HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21
8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs strandlinjen vid Norra Fällöviken/Södra sundet och öster om Lövuddsvägen. Området ligger i anslutning till ett villaområde. Längst i väster består området av åkrar. Öster om detta är det till större delen bevuxet med sly och träd och delar utgörs av sumpmark. Tvärs igenom området går en större stig som används som promenadstråk. I den nordöstra delen av området finns en fd brädgård som är utfylld. Den södra delen av brädgården ligger något lägre och här återfinns spån, bark och trä i ytan. Norrut på brädgården ligger fyllningen något högre och verkar vara utfylld under senare tid än övriga området. Även väster om stigen har det troligen legat en brädgård. Löfuddens sågverk låg vid stranden i södra delen av området. Det som återstår av sågen är ett flertal grundstenar i betong som antyder vart husen har stått samt en hoprasad byggnad. Det går dock ej att utifrån byggnadsresterna säkert avgöra vilka olika byggnader som har funnits på platsen och vad de använts till. Planerad markanvändning är bostäder väster om stigen som löper genom området, medan området som innehåller den fd sågen med tillhörande byggnader samt brädgården öster om stigen kommer att utgöra naturmark. Området sluttar generellt från väster mot stranden i öster. 8.2 Markbeskrivning På åkermarken och den fd brädgården väster om stigen består de ytliga jordlagren av mullhaltig jord som följs av silt och siltig morän. Väster om den fd sågbyggnaden, punkt R605 och R606, saknas siltlagret. Här finns den siltiga moränen direkt under mullagret. Öster om stigen återfinns fyllning med trärester till ett djup om två meter i punkt R611. Vid punkterna 610 och 611 finns högar med rivningsmaterial. Tidigare undersökningar har även visat på fyllningen ner till två meters djup på brädgården öster om stigen. 8.3 Miljötekniska förhållanden Vid tidigare undersökning (Ramböll, 2011) var den främsta inriktningen att kontrollera om det förekommit doppning med pentaklorfenol på platsen. Pentaklorfenol som nyttjades vid tidpunkten innehöll en förorening av dioxin, som binder mycket hårt i marken, medan pentaklorfenolen som är vattenlöslig följer med grundvattnet till recipienten. Den tidigare undersökningen visade inte några förekomster dioxin inom området. En möjlig förhöjd halt återfanns i grundvattnet i provpunkt RLÅ04. Vid föreliggande undersökning har 6 analyser av dioxin i jord utförts. Inga indikationer till dioxinförorening finns. En ny provtagning och analys av grundvatten från provpunkt RLÅ04 har också utförts. Halterna var mycket låga. 18 av 26
Vid den tidigare undersökningen visade ytprovtagningen att halter av PAH H och PAH M över Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) förekom på den fd brädgården väster om stigen, det område som planeras för bostäder. Den skruvprovtagning som utförts väster om stigen i sju punkter, kan inte bekräfta PAH-förekomsten. Varken i ytlig eller djupare liggande jord. I två punkter, R606 och R607, väster om stigen, på den södra delen av området, förekom metaller (kvicksilver, arsenik, barium och nickel) i halter över riktvärdena för KM. Öster om stigen, på området som planeras för naturmark, visade tidigare undersökningar att det förekom PAH H och PAH M i halter över riktvärdet för KM både vid ytprovtagningen som gjordes på brädgården och vid skruvprovtagningen. Föreliggande undersökning bekräftar att det finns en generell PAH-förorening öster om stigen. I två av ytprovtagningarna låg halterna av PAH H även över de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM). Tidigare undersökning visade också att halter av metaller, och då främst bly, över riktvärdet för KM förekom på flera platser öster om stigen. Vid föreliggande undersökning återfanns bly i halter över riktvärdet för KM i samtliga tre rutor för ytlig provtagning samt i provpunkt R611. Den ytliga provtagningen inom ruta RY612 på brädgården visade också på ett flertal halter av andra metaller över riktvärdet för KM. I provpunkt R610 som ligger strax nedanför en hög med rivningsmassor återfanns en arsenikhalt över riktvärdet för MKM. Halten 65,4 mg/kg TS ligger dock klart under vad naturvårdsverket anger som akuttoxiskt. I samma provpunkt förekom även klart förhöjda halter av krom. Förutom jordprovtagning togs även ett prov av ett gult material i en tunna nära provpunkt R610. Resultatet visade på mycket höga kromhalter, 237 000 mg/kg TS. Provet innehöll även mycket natrium. Resultatet tolkades som att tunnan innehåller natriumkromat. Krom i denna form är sexvärt och är en mer toxisk form än den trevärda som oftast återfinns i mark. Den höga arsenikhalten samt kromhalten i prov R610, tillsammans med resultatet från provtagningen av materialet i tunnan tyder på att en mindre verksamhet med impregnering med krom och arsenik kan ha förekommit. 8.4 Bedömning av risker med PAH PAH bildas när kol eller kolväten genomgår en ofullständig förbränning. Det förekommer även i tjärprodukter. PAH är fettlösliga, oftast stabila och i en del fall bioackumulerande. Att föreningarna är stabila innebär att de är svårnedbrytbara och att de kan spridas långt i miljön innan nedbrytning sker. De flesta organismer kan dock omvandla 19 av 26
PAH, men de nedbrytningsprodukter som då bildas kan många gånger vara farligare än ursprungsämnet. Försök har visat att många föreningar är cancerframkallande och orsakar skador på arvsmassan. I vattenmiljöer binds PAH framförallt till partiklar som sedan transporteras till sediment där de kan bli mycket långlivade. Därför är vattenekosystemet nära utsläppskällor mest utsatta. Många PAH-föreningar ansamlas i ryggradslösa organismer i vattenmiljön och anrikas i näringskedjan. PAH bedöms ha en mycket hög farlighet enligt Kemikalieinspektionens klassificering. De riktvärden som nyttjas är de generella riktvärden som Naturvårdsverket beskriver i rapport 5976. Riktvärdena är en sammanvägning av hälsorisker, skydd av grundvatten och ytvatten samt skydd av markmiljö. Dessutom görs justering för bakgrundshalter och exponering för andra källor. I Tabell 1 nedan finns en sammanställning av vilka parametrar som styr riktvärdena för PAH L, PAH M och PAH H. Det hälsobaserade riktvärdet som finns i tabellen är i sin tur en sammanvägning av intag av jord, hudkontakt, inandning av damm, inandning av ånga, intag av dricksvatten samt intag av växter. 20 av 26
Tabell 1: Sammanställning av riktvärden för PAH. Ojusterat hälsobaserat riktvärde* Justerat hälsobaserat riktvärde Skydd av markmiljö Skydd mot fri fas Skydd av grundvatten Skydd av ytvatten Avrundat riktvärde PAH L PAH M PAH H KM 51 3 1,1 MKM 460 19 17 KM 26 3 1,1 MKM 230 19 17 KM 3 10 2,5 MKM 15 40 10 KM 500 250 50 MKM 500 250 50 KM 5,2 16 5,3 MKM 17 53 17 KM 170 110 150 MKM 170 110 150 KM 3 3 1 MKM 15 20 10 * Hälsobaserat riktvärde är en sammanvägning av; intag av jord, hudkontakt, inandning av damm, inandning av ånga, intag av dricksvatten samt intag av växter. Vid jämförelse mellan uppmätta halter och scenariot MKM kan följande noteras: Öster om stigen ligger två halter PAH M över det hälsobaserade riktvärdet. Detta styrs i sin tur av inandning av ånga inomhus. Sett till övriga exponeringsvägar ligger uppmätta halter klart under riktvärdena. Sett till skydd av markmiljö och spridning ligger halterna av PAH M under angivna riktvärden. Öster om stigen ligger två halter PAH H över det hälsobaserade riktvärdet. Detta styrs i sin tur av främst av intag av jord samt hudkontakt. Halterna ligger även över skydd av markmiljö samt skydd av grundvatten. Vid jämförelse mellan uppmätta halter och scenariot KM kan följande noteras: Flera halter PAH M ligger över det hälsobaserade riktvärdet. Detta styrs i sin tur av inandning av ånga inomhus samt till viss dela av intag av växter. Sett till övriga exponeringsvägar för hälsa ligger uppmätta halter klart under riktvärdena. Halter över skydd för markmiljö och skydd av grundvatten finns också. Flera halter PAH H ligger över det hälsobaserade riktvärdet. Detta styrs i sin tur främst av intag av växter, intag av jord samt hudkontakt med jord/damm. Halter över skydd för markmiljö och skydd av grundvatten finns också. Den halt som uppmättes väster om stigen ligger också över det hälsobaserade riktvärdet. 21 av 26
Enligt Naturvårdsverkets generella scenarier finns risker med avseende på människors hälsa inom området öster om stigen. För PAH M är det inandning av ånga i inomhusluft som bedöms som den största risken. Eftersom inga byggnader planeras öster om stigen får dock denna risk ses som begränsad. Sett till PAH H finns det risker med intag av jord, intag av växter och inandning av damm. Även den halt som uppmätts ytligt väster om stigen ligger över det hälsobaserade riktvärdet. 8.5 Miljötekniska rekommendationer Marken inom hela området verkar utifrån analysresultaten vara förorenad av PAH, och särskilt PAH H. Troligt är att PAH-föroreningarna kommer från det kol som nyttjades till ångsågen. Marken väster om stigen har vid tidigare undersökningar visats innehålla PAH H och PAH M över naturvårdsverkets riktvärden för KM. Föreliggande undersökning kunde inte bekräfta de tidigare resultaten. Inför omställning till bostadshusbebyggelse bör det dock tas hänsyn till de påträffade föroreningarna. En marksanering kan bli nödvändig inom delar av området. De metallföroreningar som påträffats väster om stigen ligger samtliga strax över Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning. Undantaget är kvicksilver som överskrider riktvärdet med 70 %. Sett till halt kan det dock resoneras att detta överskridande ändå är relativt modest. I samband med att PAH-föroreningarna hanteras bör även hänsyn till metaller tas väster om stigen. Öster om stigen har PAH-halter över både riktvärdena för KM och MKM påträffats. Likaledes har metaller och då främst bly påträffats generellt över ytan. För att hantera de påträffade föroreningarna rekommenderar Ramböll att platsspecifika riktvärden beräknas som ett första steg. Detta eftersom markanvändningen öster om stigen skiljer sig så mycket från båda de bägge generella riktvärdena för KM respektive MKM. Efter beräkning av platsspecifika riktvärden kan utvärdering om mer provtagning behöver göras, och i så fall i vilken omfattning. Behov av sanering bör utredas. Vidare kan konstateras att tunnan med gult material bör omhändertas av godkänd mottagare. I området kring tunnan och R610 rekommenderas utökad provtagning för att kontrollera förekomsten av arsenik och krom. 22 av 26