Översiktsplan för vindkraft i Åre kommun. Utställning 2 nov 2009 4 jan 2010 Synpunkter inkomna t.o.m 21 jan 2010

Översiktsplan för vindkraft i Åre kommun. Utställning 2 nov 2009 4 jan 2010 Synpunkter inkomna t.o.m 21 jan 2010 1 Innehållsförteckning: 1 1. Länsstyrelsen 2 2. Sör Tröndelags fylkeskommune 6 3. Försvarsmakten 7 4. Banverket 8 5. Vägverket 10 6. Energimyndigheten 12 7. Samhällsskydd och beredskap MBS 13 8. PTS 14 9. SGU 15 10. Strömsunds kommun 19 11. Ragunda kommun 22 12. Krokoms kommun 23 13. Åre kommun tekniska kontoret 24 14. JH turism 25 15. Södra Årefjällens Turistförening 26 16. Jämtlands ornitologiska förbund 28 17. Holliday Club 29 18. Skistar 30 19. Centerpartister för vindkraft 31 20. Åreföretagarna 32 21. Företagarna Åre (inkl. tidigare till JP vind) 33 22. Järpens fastighetsägarförening 41 23. Skalstugans AB och Stiftelse 42 24. Hushållningssällskapet 45 25. Undersåkers hembygdsförening 65 26. Hållands byalag 67 27. Boende i Mo Undersåker / Karolina Olsson 71 28. Anders Danker, för inv. Slagsån, Undersåker 77 29. Taiga nature & photo 83 30. Huså byalag / Mats Tysk 84 31. Martin Johansson 85 32. Sylvi Jektvik 90 33. Hemborg, Eklund och Rask 96 34. Per Hårstam 98 35. Tångböle byalags samfällighetsförening 99 36. Åre vindkooperativ 100 37. Jacob de Geer 101 38. Tångböle Vindpark AB 102 39. Olle Persson 104 40. Ingrid Henriksdotter 105 41. Björn Wahlberg 108 42. Närboende Middagsfjället 109 43. Fred Olsen Renewables 114 44. Bohus Energi 119 45. Prosperous wind AB 120 46. Svenska Vindbolaget 126 47. Kalls sameby 134 48. Transportstyrelsen 136

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23 Anne Dahlgren 0640/164 25 Åre kommun Plankontoret Box 201 830 05 Järpen Vindkraft i Åre kommun tillägg till översiktsplan 1991 Synpunkter över utställt planförslag: Krokoms kommun har inget att erinra mot planförslaget. Krokom 7 jan 2010 Maria Söderberg Ordf kommunstyrelsen Anne Dahlgren stadsarkitekt Postadress Telefon Telefax Bankgiro Plusgiro Kontoret i Krokom 835 80 KROKOM 0640-161 00 0640-161 05 5926-4770 2 59 73-9 Servicekontoret i Änge Centralvägen 18A, 830 51 OFFERDAL 0640-169 00 0640-300 20 Servicekontoret i Föllinge Storgatan 4, 830 60 FÖLLINGE 0640-169 60 0645-101 78

24

25 YTTRANDE 20100104 Åre kommun Vindkraft i Åre kommun -Tillägg till översiktsplan 1991 Jämtland Härjedalen Turism, JHT, har tidigare lämnat nedanstående yttrande ang Vindkraft i Åre kommun. Synpunkterna i yttrandet kvarstår men på ett område vill vi göra ett tillägg: -De utvecklingstrender vi nu ser inom turismnäringen, såväl sommar som vinter, gör att tidigare synsätt i planeringsfrågor kan behöva kompletteras. Stora insatser görs för att utveckla turismen året runt, att attrahera alltfler utländska gäster och att utveckla vinterprodukten med alltfler aktiviteter som komplement till den mer anläggningsdrivna verksamheten. Det här gör att områden som hittills inte varit högaktuella för turismverksamhet kan komma att bli det i allt högre grad och här kan det bli nödvändigt med nya överväganden för att säkerställa att vindkraft, turism och andra verksamheter kan samexistera på bästa möjliga sätt. Mats Forslund VD Jämtland Härjedalen Turism Tidigare yttrande: Jämtland Härjedalen Turism, JHT, har tagit del av samrådsförslaget och vår bedömning är att i allt väsentligt har turismens intressen tillgodosetts samtidigt som utbyggnadsmöjligheterna för vindkraft i Åre kommun är fortsatt goda. Det kan i sammanhanget vara värt att påminna om att JHT som organisation inte tar ställning för eller emot vindkraft utan vår tydliga ståndpunkt har sedan frågan blivit aktuell varit att vindkraftfrågan måste för att inte hamna i onödig konflikt med andra intressen, bl a turism, hanteras seriöst i kommunernas översiktliga planering. På det sätt frågan nu hanterats i Åre tycker vi att det önskemålet tillgodosetts. Vi ser positivt på att frågan dessutom bearbetas ur ett regionalt perspektiv så att den inte enbart hanteras lokalt i länets kommuner. Jämtland Härjedalen Turism ekonomisk förening, JHT, bildades 1995 och är den drivande, professionella och affärsmässiga plattformen för samverkan i utvecklingen av Jämtlands läns turism. JHT samverkar med länets destinationer genom direkta och indirekta medlemmar. Föreningen verkar som projektorganisation för länsgemensamma åtgärder och företräder länets turismbransch i nationella och internationella sammanhang. JHT:s mål är att genom ökad tillströmning stärka länets turistföretag inom alla sektorer, öka antalet arbetstillfällen, öka affärsmannaskapet bland länets turistföretagare samt stärka det turistiska nätverket i länet. Information om Jämtland Härjedalen finns på www.jamtland.se

26

27

28

29

30

31 Nätverket Centerpartister för vindkraft vill som yttrande över den utställda planen för vindkraft anföra följande: Vi konstaterar att den stora andel av yttranden i samrådet som ville ha tillåtlighet för etablering mellan E 14 och Skalsstugevägen inte föranlett någon ändring i utställt material. Trots att området innefattar få restriktioner - Trots att ersättningar till lokalsamhället från Middagsfjället blir mycket högre än de nivåer som diskuteras i andra exploateringar. - Trots att nästan 140 personer och företag från orten och länet skriftligt uttryckt intresse för delägarskap i Tångböleflätet - Trots att uppmätt vindenergi är den ojämförligt bästa - Trots att turistnäringen i västra Jämtland med mera än hundraåriga anor aldrig visat intresse för etableringar/exploateringar i området - Trots att de fyra systemvillkoren förefaller uppfyllas. Det framhålls i utställt material att 30 st 3 MW vindkraftverk i Moskogen ger lika mycket el som används i kommunen. Då kan det vara intressant att notera följande: Uppmätt vindenergi på Middagsfjället innebär att det krävs endast ungefär hälften så många verk där för att producera samma mängd el som Moskogen, det skulle alltså med den jämförelsen behövas endast 15 verk för samma produktion! Resten går ut i elsystemet till gagn för vår gemensamma miljö och direkt påverkar mängden fossilproducerad el. Etablering av vindkraftproduktion går verkligen inte att jämföra med vattenkraft när det gäller direkt påverkan på markytan och absolut inte sett över tid. Varje annat påstående är byggd på felaktiga antaganden. Påverkan av vattenkraftbyggandet kan möjligen ha suddats ut efter nästa istid. Den direkta markpåverkan anses generellt inte omfatta mera än 2 till 3 % av etableringens totala yta. Dessutom är det fastskrivet dels i avtalet mellan parterna dels kommer bestämmelser i slutlig lovgivning att ange detaljerade bestämmelser angående återställningsåtgärder efter avtalstidens slut. Avtalstider löper generellt på 25 år. Observera att vägar inte plogas mellan verken vintertid, därför att de driver igen, servicepersonal använder snöfordon. Nätverket hävdar fortsatt att vi inte får isolera oss från den globala verkligheten! Vi lever alla i en krissituation ur klimatsynpunkt. Vi konstaterar liksom i samrådsyttrandet att de övergripande miljöambitioner som kommunen i andra sammanhang gett uttryck för i ord och handling tänk globalt handla lokalt inte gäller. Möjligheten att tillåta effektivt utnyttjande av utmärkta vindlägen med få motstående intressen och goda intäkter till lokalsamhället stoppas. Länsstyrelsens åsikt har tyvärr från början helt styrt planerandet. Vid planprocesser brukar så tydliga åsikter som ovan beskrivits i regel påverka slutligt utställningsmaterial. Slutsatsen är nära till hands att samrådet varit en skådeprocess. Förslag: Nätverket föreslår att det rödmarkerade området mellan vägarna E14 och Skalstugevägen Ändras till grönt så Middagsfjället och Tångböleflätet blir tillåtliga att underställas prövning.

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65 Till Plankontoret Åre Kommun Vindpark Moskogen Man har valt att kalla Leaderprojektet i västra Jämtland Åres Gröna Dalar. Det låter fint och säkert finns Åres gröna dalar med i bilden när folk väljer att bosätta sig här. Länge har vi skrutit över den ovanligt fina natur- och kulturbygd vi bor i. Här finns fjällen men här finns också jordbruksbygd och skogsbygd. Här finns det moderna samhället mitt i en som vi trodde mycket stor och tämligen orörd natur med vildmarkskaraktär.. Järpen huvudort i Åre Kommun ligger mitt i en ovanligt omväxlande bygd med sjöar, älvar och spännande skogar. Järpen har hittills bara delvis förstått att ta vara på sina rikedomar. Undersåkersdalen - den gamla genomfartsleden där folk bosatt sig sedan inlandsisen försvann är en ovanligt vacker och rik kulturbygd. Isen efterlämnade sandåsar, man bosatte sig, odlade, byggde kyrkor och gav namn åt Undersåkers socken. Älvar och åar blev naturliga genomfartsleder och lämpliga platser för att etablera, hytta, kvarnar, sågverk och kraftverk. De gamla bondgårdarna började att ta emot besökare. Turismen dök upp och människor kom överallt ifrån för att återhämta sig i en oförstörd norrländsk miljö. Många pensionat byggdes och många konstnärer bosatte sig i bygden. Man rörde sig på olika sätt i landskapet, man vandrade till Ristafallet, till någon våffelstuga eller till någon utsiktsplats. Man älskade att studera de vackra fjällen i bakgrunden. Man vandrade till någon fäbod, man rodde över sjön till Kojlandet på södra sidan av sjön Liten eller uppsökte någon av alla de sjöar och åar som finns upp emot de skogklädda höjderna. Man plockade bär och fiskade och gör så fortfarande. Åre är den stora turistorten med en spännande men kommersiell miljö. Undersåkersdalen med Järpen står för en bygd där livskvalitet är det kännetecknande. Det är en livskvalitet som blir allt mer intressant, för oss som bor här och för oss som, från Sverige och utlandet, vill locka hit människor som längtar efter genuina oförstörda miljöer. Många har intygat om besökares häpna reaktioner. Finns detta? Det här skulle vi inte kunna bjuda på t.ex,i Bayern. Arthur Hazelius, Skansens grundare, skrev i en resedagbok från en av sina resor, att när man kommer till Järpen måste man stiga av tåget för att fortsätta till fots i den vackra Undersåkersdalen. Många följde i hans fotspår. Om hur välgörande det ansågs vara i denna dal har just SvenBjörn Kilander omvittnat i sin nyligen utkomna bok En nationalrikedom av hälsoskatter. Det moderna livet kräver en bättre energitillgång. Vindkraft är förstås ett utmärkt tillskott innan man kommit på andra möjligheter. Att utnyttja de stora skogarna och avlägsna platserna genom en effektiv placering av många vidkraftverk vore utmärkt. Häpna och ledsna tog vi så del av utredningen om den planerade vindparken i Moskogen. Det var en intressant karta där alla kultur och naturmiljöer av riksintresse tydligt var utmärkta. Hela dalen är en enda stor kulturbygd och spridda över hela Moskogen finns naturreservat, blivande naturreservat, fornlämningar och områden med nyckelbiotoper.

66 Hur kan man då gå emot riksintresset och låta en stor kraftledning gå rakt igenom denna unika kulturbygd? Hur kan man placera vindkraftverk över ett så stort område i den miljö som är Järpens och bygdens närmiljö? Att man ser vindkraftverkens toppar långt ifrån kan väl vara störande men framför allt är det som händer på marken som är sorgligt. Redan finns skogsbilvägar men när nu varje vindkraftverk ska ha sin tillfartsväg då är det slut med den oerhörda tillgång som Moskogen utgör. Då handlar det inte bara om riksintresse utan om bygdens invånare att deras skogar förstörs, att den unika Undersåkersdalen tillsammans med Slagsåns dalgång förlorar sin kvalitet. Att bevara och bruka kulturarvet är målet för riksdagens och regeringens kulturpolitik. Landsting och kommun uttrycker på samma sätt hur viktigt kulturarvet är regionalt och lokalt. Hembygdsföreningarna tar stort ansvar för vårt kulturarv som kan vara fysiska lämningar och landskapets utseende bland alla möjliga andra företeelser. Undersåkers Hembygdsförening föreslår därför att planen för Moskogen revideras att kraftledningen absolut inte dras norrut att om det nu ska vara en vindpark, vindsnurrorna koncentreras längre från bebyggelsen. att naturligtvis inga vindsnurror ska finnas i känsliga naturområden. Det finns många anledningar till att det har skapats naturreservat i området. De förutsättningarna ska finnas kvar. Björn, lo, varg, kungsörn och älg ska kunna leva i detta område. Just i dessa dagar pågår många projekt inom Leaderprojektet där det går ut på att öka attraktionskraften i området. Låt oss få fortsätta att göra det. Järpen 2009-11-20 Ulla Gärdin, ordförande i Undersåkers Hembygdsförening Bastuvägen 1 830 05 Järpen ulla.gardin@swipnet.se

67

68

69

70

71 1 (1) YTTRANDE Till JP Vind AB /SWECO Environment AB SWECO Environment AB, att: Håkan Lindroth, Box 264, 831 23 Östersund AB, hakan.lindroth@sweco.se samt Åre kommun, Plankontoret, att: Harry Westermark, Box 201, 830 05 Järpen, mbr@are.se, harry.westermark@are.se Vindpark Moskogen Vi, samtliga permanent boende i Mo, har erinringar angående JP Vind ABs planer på en vindpark i Moskogen. Ärendet tycks oss bristfälligt berett såväl för Åre kommun som för oss. Vi har ej fått tillsända samrådshandlingar, för oss var det ett informationsmöte och ej ett samrådsmöte som JP Vind höll på Fjällsätra den 12 november. Av den information vi tagit del av framgår att den tänkta etableringen medför stora miljömässiga förändringar. Dessa förändringar innebär för oss praktiska och ekonomiska konsekvenser som inte enbart är marginella. Med nuvarande beslutsunderlag motsätter vi oss därför å det bestämdaste mot den tänkta etableringen. Vi är stolta och rädda om Moskogen som utgör del av vår närmiljö samt utmarker och nyttjas i våra dagliga liv i byn Mo. Nedan presenteras ett antal frågor, förslag och råd som sammanfattas ovan. Gemensamt samråd Tillvägagångssättet att kombinera vindpark samt kraftledningsfrågor välkomnas, dock saknas viktiga uppgifter om bl.a. exploaterade åtgärder som placering av nya vägar, upprustning av befintliga vägar och broar (både allmänna och enskilda), bergstäkter samt strömförsörjning till och från verken. Anmärkningsvärt är att vi som bor i området inte har fått någon direkt information samt att Miljökonsekvensbeskrivning, som enligt Energimyndigheten skall skickas till alla berörda inför ett samrådsmöte, saknas vid det så kallade samrådsmötet.

72 2 (2) Vindkraft relaterad till turism I Bosse Bodéns rapport Vindkraft i Jämtland en studie relaterad till turism (Mittuniversitet, Etour) framgår det att turismnäringen i Åre kommun utgör basnäring och har en kommersiell tyngd som skiljer den från andra jämtländska kommuner. Mot denna bakgrund framstår försiktighetsprincipen som en strategisk fråga, d.v.s. ska denna princip gälla till förmån för turismnäringen. Vidare konstateras att etableringen i Moskogen innebär konsekvenser för besökare till västra Jämtland och i synnerhet berörs Trillevallens alpina skid och fjällanläggning och dess skidåkningsområde samt de fritidshus som är belägna eller planeras vid gränsen till kalfjället. Vi delar författarens uppmaning att försiktighetsprincipen tillämpas. Därmed drar vi slutsatsen att vindparksetablering inte är lämplig centralt i en så utpräglad turistkommun som Åre. Placering av transportvägar och överfarter Det saknas utritade transportvägar på underlaget. Är bron vid Undersåkers kyrka (över järnvägen samt Indalsälven) dimensionerad för detta? Uppgifter om transportvägar saknas, skall all, delar av alternativt ingen trafik ledas genom byn? Vi antar att befintliga vägar behöver förstärkas och rätas, nya väggator huggas genom skogen, myrmark dräneras, bäckar korsas och åkermark offras. Att hänsyn till fiskarnas vandringsvägar mellan vattendragen säkerhetsställs. Dessa naturförändringar måste vägas in i eventuell MKB. Som boende i Mo förväntar vi oss att i god tid bli informerade och få samråda vid en eventuell utbyggnad av vägnätet i Mo. Placering av vindverk På den karta som JP Vind distribuerat finns vindverk placerade inom och intill flera planerade naturreservat, inklusive Moberget. Detta av misstag enligt SWECO (framfört på mötet i Undersåker den 12 nov 09). Antalet verk på kartan misstämmer med det SWECO framför om att bygga 70 st. Vi saknar uppgift om var samtliga ska placeras. Vi förväntar oss att SWECO korrigerar detta samt snarast presenterar en korrekt karta. Placering av ledningar Vi önskar förtydligande om var luft och markburna ledningar, till och från parken, är tänkta att placeras. Text och bilder misstämmer i er handling.

73 3 (3) Byggtider Hur lång blir den totala byggtiden med den störning detta innebär för oss? Vilka åtgärder vidtas för att motverka förseningar? Vidtas åtgärder för att motverka störning? Grustäkter Kommer täkter (grus jord, sand och dylikt) att etableras för att möjliggöra etablering av parken? Var kommer dessa placeras och vad innebär dessa för oss (buller, näringsläckage, dammbildning, säkerhetsåtgärder m.m.)? Fastighetspriser Mo är ett attraktivt område med betydligt högre fastighetspriser än t ex närliggande Järpen. En vindpark skulle förstöra områdets unika karaktär och påverka fastighetspriserna negativt. Säkerhet I området går och färdas barn och vuxna. Vilka åtgärder vidtas för att säkerställa framkomligheter under och efter byggtiden? Vilka mängder trafik planeras påverka området och under vilka perioder? Moskogens slädhundar Företaget bedriver turistisk verksamhet inom området, där bl.a. ett bra och välnyttjad spårsystem används för att guida besökarna genom ett naturlandskap. Se kartbilaga 1 där spårsystemet framgår. Under hundspannsturer visas bl.a. gamla säregna tallar, hänglavsrika granskogar, kallkällor, spår efter forntidersbruk, spår efter tjäder, järv, lo, varg, orre, ripa, större och tretåig hackspettar, örn mm. Ofta ser man älg, orre och tjäder under turerna. Vindpark gör det omöjligt att bedriva turistisk verksamhet i ett naturlandskap med påtagliga ekonomiska och känslomässiga konsekvenser som följd. Hänsynstagande saknas i samrådshandlingen samt vilja till kompensationsåtgärder. Spårsystemet utgör även träningsspår för ett antal tävlande draghundsförare, inklusive flera landslagsmedlemmar. Dessa spår är i huvudsak förlagda till befintliga skoterleder. Uppgifter om kartläggning samt hänsynstagande saknas i er handling. Skoterleder Redovisning av befintligt skoterledssystem saknas/är bristfällig. Detta bör åtgärdas. Under arbetet med

74 4 (4) vindparken kommer skoterlederna påverkas av bygget, genom transporter, underhåll av vägar mm. Hur ska hänsyn tas till våra intressen? Kommer vissa leder att förstöras, försvinna, ledas om eller dyligt? Finns intresset för att hitta alternativa lösningar? Vår säkerhet äventyras under och efter bygget som kan orsaka begränsningar i nuvarande användning. Hur påverkar dessa ändringar oss och hur kan vi kompenseras? Rekreation, fritid och utbildning Området utgör ett omtyckt utflyktsmål. Det nyttjas som strövområde och av det rörliga friluftslivet, för jakt (stor och småvilt) bär och svampplockning, hundkörning, skidåkning, fiske (sommar och vinter), utbildning och undervisning, skoteråkning m.m. Området är känt för sin rikliga förekomst av vilt och täthet beträffande älg och gråfågel. En etablering av storskalig vindpark hotar dessa värden. Vilka åtgärder planerar man att vidta för att motverka negativ påverkan? Synpunkter till kommunens översiktsplan Vi föreslår att argument framförda i detta yttrande samt vid samrådsmötet i Undersåker utgör underlag vid bedömning av lämplighet att etablera vindpark i Moskogen. Vi menar att en kommun som till största delen litar till turismen som sin huvudnäring är det ett misstag att placera en vindpark så centralt och i blickfånget som i Moskogen. Tidigare exploateringar Området har drabbats hårt av tidigare exploateringar, exempelvis etablering av Håckren magasinet, till och med överförbrukning av naturgrusfyndigheter i Mogropen samt etablering av en icke miljömässigt hållbart verksamhet såsom Kall Auto Lodge bilbana samt andra natursand och grustäkter. Det är nu nog med exploaterande åtgärder som missgynnar byn. Sammanhängande naturlandskap Moskogen utgör idag del av ett naturlandskap präglat av skog, opåverkade sjöar och vattendrag samt stora sammanhängande myrmarker. Se bild (bilaga 2) som väl illustrerar nuvarande landskapsbilden (bortser från vindsnurrorna samt texten)! Spår efter tidigare bruk finns i form av stigar, leder och fäbodvallar samt brand (bl.a. storbranden år 1901). Området besöks av turister, friluftslivsentusiaster samt har ett stort egen värde. Etablering av storskalig vindpark skulle vara ett alltför omfattande ingrepp samt omöjliggör en framtida turistisk verksamhet i ett naturlandskap.

75 5 (5) Höga naturvärden Inom området finns dokumenterade förekomster av skyddsvärda miljöer och naturtyper (blivande naturreservat mm). Förekomster av skyddsvärda växter (bl.a. rödlistade) finns även inom andra delar av Moskogen. Att etablera kraftproduktion på den biologiska mångfaldens bekostnad kan inte vara en hållbart utveckling. Dessa naturvärden måste dokumenteras, lyftas fram och vara del av beslutsunderlaget. Kulturlämningar Fäbodvallar, stigar, fångstgropar, lämningar efter dammar, myrslåtter mm finns spridda över området. Dessa är endast delvis dokumenterade. Att etablera kraftproduktion på vårt kulturarvs bekostnad kan inte vara en hållbar utveckling. Dessa kulturvärden måste dokumenteras, lyftas fram och vara del av beslutsunderlaget. Betesmark för renar Moskogen utgör reservområde för rennäringens vinterbete. Rovdjur De fem stora skandinaviska rovdjuren är varg, lodjur, örn, björn och järv. Alla dessa arter kan ses I området. Fågel Tjäder och orre har spelplatser i området. Tjädern är en rödlistad art. Hur troligt är det att den finns kvar i en vindkraftpark? Vilka åtgärder vidtas för att dokumentera och skydda spelplatser? Åre kommun och felaktig ärendehantering Misstankar om felaktig ärendehantering framfördes bl.a. vid samrådsmötet i Undersåker den 12 november 2009. Transparens efterlyses samt att kommunen granskar hur ärendet hanterats och rätar ut de frågetecken som framförts. Information Vi önskar få ta del av all kommande information angående Vindkraftparken och kraftledningen. Den kan

76 6 (6) sändas till vår kontaktperson Karolina Olsson. Bilagor 1. Karta over hundkörningsspår Moskogens Slädhundar 2. Bild över naturlandskapet (från JP Vinds Samrådsunderlag) Kopior Skickas till: Länsstyrelsen i Jämtlands län, 831 86 Östersund Kontaktuppgifter Kontaktperson för oss boende i Mo är Karolina Olsson, Mo 215, 830 05 Järpen, karolina.o@telia.com Mo den 19 november 2009 Karolina Olsson, Undersåkers Mo 1:10 Barbro Olofsson, Dan Prestberg, Undersåkers Mo 1:13 Anneli Nysted Westman, Tomas Westman, Undersåkers Mo 1:14 Elva Habel, Kurt Frisk, Undersåkers Mo 1:15 Elisabet Åhlin, Lennart Edlund, Svensta 1:130

77

78

79

80

81

82

83

84 YTTRANDE ÖVER DEN UTSTÄLLDA PLANEN FÖR VINDKRAFT. Beträffande fördelar och nackdelar med vindkraftetableringar råder delade meningar. Det finns t.o.m. många personer som tror att vindkraftverk skadar turistnäringen allvarligt. Tror man det bör inte vindkraftverk uppföras på platser där de blir väl synliga för tillresande utan placeras på bakgården. Den lämpligaste placeringen i Åre kommun skulle då bli väster om Skalstugevägen och inte centralt i kommunen, mitt emot kommunens centralort Järpen och synliga redan vid ankomsten till kommunen i Mattmar och även synliga från liftar och backar på Åreskutan och Trillevallen. Att området väster om Skalstugevägen skulle kunna ha någon framtida användning för det rörliga friluftslivet och den kommersiella turistnäringen har vi svår att se. I vår vidsträckta kommun finna åtskilliga kvadratmil som är mycket lämpligare om det område i Södra Årefjällen samt närmast E14 ej skulle räcka till för framtida turismutveckling. Bästa alternativet skulle då vara fjällområdena i Kall Socken, i kommunens nordligaste del, och som har naturvärden fullt i klass med Södra Årefjällen, vilket upptäcktes bl.a. av Johnny Walker och Winston Churchill redan i början av 1900-talet. Här finns oexploaterade fjäll, sjöar och vattendrag, vandringsleder, fjällgårdar, sameläger, rengärden och t.o.m. några fjällpensionat. Vad som fattas för en expanderande turism är egentligen bara ledmarkeringar, asfalterade vägar in i området, kanske någon STF-fjällstuga samt marknadsföring. Förslag. Vi föreslår därför att markeringen för området väster om Skalstugevägen ändras från rött till grönt samt att reglerna ändras för de områden där det kan vara tillåtligt med upp till tre verk begränsas till enstaka gårdsverk. Huså Byalag gm/mats tysk.

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

- BeslutsunderHarry Westermark den 7 januari 2010 10:05:29 Namn: Vindkraft i Åre kommun! : AREFC Sidan 1 av 1 Till Åre kommun! Synpunkter ang planer för vindkraft i Åre kommun: - Ofattbart att det som enda "lämpliga" område i kommunen anses vara Moskogen i befolkade dalgångar och centralorten Järpens närhet. Finns ej mer avsides platser än själva entrén till kommunen, dvs i blickfånget från Mattmar till flertalet turistfjäll runt Undersåker/Åre, så får vi sluta exportera el till andra. - Om moskogen ändå tillåts byggas så måste kommunen se till att det sker söder om Mohöjden bort mot Håckren och med masthöjder som inte kräver starkt blixtrande ljus som det annars blir frågan om. Likaledes måste kommunen säkerställa en rimlig ersättning som grundare sig på försäljningsvärdet av genererad ström och som därmed inte äts upp av inflation mm, kräv minst 1 %. - Beslutsunderlaget verkar mest vara en partsinlaga från JP Vind vilket det uselt förberedda samrådsmöte som hölls bevisade. Det är kommunens ansvar att tillvarata våra intressen som medborgare, boende och våra näringar. Vindkraft på lämpliga ställen i rätt format är utmärkt men JP Vinds förslag till Moskogen vore en katastrof. Med vänlig hälsning, Per Hårstam Hårsta 180 830 05 Järpen 98

99

100 Till: Åre kommun MBR-kontoret att: Harry Westermark Box 201 830 05 JÄRPEN Yttrande över Tillägg till Översiktsplan 1991 för Åre kommun Vindkraft i Åre kommun. Med anledning av att rubricerade tillägg till översiktsplanen varit utställd under tiden 2 nov 2009 till 4 jan 2010 och därefter lämnas till kommunfullmäktige för beslut vill Åre vindkooperativ ek. för. lämna förslag till ändring av beslutsunderlaget: Mellan Bodsjöedet och Högåsen flyttas gränsen för rödmarkerat område c:a 5 km mot nordväst för att möjliggöra utbyggnad av en mindre vindkraftpark på Tångböleflätet, jämför nedanstående figur. Motiveringen till ändringen är att en exploatering av en mindre anläggning på Tångböleflätet skulle i liten utsträckning ge en negativ påverkan på flora, fauna, rennäring och turism. Tångböleflätets goda vindresurser överträffar med stor marginal de områden, som i översiktsplanen anges lämpliga för exploatering. Därför skulle de positiva ekonomiska och miljömässiga effekterna för näringslivet, rennäringen och de enskilda delägarna, genom den lokala anknytningen, vida överstiga de negativa. Vi får inte glömma bort att Åre vindkooperativ, genom sina drygt 100-talet medlemmar och c:a 300 intressenter, positivt har engagerat många i Åre kommun. Justerar inte kommunfullmäktige förslaget på tillägg till ÖP 1991 hänvisas kooperativet antingen till områden med sämre förutsättningar eller till etablering utanför kommunens gränser. Ytterligare bra motiveringar för ändring av beslutsunderlaget finns dels i brev från Tångböle Vindpark AB daterat 2009-12-29 samt dels i tidigare brev från Tångböle Vindpark AB, TEROC AB, Åre vindkooperativ och dess medlemmar samt markägarna. För Åre vindkooperativ ek. för. 2010-01-04 Edvard Ruin

101

102

103

104 Med anledning av den utlagda vindkraftplanen vill vi anföra följande: Åre kommun bör förutsättningslöst granska varje exploateringsärende och inte genom den föreslagna översiktsplanen försvåra en vindkraftsutbyggnad på lämpliga lägen. Vi anser att den föreslagna planen negligerar, utan saklig argumentering, de stora fördelar som en vindkraftexploatering i öppen terräng innebär. Planförslaget försvårar avsevärt en utbyggnad i området mellan Skalstugevägen och E14. Vi vidhåller tidigare argument och anför dessutom att en vindkraftutbyggnad på t.ex. Vallrun ger förutom intäkter för kraftbolag, markägare och för Åre kommun dessutom ger betydande positiva sysselsättningseffekter. Vindkraft på Vallrun kan byggas med lägre master eftersom fundamenten ligger över trädtopparna. Turistiskt är Vallrun ointressant och besökes endast av snöscoterburna samt bandvagnar från FBU. Vi har inte funnit några väsentliga skyddvärda miljöer för djur eller flora. Det finns inga boende som kan störas av ljudet från ett verk. Om man anser att vindkraftverk är störande för ögat så ligger inte Vallrun i blickfång vare sig från Ånn eller E14. Vad har hänt med kommunens redovisade avsikt att göra en siktstudie av vindkraft på Vallrun? Närheten till kraftledning är positivt för en exploatering. Nybyggd skogsbilväg finns i närheten. Rennäringen påverkas mycket marginellt. Utan vindmätning kan man vara övertygad om att medelvindstyrkan är mycket gynnsam och i nivå med de förhållanden som redovisas för Middagsfjället. Vallruns sträckning från sydväst mot nordost är optimal för den vanligaste vindriktningen. Vindkraftutbyggnader på lämpliga lägen är bra ur miljösynpunkt och i enlighet med regeringens riktlinjer. Vi önskar att en eventuell kommande ansökan om byggnation på Vallrun skall prövas förutsättninglöst och inte redan från början vara belastad av den föreslagna översiktsplanen. Östersund den 1 jan 2010. Olle Persson för egen del samt för Eva Hörwing, Christina Straume och Magnus Persson som ägare av Klocka 1:4, 1:5 1:37 samt Vallan 1:38 och 1:39.

105

106

107

108 Från: "Family B Wahlberg" <b.wahlberg@telia.com> den 21 november 2009 14:23:28 Ärende: Önskemål om förtydligande av kommentar 52 i Samrådskungörelse -23 okt 2009 V Till: Harry Westermark Bilagor: Attach0.html 2K 52.Björn Wahlbergs andra mening bör ändras till : Norsk elkraft som subventioneras av svenska elabonnenter med minst 100 miljoner per år under 15 år via elcertifikatsystemet. Sista meningen i Kommentar bör ändras till : Vid en prisnivå på 30 öre skulle ersättningen bli 150 miljoner kr/år under 15 år för Middagsfjällets beräknade produktion på 0,5 TWh/år. Med vänlig Hälsning Björn Wahlberg, Tångvägen 8 83161 Östersund

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138