och buss som gynnar de

5 (10) boende här? Hittills är det enda som har hänt efter avregleringen att SJ har tagit bort två avgångar från Arboga. Infrastrukturministern menar att det kan ta lång tid innan man ser effekterna. Det gäller också att man exempelvis ska kunna köpa en biljett för hela resan, att det är samma värdegrund i hela regionen. Då gäller det för skattefinansierade och kommersiella aktörer att samverka. Olle Ytterberg tror inte invånarna har tålamod att vänta. Istället kommer det bli så att regionen med skattemedel måste köpa till trafik för att pendlingen ska kunna fungera. Infrastrukturministern menar att detta är frågor för kollektivtrafikmyndigheten och MÄLAB att bevaka. Hur arbetar de för att få fler kommersiella aktörer till länet? En pendlare till Eskilstuna svarar att tåg som fungerar är att föredra framför buss. Både tidsmässigt och med tanke på miljöaspekten. Idag kostar en pendlarkort enbart med tåg 1 634 kr mellan Arboga- Eskilstuna. Vad skulle ett sådant kort kosta med buss? Är priset rätt kan det vara ett alternativ men resan tar dubbelt så lång tid som tåg. Kan SJ ha ett samhällsnyttigt uppdrag? Olle Ytterberg har hittat två inlämnade motioner till regeringen där bland annat socialdemokraterna i Västmanland vill ge SJ ett samhällsnyttigt uppdrag. Även Staffan Anger (M) i Västmanland har lämnat in en motion om det. Det finns en konflikt mellan 100 procent kommersiell trafik och pendlarnas önskemål om hur trafiken ska se ut. Olle Ytterberg ställer frågan till infrastrukturministern, kan SJ ges ett samhällsnyttigt uppdrag? Det är både lätt och svårt menar infrastrukturministern. Inget företag får ett bra resultat om man inte har fokus på kund eller resenär. När det gäller vinstkravet kan SJ som bolag ha en dialog med staten. Hur avkastningen ser ut förändras över tid och där har man en ägardialog. Men staten ska såklart alltid fundera på vad man ska ha sina bolag till. Utifrån ett EUperspektiv handlar det dock om att järnvägsmarknaden ska vara en öppen inre marknad. Sverige är med i EU och då ska kommun, läns- och landsgräns inte vara ett hinder i framtiden. Inte minst på godstransportsidan är detta viktigt. Man måste särskilja operatör från infrastruktur i framtidens

6 (10) EU och det kommer alla länder i EU behöva ta ställning till. I Sverige ligger vi före som redan genomfört avregleringen. Kan man som pendlare påverka? Ger pendlarmöten och engagemang i pendlarföreningar resultat? Enligt TIM-pendlarna räcker det med att vara arg, då hittar man ett engagemang. Men sen gäller det att på ett konstruktivt sätt skapa en dialog med de som bedriver trafiken. Och det går att påverka. Ett bra kontaktnät har skapats mellan föreningen och med aktörer för kollektivtrafiken och även ledamöter i trafikutskottet. TIM-pendlarna vill öppna upp för fler kommuner att vara med, om det kommer folk som vill vara med kan man öppna upp för fler sektioner från andra delar i Mälardalen. Pendlare från Arboga är väldigt välkomna att vara med i föreningen. Olle Ytterberg tycker att medborgarperspektivet är väldigt bra. Kommunerna kan hjälpa föreningen med att supporta med information och möteslokaler. Näringslivets företrädare i Västra Mälardalen i samverkan framför att deras engagemang också kan medföra ännu fler möjligheter. Även SJ menar att pendlarföreningar är bra att bolla idéer med. Hur ser Tim-pendlarnas önskemål ut när det gäller kollektivtrafiken? TIM-pendlarnas arbetsmodell är Skånetrafikens modell. Där har man en samsyn och en bra prisbild. Som pendlare ska man inte behöva tänka på var i Mälardalen man bor när man ska resa. Restidsgarantin skulle också kunna förbättras, idag måste man vara så aktiv som resenär för att få pengar tillbaka. Och där finns det andra goda exempel på hur man skulle kunna lösa det. Buss är heller inget alternativ för de som pendlar utan det är tåg som önskas. Eje Larsson på Länstrafiken tror inte heller busstrafik kommer skapa dynamik för pendlingen. Kommersiell busstrafik kommer bli allt för dyr för pendlaren. Utbudet på tågsidan kommer inte heller drastiskt att öka i och med avregleringen.

7 (10) SJ menar att detta är synpunkter som kollektivtrafikmyndigheten ska lyssna på. Det ska också framgå i kollektivtrafiksförsörjningsprogrammet vilken kollektivtrafik som önskas i regionen. Vad pågår för att långsiktigt förbättra trafiken, knyta ihop den växande arbetsmarknadsregionen och skapa bättre tillväxt? Hur ser visionerna ut? Olle Ytterberg ställde frågan att om nu resandet över länsgräns är önskemål från både Sörmland, Västmanland och Örebro, hur kan man lösa det? SJ menar att det viktigaste är att det organiseras mellan länen. Vi ska inte gömma oss bakom länsgränsen och vi måste hitta lösningar genom att komma överens med länen och kollektivtrafikmyndigheterna. Olle Ytterberg instämmer och menar att det är synd att regionfrågan sköts upp men regionfrågan borde kunna diskuteras utifrån kollektivtrafik och inte utifrån sjukvård. Det borde vara fler som pendlar än som opereras. Mikael Boman, representerar Västra mälardalen i samverkan och 5 000 arbetsgivare i regionen. Han pendlar även själv en del till Stockholm. Tidigare fanns garantier för restider och antal avgångar, vart har de tagit vägen, nu är det ju färre turer, menar han? För Arboga och den övriga regionen blir det svårare att få etableringar och det innebär färre inflyttningar. Vi kan ta emot fler invånare i vår region i förhållande till Stockholm och dess bostadsbrist. Hur ser visionen för kollektivtrafiken ut egentligen? SJ menar att infrastrukturen är en förutsättning för att trafik ska gå att bedriva. Idag är tågtrafiken i regionen en kommersiell fråga. SJ bedömer hur stor den kommersiella trafiken ska vara och sedan är det kollektivtrafikmyndigheten som ska bedöma om det är tillräckligt volym och vad man gör om det inte är tillräckligt. En kommersiell aktör måste kunna leverera. Ersättningsbussarna är dyra och kommer försent och behovet måste minimeras. Förväntningarna finns också på Citybanan. Regionen måste då fundera på vilken trafik de önskar regionen - en tunnel har vi snart men vilken trafik vill ni ha? Olle Ytterberg menar att kommunerna i regionen stoppar in allt mer pengar i infrastrukturen men får ut allt mindre i tågtrafik.

8 (10) En pendlare instämmer och funderar även hur kundrelationen ser ut? Det blir ofta fel information från SJ när det gäller försenade tåg och i stationshuset saknas både klocka och högtalare sedan en längre tid tillbaka. Vem ansvarar för det? Olle Ytterberg menar att kommunen har erbjudit sig, och vill fortfarande, ta över perrong, gångtunnel, hissar och trappor från Trafikverket för att få en fungerande helhet på stationen. Klocka och högtalare i vänthallen måste lösas, Sturestaden och Trafikverket får ta med sig synpunkterna. Ytterligare en pendlare berättar att han har flyttat till Arboga med sin fru för fem år sedan. Han pendlar till Flemingsberg. Idag finns bara 6.30-avgången att åka med. Tidigare gick alla tåg direkt, nu är det byte i Eskilstuna och det går aldrig att lita på för ofta har tåget gått från Eskilstuna. Sällan hinns det med om ett tåg från Arboga är ersatt med buss. De flyttade till Arboga för att det var idealiskt för dem. Tyvärr fungerar inte pendlingen och nu funderar de på att flytta tillbaka. Det är en anledning till att vår region inte kan dra nytta av Stockholms tillväxt. Lars Eriksson (S) på kollektivtrafikmyndigheten menar att utvecklingen i vår del av landet inte är okänd. Pendlingen ökar allt mer och ändå tar det så lång tid innan det kommer planer till stånd för en bättre infrastruktur. Idag går två av tre flyttlass till Stockholm och hur ska vi i Västmanland ta del av detta? Kollektivtrafikmyndigheten har bjudit in till samråd på olika sätt inför arbetet med kollektivtrafikförsörjningsprogrammet. Bland annat har en resvaneundersökning gjorts för länet och den kommer att presenteras i vår. Ännu har myndigheten inte sagt någon vision för tågtrafik men det borde vara dubbelspår på hela Mälarbanan. Kanske måste landstinget till slut trafikera och köpa egna tåg när Citybanan invigs år 2017. I så fall måste landstinget redan under nästa år ta beslut om dessa investeringar ska göras. Trafikverket menar att de arbetar med att bygga ut, arbete pågår exempelvis mellan Tomteboda och Kallhäll. Det håller sakta på att växa fram en bättre infrastruktur.

9 (10) En pendlare från Enköping undrar varför alla tåg i rusningstid har så få obokade platser och så många bokade platser. Det finns inte tillräckligt med platser åt alla. SJ menar att frågan om bokat eller obokat inte spelar så stor roll, det viktigaste är att det finns stolar åt alla. Hur ser det ut med inställda och försenade tåg, har det blivit bättre sen förra året? Olle Ytterberg informerade, utifrån statistik från www.senatag.se, om vad som hänt sedan förra året när det gäller försenade och inställda tåg. På Mälarbanan, sträckan Arboga-Västerås, var det förra året under perioden nov-jan, 207 försenade tåg och 43 inställda. Under samma period och på samma sträcka var det i år 124 förseningar och 6 inställda tåg. På Svealandsbanan, sträckan Arboga-Eskilstuna, var det förra året under perioden nov-jan 61 förseningar och 181 inställda tåg. Under samma period och på samma sträcka var det i år 40 förseningar och 13 inställda tåg. Frågan är, kan detta bli bättre? En fråga från TIM-pendlarna ställdes om att Trafikverket nu har tillförts så mycket pengar som det går enligt uppgifter i media, går det till ställverk och malmbanan eller till Mälardalsregionen? Infrastrukturministern svarar att staten planerar reinvesteringarna utifrån två perspektiv, malmbanan och arbetspendlingen. Även utanför Stockholm får det som händer i Stockholm stora konsekvenser. Exempelvis orsakade en nedfallen kontaktledning i Stockholmsområdet i förra veckan stora störningar i Mälardalen. Åtgärder görs i plankorsningar med växelreparationer och andra utbyten. En minskad sårbarhet ger en ökad punktlighet. Olle Ytterberg avslutar med att han lider med de som inte kan pendla och måste flytta. Pendlingen måste fungera, det är Arbogas livsnerv. Några saker har blivit bättre men det finns fortfarande mycket saker att göra. Och vi tänker fortsätta att jobba för att det ska bli bättre avslutar Olle Ytterberg 2012 års pendlarmöte. Nytt möte nästa år välkomna tillbaka då!

10 (10) Deltagare i panelen: Catharina Elmsäter-Svärd infrastrukturminister, Jan Kyrk SJ, Anders Larsson SJ, Johan Wadman SJ, Peter Linnskog Trafikverket, Lars Eriksson (S) Kollektivtrafikmyndigheten Västmanland, Isabel Dellacasa Lindberg TIM-pendlarna Moderator: Olle Ytterberg(S) kommunstyrelsens ordförande Arboga kommun Övriga deltagare: Ylva Petersson Arboga kommun, Rebecka Marklund Arboga kommun, Inga-Greta Carneland-Hörnström Arboga kommun, Jerker Parksjö Arboga kommun, Göran Gullbrand MÄLAB, David Lukose Trafikverket, Maria Linder Kollektivtrafikmyndigheten Västmanland, Eje Larsson Länstrafiken Mälardalen, Ulrika Nilsson Länsstyrelsen i Västmanland, Tommy Levisson (S) Landstinget Västmanland, Håkan Johansson Västmanlands kommuner och landsting, Robert Wibom Sturestadens fastighets AB, Daniel Arteus Kungsörs kommun, Pelle Strengbom (S) Kungsörs kommun, Stellan Lund (M) Kungsörs kommun, Olle Emanuelsson Köpings kommun, Peter Ristikartano (MP) Köpings kommun, Ulla Persson (S) Västerås stad