Gusumprojektet Undersökning av mark, fisk, kräftor och utvalda vegetabilier i och omkring Gusums samhälle

LÄNSSTYRELSEN I ÖSTERGÖTLANDS LÄN Gusumprojektet Undersökning av mark, fisk, kräftor och utvalda vegetabilier i och omkring Gusums samhälle Datum: 2007-02-09 Diarienr: 2-0608-0450 Uppdragsnr: 12922 Uppdragsansvarig: Ebba Wadstein Handläggare: Johanna Lindeberg Statens geotekniska institut 581 93 LINKÖPING Telefon: 013-20 18 00 Telefax: 013-20 19 14

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag... 5 2 Genomförande... 5 2.1 Provtagning...5 2.1.1 Provtagning av grödor och korresponderande jordprover...5 2.1.2 Provtagning av mark...6 2.1.3 Provtagning av fisk och kräftor i Yxningen, Gusumsån och Byngaren...7 2.2 Tester och analyser...9 2.2.1 Laktest...10 2.2.2 Biotillgänglighetstest...10 3 Resultat och utvärdering... 10 3.1 Resultatredovisning...10 3.2 Oral biotillgänglighet...11 3.2.1 Inledning...11 3.2.2 Definition...11 3.2.3 Metod...12 3.2.4 Resultat oral biotillgänglighet...12 3.2.5 Utvärdering oral biotillgänglighet...14 3.3 Tvåstegs skaktest...14 3.3.1 Resultat laktester...14 3.3.2 Utvärdering laktester...14 4 Referenser... 16 Bilagor Bilaga 1. Provtagningsanvisningar för bär, grönsaker och svamp samt korresponderande jordprover Bilaga 2. Fältprotokoll över provtagning av grönsaker, bär och svamp samt korresponderande jordprover Bilaga 3. Sex kartor över provtagningspunkter och -områden för bär, grönsaker och svamp samt korresponderande jordprover Bilaga 4. Fältprotokoll över provtagning av mark på olika avstånd från Gamla Bruksområdet respektive Bruket i Gräsdalen Bilaga 5. Karta över punkter för provtagning av mark på olika avstånd från Gamla Bruksområdet respektive Bruket i Gräsdalen Bilaga 6. Tabell över provtagningsplatser och fångstdata för fisk och kräftor från Yxningen, Gusumsån och Byngaren Bilaga 7. Tabell med koordinater för provtagningsplatser för fisk och kräftor Bilaga 8. Adresslista över markägare som lämnat fisk och kräftor Bilaga 9. Diagram över vattenföringen ur Yxningens regleringsdamm Bilaga 10. Översiktskarta över fångstplatser för fisk och kräftor Bilaga 11. Tre kartor över fångstplatser för fisk och kräftor Bilaga 12. Tabell över koncentrationer av metaller i bär, grönsaker och svamp 3 (16)

Bilaga 13. Tabell över koncentrationer av organiska ämnen i bär, grönsaker och svamp Bilaga 14. Tabell över koncentrationer av metaller i jordprover som korresponderar mot insamlade prover av bär, grönsaker och svamp Bilaga 15. Tabell över koncentrationer av metaller i markprover uppgrävda på olika avstånd från Gamla Bruksområdet respektive Bruket i Gräsdalen Bilaga 16. Tabell över koncentrationer av organiska ämnen i mark- och jordprover Bilaga 17a. Tabell över koncentrationer av metaller i gädda och abborre Bilaga 17b. Tabell över koncentrationer av metaller i kräftor Bilaga 18a. Tabell över koncentrationer av organiska ämnen i gädda och abborre Bilaga 18b. Tabell över koncentrationer av dioxinlika PCB i gädda och abborre Bilaga 19. Tabell över koncentrationer av organiska ämnen i kräftkött och kräftsmör Bilaga 20. Tabell över koncentrationer av metaller i jord- och markprover mätta med XRF Bilaga 21. Tabell över resultat från tvåstegs skaktest på tre markprover Bilaga 22. Regressionsanalyser för koppar-, bly- och zinkkoncentrationer mätta med XRF-instrument och laboratorieanalyser Bilaga 23. Analysrapporter från Analytica AB Bilaga 24. Rapport över tvåstegslakning inklusive analysrapporter från Analytica AB 4 (16)

Gusumprojektet - Undersökning av mark, fisk, kräftor och utvalda vegetabilier i och omkring Gusums samhälle. 1 UPPDRAG Gusumprojektet, som genomförs av Länsstyrelsen i Östergötlands län i samarbete med Valdemarsviks kommun, är en huvudstudie över de områden som förorenats av verksamheten vid f.d. Gusums bruk. Detta deluppdrag rör mark och grödor i och omkring Gusums samhälle, utanför de båda bruksområdena, samt fisk och kräftor från Yxningen, Byngaren och Gusumsån. Resultaten ska utgöra underlag för bedömning av exponeringsvägar och hälsorisker orsakade av den förorenade marken i och omkring Gusums samhälle. Undersökningen ska i viss omfattning följa upp tidigare undersökningar i livsmedel. Livsmedelsresultaten utvärderas av Ingela Helmfrid på Yrkes- och miljömedicinskt centrum. 2 GENOMFÖRANDE 2.1 Provtagning Provtagning gjordes enligt Undersökningsprogrammet daterat 2006-09-15. Här nedan beskrivs tillvägagångssättet översiktligt. För provtagningsplatser och särskilda instruktioner hänvisas till Bilaga 1-11. 2.1.1 Provtagning av grödor och korresponderande jordprover Provtagning av sallat, potatis, jordgubbar, lingon, blåbär och svamp (kantareller och trattkantareller) utfördes av Albin Lindqvist, Sondera AB. Från varje område där gröda skördats togs ett korresponderande jordprov med trädgårdsspade (Bilaga 1-3). Provtagning och förvaring av prover utfördes enligt särskilda instruktioner, se Bilaga 1. Proverna för organisk analys i Bilaga 2, 13 och 16 är benämnda t.ex. JordgubbA och JordgubbB medan de på kartorna och i analysprotokollen från Analytica AB heter J1/2A och J1/2B. 5 (16)

Figur 1. Trädgård där prov togs på potatis (P1 och P1 jord). Figur 2. Trädgård strax intill det gamla bruket. Ett markprov togs en bit upp mot allmänningen (Bruket S 50 m V). 2.1.2 Provtagning av mark Provtagning av mark gjordes på olika avstånd från Gamla Bruksområdet och Bruket i Gräsdalen enligt Tabell 1 och Bilaga 4-5. Proverna togs med spade från två djup per provpunkt. Samtliga prov mättes med XRF med avseende på metaller. Tabell 1. Fördelning av markprover på olika avstånd från Gamla Bruksområdet och Bruket i Gräsdalen. Antal prov Antal prov Gamla Gräsdalen Bruksområdet Plats för provtagning (områden med rel. orörd (inte bearbetad sen luftutsläppen) mark) 2 3 < 50 m från respektive fabrik. Två olika vindriktningar. 1 1 Ca 200 m från respektive fabrik i vindriktningen. 1 1 Ca 500 m från respektive fabrik i vindriktningen. 1 1 Ca 1 km från respektive fabrik i vindriktningen. 5 6 I Bilaga 2 är provtagning av grödor och korresponderande jordprover sammanställd. Provtagningspunkter och -områden är markerade på kartor i Bilaga 3. Uppgifter om provtagning av mark på olika avstånd från Gamla Bruket och Bruket i Gräsdalen visas i Bilaga 4. Provpunkterna är markerade på karta i Bilaga 5. Bilaga 6-9 beskriver provtagningsplatser och fångstdata gällande fisk och kräftor. Kartor över fångstplatser finns i Bilaga 10-11. 6 (16)

Figur 3 Provtagningsplats strax norr om Gräsdalen (B1:1 och B1:1 jord). Figur 4 Provtagningsplats för markprov (Bruket 1 km). 2.1.3 Provtagning av fisk och kräftor i Yxningen, Gusumsån och Byngaren Provtagning av fisk och kräftor utfördes av Kent Lindqvist, Sondera AB (Bilaga 6-11). Område Yxningen (Y) Fiske efter gädda och abborre har skett i Åketorpsvikens inre delar. Där finns gott om fisk. Samtliga 10 individer fångades vid två tillfällen genom fiske med kast- samt vanligt metspö. Proverna har märkts YG1-5 samt YB1-5. Kräftor i denna del av Yxningen var det ont om och de som fångades var små. Ca 10 individer fångades med en totalvikt av 220 gram. Detta prov (YK1) har i samband med senare analys blivit förstört. Ett nytt prov Y2 hämtades i Åketorpsvikens SV del vid Hindö. I detta område var både tillgången god och kräftorna betydligt större. Orsaken kan vara att i den inre delen av Åketorpsviken är det lerbottnar samt max 8 meter djupt, medan det i den yttre delen är stenig botten och vattendjupet är upp till 25 meter och därmed kallare. Område Gusumsån från Yxningen till Gräsdalen uppströms PCB-utsläppet Detta provområde för kräftor tillkom senare under projektets gång. Området är intressant eftersom det ligger uppströms det PCB-utsläpp som gjordes på 1970-talet och nedströms Yxningens regleringsdamm. Där fanns gott om kräftor även om de var små. Fisket skedde direkt uppströms bron över ån vid bostadshuset Forsen. Se karta Y (A2). Område Gusumsån, delen efter Gräsdalen (PCB) ner till Kvarndammen (L) Fiske efter gädda och abborre har skett dels direkt efter platsen där PCB-utsläppet skedde samt nedströms i området vid Gusums kyrka. Tillgången på fisk var god och indivi- 7 (16)

derna var ovanligt stora, bl.a. fångades gädda på 2,335 kg samt en abborre på 0,340 kg. Fisken fångades med kast- eller metspö. Proverna har märkts LG1-5 samt LB1-5. Tillgången på kräftor i denna del av ån har enligt markägarna minskat och individerna har även blivit mindre de senaste åren. Vid det första provet LK1 vägde 10 kräftor inte mer än 0,190 g tillsammans. Detta prov har ersatts med ett nytt L2 från samma område men ett par hundra meter nedströms på herrgården. Där var tillgången god men individerna små. Område Gusumsån, delen efter gamla Bruket ner till Ursätters kraftstation (M) Fiske efter gädda och abborre har skett ca 800 meter efter gamla bruket, närmre bruket har ingen fisk konstaterats. I denna del av ån var det svårast att få tag i fisk. Här tvingades vi efter flera misslyckade försök med kast- eller metspö att lägga nät för att få tag i endast 2 gäddor samt 4 abborrar. Proverna har märkts MG1-2 samt MB1-4. Tillgången på kräftor var svag. Första provet (MK1) omfattade 10 djur med en totalvikt av 200 g. Ett nytt prov (M2) om 15 individer med en vikt på 490 g ersatte MK1. Område Byngaren (karta M) Fiske efter gädda och abborre har skett i den NV delen av sjön upp mot där ån rinner ut mot Strolången. Fiske har skett med nät och tillgången på fisk var god. Det bör påpekas att abborrarna var ovanligt stora, en vägde 740 g vilket måste anses som ovanligt i en så liten sjö. Kräftor saknades helt i denna del av sjön!? För ca 2 år sedan började markägaren märka en minskad tillgång av kräftor. Tidigare var sjön känd för bra kräftfiske. Markägaren har ingen förklaring till vad som kan vara orsaken. En teori kan vara att den varma sommaren gjort att kräftorna sökt sig till de djupare (svalare) delarna av sjön på samma sätt som i Yxningen. Vattenföringen i Gusumsån under tiden som provfisket pågått har varierat mellan 0,7-3,4 m³/s. Den stora variationen beror på den kraftiga nederbörd som föll i början och slutet av augusti inom Yxningens nederbördsområde. I Bilaga 8 redovisas vattenföringen de senaste 10 åren ur Yxningens regleringsdamm. Mätningar som sker varje vecka omfattar även sjön Yxningens vattennivåer vilka inte redovisas i denna rapport. En sammanställning över fiskar och kräftor med angivande av vikt samt datum för fångst redovisas i Bilaga 6. Där framgår även genom märkningen var fångstplatsen är belägen genom hänvisning till kartor i Bilaga 10-11. Vattendjupet i ån där fiske skett är mellan 1,5-2,0 meter. Kräftfiske i ån har delvis skett på ännu grundare vatten. 8 (16)

2.2 Tester och analyser De olika proverna analyserades/testades enligt Tabell 2. Tabell 2. Sammanställning över tester och analyser. Tester/analyser Gröda Mark Provtagningsjord Gädda Abborre Kräftkött Kräftsmör Metaller, M-4 30 Dioxiner, OB-22 9 PAH, OB-1 9 Dioxiner, OJ-22 10 3 Klorfenoler, OJ-7 10 3 Klorbensener, OJ-8 10 3 PAH, OJ-1 10 3 Metaller, M1c 10 10 RIVM, biotillgängligh. 2 1 Tvåstegs skaktest 3 XRF 20 30 Fetthalt 4 4 4 4 Metaller M-4 4 4 4 4 PCB 7, OB-2 (0,2μg/kg) 4 4 4 4 PAH 16, OB-1 4 4 Dioxinlika PCB 2 2 En översikt över analysmetoderna visas i Tabell 3. För mer detaljerad information hänvisas till analysrapporterna från Analytica AB i Bilaga 23 och 24. Tabell 3. Analysmetoder. Ämne Analysmetod Metaller i bär, grönsaker och svamp ICP-AES eller ICP-SFMS Metaller i fisk och kräftor ICP-AES eller ICP-SFMS Metaller i jord ICP-AES eller ICP-SFMS XRF, x-ray fluorescence Dioxin i bär, grönsaker och svamp HR-GC/MS Dioxin i jord GC-MS PAH i bär, grönsaker och svamp GC-MS PAH i fisk och kräftor GC-MS PAH i jord GC-MS eller HPLC PCB i fisk och kräftor GC-MS Klorfenol i jord GC-ECD och GC-MS Klorbensen i jord Head-space GC-MS eller GC-ECD Metaller i lakvatten (från skaktest) ICP-AES, ICP-SFMS eller AFS Klorid och sulfat i lakvatten Jonkromatografi Fluorid CSN ISO 10359-1 Fenolindex i lakvatten Spektrofotometri DOC i lakvatten CSN EN 1484 9 (16)

2.2.1 Laktest På tre stycken markprov utfördes Tvåstegs skaktest enligt EN 12457-3 (Bilaga 21). Testet ger ett mått på hur lätt metaller lakar ut från jorden i Gusum. Utförandet innebär att prov (< 4 mm) blandas med avjoniserat vatten vid L/S=2 och skakas i en vändapparat. Lakvätskan avskiljs, varefter ytterligare vätska sätts till materialet så att det ackumulerade förhållandet motsvarar L/S =10. Lakvattnen analyseras var för sig. I lakvattnen från tvåstegslakningarna analyserades oorganiska ämnen (metaller), klorid, fluorid, sulfat, DOC och fenolindex. Dessutom mättes ph, redoxpotential och ledningsförmåga. För deponiavfall jämförs lakresultat, från detta test samt perkolationstest, mot gränsvärden för vilka avfall som får tas emot på vilken slags deponi enligt NFS 2004:10. 2.2.2 Biotillgänglighetstest För att undersöka biotillgängligheten av metaller (Cu, Zn, Pb) testades tre mark/jordprov med ett test som används i stora delar av världen och som rekommenderas att bli en ISO-standard, RIVM (Oomen et al 2002). Testmetoden ska simulera miljön i saliv, mage och tarmsystem i olika steg, så kallat batchtest. Testet beskrivs mer utförligare tillsammans med resultat och utvärdering längre fram i rapporten. Enligt planerna var avsikten att även testa biotillgängligheten för PAH, men eftersom endast låga halter uppmättes i jord- och markprov utelämnades denna analys. 3 RESULTAT OCH UTVÄRDERING 3.1 Resultatredovisning Resultaten redovisas i bilaga 12-22. I Bilaga 14-16 och 20 jämförs värdena mot Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning, KM och mindre känslig markanvändning, MKM. Naturvårdsverket har tagit fram nya riktvärden i ett remissförslag (Naturvårdsverket 2005). Jämförelse görs både mot dessa och mot värden från NV-rapport 4638 och 4639 (Naturvårdsverket 1997a och b). I Bilaga 21 jämförs utlakade halter mot jämförelsevärden vid L/S 2 (Rådets beslut 2003/33/EG) och gränsvärden vid L/S 10 (NFS 2004:10), för avfall som avses att läggas på deponi för inert avfall, samdeponi för icke farligt/farligt avfall och deponi för farligt avfall. Regressionsanalyser gjordes för att jämföra uppmätta koppar-, bly- och zinkkoncentrationer vid mätning med XRF-instrument respektive laboratorieanalyser (Bilaga 22). I denna rapport utvärderas endast biotillgänglighet och laktester. För övrig utvärdering hänvisas till rapport från Ingela Helmfrid, Yrkes- och miljömedicinskt centrum. 10 (16)

3.2 Oral biotillgänglighet 3.2.1 Inledning Vid bedömningar av hälsorisker med förorenad jord anses oralt intag ofta vara en viktig exponeringsväg. I de nuvarande riktlinjerna för jord förorenad av metaller (Naturvårdsverket 1997a och b samt 2005) förutsätts att 100 % av dessa ämnen är biotillgängliga. Jord är dock en komplex matris där ämnena kan finnas olika starkt associerade till jordpartiklarna. Detta gör att det oftast bara är en fraktion av metallen som är biotillgänglig och därmed kan utgöra en hälsorisk. Genom att ta hänsyn till hur stor fraktion av totalhalten som är biotillgänglig kan osäkerheten i riskbedömningen minskas. Platsspecifika data om oral biotillgänglighet kan enkelt omsättas i platsspecifika riktvärden med hjälp av den svenska beräkningsmodellen för riktvärden för mark (Naturvårdsverket 1997a och b samt 2005) där specifika biotillgänglighetsfaktorer för intag av jord kan anges för enskilda ämnen. 3.2.2 Definition Oral biotillgänglighet definieras som den fraktion av en oralt administrerad dos som når stora kretsloppet (blodomloppet). Oral biotillgänglighet, F, kan konceptuellt delas in i tre olika huvudprocesser. Figur 5 beskriver dessa processer för jordföroreningar. Efter oralt intag av jord kan föroreningarna frigöras delvis eller helt från jorden under matsmältningen. Den fraktion av föroreningen som frigörs från jorden till matsmältningsvätskan definieras som den humantillgängliga fraktionen, F B. Denna fraktion anses vara den maximala mängd av föroreningen som kan transporteras över tunntarmen. F A representerar den fraktion av F B som transporteras över tunntarmen in i portalådern eller lymfan. Föroreningen kan metaboliseras i tunntarmen eller levern. F H är den fraktion som passerat levern utan att ha metaboliserats och som transporteras ut i kroppen av stora kretsloppet och som därmed kan ha en toxisk effekt på vävnader och organ. Den oralt biotillgängliga fraktionen av en jordbunden förorening är alltså resultatet av tre steg: 1) humantillgänglighet, 2) transport över tunntarmen och 3) effekten av en första passage över levern. INTAG UPPLÖSNING ABSORPTION REDUKTION JORD Mun Mage och tunntarm Membran i mage och tunntarm Membran och lever MÅLORGAN Intagen mängd M Humantillgänglig mängd M B Absorberad mängd M A Biotillgänglig mängd M H Yttre exponering Humantillgänglighets faktor F B Absorptions faktor F A Metabolism factor F H Inre exponering Biotillgänglig fraktion: F = F B x F A x F H Figur 5. Schematisk bild över de ingående processerna i oralt upptag. 11 (16)

3.2.3 Metod Idag finns ingen svensk eller europeisk standardiserad in vitro metod för att bestämma biotillgänglighet. Olika länder använder olika metoder. I ett europeiskt samarbete (Bio- Accesibility Research Group Europe, BARGE) har man påbörjat framtagning av en in vitro metod som baseras på holländska RIVMs (Rijksinstituut voor volksgesundheid en milieu) biotillgänglighetstest (Oomen et al., 2003). RIVMs in vitro metod har hittills validerats med in vivo data för ett antal metaller och enstaka PAHs (Grøn och Andersen, 2003). RIVMs in vitro metod simulerar nedbrytningsprocesserna i saliv, magsaft, tunntarmsvätska och galla hos barn och kan utföras i närvaro eller frånvaro av föda. Med testet bestäms en biotillgänglighetsfaktor, F B, som kan användas för att approximera oral biotillgänglighet, F. SGI började utprovning av biotillgänglighetstestet hösten 2006, där Gusum proverna ingick. Då uppmärksammades att ph och temperatur var två kritiska parametrar som kontrollerade storleken på den biotillgängliga fraktionen. Stor vikt har därför efter utprovningsfasen lagts vid att hålla dessa parametrar konstanta för att få reproducerbara resultat. Då Gusumproven analyserats på nytt har därför reproducerbarheten varit god, vilket bl.a. visats vid samtidig analys av biotillgänglighet i förbränningsaskor. 3.2.4 Resultat oral biotillgänglighet Oral biotillgänglighet av koppar, zink och bly har undersökts i tre mark/jordprov från Gusum med RIVMs biotillgänglighetstest (Oomen et al., 2003) och redovisas i Tabell 4. 12 (16)

Tabell 4. Biotillgänglig halt, total halt och biotillgänglig fraktion av bly (Pb), zink (Zn) och koppar (Cu) i tre jordprov från Gusum; B1:1 (G 50 N:1), S4 jord och BN 50 V. Pb Zn Cu B1:1 (G 50 N:1) (från jord i bergskrevor med mkt liten växtlighet och ej nedbruten förna) Biotillgänglig halt 19,4 1578 397 (µg/g) Total halt (µg/g) 1190 7910 11600 Biotillgänglig fraktion (%) 2 20 3 S4 jord (från odlingsbänk på tomt mitt emellan Gräsdalen och G:a Bruket) Biotillgänglig halt 8,7 413 54,1 (µg/g) Total halt (µg/g) 62,3 1560 206 Biotillgänglig fraktion (%) 14 27 26 BN 50 V (från skogsmark mittemot panncentralen) Biotillgänglig halt 3,2 34,4 50,7 (µg/g) Total halt (µg/g) 72,6 1020 718 Biotillgänglig fraktion (%) 4 3 7 Den biotillgängliga fraktionen av Pb varierade mellan 2 och 14% för de olika jordarna. Oral biotillgänglighet av Pb analyserat med en in vitro metod har i andra förorenade jordar funnits variera mellan 3 och 56 % beroende på jordens egenskaper, i vilken mineralform bly föreligger, jordens föroreningsgrad m.m.(marschner et al, 2006). I en annan studie där olika in vitro metoder jämfördes (Oomen et al. 2002) varierade biotillgängligheten av bly mellan 1 och 96% beroende på typ av jord och ph i tunntarmen. Oral biotillgänglighet varierade mellan 3 och 27% för Zn och 3 och 26% för Cu i de olika jordarna från Gusum. Det finns inga publicerade studier av oral biotillgänglighet av Zn och Cu i förorenade jordar att jämföra dessa data med. Den biotillgängliga halten av Pb i B1:1 (G 50N:1) var endast dubbelt så hög som motsvarande halt i S4 jorden, medan totalhalten av Pb var nästan 20 ggr högre i B1:1 (G 50N:1) jämfört med S4 jorden. De biotillgängliga fraktionerna av Pb och Cu i % var lägst i B1:1 (G 50N:1) som hade de högsta totalhalterna av dessa ämnen. S4 jorden med lägre totalhalter av metallerna hade generellt de högsta biotillgänglighetsfraktionerna. 13 (16)

3.2.5 Utvärdering oral biotillgänglighet S4-provet var taget i en odlingsbänk där egenproducerad kompostjord använts, till skillnad från de andra proven som tagits från skogsmark respektive bergsskreva. Den organiska halten är oftast högre i kompostjord. Tidigare studier (van der Sloot 2006, föreläsning) har visat att metaller som bly och koppar bundna i organiska komplex är mer lätttillgängliga än partikelbunden koppar och bly. Således kan metaller i kompostjord vara mer lättillgängliga eftersom en större andel kan vara bundna i organiska komplex. 3.3 Tvåstegs skaktest 3.3.1 Resultat laktester Tre markprover, två från Gräsdalens närområde och ett från Gamla brukets närområde, testades med tvåstegs skaktest. Resultaten redovisas i bilaga 21 samt i tabell 5 nedan. Tabell 5 Ackumulerad utlakning med Tvåstegs skaktest samt totalhalterna i ursprungsjord mätt med XRF respektive laboratorieanalys. Lakvärden markerade med grönt överskrider gränsvärden för inert deponi (NFS 2004:10). För totalhalterna betyder gulmarkerade värden att riktvärdet för MKM (NV 1997a) överskrids, gröna att KM överskrids och ljusgröna att nytt föreslaget riktvärde för KM (NV 2005) överskrids. G50mN:2 10-30 G 50mV 5-15 BN 50mV 5-20 Ämne Enhet L/S 2,0 L/S 10,0 L/S 2,0 L/S 10,0 L/S 1,9 L/S 9,9 ph 5,1 5,4 5,1 5,6 6,5 5,6 Cd mg/kg TS 0,004 0,011 0,0046 0,0091 0,004 0,0071 Cu mg/kg TS 0,71 3 3,91 11,9 3,46 7,1 Zn mg/kg TS 17,2 39,9 23,0 42,2 3,68 8 DOC mg/kg TS 88 210 220 380 100 200 Totalhalt XRF Totalhalt XRF Totalhalt XRF Cd mg/kg TS Ej analyserat < LOD 0,337 < LOD 1,38 < LOD Cu mg/kg TS Ej analyserat 3737,4 939 148,3 718 592,6 Pb mg/kg TS Ej analyserat 130,1 57,3 < LOD 72,6 61,7 Zn mg/kg TS Ej analyserat 4900,9 989 436,7 1020 942,8 3.3.2 Utvärdering laktester Resultaten från laktesterna visar att utlakningen av koppar och zink överskrider gränsvärdena för avfall som får tas emot på en deponi för inert avfall enligt NFS 2004:10, dvs en deponi där det inte finns något tätskikt utan endast en skyddstäckning. Proven representerar endast det översta markskiktet, ned till 30 cm där totalhalterna är som högst. Eftersom ph har mycket stor påverkan ska det noteras att ph-värdena var låga (< ph6) i de båda proverna från Gräsdalen medan det var något högre i provet från Gamla Bruket vid L/S 2 l/kg, dvs när 2 l vätska hade skakats med 1 kg material. Vid L/S 10 l/kg sjönk ph kraftigt i provet från Gamla Bruket, från 6,5 till 5,6. Detta tyder på att buffringskapaciteten i provet är låg och att ph i marken troligen sjunker med tiden varvid även utlakningen av zink och koppar till grundvatten och eventuellt ytvatten kommer fortsätta och öka med tiden. I Gräsdalenproverna var ph-värdet stabilare. 14 (16)

SGI bedömer, med stöd av laktesterna, att utlakning av metallerna koppar och zink kan påverka eventuellt närliggande grundvattenbrunnar. Jorden från Gamla Bruket har högre ph men undersökningarna tyder på att buffringskapaciteten är låg. Det innebär att en fortsatt och eventuellt något större utlakning från området kan förväntas. Buffringskapaciteten kan mätas med så kallat ANC-test (Acid Neutralisation Capacity). För att bättre visualisera föroreningarnas utbredning i Gusums samhälle och vilken risk för utlakning det innebär, föreslås att samtliga uppmätta halter i området behandlas i ett vedertaget modellverktyg, t.ex. SADA (Spatial Analysis Decision Assistens). Utlakningen från området kan sedan uppskattas genom att man använder sig av generellt uppskattade K d -värden (fördelningskonstant mellan fast fas och porvatten för respektive ämne) (NV 1997a) eller K d -värden beräknade från laktestförsök. SGI rekommenderar även att osäkerhetsbedömningar görs i samband med eventuell modellering. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT Avdelningen för markmiljö Uppdragsansvarig Handläggare Ebba Wadstein Johanna Lindeberg 15 (16)

4 REFERENSER Grön och Andersen. Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Underlagsrapport 2b. Tester för bedömning av oral biotillgänglighet vid intag av jord. NV 5557, 2006. Marschner, B., Welge, P., Hack, A., Wittsiepe, J., Wilhelm, M. Comparison of soil Pb in vitro bioaccessibility and in vivo bioavailability with Pb pools from a sequential soil extraction. EST 2006(40) 2812-2818. Naturvårdsverket 1997a, Generella riktvärden för förorenad mark, Rapport 4638. Naturvårdsverket 1997b, Development of generic guideline values, Rapport 4639. Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall, NFS 2004:10. Naturvårdsverket 2005, Naturvårdsverkets remissförslag från 2005-07-04. Oomen, A., Hack, A., Minekus, M., Zeijdner, E., Cornelis, C., Schoeters, G., Verstraete, W., van de Wiele, T., Wragg, J., Rompelberg, C.J.M., Sips, A.J.A.M., and van Wijnen, J.H. Comparison of five in vitro digestion models for estimation of bioaccessibility of soil contaminants. EST 2002(36) 3326-3334. Oomen, A., Rompelberg, C.J.M., Bruil, M.A., Dobbe, C.J.G., Pereboom, D.P.K.H. and Sips, A.J.A.M., Development of an in vitro digestion model for estimation of bioaccessibility of soil contaminants. Archives of Environmental Contamination and Toxicology 2003(44) 281-287. Rådets beslut 2003/33/EG om kriterier för mottagning av avfall. van der Sloot, H., 2006, Föreläsning på en workshop angående EU Leach. (www.energiaskor.se). 16 (16)

Bilaga 1. Provtagningsanvisningar för bär, grönsaker och svamp samt korresponderande jordprover. Provtagning av bär, grönsaker, svamp och jord i och omkring Gusum Provtagningsanvisningar Provta sallad, potatis, jordgubbar, lingon, blåbär och kantareller (trattkantareller om kantareller inte finns) från minst 5 platser/trädgårdar per gröda enligt överenskommelse från mötet den 27/5. Sträva efter att ta prover på platser som skulle kunna vara påverkade av tidigare utsläpp. Följande grödor ska provtas: Gröda Emballage Provnummer gröda Mängd Förvaring Provnummer för jord från platsen Jordgubbar plastpåse J1, J2, J3 etc. minst 2dl frys Samma som grödan med tillägg jord, t.ex. J1 jord Sallad/mangold/ spenat plastpåse S1, S2, S3 etc Fyll påsen utan att packa för hårt Potatis plastpåse P1, P, P3 etc 3 st normalstora potatisar Kyl/sval/matkällare Tas v 27 eller v 31 el senare. Ring Kyl/sval/matk ällare Samma som grödan med tillägg jord, t.ex. S1 jord Samma som grödan med tillägg jord, t.ex. P1 jord Lingon plastpåse L1, L, L3 etc Minst 2dl frys Samma som grödan med tillägg jord, t.ex. L1 jord Blåbär plastpåse B1, B2 etc Minst 2 dl frys Samma som grödan med tillägg jord, t.ex. B1 jord. Kantarell plastpåse K1, K2 etc Minst 3 dl frys Samma som grödan med tillägg jord, t.ex. B1 jord. Jordprover plastpåse Samma som grödan med tillägg jord, t.ex. B1 jord. Ca 1 liter Kyl/sval/matk ällare Gör så här: Bär/grönsaker från trädgårdar Plocka bär/grönsaker/svamp med engångshandske och lägg i påse. Minsta volym enligt tabellen ovan. Förslut med gummiband och sätt på etikett. Benämn enligt tabell ovan. Fyll en plastpåse med jordprov från odlingslandet där du plockat grönsaken/bären. Förslut med gummiband och sätt på etikett. Benämn enligt tabell ovan. Notera plats på karta och skriv fältanteckningar enl nedan. Bär och svamp från skog Plocka bär/grönsaker/svamp med engångshandske och lägg i påse. Minsta volym enligt tabellen ovan. För bär och svamp plocka kan det behövas ett större område för att få ihop till rätt mängd. Förslut med gummiband och sätt på etikett. Benämn enligt tabell ovan. Ta ett

jordprov genom att skrapa bort växter och överliggande förna så att du får ett prov på jorden där växten/svampen har vuxit i. Ta 5 delprov från området där du plockat bären/svampen och lägg ihop till ett samlingsprov i en påse. Benämn enligt tabell ovan. Notera plats på karta och skriv fältanteckningar enl nedan. Etikett: Jordprov Jordgubbsprov Provnummer: J1 jord J1 Plats: Provtyp: jord Jordgubbar Datum: 060627 060627 Provtagare: Ebba Ebba Förvaring Se tabell ovan. Sallad kan inte frysas därför vore det bra att skicka dem v 27 eller alt. Fr. o m. V 31. Fältanteckningar: Följande data om varje plats ska anges: Platsen på kartan med provnummer Kort notering om jorden som t.ex. lerig, sandig, mkt växtrötter mm. Övr. noteringar som du tror kan vara bra att veta som t.ex. avsteg från provtagningsrutinerna av särskild anledning (fanns inte mer material), information om att ev. ny jord kan vara påfylld av tidigare husägare etc. Gärna GPS Vid frågor ring: Ebba Wadstein 013-20 18 71 v 30, 31, 32 Johanna Lindeberg 013-20 18 59 v27

Bilaga 2. Fältprotokoll över provtagning av grönsaker, bär och svamp samt korresponderande jordprover. För provpunkter se kartor i Bilaga 3. Proverna för organisk analys t.ex. JordgubbA och JordgubbB motsvaras av J1/2A och J1/2B på kartorna och i analysprotokollen från Analytica AB. SGIs uppdragsnummer 12922 SGIs diarienummer 2-0608-0450 Uppdragsnamn Gusumprojektet Datum provtagning 2006-06-27-2006-10-08 Metod vid jordprovtagning Ytliga jordprover med spade Mätning av jord på lab XRF, 2006-09-04, 2006-11-20 Kalibrerat 2006-09-04, 2006-11-20 Provtagare Albin Lindqvist, Sondera AB Prov nr Koordinater Anmärkning Jordgubbar och korresponderande jordprover Lab Lab XRF analys analys jord gröda jord** J1 J1 jord x: 6460830 y: 1540200 Insamlad av SGI. x metall metall J2 J2 jord x: 6460060 y: 1540080 Lerig jord, något förbättrad. Bevattn. m. vatten från brunn. x metall metall J3 se S2 jord x: 6460940 y: 1540780 metall J4 J4 jord x: 6460990 y: 1540630 Ursprunglig jord, något lerig. x metall metall J5 se S3 jord x: 6461280 y: 1540880 metall JgubA se S3 jord x: 6461280 y: 1540880 org JgubB se J2 jord x: 6460060 y: 1540080 org org Sallat och korresponderande jordprover S1 se J2 jord x: 6460060 y: 1540080 metall S2 S2 jord x: 6460950 y: 1540780 Jorden ursprungl. lerig men kraftigt förbättrad med sand. x metall metall S3 S3 jord x: 6461280 y: 1540880 Ursp. lerjord m. Tills. sand. Något förbättrad och gödslad. x metall S4 S4 jord x: 6460810 y: 1540180 Odlad i bänk med kompostjord, helt utan köpt jord. x metall metall+bio S5 S5 jord x: 6461410 y: 1540700 x metall Potatis och korresponderande jordprover P1 P1 jord x: 6460840 y: 1540210 Jord delvis förbättrad. x metall P2 P2 jord x: 6460830 y: 1540200 Jord delvis förbättrad. x metall P3 P3 jord x: 6461410 y: 1540700 Jord delvis förbättrad. x metall metall P4 P4 jord x: 6461280 y: 1540880 Ursprunglig lerjord med tillsatt sand. x metall P5 se J4 jord x: 6460980 y: 1540630 metall PotA se P4 jord x: 6461280 y: 1540880 org org PotB se J4 jord x: 6460980 y: 1540630 org Lingon och korresponderande jordprover L1 L1 jord x: 6461500 y: 1539610 x metall L2 L2 jord x: 6461400 y: 1540550 x metall metall L3 L3 jord x: 6460630 y: 1540020 x metall L4 L4 jord x: 6460640 y: 1540660 x metall L5 L5 jord x: 6460570 y: 1540970 x metall " " x: 6460760 y: 1541200 LingA se L1 jord x: 6461500 y: 1539610 org LingB LingB jord x: 6460570 y: 1540970 x org " " x: 6460760 y: 1541200 Blåbär och korresponderande jordprover B1:1* B1:1 jord x: 6461412 y: 1539474 Insamlad av SGI. x metall me+org+bio B1:2 B1:2 jord x: 6461560 y: 1539510 Insamlad av Albin. x - " " x: 6461450 y: 1539620 B2 B2 jord x: 6461690 y: 1540660 x metall " " x: 6461300 y: 1540550 B3 B3 jord x: 6460660 y: 1540160 Svårt få ihop rätt mängd. x metall metall " " x: 6460530 y: 1540110 B4 B4 jord x: 6460640 y: 1540560 x metall B5 B5 jord x: 6460680 y: 1540960 Alldeles intill de kala berghällarna NO om gamla bruket. x metall metall BlåbA BlåbA jord x: 6460510 y: 1540110 x org " " x: 6460650 y: 1540170 BlåbB se B1:2 jord x: 6461560 y: 1539510 " " x: 6461450 y: 1539620 org Svamp och korresponderande jordprover K1 K1 jord x: 6461680 y: 1539610 Kantarell och trattkantarell. x metall K2 K2 jord x: 6461730 y: 1540880 Kantarell. x metall K3 K3 jord x: 6460690 y: 1540080 Kantarell. x metall K4 K4 jord x: 6460640 y: 1540570 Trattkantarell. x metall K5 K5 jord x: 6460410 y: 1541570 Kantarell. x metall KantA KantA jord x: 6460390 y: 1541420 Kantarell och trattkantarell. x org *Samma som G 50 N:1. Koordinater avser egentligen G 50 N:2. **org=analys av organiska föreningar, bio=biotillgänglighetstest.

Bilaga 3. Sex kartor över provtagningspunkter och -områden för bär, grönsaker och svamp samt korresponderande jordprover