Väg 527, Rytternevägen delen 56/252 till Tidö slott

SAMRÅDSUNDERLAG Väg 527, Rytternevägen delen 56/252 till Tidö slott Västerås kommun, Västmanlands län 2013-03-15 Objekt: 106949

Följande tjänstemän och konsulter har deltagit i arbetet med denna samrådsunderlag: Trafikverket Projektledare: Ramböll Sverige AB Uppdragsledare Handläggare: Marcus Persson Lotta Fritz Åsa Säfström Sara Gunstad Selin Patrik Larsson Anna-Lena Söderlind Martin Åberg A-sidan arkitektkontor AB (Underkonsult) Titel: Samrådsunderlag Väg 527, Rytternevägen delen 56/252 till Tidö slott Utgivningsdatum: 2013-03-15 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Marcus Persson, Trafikverket Region Ost, telefon: 010-124 01 41 Foton: Ramböll Sverige AB Kartor: Allmänt kartmaterial från Lantmäteriet GSD fastighetskarta. Distributör: Trafikverket, Box 1140, 631 80 Eskilstuna, telefon: 0771-921 921. 2

Innehåll SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND... 6 1.1. BRISTER, PROBLEM OCH SYFTE... 6 1.2. GEOGRAFISK AVGRÄNSNING... 6 1.3. AKTUALITET... 6 TRAFIKVERKET PLANERAR ATT UTFÖRA PROJEKTET UNDER ÅREN 2013-2014... 6 1.4. TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT... 7 1.5. ÖVERGRIPANDE MÅL... 7 1.6. VÄGPLANERING- OCH VÄGPROJEKTERINGSPROCESSEN... 8 2. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN OCH UTVECKLINGSTRENDER... 10 2.1. MARKANVÄNDNING... 10 2.2. TRAFIK OCH TRAFIKANTER RESOR OCH TRANSPORTER... 12 2.3. MILJÖ, VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR, ASPEKTER OCH INTRESSEN... 14 2.4. BYGGNADSTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 21 3. FUNKTIONSANALYS... 22 3.1. FUNKTIONSMÅL TILLGÄNGLIGHET... 22 3.2. HÄNSYNSMÅL SÄKERHET... 22 3.3. HÄNSYNSMÅL MILJÖ OCH HÄLSA... 22 3.4. SAMMANFATTANDE PROBLEM- OCH VÄRDEBESKRIVNING... 23 4. PROJEKTMÅL... 24 5. TÄNKBARA ÅTGÄRDER... 25 5.1. NOLLALTERNATIVET... 25 5.2. TÄNKBARA ÅTGÄRDER UTIFRÅN FYRSTEGSPRINCIPEN... 25 5.3. FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER... 25 5.4. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 31 5.5. KOSTNADER... 32 6. RISKHANTERING... 33 6.1. SKYDDS- OCH RISKOBJEKT... 33 6.2. KONFLIKTPUNKTER... 33 7. MÅLUPPFYLLELSE... 34 8. SAMRÅD... 35 9. VÄGHÅLLNINGSMYNDIGHETENS STÄLLNINGSTAGANDE... 36 10. FORTSATT ARBETE... 37 10.1. FRÅGOR SOM KRÄVER SÄRSKILD UPPMÄRKSAMHET... 37 10.2. PRÖVNING ENLIGT ANNAN LAGSTIFTNING... 37 11. KÄLLOR... 38 3

SAMMANFATTNING Ett samrådsunderlag syftar till att ge underlag för beslut om objektet ska drivas vidare eller ej och klarlägga förutsättningarna inför den fortsatta planeringsprocessen. Under samrådsunderlaget hålls samråd med bland annat berörda kommuner, länsstyrelser, allmänhet och även andra myndigheter ges möjlighet att ge synpunkter. Bakgrund och problem Den studerade vägsträckan ligger i Västerås kommun och går från korsningen väg 56/252 längs väg 527, Rytternevägen, och fram till den enskilda vägen in till Tidö slott. Tidö slott är ett populärt turistmål under sommaren och från maj månad till slutet av juli kör turistbussar till Tidö slott. Vägen omges av odlingsmark och jordbruksfordon färdas också längs vägen. Vägbredden medger möjligen möten mellan personbilar, men inte mellan personbil och buss, och framförallt inte möten mellan bussar eller andra större fordon. Detta innebär begränsad framkomlighet för både fordonstrafikanter och oskyddade trafikanter. Syftet med samrådsunderlaget är att utreda möjligheten att bygga ett antal mötesplatser längs den studerade vägsträckan. Hänsyn ska tas till de kulturmiljövärden som finns i anslutning till vägen. Projektmål Projektmålet är att öka tillgängligheten längs vägen framförallt för busstrafiken. Möjligheten till möten mellan buss och övrig fordonstrafik ska väsentligt förbättras efter att projektet är genomfört. Åtgärdsförslagens utformning och läge ska anpassas till områdets känsliga natur- och kulturmiljö. Föreslagna åtgärder För att bussar ska kunna mötas föreslås 25 mötesplatser på sträckan mellan korsningen väg 56/252 längs väg 527, och fram till den enskilda vägen in till Tidö slott. Det som har avgjort förslagen på placeringen av mötesplatserna är god sikt, jämn fördelning på sträckan samt inga konflikter med kulturmiljön i området. På de ställen där mötesplatser föreslås placeras ökas vägbredden till totalt 6 m inklusive mötesplats. Längden på mötesplatserna föreslås till ca 15 m, vilket är anpassat för turistbussar. Effekter och konsekvenser Hänsynsmål tillgänglighet Tillgängligheten förbättras för fordon genom utbyggnad av fler mötesplatser på strategiska platser. Tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna förbättras också då möten mellan dessa och fordonstrafiken möjliggörs. 4

Hänsynsmål trafiksäkerhet Genom att bygga ca 25 nya mötesplatser ökar trafiksäkerhet och då bussar, traktorer, personbilar med släp mm kommer att kunna mötas på ett mer säkert sätt. Ombyggnationen bör inte ha någon påverkan på hastigheten längs vägen då inget görs åt bredden på vägen. Hänsynsmål miljö och hälsa De föreslagna åtgärderna med mötesplatser kan medföra visst intrång på fastigheter. I möjligaste mån kommer mötesplatserna placeras inom befintligt vägområde. Konsekvensen av mötesplatserna blir att vissa diken kan behöva flyttas till mötesplatsens bakslänt eller att dikena byggs in i trummor under vägbyggnaden. Placeringen av föreslagna mötesplatser är gjord med hänsyn till identifierade fornlämningar, vägens ålderdomliga sträckning, områdets kulturhistoriska värden samt naturmiljöintressen. Påverkan på kultur- och naturmiljön är endast ringa då placeringen av föreslagna mötesplatser är gjord med hänsyn till identifierade fornlämningar, kulturhistoriska värden och naturmiljöintressen En breddning av vägen för skapandet av mötesplatser kommer att ha viss negativ påverkan på dess kulturhistoriska värde. Förslaget eftersträvar dock att i möjligaste mån utnyttja befintliga mötesplatser samt följa vägens naturliga sträckning.. 5

1. BAKGRUND 1.1. Brister, problem och syfte Den studerade vägsträckan ligger i Västerås kommun och går från korsningen väg 56/252 längs väg 527, Rytternevägen, och fram till den enskilda vägen in till Tidö slott, se figur 1.1. Väg 527 är klassad som kulturväg och går genom ett rikt odlingslandskap och ett flertal orter och byar med historiska byggnader, bl.a. Rytterne Kyrka. Vägen leder bl.a. fram till den enskilda vägen mot Tidö slott, som är ett populärt turistmål under sommaren. Från maj månad till slutet av juli kör turistbussar till Tidö slott via väg 527. Vägen omges av odlingsmark och jordbruksfordon färdas också längs vägen. Utformningen av vägen är inte anpassad för denna typ av trafik. Vägbredden medger möjligen möten mellan personbilar, men inte mellan personbil och buss, och framförallt inte möten mellan bussar eller andra större fordon. Detta innebär begränsad framkomlighet för både fordonstrafikanter och oskyddade trafikanter. Syftet med samrådsunderlaget är att utreda möjligheten att bygga ett antal mötesplatser längs den studerade vägsträckan. Hänsyn ska tas till de kulturmiljövärden som finns i anslutning till vägen. 1.2. Geografisk avgränsning Samrådsunderlagets geografiska utredningsområde ses i figur 1.1. Figur 1.1. Sträckans geografiska läge samt samrådsunderlagets utredningsområde (inom markerat område). Kartunderlag: Vägkartan Lantmäteriet. 1.3. Aktualitet Trafikverket planerar att utföra projektet under åren 2013-2014. 6

1.4. Tidigare utredningar och beslut Inga tidigare utredningar har genomförts för den berörda vägen. 1.5. Övergripande mål 1.5.1. Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller allvarligt skadas. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Trafikverkets verksamhet syftar till att uppnå de transportpolitiska målen. Målet genomsyrar vägprocessen, inklusive samrådsunderlagsskedet. 1.5.2. Regionala mål Regionalt utvecklingsprogram (RUP) för åren 2007-2020 är ett gemensamt utvecklingsprogram för Västmanlands län. Det fungerar som ett paraply för andra utvecklingsarbeten. Programmet visar vilka insatser som det ska fokuseras på för att stärka länets tillväxt och skapa förutsättningar för en hållbar regional utveckling. Prioriterade insatsområden: En god vardag Livslångt lärande Företagande och arbete Energi för framtiden Ett effektivt transportsystem Regional identitet Programmet har tagits fram i bred samverkan med länets kommuner, landstinget, service- och intresseorganisationen Västmanlands kommuner och Landsting (VKL), samt andra myndigheter och organisationer. Länsstyrelsen ansvarar för att samordna insatserna i programmet. För det prioriterade insatsområdet Ett effektivt transportsystem har det övergripande målet Ett effektivt transportsystem som bidrar till en långsiktigt 7

hållbar regional utveckling, formulerats. Det övergripande målet har preciserats i ett antal delmål, varav följande berör samrådsunderlaget: Ett säkert och tillgängligt vägtransportsystem Utveckla det nationella vägnätet i länet. Satsa på mötesfria vägar. Förstärk drift och underhåll på länets allmänna vägnät Minska vägtrafikens miljöpåverkan. 1.5.3. Lokala mål Den 11 mars antog kommunfullmäktige stadens nya vision, Västerås 2026 staden utan gränser. 1.6. Vägplanering- och vägprojekteringsprocessen Genom samrådsunderlaget skapas en bra plattform för den fortsatta planeringsprocessen. Samrådsunderlaget ska beskriva förutsättningar inom området, identifiera behov och ge exempel på möjliga åtgärder som kan medverka till uppsatta mål. Samrådsunderlaget är ett underlag för beslut om och hur projektet ska drivas vidare samt underlag för länsstyrelsen inför beslut om betydande miljöpåverkan. 8

1.6.1. Ny planeringsprocess från och med 1 januari 2013 Den 1 januari 2013 träder ändringar i Väglagen (1971:948) och Lag om byggande av järnväg (1995:1649) i kraft. Detta innebär en ny planeringsprocess och syftet är att planeringsprocessen ska effektiviseras. Detta ska bland annat ske genom att de olika stegen att tas bort och ersättas med en sammanhållen planeringsprocess. Detta samrådsunderlag har genomförts 2012 enligt lagarna som gäller före 1 januari 2013 och beskriver förutsättningar inom området, identifierar behov och ger exempel på möjliga åtgärder som kan medverka till uppsatta mål. Detta samrådsunderlag utgör underlaget för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan och skapar en bra plattform för den fortsatta planeringsprocessen, som kommer att drivas enligt den nya lagen efter 1 januari 2013. Figur 1.2. Nuvarande vägplaneringsprocess och ny planeringsprocess från och med 1 januari 2013. 9

2. Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 2.1. Markanvändning 2.1.1. Befolkning, bebyggelse och näringsliv Längs den studerade sträckan ligger ett antal mindre orter, däribland Rytterne och Åkerby. Bebyggelsen är gles med ett fåtal hus samlade i byarna. Ett fåtal hus ligger i nära anslutning till vägen. Längs vägsträckan finns jordbruksfastigheter samt en mekanisk verkstad. För inköp av livsmedel och övrig handel är Västerås eller Kvicksund är de närmaste orterna. 2.1.2. Målpunkter Följande målpunkter, se figur 2.1, har identifierats längs vägsträckan: Bostäder Rytterne kyrka Mekaniska verkstad Tidö slott Lilla Rytternes Kyrkoruin 10

Figur 2.1 Viktiga målpunkter i och kring samrådsunderlagsområdet. 11

2.1.3. Ledningar Längs med och tvärs aktuell sträcka av Rytternevägen finns teleledningar och elledningar i både mark och luft. 2.1.4. Kommunala planer, framtida markanvändning Västerås har en gällande översiktsplan från 1998. En utställningshandling för en ny översiktsplan för 2026 finns framtagen. I den nya, ej fastställda översiktsplanen, pekas Rytterne ut som ett område där utveckling av turism och friluftsliv ska prioriteras 2.2. Trafik och trafikanter resor och transporter 2.2.1. Biltrafik, tung trafik och farligt gods Väg 527, har enligt Trafikverkets mätningar från år 2004 en årsmedeldygnstrafik (ÅDT) på ca 420 fordon, varav ca 20 utgörs av tunga fordon. Detta för sträckan från korsning väg 56/252/527 till korsningen väg 527/528. För sträckan från korsningen väg 527/528 strax öster om Rytterne och fram till den enskilda vägen mot Tidö slott är årmedeldygnstrafiken ca 350 fordon, varav ca 15 utgörs av tunga fordon. Se figur 2.2. Hastigheten längs den studerade sträckan är 70 km/h, med undantag för sträckan genom byn Rytterne där hastigheten är 50 km/h. Vägen är belagd med asfalt, saknar vägren och har en vägbredd på ca 5 m. Väg 527 är inte klassad som transportväg för farligt gods. Väg 527 trafikeras årligen av turistbussar till Tidö slott, främst under sommarmånaderna. Under 2012 från maj-aug besökte ca 25 turistbussar Tidö slott. Vägen kantas av odlingsmarker och trafikeras av långsamtgående fordon, jordbruksmaskiner. Längs aktuell vägsträcka finns ett stort antal utfarter från åkermarkerna. 12

Figur 2.2 Trafikflöde längs studerad vägsträcka. Källa: Trafikverket, 2004. 2.2.2. Kollektivtrafik Väg 527 trafikeras av Västmanlands länstrafik där busslinje 23 går mellan Törunda och Västerås centralstation. Sträckan trafikeras av både skol- och bokbuss. 2.2.3. Gång- och cykelnätet och de oskyddade trafikanterna Inga gång- och cykelförbindelser finns längsmed väg 527 på den studerade sträckan. 2.2.4. Trafiksäkerhet Enligt Transportstyrelsens olycksdatabas STRADA har det under åren 2003-2012 inträffat sju stycken olyckor inom utredningsområdet, se figur 2.3. Tre singelolyckor, en olycka upphinnande av motorfordon, en olycka mellan fotgängare och moped, en olycka mellan cyklister och en olycka mellan cyklist och motorfordon. Noterbart är att de olyckor där cyklister varit inblandade har samtliga skett under cykeltävlingar. Totalt var två av olyckorna svåra olyckor, tre var lindriga olyckor och två av olyckorna skadades ingen. Trafikverkets definition av svår skada innebär person som fått brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskakning eller inre skada eller andra skador som väntas medföra intagning på sjukhus. Lindriga skador omfattar samtliga skador som inte är svåra eller dödliga (Trafikverket 2010). 13

Figur 2.3. Trafikolyckor utmed studerad vägsträcka år 2003-2012. 2.3. Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen 2.3.1. Landskapsbild I det närmaste hela den aktuella sträckan är utpekad som ett bevarandevärt odlingslandskap. Den dominerande landskapsbilden med ängar, hagar och åkrar bryts emellanåt av mindre skogsområden. Det stora antalet fornlämningar redovisar, i kombination med vägens ålderdomliga sträckning, ett sedan lång tid brukat landskap. Vägen och dess omgivningar är utpekad i Västerås kommuns program för kulturminnesvård. Väg 527 är dessutom även brunskyltad tillsammans med väg 252 som Tidö turistväg mellan trafikplats E18 125 Hallstahammar och trafikplats E18 130 Västerås. 2.3.2. Kulturmiljö Väg 527 mellan väg 56 och Tidö utgör en del av den nordliga gränsen för riksintresset U22 Tidö-Rytterne-Hornåsen (Rytterne socken) för kulturmiljö. Motiveringen är a) Herrgårdslandskap samt b) Värdefulla och unika fornlämningsmiljöer. Bland annat utpekas äldre sammanbindande vägsträckning, gravfält och ensamliggande gravar och Sorby med flerdubbla murar uppförda fornborg samt två medeltida kyrkoruiner som uttryck för riksintresset. Längs sträckan finns ett större antal registrerade fornlämningar i form av milstenar, husgrunder, stensättningar, en fornborg (Sorby) och en kyrkoruin (lilla Rytterne). Rytterne kyrka med omgivande begravningsplats är skyddad enligt 4 kap. lag om kulturminnen (1988:950). 14

Figur 2.4. Kulturmiljöer i området. 15

2.3.3. Natur I odlingslandskapet som väg 527 sträcker sig genom har varit hävdat under lång tid. Hornåsen-Ekeby, Rytterne och Tidö är områden som avsatts som bevarandevärt odlingslandskap, se figur 2.5. (Områdena har inventerats och klassificerats utifrån deras bedömda natur- och kulturmiljövärden.) Odlingslandskapet i västra delen av samrådsunderlagsområdet ingår i intresset Hornsåsen-Ekeby, har högsta klassificering (I) vad gäller både natur- och kulturvärden vilket ger ett sammanvägt värde A. Området utmed väg 527 utgörs av ett omväxlande odlingslandskap med åkrar (några planterade med gran), ängar, hagar och skogsbevuxna moränholmar. Bland annat finns här ekbackar, backar med torrängsvegetation, betesområden med olika vegetationstyper mm. Rytternes naturvärde har bedömts till 2 och kulturvärdet till 1, det sammanvägda värdet är A. Tidö utgörs av ett omväxlande odlingslandskap med åkrar, ängar, hagar och skogsbevuxna moränholmar. Närheten till Asköviken, vilken hyser mycket höga biologiska värden, gör Tidö till ett uppskattat utflyktsmål och strövområde. Här finns många olika naturtypermed ett rikt växt- och djurliv; ädellövskog, strandängar, våtmarker, hagmarker och vassområden. Natur- och kulturmiljöklassernas betydelse Naturvård I - Högsta bevarandevärde II - Mycket högt bevarandevärde III - Högt bevarandevärde Kulturmiljövård I - Största betydelse ur bevarandesynpunkt II - Stor betydelse ur bevarandesynpunkt Sammanfattande värde A - Högsta gemensamma bevarandevärde för natur- och kulturmiljövården B - Mycket högt gemensamt bevarandevärde för natur- och kulturmiljövården C - Högt gemensamt bevarandevärde för natur- och kulturmiljövården 16

Vid Svånö finns ett välavgränsat område med storblockig morän med en del fina bryn som ingår i naturvårdsprogrammet. Området är intressant ur geologisk synpunkt och har klass 3, högt värde. Ett område med värdefullt ekskogsbestånd som bör bevaras (klass3, högt värde enligt naturvårdsprogrammet) gränsar till väg 527 vid Vallbylund. Ytterligare område med ädellövsskog i hagmark med intressant vegetation (klass 3, högt värde) finns norr om Vikhus. Vid lilla Rytternes kyrka finns backar med intressant torrängsvegetation med rikflora. Området har klass 3, högt värde enligt naturvårdsprogrammet. Äldre, större träd som är värdfulla för naturmiljön och den biologiska mångfalden, står längs vägkanten på ca tre platser, se figur 2.5. Fler träd, solitärer eller grupper, står spridda i landskapet Värdefulla ängs- och hagmarker som gränsar mer eller mindre till väg 527 finns norr om vägen i västra delen av samrådsunderlagsområdet, vid Sylta och Vikhus by. 17

Figur 2.5. Naturmiljöer kring väg 527. 18

2.3.4. Rekreation och friluftsliv Längs stråket väg 527-Fiholm, som har höga landskapsvärden, finns möjligheter att uppleva levande natur- och kulturmiljöer. På grund av områdets vackra landskap och variation är det ett populärt utflyktsmål för alla kategorier av människor. Området erbjuder även möjlighet till bär- och svampplockning. 2.3.5. Naturresurser Jordbruk står för den huvudsakliga markanvändningen inom området men här bedrivs även skogsbruk. I anslutning till vägen finns även enskilda brunnar och energibrunnar. 2.3.6. Skyddade och skyddsvärda områden Väg 527 sträckning ingår i Tidö-Rytterne-Hornåsen (U22) som utgör område för riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalken kap 3 6. Värdet omfattas av flera ingående herrgårdslandskap, bl.a. godset Tidö, värdefulla och unika fornlämningsmiljöer samt den äldre sammanbindande vägsträckningen. Väg 527 inom samrådsunderlagsområdet utgör gräns för området Mälaren med öar och strandområden som omfattas av geografiska bestämmelser enligt miljöbalken ka 4 2. Hela den aktuella sträckan gränsar till område som är av riksintresse enligt 4 kap 2 miljöbalken. Inom området skall turismens och rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Sydost om Löt finns området Askö-Tidö som ingår i Natura 2000-nätverket samt omfattas av riksintresse för naturmiljövården och friluftsliv. Området bedöms inte påverkas av planerade åtgärder. Strandskyddsbestämmelser finns för vattendrag och sjöar. Vid åtgärder som berör strandskydd (100 m från strandlinjen) bör samråd med kommunen ske i senare skede. Biotopskyddade områden såsom alléer, vattendrag i jordbrukslandskap, åkerholmar och liknande omfattas av miljöbalken kap 7 11. Dispens för intrång i skyddad miljö söks hos länsstyrelsen 19

Figur 2.6. Riksintressen i området. 20

2.3.7. Miljöbelastning Enligt uppgifter från 2004 har väg 527 en årsdygnsmedeltrafik om 420 fordon/dygn som kan anses vara det som påverkar miljön inom samrådsunderlagsområdet. Trafiken belastar miljön på ett antal olika sätt, t ex genom påverkan på bostäder genom buller, vibrationer och ljus, växthusgaser och luftföroreningar. Vägar och vägtrafik ha även inverkan på naturkulturvärden samt vatten. Sett utifrån områdets rådande förhållanden med trafikmängder, antal boende och den omgivande miljön bedöms det aktuella området ha låg miljöbelastning. 2.3.8. Förorenad mark Det finns inga kända föroreningar inom utredningsområdet. 2.4. Byggnadstekniska förutsättningar Enligt SGU:s generella jordartskarta består marken längs den studerade sträckan till större delen av ler- och siltjord samt morän, se figur 2. Inslag av berg och sedimentärt berg förekommer. I anslutning till vägen finns även enskilda brunnar och energibrunnar. Inom utredningsområdet finns både markoch luftledningar. Figur 2.7. Bild över jordartsuppsättningen för den studerade sträckan. Källa bild: Sveriges geologiska undersökning. Bakgrundskarta Carmenta AB, Lantmäteriet 21

3. Funktionsanalys Vägnätets funktion prövas mot de transportpolitiska målen. De övergripande transportpolitiska målen är: Funktionsmål: Tillgänglighet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål: Säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Funktionsanalysen utgår från dessa mål. 3.1. Funktionsmål tillgänglighet Dagens utformning av väg 527 innebär att tillgängligheten är begränsad för möten med större fordon. De mötesplatser som finns längs den aktuella sträckan är inte tillräckligt många för att tillgodose behovet. 3.2. Hänsynsmål Säkerhet Vägens utformning med smal vägsektion och möten med större fordon medför att säkerheten för främst oskyddade trafikanter kan vara bristfällig längs sträckan. Avsaknade av tillräckligt många mötesplatser medför att möten sker där det inte finns plats, vilket i sin tur leder till att stora fordon måste backa till lämplig plats där möte kan ske vilket ökar risken för olyckor. 3.3. Hänsynsmål Miljö och hälsa Väg 527 utgör en betydelsefull del av det omkringliggande kulturlandskapet. Dess ålderdomliga sträckning har höga kulturhistoriska värden och är viktig för såväl förståelsen för som upplevelsen av utpekade riksintressanta och lokala miljöer. Vägen har en nyckelroll för transporter relaterade till turism, friluftsliv, natur och kultur. Trafikflödet längs vägen är så pass litet att det inte utgör någon barriäreffekt. Riskerna för förorenat vatten bedöms som små då trafikmängderna är låga. Vid trafikflöden under 10 000 fordon/dygn anger inte Trafikverket några särskilda åtgärder. Avvattning som befintliga, med öppna gräsklädda diken, är ett gott alternativ. Människors hälsa påverkas bland annat av omgivning och boendemiljö. Trafikmängden över året längs väg 527 är låg vilket medför att utsläpp av föroreningar bedöms som små. Gällande miljökvalitetsnormer bedöms inte överskridas. Ett fåtal hus förekommer längs sträckan. Den låga årsmedeldygnstrafiken uppskattas inte ge några bullerstörningar för närliggande bostäder. 22

3.4. Sammanfattande problem- och värdebeskrivning Väg 527 ger idag en begränsad tillgänglighet och något bristfällig trafiksäkerhet för främst oskyddade trafikanter på grund av för få möjligheter till möten mellan större fordon. Vägens ålderdomliga sträckning begränsar dagens biltrafik samtidigt som den erbjuder tillgång till riksintressanta och lokala värden vilket är betydelsefullt för turism, kultur och friluftsliv. 23

4. Projektmål Projektmålet är att öka tillgängligheten längs vägen framförallt för busstrafiken. Möjligheten till möten mellan buss och övrig fordonstrafik ska väsentligt förbättras efter att projektet är genomfört. Åtgärdsförslagens utformning och läge ska anpassas till vägens ålderdomliga sträckning och områdets känsliga natur- och kulturmiljö. 24

5. Tänkbara åtgärder 5.1. Nollalternativet Nollalternativet innebär att det inte sker någon förändring av befintligt vägnät. Alternativet medför att det även i framtiden, längs aktuell vägsträcka, kommer att vara mycket begränsade möjligheter till möten mellan större fordon. 5.2. Tänkbara åtgärder utifrån fyrstegsprincipen Trafikverkets fyrstegsprincip är ett verktyg som tagits fram för att hushålla med resurser och minska transportsystemets negativa konsekvenser. Det innebär att i första hand ska åtgärder som påverkar transportbehovet eller som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät väljas. Åtgärder ska analyseras i följande ordning: 1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt. 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. 3. Begränsande ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnader. Åtgärderna i de olika stegen behöver inte ses om alternativa utan kan vara komplement till varandra. Resultatet kan därför bli en kombination av flera olika åtgärder från de olika stegen. Trafikverket har beslutat att endast åtgärder i form av mötesplatser är aktuellt för detta projekt. För att uppfylla projektmålen föreslås därför åtgärder enligt steg 3, mötesplatser för buss. 5.3. Föreslagna åtgärder 5.3.1. Begränsade ombyggnadsåtgärder (steg 3) För att bussar ska kunna mötas har mötesplatserna föreslagits på sträckan mellan korsningen väg 56/252 längs väg 527, och fram till den enskilda vägen in till Tidö slott. Se figurer 5.1 till 5.3. Det som har avgjort förslagen på placeringen av mötesplatserna är god sikt, jämn fördelning på sträckan samt inga konflikter med kulturmiljön i området. Förslaget omfattar 25 mötesplatser. På de ställen där mötesplatser föreslås placeras ökas vägbredden till totalt 6 m inklusive mötesplats. Längden på mötesplatserna föreslås till ca 15 m, vilket är anpassat för turistbussar. Mellan de föreslagna mötesplatser finns idag naturliga platser där fordon kan mötas, till exempel in-/utfarter från åkrar och tomter samt korsningar. Dessa kan även fortsättningsvis användas som mötesplatser, men där utförs ingen åtgärd. Dessa ställen anses som olämpliga för placering av mötesplatser på grund av för stora intrång nära byggnader samt eventuell konflikt med kulturmiljön i området. 25

Befintliga mötesplatser, ingen åtgärd Förslag på nya mötesplatser Figur 5.1. Karta över föreslagna mötesplatser delen korsning väg 56/252 till Rytterne kyrka. Källa bild: Bakgrundskarta Carmenta AB, Lantmäteriet 26

Befintliga mötesplatser, ingen åtgärd Förslag på nya mötesplatser Figur 5.2. Karta över föreslagna mötesplatser delen Rytterne kyrka till Råbylund. Källa bild: Bakgrundskarta Carmenta AB, Lantmäteriet 27

Befintliga mötesplatser, ingen åtgärd Förslag på nya mötesplatser Figur 5.3. Karta över föreslagna mötesplatser delen Råbylund till avtagsväg mot Tidö slott. Källa bild: Bakgrundskarta Carmenta AB, Lantmäteriet 28

Figur 5.4 Foto på vägsträcka där mötesplats föreslås. Figur 5.5 Fotomontage som visar på hur vägen kan komma att se ut när mötesplats är byggd. 29

Figur 5.6 Fotomontage som visar på hur vägen kan komma att se ut när mötesplats är byggd, inklusive mått. Figur 5.7 Teknisk skiss på mötesplats. 30

5.4. Effekter och konsekvenser Effekter och konsekvenser bedöms utifrån de Transportpolitiska målen. 5.4.1. Nollalternativet Bedömningen av konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. Som tidigare beskrivet innebär nollalternativet att inga åtgärder genomförs. Nollalternativet innebär att dagens trafiksäkerhets- och tillgänglighetsproblem för mötande trafik växer i takt med eventuell trafikökning av bussar. I övrigt bedöms inga miljökonsekvenser uppstå till följd av nollalternativet, förutom de som uppstår av normal trafik och vägunderhåll. 5.4.2. Studerade alternativ Funktionsmål - tillgänglighet Tillgängligheten förbättras för fordon genom utbyggnad av fler mötesplatser på strategiska platser. Tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna förbättras också då möten mellan dessa och fordonstrafiken möjliggörs. Hänsynsmål trafiksäkerhet Genom att bygga ca 25 nya mötesplatser ökar trafiksäkerhet och då bussar, traktorer, personbilar med släp mm kommer att kunna mötas på ett mer säkert sätt. Ombyggnationen bör inte ha någon påverkan på hastigheten längs vägen då inget görs åt bredden på vägen. Hänsynsmål miljö och hälsa De föreslagna åtgärderna med mötesplatser kan medföra visst intrång på fastigheter. I möjligaste mån kommer mötesplatserna placeras inom befintligt vägområde. Konsekvensen av mötesplatserna blir att vissa diken kan behöva flyttas till mötesplatsens bakslänt eller att dikena byggs in i trummor under vägbyggnaden. Placeringen av föreslagna mötesplatser är gjord med hänsyn till identifierade fornlämningar, vägens ålderdomliga sträckning, områdets kulturhistoriska värden samt naturmiljöintressen. Påverkan på kultur- och naturmiljön är endast ringa då placeringen av föreslagna mötesplatser är gjord med hänsyn till identifierade fornlämningar, kulturhistoriska värden och naturmiljöintressen En breddning av vägen för skapandet av mötesplatser kommer att ha viss negativ påverkan på dess kulturhistoriska värde. Förslaget eftersträvar dock att i möjligaste mån utnyttja befintliga mötesplatser samt följa vägens naturliga sträckning. 31

Föreslagna åtgärder bedöms inte påverka boendemiljö eller hälsoaspekter, såsom buller, vibrationer och liknande då trafikmängderna är relativt låga. 5.5. Kostnader Anläggningskostnad i kostnadsläge 2012-11 beräknas till ca 1,3 Mkr I kostnaden ingår: 25 st nya mötesplats genom breddning av väg. Vid varje mötesplats skapas en sträcka på 15 meter. Vägbredden ökas till totalt 6 m inklusive mötesplats. Mötesplatser med en slityta av grus. Rivning samt återställning av överbyggnad väg. Nya skyltar. 32

6. Riskhantering Riskhantering är en process i flera steg, identifiering av risker, beräkning och bedömning av risknivåer, förslag och genomförande av åtgärder. I samrådsunderlagsskedet är det den första delen som står i fokus, identifiering av risker som hänger samman med vägen. De objekt som orsakar risker kallas för riskobjekt. De objekt som ska skyddas mot risker kallas skyddsobjekt. Skyddsobjekt är t.ex. människor som bor nära vägen och kan drabbas vid olyckor och vattendrag eller grundvattentillgångar som kan bli förorenade. Riskobjekt är t.ex. transporter av farligt gods på vägen. 6.1. Skydds- och riskobjekt Då antalet fornlämningar är stort inom området skall stor uppmärksamhet ägnas vid mark- och vägarbeten. Om en fornlämning påträffas har arbetsledaren skyldighet att anmäla detta till länsstyrelsen enligt 2 kap. 10 Lag (1988:950) om kulturminnen. Eftersom väg 527 är utpekad som kulturväg och ingår i riksintresse utgör den ett skyddsobjekt. Bostäder längs väg 527 utgör skyddsobjekt mot buller och risker i form av transporter med farligt gods. Ökad trafiksäkerhet bedöms medföra minskad risk för olyckor med utsläpp av farligt gods. Busshållplatser längs sträckan, kan utgöra riskobjekt där bussar stannar och släpper av passagerare. Hållplatser för kollektivtrafik utgör också skyddsobjekt som ska bevaras. Ledningar längs vägen i mark och luft kan utgöra både skydds- och riskobjekt. 6.2. Konfliktpunkter Den främsta konflikten utgörs av möten mellan fordonstrafik på väg 527, främst möten där större fordon är inblandade. Den utgör en risk för oskyddade trafikanter. Olycka som innebär utsläpp av hälso- eller miljöfarliga ämnen utgör en risk för både människa och miljö. 33

7. Måluppfyllelse De föreslagan åtgärderna på nya mötesplatser anses uppfylla projektmålen om ökad tillgängligheten och att utformning och läge av mötesplatserna ska anpassas till områdets känsliga natur- och kulturmiljö. 34

8. Samråd Samråd skall enligt miljöbalkens 6 kap 4 hållas med länsstyrelsen och enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ett tidigt samråd med Länsstyrelsen i Västmanland hölls 2012-09-12. Öppet hus för allmänheten genomfördes i Barkarö bygdegård 12-10-24. Remissinstanser Samrådsunderlagshandlingen har översänts till följande myndigheter, kommunala nämnder, fastighetsägare och sammanslutningar för yttrande, alternativt kännedom. Länsstyrelsen Västmanland Västerås kommun Västmanlands Lokaltrafik (VL) Försvarsmakten, högkvarteret Naturskyddsföreningen Västerås Mälardalens Brand- och Räddningsförbund (MBR) Åkeriföreningen MITT Västmanlands Ornitologiska Förening Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) Skogsstyrelsen distrikt Västmanland Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Rytterne lokalavdelning Polismyndigheten i Västmanlands län Länsstyrelsen kommer att behandla samrådsunderlaget och besluta om projektet har betydande miljöpåverkan eller inte efter samrådstiden slut.. 35

9. Väghållningsmyndighetens ställningstagande Ställningstagande görs efter avslutad remisstid och bearbetning av inkomna synpunkter. 36

10. Fortsatt arbete Under förutsättning att Trafikverket väljer att driva projektet vidare är nästa steg i planeringsprocessen att ta fram en vägplan och miljöbeskrivning alternativt miljökonsekvensbeskrivning enligt den nya planeringsprocessen som träder i kraft 1 januari 1013. Den geografiska avgränsningen föreslås vara densamma som samrådsunderlaget. 10.1. Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Lokalisering, utformning och anpassning till omgivande mark av mötesplatserna utreds mer i detalj i nästa skede. 10.2. Prövning enligt annan lagstiftning Om vatten eller vattendrag berörs av föreslagen åtgärd måste vattenanmälan alternativt vattenverksamhet sökas enligt 7 kap miljöbalken. Enligt 3 kap. miljöbalken (SFS 1988:808) skall områden som är av riksintresse för natur- eller kulturmiljövården skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Enligt 2 kap. Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. åligger det exploatören att i god tid ta reda på om några fornminnen eller fornminnesområden kan komma att beröras av exploateringen. Om en fornlämning påträffas under pågående arbete är det arbetsledarens skyldighet att anmäla detta till länsstyrelsen innan arbetet fortsätter. Eventuella ingrepp i biotopskydd (vattendrag i jordbruksmark, åkerholme mm) kräver dispens enligt miljöbalken kap 7 11 Enligt miljöbalken 12 kap 6 ska samråd hållas angående: Etableringsplatser inom naturmiljövärden Uppläggning av massor utanför vägområdet (som inte är anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet) 37

11. Källor Internetbaserade källor Fornminnesregistret, www.fmis.raa.se, v 45 Regionalt underlagmaterial, www.gis.lst.se Ulän Skogens källa, www.svo.se, v 45 Västerås kommuns hemsida, visioner Transportstyrelsens olycksdatabas, STRADA. Uttag v 41 Trafikverkets nationella vägdatabas, NVDB. Uttag v 38 Skriftliga källor Program för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen i Västmanlands län, 1991, Nr 5 Västerås kommun, Översiktsplan feb 1998 Västerås kommun, Översiktsplan 2026, med utblick mot 2050, utställningshandling 2012-06-13 38

Trafikverket, Box 1140, 631 80 Eskilstuna Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se 39