återrapportering 2014 1 (8) Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Nej Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Det arbete som har gjorts tidigare för att identifiera verksamheter utifrån avrinningsområden och påverkan på vattenförekomst, har inte kunnat utvecklas eftersom det har funnits vakanser på prövningssidan. Trots allt är det många verksamheter som självmant söker nya tillstånd och vid dessa prövningar fångas de områden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status, upp till viss del. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Under 2014 har Länsstyrelsen prioriterat att utveckla en tillsynsplan för länets dammar och kraftverk med ett avrinningsområdesperspektiv där hänsyn tas både till naturvärden, ekologisk status och verksamheternas eventuella tillstånd. Detta ger oss ett verktyg för att bedöma om en verksamhet behöver tillståndsprövas (då det är relativt få verksamheter som är tillståndsprövade) eller omprövas. I våra värdefullaste vattendrag pågår rättsliga processer och diskussioner vid ett antal kraftverk, för att få moderna tillstånd och därmed bättre hänsyn till miljökvalitetsnormerna.
återrapportering 2014 2 (8) Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Länsstyrelsen har under 2014 förelagt verksamhetsutövare med påverkan på Ljungbyån om att utföra fortsatt recipientkontroll. Detta har gjorts med bakgrund av det pilotprojekt för Ljungbyån som tidigare drivits i samarbete med Miljösamverkan Sydost,? Pilotprojekt i Ljungbyån 2012-2013? som bland annat syftar till en samordnad och rättvis recipientkontroll där även de areella näringarna ingår. I tillståndsprövning beaktas alltid dessa frågor och via Länsstyrelsens tillsynsarbete kan krav ställas på revidering av befintliga egenkontrollprogram. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Under 2012-2013 togs det arbetssätt kopplat till samordnad recipientkontroll (SRK) fram som implementerades under 2014. Ett viktigt steg var att förelägga om fortsatt recipientkontroll för Ljungbyån där det har varit en nyhet att Länsstyrelsen även förelagt en nedlagd verksamhet (förorenat område i form av en glasbruksdeponi). Detta kommer att ligga till grund för fortsatta arbetet med övriga avrinningsområden i Kalmar län.~~egenkontroll kopplat till verksamheter som prövas enligt 11 kap. miljöbalken har länsstyrelsen i dagsläget ingen strategi för. När väl tillsynsplanen med prioriteringar på avrinningsområdesnivå är beslutad kan man utgå ifrån den för att även arbeta med egenkontroll vid dessa verksamheter, men i dagsläget saknas det resurser för att driva detta arbete.~ C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Under 2014 har Länsstyrelsen deltagit i projektgruppen inom Miljösamverkan Sydosts projekt?miljötillsyn på lantbruk? med fokus på övergödning. Inom detta projekt var inriktningen kontroll av kväve- och fosforläckaget från lantbruket. Projektet innehöll både moment av tillsyn och tillsynsvägledning, då 64 lantbruksföretag inom 9 kommuner inspekterades, två utbildningsdagar anordnades för miljöinspektörer och lantbrukare inom två kommuner utbildades inom växtodlingsplaner av Länsstyrelsen.
återrapportering 2014 3 (8) D) Ev. kommentarer till åtgärd 29. Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2014. Arbetet påbörjades redan 2011 i form av ett utkast till en plan för vattenrelaterat åtgärdsarbete, med fokus på de olika utpekade miljöproblemen. Av olika skäl fastställdes aldrig planen, men vissa verksamheter har arbetat utefter föreslagna åtgärder i planen ändå och mycket av åtgärderna ingår i Länsstyrelsens löpande verksamhet. Länsstyrelsen har under 2014 gjort ett omtag kring frågan. En arbetsgrupp bestående av myndighetens samtliga berörda chefer har bildats. Ett viktigt syfte med arbetsgruppen är att upprätta en plan för åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. I detta arbete utgör åtgärdsprogrammet för miljömålen ett viktigt verktyg. Ett väl fungerande tvärsektoriellt arbete är en förutsättning för driva åtgärdsarbetet och prioriteringar av åtgärder. Målet är att innan sommaren 2015 har ett underlag framtaget för en prioriteringsdiskussion kring åtgärdsarbetet utifrån ett avrinningsperspektiv. Parallellt har det även etablerats en grupp för åtgärdssamordning på handläggarnivå vars syfte är att hitta synergier mellan verksamheterna och effektivisera åtgärdsarbetet på Länsstyrelsen, och i förlängningen kopplat till länets övriga aktörer. Om Nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2014. Diskussioner förs löpande med angränsande län när det uppkommer frågor eller projekt som berör vatten som går över länsgränserna. Länsstyrelserna i Kalmar och Jönköping har tillsammans blivit beviljade medel för ett arbete med frågor kring vattenkvalitet, biologisk mångfald, översvämningar och torka med ett avrinningsområdesperspektiv i Emån. Länsstyrelsen deltar även i åtgärdsprojekt tillsammans med länsstyrelserna i Östergötland, Blekinge och på Gotland. Vidare för Länsstyrelserna i Kalmar och Blekinge diskussioner om att höja kunskapen om Lyckebyåns avrinningsområde genom en gemensam biotopkarteringsinsats. C) Ev. kommentarer till åtgärd 30. Länsstyrelsen efterfrågar återigen ett samlat grepp från Vattenmyndigheten gällande fler nationella underlag för bedömningar av tillståndet i kustvattnet samt analyser för kostnadseffektiva åtgärder för kustvatten.
återrapportering 2014 4 (8) Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31. Under 2014 har Länsstyrelsen beslutat om ett nytt regionalt program för efterbehandling av förorenade områden. I detta finns det ett särskilt stycke som redogör för de vattenförekomster som är prioriterade ur ett åtgärdsperspektiv med hänseende till föroreningsproblematik. Tre statliga bidragsprojekt som är i åtgärdsfas drevs också under 2014, där Länsstyrelsen har rollen som kontaktperson gentemot Naturvårdsverket. Kommunerna i Oskarshamn, Högsby samt Nybro är huvudmän för dessa saneringsåtgärder som pågår och benämns?projekt Oskarshamns hamnbassäng?,?projekt Björkshults glasbruk? samt?projekt Pukebergs glasbruk?. Alla tre projekten syftar helt eller delvis till att förbättra vattenkvaliteten i närliggande vattenförekomster. Under 2014 har också tillsynsarbete och bidragsarbete med att utreda förorenade områden skett. Dessa utredningar kommer senare att ligga till grund för ytterligare saneringsåtgärder i länet, med bäring på vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Nej Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. C) Ev. kommentarer till åtgärd 31: Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen samordnar miljöprojektet?greppa Näringen? på regional nivå. I länet finns ca 600 aktiva medlemmar och de flesta har sedan 2003, fått många rådgivningar inom olika områden t ex växtnäring, växtskydd, våtmarker, utfodring, byggplanering och klimat. Medlemmarna finns jämnt utspridda i länet men eftersom projektet vänder sig till en målgrupp som har mer än 25 djurenheter eller 50 ha så är det huvudsakligen medelstora och större gårdar som är anslutna. På senare år har projektet i sin specifikation av verksamheten angivit att rådgivning ska ske i avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår god status. Eftersom kusten utanför Kalmar län och Öland har måttlig ekologisk status så bör rådgivningen fokuseras till kustnära områden vilket den också gör eftersom majoriteten av Greppa Näringens medlemmar finns i dessa områden. ~~Under
återrapportering 2014 5 (8) 2014 har ungefär 180 rådgivningar genomförts inom kompetens- och rådgivningsprojektet Greppa Näringen. Växtnäringsbalanser, klimatberäkningar och översyn av dräneringar är de rådgivningar som genomförts i störst omfattning. Bygg-, gödslings- och utfodringsrådgivningar har också varit aktuella under året. En speciell satsning har gjorts för lantbrukare med grisproduktion i form av en kurs om utfodring och rådgivningar till grisproducenter. Under hösten har kurser genomförts om vikten av att väga och mäta olika parametrar inom vallproduktionen. Det har under året varit diskussioner om den intensiva gödselspridningen i djurtäta områden och risken för fosforutlakning och som ett led i detta har en gödselsepareringsdag genomförts.~~i fyra olika avrinningsområden har vattendragsarbete pågått och ca 80 lantbrukare har deltagit i olika aktiviteter. I Hagbyån söder om Kalmar har provtagning och analysering av vattnet genomförts som underlagsmaterial för kommande diskussioner om vattenstatusen och en renare Östersjö.~~Länsstyrelsen har deltagit i Greppa näringens styr- och projektgrupp. Under hösten 2014 har en ny organisation startat där Kalmar län samarbetar med Gotland, Kronoberg, Jönköping och Östergötlands län i Region Öst. Syftet är att hitta samordningsfördelar när det gäller t ex upphandling.~~i oktober 2013 höll Länsstyrelsen ett dialogmöte De gröna näringarnas utveckling och Östersjön om hur lantbruket och skogsbruket i Kalmar län kan utvecklas samtidigt som vi uppnår god vattenstatus i våra sjöar, vattendrag och i Östersjön. Under föreläsningar och diskussioner på mötet konstaterades bland annat att det saknas forskning kring näringsläckage på den typ av jordar och de klimatförhållanden som råder i länet.~~länsstyrelsen bjöd därför in till ett uppföljande möte i februari 2014 om hur forskning på området skulle kunna stimuleras. På mötet beslutades att skapa en arbetsgrupp för att få till stånd försök och mätningar i regionen. Arbetsgruppen, ledd av Länsstyrelsen med representanter från SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), LRF (Lantbrukarnas Riksförbund), Hushållningssällskapet, Linnéuniversitetet, Västervik och Borgholms kommuner har under 2014 drivit frågan vidare.~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Greppa Näringen organiseras och utvecklas gemensamt av Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF. I och med att projektet har pågått under ett decennium så fungerar arbetsformer, organisation och samverkan med Jordbruksverket mycket bra. I projektet pågår en ständig utveckling och länsstyrelserna har goda möjligheter, genom representation i både styrgrupp och projektgrupp, att påverka utvecklingen. Jordbruksverket anordnar s. k länsstyrelseråd, två gånger per år, då länsstyrelserna har möjlighet att diskutera gemensamma frågor. C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2014 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
återrapportering 2014 6 (8) Länsstyrelsen genomför årligen behörighetsutbildning för lantbrukare som hanterar växtskyddsmedel. Det är dels endagars fortbildningskurser för lantbrukare som redan har behörighet samt 4-dagars grundkurs för nybörjare. Målet med dessa kurser är att öka riskmedvetandet vid hanteringen av växtskyddssmedel och stort fokus läggs på information om skydd av vatten. ~~I Greppa Näringen utförs rådgivning om växtskyddshantering men efterfrågan på denna typ av rådgivning är begränsad och under 2014 genomfördes endast 8 st. rådgivningar. I dagsläget görs ingen prioritering av insatserna utifrån vattenförekomsternas status utan grundas på lantbrukarnas efterfrågan.~~i vattendragsarbetet som beskrivs under punkt 15a sker information om transportvägar av växtskyddsmedel till vatten.~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Jordbruksverket har ansvar för tillsynsvägledning i frågor som rör hantering av kemiska bekämpningmedel och genomför årligen fortbildningskurser för kursledare som håller i behörighetsutbildningar. Greppa Näringen genomför också utbildningar inom växtskyddsområdet och tar fram underlagsmaterial för att genomföra enskild rådgivning till lantbrukare. ~~Visst samarbete sker med växtskyddscentralen i Kalmar som Jordbruksverket är huvudman för.~ C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. I dagsläget saknas samverkan med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. D) Ev. kommentarer till åtgärd 17: Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2014, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen Kalmar län deltar tillsammans med övriga länsstyrelser inom Södra Östersjöns vattendistrikt (SÖVD) i projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD http://www.vattenmyndigheterna.se/sv/sodra-ostersjon/projekt/pages/kulturmiljo-ochvattenforvaltning.aspx vars övergripande syfte är att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet ur ett kulturmiljö- och vattenförvaltningsperspektiv. Målet är att sammanställa och förbättra planeringsunderlag för kulturmiljön. Länsstyrelsen Kalmar län har huvudansvar för 12 kunskapsöversikter, (delprojekt 1-2 som togs fram mellan 2010 och 2014) varav alla är klara 2014. Resultaten bekräftar tidigare bristanalyser och pekar på stora behov av kunskapsuppbyggnad. Delprojekt 3 är en flerårig satsning och innebär inhämtande av ny kunskap genom bl.a. fältinventeringar. Glädjande är att Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för särskilda åtgärdsprojekt anslag 1.12 beviljade projektet medel för 2014-2015 vilket möjliggjort en ökad takt i projektet under 2014.~~Kalmar läns arbete inom delprojekt 3 har under 2014 fokuserat på kulturhistoriska kunskapsunderlag för dammar och de kulturmiljöer som finns vid dammarna. Projektet
återrapportering 2014 7 (8) kallas INVÄVA = Inventering och värdering av vattenanknutna kulturmiljöer vid dammar och andra vandringshinder. Ett fyrtiotal dammar och miljöer har fältinventerats, och värderats i tre klasser, i tre vattendrag som valts ut i samråd med vatten- och naturvården (Bruatopsån, Halltorpsån och Hagbyån). De kulturmiljöer som bedöms som värdefulla dokumenteras i text, foton och beskrivning i en pdf vilken länkas till ett GIS-skikt. Det är tidskrävande att satsa på en noggrann värdering och identifiering av särskilt betydelsebärande delar av kulturmiljöerna, men nödvändigt för att identifiera var särskild hänsyn till kulturhistoriska värden behöver tas i samband med åtgärder av olika slag. Med nuvarande inventeringstakt kommer det att behövas minst 6-7 årsarbetskrafter för att slutföra INVÄVA i hela länet. Under 2014 har länsstyrelsen Kalmar också deltagit i en länsgemensam satsning (fem länsstyrelser i södra Sverige) kring arkivstudier vad gäller flottning, som underlag för ännu inte påbörjade inventering av flottningslämningar. Kunskapen om dessa är mycket låg samtidigt som de berörs av återgärder inom biologisk återställning. Båda projekten har avrapporterats genom rapporter till projektledningen för Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD. ~~Under 2014 har samverkan med andra länsstyrelser inom SÖVD och VHVD fortsatt. Jämfört med 2013 har fler gemensamma aktiviteter och möten hållits. Länsstyrelsen Kalmar har deltagit i de särskilda länsgemensamma insatser som ordnats: kompetensutveckling vattenkraftverk två halvdagar, fältseminarium i Kalmar län (som vi även arrangerade) samt en tvärsektoriell workshop för länsstyrelserna den 20 november i Alvesta, se mer c) nedan. Vid den senare beslutade länsstyrelsen i Kalmar om tre åtgärder som ska genomföras under 2015 i syfte att förbättra det tvärsektoriella arbetet i och vid vattendragen i Kalmar län. Att utveckla och förbättra de tvärsektoriella syn- och arbetssätten bedömer vi som viktigt även i förhållande till Åtgärd 20.~~Länsstyrelsen Kalmar bedömer att erfarenhetsutbytet med andra länsstyrelser är mycket värdefullt, ger viktig input till fortsatt arbete inom Åtgärd 20 och att det behöver fortsätta under kommande år. För mer information hänvisas till den resultatredovisning för verksamhetsåret 2014 som inlämnats till Havs- och vattenmyndigheten och Riksantikvarieämbetet från projektledaren Coco Dedering, Länsstyrelsen Kalmar. ~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Som nämndes i samband med förra återrapporteringen valde RAÄ 2013 att lämna styrgruppen för Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD. Liksom under tidigare år har projektet under 2014 medfinansierats med RAÄ-medel, 7:2-anslaget. Efter en ändring i förordningen för 7:2 är det sedan 2014 upp till varje enskild länsstyrelse att avsätta medel till insatserna.~~under 2014 har det inte varit så mycket samverkan. En representant från RAÄ deltog som föreläsare vid den tvärsektoriella workshop som hölls i Alvesta den 20 november, vilket var uppskattat. Länsstyrelsen Kalmar har bistått RAÄ med uppgifter inför deras återrapportering av åtgärd 20. Länsstyrelsen anser att samverkan mellan Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver utvecklas. RAÄ behövs för att stärka kulturmiljöperspektiven i olika nationella frågor, t.ex. i vattenkraftsfrågor och miljömålen.~ C) Ev. kommentarer till åtgärd 20. Projektledaren för "Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD" är placerad på Länsstyrelsen Kalmar län. Lst har även ansvar för att samordning sker med VaKul i Västerhavets vattendistrikt under 2014-2015 enligt uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten i och med att projekten beviljades medel därifrån. Samordningen består i bl.a. gemensam arbetsgrupp och styrgrupp samt gemensamma aktiviteter typ
återrapportering 2014 8 (8) seminarier. Tack vare mer resurser 2014 kunde äntligen den större tvärsektoriella workshopen genomföras (jämför förra årets återrapportering). Bakgrunden kan sammanfattas som att länsstyrelserna inte bara behöver bättre kunskapsunderlag; det finns även behov av att utveckla tvärsektoriella arbetssätt, som inkluderar kulturmiljön.?genom att träffas över läns- och sektorsgränser kan vi utbyta handfasta erfarenheter och praktiska, goda exempel, allt i sann miljömåls- och vattendirektivsanda!? Fokus låg på goda exempel på tvärsektoriella arbetssätt och målet var att varje länsstyrelse vid workshopens slut skulle ha kommit överens om tre?åtgärder? som de kan implementera på sin länsstyrelse för att få en bättre samverkan och jobba mer tvärsektoriellt (inkluderande kulturmiljöperspektiven). Workshopen blev uppskattad, och de flesta av de elva länen nådde målet (några dock i efterhand). ~~I januari 2015 har de båda?paraplyprojekten? lämnat in en ganska omfattande resultatredovisning till Havs- och vattenmyndigheten och Riksantikvarieämbetet. Under våren ska även en mer publik sammanställning och uppföljning av rapporten?vad har vi gjort och hur har det gått?? göras. Redovisningarna ger vid handen att goda resultat erhållits men att det återstår mycket arbete i flera av länen för att ro i hamn Åtgärd 20. ~~Projektet finansieras av flera parter: Riksantikvarieämbetet, Vattenmyndigheten i SÖVD, Havs- och vattenmyndigheten (2014-2015) samt länsstyrelserna inom distriktet. Det är viktigt att behålla samfinansieringen. Det är av stor betydelse att få Havs- och vattenmyndighetens såväl principiella som ekonomiska fortsatta stöd bl.a. eftersom de är målansvarig myndighet för Levande sjöar och vattendrag och fördelar projektmedel m.m. till länsstyrelserna.~~mängden vattenförekomster i Kalmar län som kräver åtgärder för att uppnå god status är väldigt många och resurserna för att tillgodose behoven av kulturmiljöunderlag motsvarar inte på långa vägar anspråken. Länsstyrelserna i södra Sverige har i samband med 2013 års Åtgärd 20-möte och i sina underlag till resultatredovisning för 2014 poängterat att satsningar på kunskapsunderlag för sjöar och vattendrag behöver fortsätta efter 2014, att samfinansieringen måste stärkas bl.a. genom fortsatt medfinansiering från HaV, och att Åtgärd 20 behöver finnas kvar i kommande åtgärdsprogram och förvaltningscykel men även kompletteras med fler åtgärder bl.a. förbättrade tvärsektoriella syn- och arbetssätt såväl nationellt som regionalt. Det behöver även avsättas resurser för projektsamordning och länsgemensamma aktiviteter, om den länsstyrelsesamverkan som nu finns i södra Sverige och som berör Åtgärd 20 ska kunna fortsätta.~~en fråga som ytterligare accentuerats under 2014 och som berör Åtgärd 20 är de ökade fokusen på tillsyn och prövning inom vattenverksamhet, samt Vattenverksamhetsutredningens förslag. Detta ställer ännu större press på berörda myndigheter att ta fram kulturmiljöunderlag för att möjliggöra avvägningar mellan intressen. Behoven av kulturmiljöunderlag och behoven av resurser för detta har ökat ytterligare.~