Från avfallshantering till resurshållning 1
Från avfallshantering till resurshushållning Nationella avfallsplanen och programmet för avfallsförebyggande Bygg- och rivningsavfall Workshop alla bidrar med idéer 2
Från avfallshantering till resurshushållning Ny nationell avfallsplan 2012-2017 3
Mot ökad resurseffektivitet Ex vad vi behöver göra! Nya typer av styrmedel Tillverka hållbara och återvinningsbara produkter, billigare reparera Öka återanvändningen Öka materialåtervinning av god kvalitet Utnyttja resurser upplagrade i samhället Materialåtervinning Förebyggande Förberedande för återanvändning Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning Bortskaffande, t.ex. deponering 4
Prioriterade områden 1. Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektorn 2. Hushållsavfall 3. Resurshushållning i livsmedelskedjan 4. Avfallsbehandling 5. Illegal export av avfall till andra länder
Exempel på vad aktörer kan göra Naturvårdsverket (51 åtgärder): - tillsynsvägledning bygg och rivning, nedskräpning etc - uppföljning och utvärdering - styrmedel ökad återvinning och återanvändning Kommunerna (37 åtgärder): - Samarbeta med återanvändningsaktörer - Ökad tillsyn bilskrotar Fastighetsägare och byggherrar: kompetenskrav vid rivningsinventering, föra vidare resultat i hela rivningsprocessen Textilbranschen: Frivilligt producentansvar Länsstyrelserna: Tillsynen av illegala transporter Livsmedelsverket: Råd till konsumenter om minskat livsmedelssvinn 6
Program för förebyggande av avfall Mål, åtgärder, styrmedel, indikatorer Mat Textil [kton/år] 50000 45000 40000 [kton/år] Hög ekonomisk tillväxt (3,8 % årlig avfallsökning) Historisk ökning 2005-2006 (3,5 % årlig avfallsökning) Bygg- och rivningsavfall 35000 30000 25000 Miljömål Historisk ökning 1900-2000 (3 % årlig avfallsökning) Decoupling Låg ekonomisk tillväxt (2,6 % årlig avfallsökning) Historisk ökning Konj*1,28 1985-2006 (3,8 (2,5 %) % årlig avfallsökning) Kraftig lågkonjunktur 2008-2012, därefter 2,5% Konj*0,88 (2,6 %) Elektronik 20000 15000 10000 5000 Historisk ökning 1985-2006 (2,5 %) Historisk ökning 1900-2000 (3 %) Decoupling (stagnerande avfallsmängder) Historisk ökning 2005-2006 (3,5 %) Nationellt Miljömål Kraftig lågkonjunktur 2008-2012, därefter 2,5% 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 7
Vad är förebyggande? Åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall och innebär en minskning av Mängden avfall Innehållet av skadliga ämnen i material och produkter Minskad negativ miljö- och hälsopåverkan Ett kriterie räcker
Vi slänger en miljon ton mat per år! 9
Vilken klimatpåverkan har maten vi slänger gett upphov till? Ungefär 2 000 000 ton CO 2 ekvivalenter d.v.s. 3 % av de totala växthusgasutsläppen i Sverige
Produktion av livsmedel kräver stora mängder vatten 1 potatis 25 l vatten 1 kopp kaffe 140 l vatten 1 glas juice 170 l vatten 1 kg vete 3 000 l vatten 1 hamburgare 2 400 l vatten 1 kg kött (nötkött) 15 000 l vatten Naturvårdsverket Källa. SIWI Swedish Environmental Protection Agency 2012-11-20 11
Bygg-, riv- och anläggningsavfall Henrik Sandström, Naturvårdsverket henrik.sandstrom@naturvardsverket.se 12
Bygg-, riv- och anläggningsavfall nuläge Genererar ca 10 miljoner ton avfall/år sektor näst mest avfall 2010 Nära 80% mineralavfall (tegel/betong/isolering/gips/schaktmassor) Farligt avfall 5-10 % Byggsektorn står för 33 % av Sveriges totala mängd avfall (exklusive gruvavfallet) och 26 % av landets farliga avfall 13
Bygg-, riv- och anläggningsavfall nuläge Vid nyproduktion bedöms att ca. 15% av byggmaterialet blir spill Det finns tusentals olika byggprodukter och det är svårt att överblicka förekomsten av farliga ämnen svårare i takt med ökad import Farliga ämnen kan läcka ut i miljön i alla delar av livscykeln Relativt lång livslängd utmaning för utfasning av farliga ämnen Inom byggbranschen ser vi ett ökat intresse för att arbeta med att förebygga avfall för att optimera materialströmmar, minska kostnader, förbättra logistik, säkerhet, arbetsmiljö, m.m. 14
Bygg-, riv- och anläggningsavfall - befintliga mål Bygg- och rivningsavfall Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 procent år 2020* - gemensamt för EU enligt ramdirektivet för avfall Fokus på tunga fraktioner Avfall i anläggningsarbeten Den miljö- och hälsomässigt säkra användningen av avfall och material i anläggningsarbeten ska öka
Bygg-, riv- och anläggning -exempel på åtgärder NV: - statistik och tillsynsvägledning, - föreslå åtgärder och styrmedel, - utvärdera deponiskatten och handbok avfall i anläggningsarbeten Lst: - Regional masshanteringsplan - krav på åtgärdsalternativ vid sanering Kommuner: - ökad tillsyn, skapa rutiner miljökontoret informeras vid rivning Andra: - Uppdatera byggbranschens riktlinjer med krav på förebyggande (byggbranschen) - Utveckla material som är enkla att återanvända och materialåtervinna (byggmaterialind) - Använda byggmaterial som inte innehåller farliga ämnen (byggherrar) - Utveckla system kvalitetssäkring återvunna material (återvinningsbranschen) - Krav på bra avfallshantering i upphandlingar (fastighetsägare och byggherrar) - Utveckla databasen för schaktmassor (Trafikverket) 16
Pågående arbete på NV bygg-, riv och anläggningssektorn Genomförande av åtgärder enligt nationella avfallsplanen Avfallsströmmen är en av de prioriterade i Avfallsförebyggande programmet Bättre statistik för bygg- och rivningsavfall - Uppdrag till SMED 2012; Förbättrade avfallsdata från byggsektorn med specialstudie av inrapportering via miljörapporter (SMP) Studie av konsekvenserna av 70%-målet - Vilka materialströmmar och återvinningsmetoder har stor betydelse när det gäller resurshushållning och diffus föroreningsspridning? - Vilken resursbesparing, transportpåverkan och föroreningsspridning ger olika återvinningsalternativ? - Vilken miljöpåverkan ger olika återanvändnings- och återvinningslösningar för träavfall? Tillsynskampanj planeras 2013
Bygg-, riv och anläggningssektorn - goda exempel 18
Bygg-, riv- och anläggningsavfall vad gör att mängderna är betydande/ökar? Byggmaterialet är av dålig kvalitet Byggmaterial är för billigt Byggprodukter är sammansatta av flera olika material Att anlita hantverkare är dyrt i förhållande till att köpa nytt Brist på tid i bygg- och rivningsprojekt Det är för billigt att deponera (särskilt på inerta deponier) Utrymmesbrist på byggen Byggprodukter är inte märkta svårt att ha koll på innehåll av farliga ämnen Bristande tillsyn av bygg- och rivningsprojekt Kontrollplan lämnas sent Byggmetoder logistikbrister, underlätta modifieringar mer, använd prefab, m.m. Högt inredningsintresse Återbruksvaror är inte lätta att få tag på måste finnas nära byggvaruhus, etc.
Input angående mål Input från arbetet med NAP angående mål; Vid nyproduktion av hus minst använda 5 % återanvänt material Minsta sorteringsgrad vid varje projekt? Ytterligare idéer; Att en plan för förebyggande av avfall (mängd och farlighet) finns framtagen för X% av alla byggprojekt över Y storlek Att en plan för förebyggande av avfall (mängd och farlighet) finns framtagen för X% av alla rivningsprojekt över Y storlek 20
Hållbara städer Hur tar vi hand om avfallet och hushåller med våra resurser? Hur planerar, utformar och bygger/renoverar vi dessa städer? Avfallsförebyggande åtgärder och styrmedel Goda exempel 21