Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Högskolan i Borås Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är certifierad enligt ISO 14001. Miljöpolicy Högskolan i Borås ska bedriva sin verksamhet så att en hållbar utveckling främjas, innebärande att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa (i enlighet med högskolelagen kap 1 5). Högskolan i Borås verksamhetsidé är att bedriva utbildning och forskning i interaktion med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. På vetenskaplig grund sätts det kvalificerade yrkeslivets kompetensförsörjning, utvecklingsbehov och problem i fokus. Verksamhetsidén sammanfattas i devisen Vetenskap för profession. Högskolans mål är att utvecklas till ett komplett professionslärosäte. Flervetenskaplig verksamhet ska prioriteras och hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet. Högskolan ska genom forskning och utbildning verka för kunskapsutveckling och konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling i samhället och i förhållande till professionen. Högskolan ska genom ett systematiskt arbete förebygga och minska den samlade miljöbelastningen och öka integrationen av hållbar utveckling i verksamheten. Hållbar utveckling ska prägla den dagliga verksamheten såväl genom de beslut som fattas som i handlingar i övrigt. Personal och studenter ska göras medvetna om, och också delaktiga i, högskolans arbete för en hållbar samhällsutveckling. En aktiv medverkan från personal och studenter är en förutsättning för att nå framgång i detta arbete. Integreringen av perspektivet hållbar utveckling i verksamheten ska präglas av ständiga förbättringar. Rektor och ledningen på olika nivåer ska genom systematisk uppföljning säkerställa att högskolans policy för hållbar utveckling efterlevs och att relevanta mål uppnås. Lagar och andra krav utgör en miniminivå i allt arbete Miljöutredning Miljöutredningen uppdaterades 2010.
Aktiviteter med betydande direkt och indirekt miljöpåverkan Direkt påverkan: tjänsteresor och energianvändning Indirekt påverkan: forskning och utbildning. Interna miljömål Målen avser perioden 2011-2013 Tjänsteresor Övergripande mål Högskolan i Borås ska minska utsläppen av fossil koldioxid från resor i tjänsten. Detaljerade mål 2012-2013 *Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, per årsarbetskraft, ska minska med 5 procent. *Flygresor med slutdestination <50 mil enkel resa ska till antalet minska med 50 procent. *Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil ska minska. Energianvändning Övergripande mål Högskolan i Borås ska i samarbete med fastighetsägare minska energianvändningen räknat per m2. Detaljerat mål *Energianvändningen ska med utgångspunkt från 2010 minska med 10 procent per m2 under perioden. Forskning Övergripande mål Perspektivet hållbar utveckling ska i ökad omfattning beaktas i forskningen och på så sätt bidra till en kunskapsutveckling inom området. De prioriterade forskningsprogrammen ska samtliga innefatta hållbar utveckling. Detaljerade mål *Omfattningen av publikationer inom hållbar utveckling ska öka inom samtliga sex utbildnings- och forskningsområden. Målet specificeras av respektive institution och anges i tillhörande handlingsplan. Utbildning Övergripande mål Högskolan i Borås ska integrera hållbar utveckling i utbildningen så att studenterna bidrar till en hållbar samhällsutveckling genom att sprida insikter och förhållningssätt i sina framtida professionsroller och i kontakten med andra samhällsaktörer. I utbildningen inkluderas grundnivå och avancerad nivå samt forskarutbildning Detaljerade mål HU-diplomering av högskolans kurser ska vara en naturlig del i det systematiska förbättringsarbetet. Vid utgången av år 2013 ska samtliga utbildningsprogram innehålla obligatoriska HU-diplomerade kurser. Doktorander ska inom ramen för sin utbildning problematisera kring sitt forskningsämne utifrån perspektivet hållbar utveckling, om möjligt i
flervetenskaplig samverkan. Socialt ansvarstagande Övergripande mål Den sociala dimensionen inom hållbar utveckling ska bli en naturlig del av hållbarhetsarbetet vid Högskolan i Borås, såväl för organisationen som inom utbildning och forskning. Utredningsmål För att möjliggöra en utveckling mot ett ledningssystem för hållbar utveckling ska ett arbetssätt som stödjer en integrering av den sociala dimensionen i förbättringsarbetet påbörjas. Kopplingen till området lika villkor, och dess integrering i styrdokument rörande högskolans arbete med hållbar utveckling, ska utredas. I syfte att utveckla samverkan med olika samhällsaktörer i positiv riktning ska den externa kommunikationen/ informationen kring hållbar utveckling, med ökat fokus på socialt ansvarstagande, ses över och utvecklas. Handlingsplan och åtgärder Följande aktiviteter och åtgärder utifrån mål och handlingsplaner har genomförts under året. Tjänsteresor -Information/styrning gällande att följa riktlinjer för resor och möten i tjänsten. -Uppföljning av koldioxidutsläpp per institution/enhet -Projekt för att öka användningen av distansmöten -Utbildningar i webbkonferensteknik, inredning av webkonferensrum och inköp av busskort för att främja kollektiva transportalternativ -Framtagande av målgruppsenkät och handlingsplan inom ramen för ett nystartat projekt gällande resfria möten -Utbyte av högskolans transportbil till en elbil Energianvändning -Kampanjer kring energibesparande åtgärder -Löpande utbyte av högskolans belysning till mer energieffektiva alternativ (tex LED-belysning) -Installering av närvarostyrd ventilation och belysning i Simonsland -Implementerad rutin för inköp av energieffektiv utrustning utifrån miljöstyrningsrådets kriterier -Kontrakt med ny hyresvärd i enlighet med energimyndighetens krav på att hyra energieffektiva byggnader -Löpande identifiering och genomförande av energieffektiviserande åtgärder på övriga hyrda fastigheter, i samarbete med fastighetsägarna Forskning -Inrapportering av publikationer inom hållbar utveckling via bibliotekets digitala publiceringsverktyg, efter förankring bland forskarna -Forskningsprojekt med perspektivet hållbar utveckling har genomförts inom prioriterade forskningsområden.
-Textilhögskolans medverkan i att utveckla ett miljöindex för kläder och skor. Indexet tas fram av Sustainable Apparel Coalition (SAC), en sammanslutning av världens största kläd- och sportföretag. -Forskningsseminarier på temat hållbar utveckling på institutionsnivå -Diskussioner i rektors professorsgrupp gällande integrationen av hållbar utveckling i forskningen Utbildning Revidering av kriterier för diplomering av HU-kurser -Genomgång av kurser och kursplaner på institutionsnivå i syfte att nominera kurser som integrerat hållbar utveckling i linje med fastställda kriterier -Bedömning och diplomering av HU-kurser -Beaktande av hållbar utveckling i uppsatsprocessen -Framtagande av marknadsföringsplan gällande kommunikation av HUdiplomerade kurser, främst gentemot studenterna -Genomförande av kvalitetsaudits, med en stående punkt kring integrering av hållbar utveckling i utbildningen -Löpande aktiviteter på institutionsnivå, bland annat föreläsning och workshop med personal på VHB kring Göteborgs Universitets integrering av hållbar utveckling inom vårdutbildningen Socialt ansvarstagande Aktiviteter för att stödja utredningsmålen har genomförts, bland annat ett påbörjat arbete med att integrera lika villkor i miljöledningssystemets rutiner Exempel på aktiviteter i övrigt under året Genomförande av en hållbarhetsdag för all personal i samarrangemang med en av högskolan anordnad internationell FN-konferens i resursåtervinning. -Seminarieserie på temat För och emot hållbarhetsdilemman i vardagen och i samhällsdebatten, med debatter kring bl.a. hållbarhetsredovisningars betydelse, inkluderande medborgarskap och ett konsumtionskritiskt perspektiv på sociala medier. -Högtider för att uppmärksamma diplomerade HU-kurser, varav den ena i samarrangemang med det årliga Fairtrade-fikat, till vilket Högskolans rektor bjöd in all personal och studenter -Medlemskap i CSR Västsverige samt samarbete med Miljöbron och Sven Erikssonsgymnasiet inom utbildningsområdet Exempel på studentdrivna aktiviteter: -Planering och genomförande (januari 2014) av en internationell forskningskonferens i Barcelona inom bibliotek- och informationsvetenskap på temat hållbar utveckling -Klädbytardag, arrangerad av studentorganisationen TEXAS på Textilhögskolan -Ledarskap för VGR-överenskommelsen Klimatsmart livsstil studenter som klimatambassadörer
Måluppfyllelse Målperioden är 2011-2013 Direkta aspekter: Tjänsteresor och energi Energiförbrukningen per kvm har minskat med 2,4% under året och sammanlagt med 9,4% för målperioden, att jämföra med uppsatt mål om en minskning med 10%. Det totala koldioxidutsläppen från energiförbrukningen har minskat med knappt 9% under året. Noteras bör att de fastigheter som högskolan hyr är mycket energieffektiva, och andelen förnyelsebar energi ligger nära 100%. Koldioxidutsläppen från tjänsteresor, som relativt sett är betydande, har per årsarbetskraft minskat med 4,9% år 2013 och med totalt 22,7 % under 2012-2013, vilket ska jämföras med uppsatt mål om en minskning med totalt 5% för samma period. Det är främst ett minskat flygresande som bidragit till utsläppsminskningen. Antalet korta flygresor < 50 mil under 2012-2013 har minskat med drygt 40 %, vilket inte helt uppnår målet om en halvering. Det totala koldioxidutsläppet från bilresande minskade marginellt under året men med ca 17% för målperioden. Indirekta aspekter: Utbildning och forskning Målen för ökad integration av hållbar utveckling i utbildning kan i huvudsak anses ha uppfyllts. I samtliga utbildningar behandlas aspekter av hållbar utveckling. Under 2013 har en bedömargrupp, med prorektor som ordförande, granskat kursplaner och examinationsmoment för 14 nominerade kurser, varav 6 har diplomerats. Målet att varje utbildningsprogram skulle innehålla minst en diplomerad kurs vid 2013 års utgång har dock inte uppfyllts, vilket snarast kan förklaras av de högt ställda diplomeringskraven. Bedömningskriterierna, inklusive krav på målformuleringar i kursplaner och examination av dessa mål, har bidragit till en kvalitativ utvekling av HU-integreringen som knappast hade kunnat uppnås om det kvantitativa målet prioriterats. Diplomen har varit eftertraktade, och responsen kring denna process, såväl internt som bland andra lärosäten, har varit positiv. Resultatet av en årligen genomförd studentenkät visar att studenterna i högre utsträckning anser att det är viktigt med en integration av hållbar utveckling i utbildning och forskning och att den faktiska förekomsten av diskussioner kring begreppet hållbar utveckling i utbildningen ökat. Antalet inrapporterade forskningspublikationer inom hållbar utveckling har ökat inom forskningsprofilerna och totalt från 239 till 312 år 2013. Inrapporteringen är ett led i processen att identifiera och följa upp den forskning som bedrivs inom hållbar utveckling. Att definiera och avgränsa vad som är forskning inom hållbar utveckling är dock problematisk. Forskning och forskningsprojekt inom hållbar utveckling utgör en betydelsefull och successivt ökande andel av forskningsverksamheten, bl.a. genom den internationella forskningsmiljön resursåtervinning och forskning kring sociala medier, inkludering i samhället och i utbildningen, återvinning/återbruk av textilier och hållbar stadsutveckling; det sistnämnda ett flervetenskapligt samverkansprojekt mellan forskare på högskolan, SP och Borås stad med koppling till såväl utbildning som forskning. Projektet involverar samtliga institutioner och bidrar till en spridning av hållbar utveckling på alla nivåer. Exempel på forskningsprojekt i
övrigt är Hållbarhet och expansion för konkurrenskraft inom modebranschen, Redovisning för hållbar handel, Hållbar distanshandel, Sustainability as integrated brand value, Borrowing and consumption the future of library collections for sustainable communities. Högskolan ansvarade för den internationella FN-konferensen i resursåtervinning i Borås 2013, med den senaste forskningen inom resursåtervinning och hållbar stadsutveckling. Konferensen avslutades med en paneldebatt kring innebörden av hållbar stadsutveckling för högskolans olika forskningsinriktningar. Nämnas bör också Textilhögskolans medverkan i Sustainable Apparel Coalition (SAC) gällande utvecklandet av ett miljöindex. Kunskap och utbildning För nyanställd personal finns återkommande introduktionsutbildningar som inkluderar ett moment som berör högskolans miljöledningsarbete och innebörden av hållbar utveckling. I den högskolepedagogiska utbildningen för lärare, som genomförs årligen, ingår ett dialogseminarium kring förhållningssätt till hållbar utveckling. Utbildning i distansteknik erbjuds via enheten Bibliotek och läranderesurser och inom ramen för högskolepedagogisk utbildning för lärare. Under året har 90 anställda deltagit i workshoptillfällen i webbkonferensteknik. För ansvariga inom olika funktionsområden har utbildning anordnats bland annat i intern miljörevision och lagefterlevnad samt genom nätverksträffar och seminarier, t.ex. Kemikalier i vardagen Miljöombud på enhets-/institutionsnivå informerar löpande om det pågående miljöledningsarbetet och ett antal aktiviteter har genomförts för att ge de anställda en ökad medvetenhet och kunskap om verksamhetens miljöpåverkan och innebörden av hållbar utveckling, bl.a vid s k Lounge talks, som anordnats i biblioteket. IT för minskad energianvändning Högskolans största fastighetsägare (Akademiska Hus) har under hösten infört styrning av ledbelysning i allmänna utrymmen (korridorer, trapphus). Belysningen i trapphus kvällstid har också begränsats. Dessa två åtgärder beräknas ge en energibesparing på 37000 kwh/år. För att minska energiförbrukningen har den nya fastighetsägaren för textilhögskolans installerat en solcellsanläggning på 770 m² samt närvarostyrning på ventilation och belysning. Textilhögskolans nya fastighetsägare (Kanico) räknar med att fastigheten blir Green Building-certifierad under 2014. IT för minskat antal tjänsteresor Högskolan har startat projektet Resfria möten för att vidareutveckla det hittills framgångsrika arbetet med att öka användningsgraden av distansteknik. Tekniken har fortsatt utvecklats och en ny webbsida för projektet har tagits fram som utbildningsstöd för personalen. På institutionsnivå används system för resfria möten allt mer frekvent. Adobe connect används även vid ett flertal institutioner
för distansundervisning, och särskilda konferenslokaler har inretts med syftet att underlätta användandet av tekniken.
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 582 Antal kvadratmeter lokalyta: 52 024 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid Kg CO 2 Totalt Kg CO 2/årsarbetskraft 2013 2012 2011 2013 2012 2011 Flygresor under 50 mil 33 447 38 326 44 305 57 63 74 Bilresor 49 768 50 531 59 734 86 83 99 Tågresor 1,41 1,00 1,33 0,002 0,002 0,002 Bussresor 0 0 0 0,00 0,00 0,00 Maskiner och övriga fordon 0 0 0 0 0 0 Sammanlagt ovan 83 216 88 858 104 040 143 146 173 Flygresor över 50 mil 278 665 307 793 377 911 479 506 628 Beskrivning av insamlat resultat Koldioxidutsläppen från tjänsteresor, som relativt sett är betydande, har under året minskat med totalt 9% och per årsarbetskraft med 5%. Det är främst ett minskat flygresande på längre sträckor som bidragit till utsläppsminskningen, men även minskade utsläpp från flygresande på korta sträckor och bilresande, totalt för målperioden 2012-2013, har varit betydelsefulla. Det positiva resultatet gällande utsläpp från tjänsteresor kan förklaras av tydliga och strikta riktlinjer samt en ökande medvetenhet och kunskap hos personalen. Den frekventa användningen av och utbildningen i distansverktyget Adobe Connect bland såväl personal som studenter styrker detta. Schablon för att beräkna koldioxidutsläpp från buss saknas i Naturvårdsverkets mall. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller
2. Energianvändning Energianvändning i lokaler kwh totalt 2013 2012 2011 Verksamhetsel 2 766 392 2 884 580 2 971 689 Fastighetsel 1 315 482 1 228 074 1 228 223 Värme 2 681 122 2 743 035 2 690 019 Kyla 817 295 772 200 824 200 Totalt 7 580 291 7 627 889 7 714 131 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2013 2012 2011 2013 2012 2011 Verksamhetsel 4 753 4 744 4 936 53 56 58 Fastighetsel 2 260 2 020 2 040 25 24 24 Värme 4 607 4 512 4 468 52 54 53 Kyla 1 404 1 270 1 369 16 15 16 Totalt 13 025 12 546 12 814 146 149 151 Energianvändning utanför lokaler kwh totalt 2013 2012 2011 El 0 Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Förnybar energi 2013 2012 2011 Verksamhetsel 100 % 100 % 100 % Fastighetsel 100 % 100 % 89 % Värme 96 % 95 % 89 % Kyla 100 % 65 % 100 % Utanför lokaler % % % Totalt 99 % 95 % 94 % Beskrivning av insamlat resultat Under 2013 har Högskolan i Borås energianvändning/kvm minskat med 2,4%, vilket är över förväntan, då det under året inträffade händelser som påverkade energiförbrukningen negativt. Under tidig vår medförde byggnationen av en gångbro mellan två byggnader att värmeförbrukningen och elförbrukningen ökade.
Fastighetsägaren (Akademiska Hus) satte en elmätare på elförbrukningen vid bygget, vilken visade att bygget medförde en extra energiförbrukning på 30 MWh, vilket är inkluderat i redovisade siffror. Andra orsaker till att energiförbrukningen ökade under det första halvåret är värmeläckage från en ventil på fjärrvärmen och ett vattenläckage. Sommaren 2013 flyttade Textilhögskolans verksamhet till nya lokaler. Flytten innebar ett avbrott i användandet av lokaler med maskinell utrustning under en viss tid och också vissa injusteringsproblem. Detta innebär att energiförbrukningen år 2013 inte är helt jämförbar med ett normalår. På grund av problem med kyla i vissa lokaler/kontorsrum har det på flera institutioner införskaffats extra värmeelement. Fastighetsägaren jobbar konstant med problemet, men har hittills inte identifierat någon egentlig felaktighet. Fler dragskåp har dessutom installerats vid Ingenjörshögskolan. Under hösten 2013 har Högskolan intensifierat samarbetet med Akademiska Hus för att minska energiförbrukningen ytterligare. Samarbetet innebär bl.a. att vissa gemensamma aktiviteter genomförts och planeras att genomföras, exempelvis nattvandringar för att identifiera förbättringsåtgärder. Det är oklart hur stor påverkan Textilhögskolans flytt har haft på energiförbrukningen, då verksamheten dessutom har utökats i samband med flytten. Det är även oklart hur mycket injusteringsperioden har påverkat energiförbrukningen. Högskolan kommer under 2014 att ha särskild bevakning på energiförbrukningen i Textilhögskolans lokaler. I och med Textilhögskolans flytt har antalet kvadratmeter ökat under året. Första halvåret hyrde högskolan 51752 kvm, och andra halvåret 52295 kvm. Vi har därför räknat ut ett medeltal för antalet kvadratmeter. Uppgifter om andelen förnybar energi för värme och kyla har i år inhämtats från Borås Energi och Miljö. Tidigare år har högskolan beräknat denna utifrån en egen kalkyl som tar hänsyn till att sopförbränning inte är en förnyelsebar energikälla i strikt mening, vilket inte beaktats i Borås Energi och Miljös beräkningsmodell. Då beräkningen har varit komplicerad har vi för 2013 valt att återgå till Borås Energi och Miljös beräkning, vilket leder till viss brist på jämförbarhet mellan åren. Uppdelningen mellan verksamhetsel och fastighetsel i Akademiska Hus lokaler är endast en schablon, vilket innebär att åtgärder som görs för att minska elförbrukningen påverkar både verksamhetselen och fastighetselen. I dagsläget kan högskolan inte göra något åt detta men dialoger förs kontinuerligt med fastighetsägaren i syfte att finna en lämplig lösning för att kunna mäta detta separat. Hur uppgifterna är framtagna Leverantörsuppgifter
3. Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljökrav Antal st 2013 2012 2011 Anskaffningar med miljökrav 2 1 0 Anskaffningar totalt 5 2 0 Andel anskaffningar med miljökrav 40 % 50 % % Värde av upphandlingar med miljökrav Värde kr 2013 2012 2011 Anskaffningar med miljökrav 3 700 000 17 000 000 0 Anskaffningar totalt 5 800 000 27 000 000 0 Andel anskaffningar med miljökrav 64 % 63 % % Beskrivning av insamlat resultat Högskolan i Borås har avgränsat redovisningen i enlighet med tidigare förtydligande från Naturvårdsverket. Registrerade anskaffningar i betydelsen upphandlingar över gränsvärdet för särskilt upphandlingsförfarande utförda av myndigheten är de som redovisas. Det låga antalet upphandlingar beror på att Högskolan i Borås till största delen avropar från statliga avtal samt ingår i ett upphandlingssamarbete med Göteborgs Universitet. Högskolan har under året tagit fram en rutin för miljöanpassad upphandling. Syftet med rutinen är att tydliggöra att högskolan ska upphandla miljöanpassade varor och tjänster. I rutinen hänvisar högskolan även till Miljöstyrningsrådets hemsida vid framtagande av miljökrav. Avseende inköp har högskolan en centraliserad inköpsfunktion för datorer/itprodukter, inredning, papper, kontorsmaterial, engångsartiklar, belysning etc. som innebär att avtalstroheten gentemot ramavtalen är högre än om inköpen skett decentraliserat. Varje institution/enhet gör mer specifika inköp för den egna verksamheten och ska då beakta miljöaspekten enligt HBs inköpspolicy. Högskolan i Borås avgränsar redovisningen till att gälla upphandlingar enligt ovan. Detta då Högskolan ännu inte har något komplett system för redovisning/ uppföljning av samtliga inköp. Detta kommer att åtgärdas genom det pågående införandet av ett e-handelssystem som med viss fördröjning successivt nu införs. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem
4. Frivilliga frågor Frågor om policy Har myndigheten ett internt styrande dokument för IT och miljö? Nej Frågor om IT-anskaffning Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställs av det totala antalet ITanskaffningar per år. 2013 2012 2011 Andel (%) % % % Värde (Skr) Skr Skr Skr Hur är dessa uppgifter framtagna? Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Hur är dessa uppgifter framtagna? Frågor om energianvändning Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft 2013 2012 2011 2013 2012 2011 PC-arbetsplats Skrivare Servrar och Serverrum Hur är dessa uppgifter framtagna?
Frågor om resfria möten Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft 2013 2012 2011 2013 2012 2011 Resfria möten Hur är dessa uppgifter framtagna? Frågor om förklaring till resultatet Beskriv insamlat resultat