KAARRÄTTEN I STOCKHOL Avdelning 04 2013-12-16 eddelad i Stockholm ål nr 2737-13 KLAGANDE Försäkringskassan OTPART Ombud: Jur.kand. Anna Dicander Humana AB Box 184 701 43 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Uppsalas dom den 16 april 2013 i mål nr 4485-1 1, se bilaga A SAKEN Assistansersättning KAARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. Dok.Id 295407 Postadress Box 2302 I 03 17 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 5 Telefon Telefax 08-561 690 00 08-14 98 89 E-post: kammarrattenistockholm@dom.se www.kammarrattenistockholm.domstol.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00
KAARRÄTTEN I STOCKHOL Avdelning 04 ål nr 2737-13 2 YRKANDEN.. Försäkrings kassan Försäkringskassan yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Försäkringskassans beslut den 25 juli 2011. Till stöd för överklagandet anförs i huvudsak följande. För att hjälp med av- och påklädning ska rymmas inom grundläggande behov krävs att hjälpen är fysiskt nära och av privat karaktär. Därmed omfattas hjälp med av- och påklädning av plagg som sitter närmast kroppen som till exempel underkläder, byxor, kjol, tröja och stödstrumpor men också proteser. Det får till följd att hjälp med ytterkläder och ytterskor inte omfattas eftersom sådan hjälp som regel inte kräver fysiskt nära kontakt in på bara kroppen. ot denna bakgrund kan hjälp med skydd inte ingå i grundläggande behov, oavsett vilken kunskap som krävs för att hjälpa till. Kassans beräknade tid för av- och påklädning får anses väl tilltagen då den omfattar tid för hjälp med vissa ytterkläder. kan kommunicera och saknar kognitiva besvär, vilket leder till att behovet av ingående kunskaper om henne och hennes sjukdomstillstånd kan ifrågasättas. Luxationer sker inte i sådan omfattning eller med sådan frekvens att de kan ligga till grund för beräkning av assistansersättning. bestrider bifall till Försäkringskassans överklagande. Hon yrkar att kammarrätten beviljar henne begärd tid för hårtorkning och hårborstning samt förklarar henne berättigad till assistansersättning för aktiv tillsyn med hänsyn till hennes allvarliga medicinska problematik. Till stöd för talan anför hon i huvudsak följande. Hennes funktionsnedsättning medför extrem smärta i samband med de frekventa luxationerna. Varje luxation skadar ledkapseln ytterligare, vilket medför
KAARRÄTTEN I STOCKHOL Avdelning 04 ål nr 2737-13 3 att leden blir mer benägen att luxera och svårare att fixera. Den smärta och de irreversibla skador hon skulle utsättas för om hon inte fick hjälp med skydden innebär att hon skulle räknas till dem med allvarlig smärtproblematik som beviljas tid för av- och påklädning av ytterkläder eftersom känsligheten gör att hjälpen känns som om den vore nära kroppen. Att inte beakta hjälp med skydd framstår som formalistiskt då lagen ger utrymme för att räkna in både proteser och ytterkläder för smärtkänsliga. Försäkringskassan bortser från praxis där hjälp med skydd räknas till grundläggande behov. Resonemanget om att hjälp med av- och påtagning av skydd inte skulle vara fysiskt nära eller av privat och känslig natur kommer från ett avgörande som inte handlar om individanpassade kroppsskydd. Det är ostridigt att hon behöver hjälp med borstning och föning av håret, vilket sker i samband med den nära och privata situationen som duschmomentet innebär. Det framstår som märkligt att basal hårvård inte ingår i grundläggande behov när olika former av kroppsvård, t.ex. rakning, ingår enligt Försäkringskassans vägledning. Den tillsyn och ständiga beredskap som behövs för att undsätta henne ska betecknas som aktiv tillsyn. När en led luxerar fullt ut svimmar hon av smärtan och blir helt beroende av hjälp från assistenterna. Luxationer kan ske när som helst; när hon kör bil, lagar mat eller tar hand om de tre barnen som alla är under tio år. Det kan medföra förödande konsekvenser att inte ta hjälp. Tiden är också en avgörande faktor för möjligheten att rehabilitera leden. Försäkringskassan uppger att hon inte behöver aktiv tillsyn eftersom hon kommunicerar självständigt. Det gör hon dock inte när hon är avsvimmad eller svårt smärtpåverkad. Det måste vara i sådana situationer som hennes förmåga att påkalla hjälp utreds.
KAARRÄTTEN I STOCKHOL Avdelning 04 ål nr 2737-13 4 SKÄLEN FÖR KAARRÄTTENS AVGÖRANDE I. Ramen för kammarrättens prövn;ng Försäkringskassan anför att förvaltningsrättens dom inte har överklagats vad gäller borstning och torkning av hår, varför domen står fast i dessa delar. Domstolens prövningsram bestäms av vad som prövats i underinstanserna och vad som yrkas i målet. Parternas yrkanden rör frågan om är berättigad till assistansersättning. För att beviljas assistansersättning krävs att den funktionshindrade har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Prövningen av vilka moment som utgör grundläggande behov kan enligt kammarrätten inte begränsas till de grunder som åberopas i Försäkringskassans överklagande. Något hinder mot att pröva de grunder som åberopas i yttrande, vilka tidigare har prövats av underinstanserna, har inte framkommit. 2. Förarbetsuttalanden och prax;s angående personug assistans I förarbeten till lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) uttalas att personlig assistans ska vara begränsad till krävande eller på andra sätt komplicerade situationer, som i regel är av mycket personlig karaktär (prop. 1992/93:159 s. 64). Det ska vara fråga om ett personligt stöd, som ger den funktionshindrade ökade möjligheter till ett självständigt liv (prop. 1992/93: 159 s. 174). I RÅ 2009 ref. 57 uttalar Högsta förvaltningsdomstolen att lagstiftaren främst har avsett hjälpbehov som uppfattas som mycket privata och känsliga för den personliga integriteten och där den funktionshindrade måste anses ha ett särskilt intresse av att kunna bestämma vem som ska ge sådan hjälp och hur den ska ges. Det är inte all hjälp med t.ex. måltider eller påklädning som kan anses vara av detta kvalificerade slag.
KAARRÄTTEN I STOCKHOL Avdelning 04 ål nr 2737-13 5 3. Grundläggande behov Det är ostridigt att tillhör personkretsen i I 3 LSS. Frågan i målet är om de hjälpmoment som nu är aktuella utgör grundläggande behov enligt 9 a LSS. 3.1 Hårtvätt, borstn;ng och torkn;ng I kammarrätten medger Försäkringskassan att hjälp med hårtvätt är ett grundläggande behov. Det saknas skäl att frångå parternas inställning för detta hjälpmoment. Det som framkommit angående hjälp med torkning och borstning av hår visar enligt kammarrätten inte att det är en sådan krävande eller komplicerad situation av mycket personlig karaktär som medför att hjälpen kan anses vara ett grundläggande behov. Därför instämmer kammarrätten i förvaltningsrättens bedömning i denna del. 3.2 Av- och påtagn;ng av skydd Hjälp med av- och påtagning av skydd bör enligt kammarrätten i första hand prövas enligt grunden att klä av och på sig. Kammarrätten bedömer att hjälp med av- och påtagning av skydd utgör en komplicerad situation Ufr prop. 1992/93: 159 s. 64). I denna bedömning noteras särskilt det åberopade läkarintyget av den 28 april 2011 av leg. läkaren Anders Werning enligt vilket det är av yttersta vikt att den som hanterar kroppsnära skydd på en person med motsvarande sjukdomsbild ska ha mycket specifik och god individuell kännedom om hur just den individens leder beter sig. I intyget anges också att skydd inte kan sättas på hur som helst.. har lämnat liknande upplysningar. Försäkringskassan har inte ifrågasatt uppgifterna men invänder att hjälp med skydd inte kan ingå i de grundläggande behoven, oavsett vilken kunskap som krävs.
KAARRÄTTEN I STOCKHOL Avdelning 04 ål nr 2737-13 6 Enligt utredningen i målet behöver 14 skydd på olika delar av kroppen. Hon klarar att ta av och på skydd som sitter på fingrarna men på grund av funktionsnedsättningen behöver hon hjälp med övriga skydd. Hon är i behov av hjälp med av- och påtagning på morgonen samt vid duschning, vila och läggning. Under sommarhalvåret sitter skydden direkt mot huden.. uppger att hon vid påtagningen är naken och upplever situationen som privat och känslig. Ovanstående leder till slutsatsen att : uppfattar hjälpen med av- och påtagning av skydd som känslig för den personliga integriteten och att hon måste anses ha ett särskilt intresse av att bestämma vem som ska ge hjälpen och hur den ska ges. Uppgifterna i målet talar också för att en övervägande del av denna hjälp måste anses vara av mycket personlig karaktär. De moment som inte är av mycket personlig karaktär utgör, enligt motiveringen ovan, annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om Hjälp med av- och påtagning av skydd är därför ett grundläggande behov. 3.3 Hjälp vid luxationer samt aktiv tillsyn Förvaltningsrätten har bedömt att i samband med luxationer behöver hjälp av en person med ingående kunskaper om henne. Förvaltningsrätten har därtill bedömt att tiden för detta hjälpbehov inte kan beräknas utifrån den befintliga utredningen, varför målet visades åter till Försäkringskassan i denna del. Kammarrätten delar denna bedömning. Det material som finns i målet visar enligt kammarrätten inte att. hjälpbehov har sådan omfattning att hon kan anses vara i behov av aktiv tillsyn av övervakande karaktär Ufr RÅ 1997 not 60).
KAARRÄTTEN I STOCKHOL Avdelning 04 ål nr 2737-13 7 4. Slutsats ot bakgrund av ovanstående bedömningar ska överklagandet avslås. HUR AN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 4). Eva Lenberg Karlsson kammarrättsråd ordförande Charlotte Dahlman kammarrättsråd referent Peter Hermansson kammarrättsassessor Anders Lagerwall kammarrätts fiska I föredragande
Bilaga A FÖRVALTNINGSRÄTTEN ål nr eddelad i 4485-11 Enhet l Uppsala KLAGANDE Ombud: Anna Dicander Assistansia AB Box 184 701 43 Örebro OTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/stockholm l 03 51 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassans beslut den 25 juli 2011 SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS SLUT Förvaltningsrätten bifaller överklagandet på så sätt att förklaras berättigad till assistansersättning med anledning av hennes ansökan den 25 oktober 2010. ålet återförvisas till Försäkringskassan för närmare beräkning av antalet timmar för assistansersättning samt för bestämmande av den tid som ersättningen ska gälla. Dok.Id 75870 Postadress Box 1853 751 48 Uppsala Besöksadress Kungsgatan 49 Telefon Telefax 018-16 73 00 018-16 73 43 E-post: forvaltningsratteniuppsala@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08 :00-16:00
4485-11 2 BAKGRUND Försäkringskassan beslutade i omprövningsbeslut den 25 juli 2011 att inte ändra tidigare beslut att inte bevilja assistansersättning. Beslutet motiverades med bland annat följande. För att ta assistansersättning måste behovet av personlig assistans för de grundläggande behoven uppgå till mer än 20 timmar per vecka. Om de grundläggande behoven inte överstiger 20 timmar per vecka kan inte heller assistansersättning för övriga behov beviljas. Personlig assistans ska vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket privat karaktär. ed personlig hygien avses situationer av mycket privat karaktär. behöver hjälp med att tvätta, borsta och föna håret. Att borsta och föna håret kan inte anses som grundläggande hjälpbehov. Eftersom i övrigt klarar sin personliga hygien och toalettbesök kan inte heller hjälp med hårtvätt ses som grundläggande hjälpbehov. För att hjälp med av- och påklädning ska betraktas som ett grundläggande behov ska hjälpbehovet vara avgränsat till den konkreta situationen att ta kläderna av och på sig. är i behov av 14 olika sorters skydd för att hålla lederna på plats. Skydden har hon ovanpå kläderna. Det fungerar inte att ha dem direkt på kroppen eftersom de skaver. Sacrobältet har hon innanför kläderna. Hjälp med handskydd, knäskydd, fotskydd och axelskydd bedöms inte vara av mycket privat karaktär. Tid för hjälp med höftskydd och sacrobälte har beaktats med 2,24 timmar (ca 2 timmar och 15 minuter) per vecka. Tid för hjälp med att ta av och på kläder morgon och kväll, vid dusch, utevistelser, bad och sjukgymnastik samt hjälp upp från sängen har beaktats med totalt 15,98 timmar per vecka. Vidare anför Försäkringskassan att vid bedömning av de grundläggande behoven är det en given förutsättning att personen i dessa situationer har behov av personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer. ed annan hjälp som förutsätter ingående kunskap avses behov av en per-
4485-11 3 sonlig assistent med särskild kunskap om individen, kopplat till dennes individuella förutsättningar. Det medicinska underlaget styrker att det krävs god kännedom om sjukdom och om hur hennes leder beter sig för att hon ska ta rätt hjälp med sina ledskydd och vid luxationer.. kan kommunicera med sina assistenter. Hon behöver hjälp av personer med kunskap om funktionshindret. Försäkringskassan bedömer dock att det inte behövs sådan ingående kunskap om. att detta utgör ett grundläggande behov i lagens mening. anser att hon behöver ständig tillsyn eftersom hennes leder kan luxera när som helst. Tillsyn för att finnas till hands om det inträffar något oförutsett betraktas inte som ett grundläggande behov. Det med i- cinska underlaget styrker inte heller att. hälsotillstånd är sådant att hon är i behov av aktiv övervakning dygnet runt av personlig assistent med ingående kunskaper om henne eller om funktionshindret. YRKANDEN... överklagar beslutet och yrkar i första hand att hon ska beviljas assistansersättning enligt ansökan, i andra hand i den omfattning som förvaltningsrätten anser skälig. Till stöd för sitt överklagande anför hon i huvudsak följande. Försäkringskassan har i sin bedömning angående tvätt, föning och borstning av hår samt viss hjälp med av- och påklädning av skydd anfört att det inte bedöms som av mycket privat karaktär vilket är förutsättningen för att det ska bedömas som ett grundläggande hjälpbehov. Det synsätt som Försäkringskassan tillämpat innebär att man inte bara gör en distinktion mellan grundläggande behov och andra behov, utan även att man definierar vissa delar av de grundläggande behoven som mer integritetskänsliga och dessutom endast anser att det endast är dessa delar, de av mycket privat karaktär, som ska räknas in i uppskattningen av grundläggande behov.
4485-11 4 Vidare anför att hon till följd av sin funktionsnedsättning inte kan lyfta armarna i den vinkel som krävs för att hon ska kunna schamponera sitt hår eller föna och borsta det. Det är inte styrkan som är problemet utan att den rörelse som krävs vid exempelvis hårtvätt eller borstning som är farlig för henne och att hon därför behöver hjälp för att tillgodose behovet. I samband med momenten är hon beroende av sina assistenter för att tillgodose behoven och i och med att hon är naken vid dusch eller påklädning och själv anser att situationen är privat och känslig ur integritetssynpunkt bör hon beviljas assistansersättning för den tid som assistenten måste finnas hos henne för att tillgodose hjälpbehoven. Det krävs ingående kunskap om henne och hennes kropp för att klara av att sätta på skydden på rätt sätt. Hon klarar inte själv att ta på de skydd hon behöver för att vara fixerad. Hon behöver därför hjälp med att ta på och av skydden av en person som känner henne väl och som har kunskap om hur just hennes skydd ska sitta. Om skydden tas på fel, eller om hon har en dålig dag, luxerar hennes leder när skydden tas på. Leden måste då snabbt skjutas på plats på rätt sätt eller måste hon komma till sjukhus. I dagsläget finns två personer inom hemtjänsten som får ta av och på skydden. Hjälpbehovet är ett grundläggande behov som ingår i hennes av- och påklädning. Hon kan inte utföra några förflyttningar eller aktiviteter utan hjälp att få av respektive på skydden. I andra hand anser hon att hon bör beviljas hjälp eftersom skydden halvårsvis bärs inpå kroppen, under kläderna. Försäkringskassan har avslagit på den felaktiga grunden att skydden inte bärs under kläderna och därmed inte skulle motivera hjälp av mycket privat karaktär. Skydden bärs mot kroppen under sommarhalvåret. Enligt Försäkringskassans logik ska hjälp med av- och påklädning av skydden således utgöra ett grundläggande behov under halva året. Hon vidhåller den tid hon yrkat eftersom den beskriver den faktiska tidsåtgången under en bra dag. ot bakgrund av att hennes omständigheter och förutsättningar medför en större tidsåtgång för att tillgodose de grundläggande behoven än gemene
s FÖRVALTNINGSRÄTTEN 4485-11 man, kan inte en jämförelse med handläggarens tidsåtgång göras gällande. Försäkringskassan har inte gjort någon utredning om vilken tid som går åt för att exempelvis hjälpa henne att ta av skydden och byta till badskydd för att sedan ta av badskydden och byta till vanliga skydd i samband med bad. Den yrkade tiden om 3,83 timmar för hjälp med skydd och badkläder i samband med två badtillfällen per vecka utgör det faktiska hjälpbehovet. Hjälpbehovet kan inte tillgodoses med I timme per vecka, eller 30 minuter per tillfälle för 4 stycken av- och påtagningar av skydden och av- och påtagning av badkläder. Försäkringskassan har anfört att den hjälp hon behöver i samband med att någon av hennes leder luxerar inte medför att den som hjälper henne behöver ingående kunskaper om henne, utan endast om att sätta leder på plats. Försäkringskassan har inte uppfattat hennes situation eller behov korrekt. Utöver kunskap om att sätta leden på plats samt ha kännedom om när så misslyckats och sjukhusvård krävs, så är förmågan att läsa av hennes ansiktsuttryck helt avgörande för att kunna ge henne stöd. Hon svimmar ibland av smärta i samband med luxationer och det är då av avgörande betydelse för henne att den som finns till stöd känner hennes kropp, leder och ansiktsuttryck väl, eftersom det annars inte går att hjälpa henne. En person som förvisso kan sätta leder på plats klarar inte per automatik av att hjälpa henne. Hennes leder är inte som andras till följd av sjukdomen. Av den anledningen finns endast två personer inom hemtjänsten som kan ge henne stöd i och med att de besitter både kunskap om leder och om henne samt hur Ehlers - Danlos Syndrom, EDS påverkat just hennes leder. anför vidare att hon behöver aktiv tillsyn under all vaken tid eftersom hennes leder kan luxera närsomhelst. Hjälpbehovet är oförutsägbart och någon måste omedelbat1 finnas till hands för att hjälpa henne när luxation inträffar. Hjälpbehovet vid luxation är i den meningen jämförligt med epilepsi eller blödningssjukdom eftersom det inte går att säga när
4485-11 6 hjälpbehovet uppstår. Vidare måste den som finns till hennes hjälp vara införstådd med hennes individuella hjälpbehov och väl förtrogen med hennes leder och hur de påverkats av sjukdomen. S KÄL Tillämpliga bestämmelser Den 1 januari 2011 upphävdes lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS och ersattes av socialförsäkringsbalken. Av 1 kap. 3 lagen (2010: 111) om införande av socialförsäkringsbalken följer dock att LASS alltjämt tillämpas i fråga om ersättningar och andra förmåner som avser tid före ikraftträdandet. En grundläggande förutsättning för rätt till assistansersättning enligt 3 LASS är att den funktionshindrade har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Innebörden av begreppen personlig assistans och grundläggande behov framgår av 9a lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. ed personlig assistans avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Utredningen i målet ansökte den 25 oktober 2010 om assistansersättning. Hon angav att hon behövde hjälp med sina grundläggande behov under i genomsnitt 21, 17 timmar i veckan. I Försäkringskassans utredning anges bland annat följande. tillhör personkretsen enligt 1 3 LSS. har diagnosen Ehlers - Danlos Syndrom, EDS, vilket innebär att hon är överrörlig i alla
7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 4485-1 l leder. Lederna ligger inte kvar i ledkapslarna utan åker omkring vilket medför stark smärta och lederna går ur led ett stort antal gånger per dag. För att hålla lederna på plats är i behov av 14 olika ledskydd. Skydden hindrar dock inte alla luxationer. Under 2010 har det skett stora försämringar i hennes sjukdom. I läkarutlåtande den 26 maj 2010 av Anders Werning, specialist i allmänmedicin, Samariterhemmet Vårdcentral, Uppsala, anges bland annat följande. Sjukdomen har inte konsekvenser för att sköta sin egen personliga vård. I läkarintyg den 22 september 2010 av Anders Werning anges bl.a. följande. Under sommaren har tillstånd försämrats såtillvida att hon behöver bandage på totalt sex av båda händernas fingrar för att de inte ska gå ur led. Även på handlederna har hon bandage. Likaledes har hon blivit sämre i axlarna som mycket lätt går ur led. Hon behöver för närvarande bandage för vänster axel. Två gånger i veckan har vattengympa i varmbassäng. Hon behöver efter träning hjälp för att få på sig kläderna eftersom hon då är helt slut. I bedömning den 24 september 2010 av distriktsarbetsterapeut Ingegärd Näsström anges bl.a. följande. klarar att utföra många enstaka moment utom när det gäller ogynnsamma lägen för lederna, böjningar, sträckningar, att lyfta och bära, då hon riskerar luxationer. Avseende personlig hygien och övrig kroppsvård har svårt att klara tyngre moment, finmotoriska grepp som kräver kraft, svårt med det hon måste böja och sträcka för att utföra. har duschstol, kroppstvättare och kamförlängare. Hjälpmedelutprovning har skett men underlättar bara till viss del. behöver hjälp vid på- och avklädning.
4485-11 8 I intyg den 14 oktober 2010 av sjukgymnast Gunilla Berglund anges bl.a. följande. Under tre år har gått på sjukgymnastisk behandting. Under denna tid har hon succesivt försämrats avsevärt. I första hand gäller det motorisk funktionsnedsättning på grund av patologiskt ökad ledrörlighet och bindvävselasticitet. Konsekvensen av detta är återkommande smärtsamma luxationer i axlar, höfter, fotleder och fingrar, svåra smärtor, såväl nociceptiva som neurogena samt kraftigt nedsatt muskelstyrka. På grund av detta har svårt att klara egen ADL. Hon klarar t.ex. inte att ta på och av sina egna skydd och behöver på- och avklädningsh jälp. I läkarintyg den 28 april 2011 av Anders Werning anges bl.a. följande. diagnos EDS medför att det mesta i kroppen blir instabilt och eftergivligt så att lederna luxerar, vilket är skadligt för leden och gör fruktansvärt ont. För att lederna inte ska luxera ideligen bärs ortoser. Om lederna ändå Iuxerar gäller det att snabbt få dem på plats igen. I det fall den EDS-sjuke behöver hjälp av annan med att få på sina ortoser och med att få lederna på plats vid Iuxationer, är det av yttersta vikt att den hjälpande personen har en mycket specifik och god individuell kännedom om hur just denna sjukes leder beter sig. Kunskapen därom är inte allmängiltig, en ortos kan inte sättas på hur som helst, en led kan inte sättas på plats hur som helst och vem som helst kan därför inte utföra uppgiften. Då använder ett stort antal ortoser och då hennes leder luxerar extremt lätt krävs det att en och samma person, som skaffat sig den nödvändiga kunskapen, är den som hjälper henne. Förvaltningsrättens bedömning Det framgår av utredningen i målet att sonkrets 1 3 LSS. Frågan i målet är om omfattas av perhar behov av personlig assistans för sina grundläggande behov med i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka och därmed har rätt att få assistansersättning.
4485-11 9 I förarbetena avseende rätten till personlig assistans betonas att det ska vara fråga om hjälp av mycket privat karaktär och att assistans ska vara förbehållen situationer av krävande eller på annat sätt komplicerad natur, i regel av mycket personligt slag (prop. 1992/93: 159 s. 174 f samt prop. 1995/96:146 s. 13). Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2009 ref. 57 behandlat frågan om tillämpningsområdet för grundläggande behov enligt LSS och uttalat att för att rätt till personlig assistans ska föreligga krävs att det är fråga om hjälp eller stöd av mycket privat karaktär. Alla praktiska hjälpbehov med t.ex. påklädning eller måltider torde inte ingå. De hjälpbehov som åsyftas är sådana som uppfattas som mycket privata och känsliga för den personliga integriteten och där den funktionshindrade måste anses ha ett särskilt intresse av att kunna bestämma vem som ska ge hjälpen och hur den ska ges. Den som behöver hjälp med dessa grundläggande behov ska även ha rätt till sådan insats för andra kvalificerade personliga behov i sin livsföring om dessa inte tillgodoses på annat sätt. Det föreligger motstridiga uppfattningar i målet om. behov av personlig assistans för hennes grundläggande behov. Försäkringskassan har i det överklagade beslutet inte beaktat behovet av hjälp med att tvätta, borsta och föna håret som ett grundläggande behov och anfört att borsta och föna håret inte kan anses som ett grundläggande behov. Eftersom. i övrigt klarar sin personliga hygien har inte heller hjälp med hårtvätt ansetts som ett grundläggande behov. uppger däremot att hon till följd av sin funktionsnedsättning inte kan lyfta armarna i den vinkel som krävs för att hon ska kunna schamponera sitt hår eller föna och borsta det. Hon anser att hon bör beviljas assistansersättning i och med att hon är naken vid dusch då hon tvättar håret samt att duschsituationen är privat och känslig ur integritetssynpunkt.
201.3-04-16 4485-11 10 Förvaltningsrätten finner liksom Försäkringskassan att hjälp med borstning och föning av håret inte är av sådan privat karaktär att det ska anses som ett grundläggande behov. klarar att sköta sin personliga hygien och omvårdnad. Förvaltningsrätten finner dock att den hjälp hon behöver med hårtvätt är av sådan privat och känslig natur att den bör anses som ett grundläggande behov, eftersom den ges i samband med dusch. uppger att behovet av hjälp vid hårtvätt uppgår till 1,25 timmar per vecka samt att hon har behov av hjälp med håitvätt i samband med två badtillfällen med 0,50 timmar per vecka. Hon har dock inte redogjort för varför det krävs 15 minuter (0,25 timmar) per tillfälle för hårtvätt. Inte heller kan det anses ha framkommit underlag som styrker att hennes hjälpbehov i detta avseende kräver sådan tidsåtgång. Förvaltningsrätten finner därför att hjälpbehovet vid hårtvätt är väl tillgodosett med 5 minuter (0,08 timmar) per tillfälle, totalt 35 minuter (0,58 timmar) per vecka. I målet har framkommit att har hjälpbehov vid av- och påklädning av 14 olika skydd för att hålla lederna på plats. Försäkringskassan har endast beräknat hjälpbehov vid av- och påklädning av sacrobälte och höftskydd till 2,24 timmar per vecka, eftersom dessa skydd bärs innanför kläderna. Tid för övriga skydd har inte tagits i beräkning eftersom skydden används ovanpå kläderna och inte bedöms vara av mycket privat karaktär. anför att det krävs ingående kunskap om henne och hennes kropp för att klara av att sätta på skydden på rätt sätt samt att hon inte själv klarar att ta på de skydd hon behöver för att vara fixerad. Hon behöver därför hjälp med att ta på och av skydden av en person som känner henne väl och som har kunskap om hur just hennes skydd ska sitta. anför vidare att skydden bärs halvårsvis inpå kroppen, under kläderna. beräknar behov av hjälp vid på- och avklädning av 14 skydd (morgon, vid dusch, vila och kväll) till totalt 5,25 timmar per vecka.
4485-11 11 Utredningen i målet visar att själv klarar att ta på och av skydd på fingrarna och hon är därför inte i behov av hjälp med detta. Vad gäller behovet av hjälp med av- och på klädning av knäskydd, fotskydd, axelskydd samt handledsskydd har Anders Werning i läkarintyg angett att det är av yttersta vikt att den hjälpande personen har en mycket specifik och god individuell kännedom om hur just denna sjukes leder beter sig och att en ortos inte kan sättas på hur som helst, varför inte vem som helst kan utföra den uppgiften. Eftersom använder ett stort antal ortoser och då hennes leder luxerar extremt lätt krävs det enligt Anders Werning att det är en och samma person som har skaffat sig den nödvändiga kunskapen som hjälper henne. ot denna bakgrund bedömer förvaltningsrätten hjälpbehovet i detta avseende ska anses som ett grundläggande behov. Tiden för hjälp avseende detta behov bör beräknas till vad själv har anfört. Det innebär att denna tid minus den tid Försäkringskassan har beräknat för sacrobälte och höftskydd ska läggas till den övriga tiden för grundläggande behov. badar i varmvattensbassäng två gånger per vecka. Hon behöver då hjälp med avklädning av skydd och kläder och påklädning av andra skydd och badkläder. I samband med badet är det speciella badskydd som används. Försäkringskassan har beräknat 1 timme per vecka för hjälp med av- och påklädning av skydd och badkläder i samband med bad. anför att hon är i behov av hjälpinsatser motsvarande 3,83 timmar per vecka. Hjälpbehovet avser hjälp med avklädning av skydd och kläder med 1 timme per vecka, påklädning av badkläder och skydd som hon badar med 0,50 timmar per vecka, avklädning av skydd och badkläder med 0,50 timmar per vecka, dusch och tvätt av håret med 0,50 timmar per vecka, påklädning av skydd och kläder med I timme per vecka samt föning och borstning av hår med 0,33 timmar per vecka.
201 3-04-1 6 4485-11 12 Förvaltningsrätten finner att borstning och föning av håret inte är av mycket privat karaktär och därför är detta inte att anse som ett grundläggande behov. Vidare har tid för hjälp med hårtvätt i samband med två badtillfällen beaktats i beräkning av behov av hjälp med personlig hygien, varför ytterligare tid inte kan tas i beaktande. Av beräkningsunderlag den 4 januari 2011 framgår att vid på- och avklädning av 14 skydd morgon och kväll uppgår hjälpbehovet till 0,33 timmar (cirka 20 minuter) per tillfälle. Av hennes beräkningsunderlag framgår dock inte hur många badskydd som används eller varför hjälpbehovet vid avklädning av skydd och kläder och påklädning av andra skydd och badkläder uppgår till de uppräknade tiderna. Inte heller utredningen i målet i övrigt visar att hennes hjälpbehov i detta avseende kräver sådan tidsåtgång. Förvaltningsrätten finner dock att tid för hjälp med att ta på och av skydd, badkläder och kläder är större än I timme per vecka som Försäkringskassan har beräknat. Förvaltningsrätten anser som nämnts ovan att hjälpbehov vid av- och påklädning av 14 olika skydd ska anses som ett grundläggande behov, så även vid badtillfällen. ot denna bakgrund finner förvaltningsrätten att hjälpbehovet i samband med bad bör beräknas på samma sätt som ovan, dvs. till totalt 2 timmar per vecka. Avseende annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper har i målet framkommit att till följd av sitt funktionshinder har särskilda behov av hjälp i samband med luxationer. Försäkringskassan medger att det medicinska underlaget styrker att det krävs god kännedom om sjukdom och hur hennes leder beter sig för att hon ska få rätt hjälp vid luxationer. Vidare tillstås att hon behöver hjälp av personer med kunskap om hennes funktionshinder. Försäkringskassan har dock bedömt att det inte behövs sådan ingående kunskap om henne att detta utgör ett grundläggande behov. _ gör gällande att det krävs ingående kunskaper om henne och hennes funktionshinder för att man ska kunna hjälpa henne att få lederna på plats. Utöver kunskap om att sätta
4485-1 1 13 leden på plats samt ha kännedom om när så misslyckats och sjukhusvård krävs, så är enligt henne förmågan att läsa av hennes ansiktsuttryck helt avgörande för att kunna ge henne stöd. Anders Werning har i läkarintyg uppgett att det är av yttersta vikt att den hjälpande personen har en mycket specifik och god individuell kännedom om hur just denna sjukes leder beter sig samt att en led inte kan sättas på plats hur som helst och att vem som helst därför inte kan utföra uppgiften. ed hänsyn till vad som framkommit i målet anser förvaltningsrätten att det är klarlagt att till följd av sin diagnos EDS har behov av hjälp vid luxationer av någon som har ingående kunskaper om henne. Av utredningen i målet framgår däremot inte hur ofta dessa luxationer sker. Tiden för hjälp avseende detta behov kan därför inte på nu föreliggande utredning beräknas vid bedömningen av. grundläggande behov. Beräkning får i stället göras av Försäkringskassan. Vidare gör gällande att hon har ett hjälpbehov avseende tillsyn med hänsyn till hennes diagnos EDS samt att luxationer kan ske när som helst på dygnet. ot denna bakgrund anser hon att hon är i behov av tillsyn under all vaken tid. Försäkringskassan har anfört att tillsyn för att finnas till hands om det inträffar något oförutsett inte betraktas som ett grundläggande behov. Vidare har bedömningen gjorts att det medicinska underlaget inte styrker att hälsotillstånd är sådant att hon är i behov av aktiv övervakning dygnet runt av personlig assistent med ingående kunskaper om henne eller om funktionshindret. Förvaltningsrätten finner, som angetts ovan, att har behov av hjälp vid luxationer av någon som har ingående kunskaper om henne. Nästa fråga är om _ i och med detta behov även har behov av sådan aktiv tillsyn som ska anses som ett grundläggande behov. För att hjälpbehov i detta avseende ska hänföras till de grundläggande behoven krävs dels att den enskilde behöver tillsyn av sådan karaktär som är att
4485-1 I 14 jämställa med övervakning, dels att den person som utövar tillsynen till följd av att den enskilde har svårt att kommunicera eller har en komplicerad medicinsk problematik behöver ingående kännedom om denne för att kunna utföra tillsynen på ett tillfredställande sätt Gfr Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden i RÅ 1997 ref. 23 I och RÅ 2003 ref. 33). Enligt förvaltningsrättens mening visar inte utredningen i målet att hon måste övervakas särskilt eller att hennes behov av hjälp och tillsyn är av sådan karaktär och omfattning att detta endast kan tillgodoses av en person med ingående kunskap om henne och hennes sjukdomstillstånd. Förvaltningsrätten finner sammanfattningsvis att ytterligare tid ska beaktas avseende hjälp vid hårtvätt, på- och avklädning av skydd, på- och avklädning av skydd och kläder vid badtillfällen samt luxationer. Detta innebär att utredningen i målet visar att behov av hjälp med sina grundläggande behov uppgår till i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Förutsättningar för att bevilja assistansersättning enligt LASS föreligger således. Utredningen i målet ger inte tillräckligt underlag för att beräkna det exakta antalet timmar per vecka varför denna sak ska beslutas av Försäkringskassan som första instans. Försäkringskassan ska även besluta om för vilken tid beslutet om assistansersättning ska gälla. HUR AN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3 I 04/lA) Elisabet Andersson rådman I avgörandet har även deltagit nämndemännen Anders Rydell, Barbro Jurell och Håkan Sjöblom. ålet har föredragits av Anette Der Danielian.