Analys av slagg från herrgårdsområdet. i Gusum LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Analys av slagg från herrgårdsområdet. i Gusum LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND"

Mattias Hermansson
för 6 år sedan
Visningar:

LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Gusum Analys av slagg från herrgårdsområdet i Gusum Datum: 2008-02-15

1 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Gusum Analys av slagg från herrgårdsområdet i Gusum Datum: Diarienr: Uppdragsnr: Uppdragsansvarig: Ebba Wadstein Granskare: Sören Nilsson Påledal

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING 3 2 BAKGRUND 3 3 SYFTE 4 4 PROVTAGNING 4 5 RESULTAT ALLMÄNT OM YTTRIUM: ALLMÄNT OM LANTAN 7 6 UTVÄRDERING 7 REFERENSER 8 LITTERATURREFERENSER 8 HEMSIDEREFERENSER 8 Bilaga 1 Bilaga 2 Analysprotokoll slagg, ALS Scandinavia AB Varuinformation Lantanoxid 2 (8)

SGI 2008-02-15 2-0608-0450 Gusum Analys av slagg från herrgårdsområdet i Gusum.

3 SGI Gusum Analys av slagg från herrgårdsområdet i Gusum. 1 SAMMANFATTNING Den analyserade slaggen från herrgårdsområdet innehöll låga totalhalter av de tungmetaller som det finns riktvärden för. Däremot hade slaggen relativt höga halter av de sällsynta jordartsmetallerna lantan (La) och yttrium (Y), över 0,1% av vardera ämnet. Ämnena kan ha toxiska effekter beroende på i vilken form de föreligger. SGI anser att slaggen bör laktestas för att kunna bedöma om dessa ämnen lakar ut till grund- och ytvatten och därmed innebär en risk för miljö och hälsa. 2 BAKGRUND Gusums bruk grundades av Henrik de Try. Själva anläggningen med krans och masugn och en järnhammare stod färdig Den ursprungliga järnverksamheten låg i närheten av herrgården, se litografi från 1870-talet i figur 2.1. Figur 2-1 Litografi över Gusums bruk, kyrkan och herrgården med tillhörande ekonomibyggnader på 1870-talet. Efter litografi av G. Pabst (Bondesson 1975). 3 (8) h:\ebbwad\ebbwad lst ög gusum\slagg herrgårdsområdet\herrgårdsslagg.doc Utskrivet:

4 Rester i form av slagg eller hyttsten bör ha uppstått i de olika typer av järnhantering som funnits i Boxholm. Slaggen som påträffats på Herrgårdsområdet är vackert ljusblå, se figur 2.2. Färgerna på slagg beror på malmens sammansättning och på temperaturen i ugnarna. Den vackra glasiga slaggen får man om man snabbt kyler av slaggen när den tappas ur ugnen och om slaggen samtidigt innehåller svavel. (Gunnarsson,1994). Figur 2.2 Slagg från herrgårdsområdet i Gusum. Högra slaggbiten är mer porös än den vänstra. Slaggen från herrgårdsområdet analyserades som en tilläggsbeställning till en grundvatten och - och markundersökning som ingår i delprojekt Gusums samhälle med syfte att i första hand minska belastningen av tungmetaller i och kring Gusums samhälle. Slaggen hade uppmärksammats av anställda på Valdemarsviks kommun vid annat grävarbete på Herrgårdsområdet. 3 SYFTE Slaggen från herrgårdsområdet analyserades med syfte att undersöka om slaggen innehöll miljöstörande ämnen. 4 PROVTAGNING På herrgårdsområdet, söder om Prästgården och strax öster om grindhusen som omger vägen finns synlig blå slagg i fyllnadsmassorna, se karta i figur 4-1. Två prover togs av Jan-Erik Andersson, Valdemarsviks kommun. Proverna provbereddes och analyserades med avseende på totalhalt av metaller enligt ALS metod MG2. 4 (8)

5 5 (8) Gusum M Prästjorden Kyrkgärdet GUSU PRÄS GUSUMS PRÄSTGÅRD 6:144 6:157 5:260 17: 2 5: :1 5:261 5:262 17:5 17: 3 4:6 1:1 6:46 6:155 6:130 1 Fyndplats slaggstensrester 47 m Figur 4-1 Karta över herrgårdsområdet i Gusum med fyndplatserna för slaggen markerade med pilar.

6 5 RESULTAT Analysprotokoll från totalhaltsanalyserna av herrgårdsslagg redovisas i bilaga 1. I tabell 5-1 syns att slaggen till största delen består av kiselföreningar (ca 60%) samt kalciumföreningar (ca 20%). Halterna av tungmetaller som det finns riktvärden för (Naturvårdsverket 1997) som koppar, krom, zink och nickel är låga. Det ämnen som onormalt höga är lantan, La och Yttrium, Y. Tabell 5-1 Totalhalter i herrgårdsslaggen. Ämne Enhet Porös herrgårdsslagg Fast herrgårdsslagg TS % 99,9 100 SiO2 % TS 60,2 60,5 Al2O3 % TS 6,65 6,63 CaO % TS 22,9 19,2 Fe2O3 % TS 2,75 5,06 K2O % TS 2,25 2,48 MgO % TS 3,04 3,92 MnO % TS 0,527 0,787 Na2O % TS 0,503 0,426 P2O5 % TS 0,02 0,0202 TiO2 % TS 0,325 0,269 Summa % TS 99,2 99,3 LOI % TS 0-0,5 As mg/kg TS <9 <8 Ba mg/kg TS Be mg/kg TS 14,9 21,1 Cd mg/kg TS <0,1 <0,1 Co mg/kg TS 0,577 1,12 Cr mg/kg TS 14,2 31 Cu mg/kg TS 7,14 7,85 Hg mg/kg TS <0,01 <0,01 La mg/kg TS Mo mg/kg TS <6 <6 Nb mg/kg TS 20,7 40,7 Ni mg/kg TS 2,19 5,16 Pb mg/kg TS 5,16 6,22 S mg/kg TS Sb mg/kg TS 0,696 60,2 Sc mg/kg TS 50,5 65,3 Se mg/kg TS <0,5 <0,5 Sn mg/kg TS 2,78 2,8 Sr mg/kg TS V mg/kg TS W mg/kg TS <60 <60 Y mg/kg TS Zn mg/kg TS 12,1 33,8 Zr mg/kg TS (8)

7 5.1 Allmänt om Yttrium: Yttrium finns i jordskorpan med medelhalter kring 40 mg/kg (Hägg 1969) och räknas till de sällsynta jorartsmetallerna. Naturliga halter i jord i Sverige varierar mellan ca 10 mg/kg till över 30 mg/kg (Melkerud m fl, 1992). Beroende på förening har Yttrium varierande toxicitet oftast låg för oralt intag men högre för fortplantning. Noterade LD(50)- värden för råtta är för yttriumklorid 45 mg/kg, yttriumnitrat 362 mg/kg och yttriumoxid 230 mg/kg (RTECS 1989b). Hos akvatiska organismer har negativ påverkan på fortplantning och nervsystem noterats. Effekter på människa som nämns är påverkan på lungor men även lever vid inandning av yttriumhaltigt damm särskilt vid långvarig påverkan. Även risken för cancer t.ex. lungcancer anges. (US departement of Labor, 2007,hemsida) (Lenntech Water & Luchbeh. 2007, hemsida) 5.2 Allmänt om Lantan Lantan finns i jordskorpan med medelhalter kring 20 mg/kg (Hägg 1969) och räknas till de sällsynta jorartsmetallerna. Naturliga halter i jord i Sverige varierar mellan ca 10 mg/kg till över 30 mg/kg (Melkerud m fl, 1992). Förekomst av La-halter över 39 µg/l (400 µg/l normaliserad) i vatten har gett signifikant ökad dödlighet för vattenorganismer, Daphnia. Lantan bedöms främst som ett hälsoproblem vid exponering av lantan via luft, t.ex. damm eller gas med påverkan på lungor, speciellt vid långtidsexponering. Toxiciteten variera beroende på förening. Formen lantanoxid bedöms ej som särskilt hälsofarlig, se varuinformation i bilaga 12, men det finns få uppgifter och pga sin sällsynthet är olika former av lantan inte särskilt väl undersökt. 6 UTVÄRDERING Den undersökta slaggen innehöll låga halter av vanliga tungmetaller som det finns miljöriktvärden för. Däremot analyserades höga halter, uppåt 100 ggr över bakgrundshalt i jord i Sverige, av de sällsynta jordartsmetallerna lantan och yttrium i slaggen. Yttriumföreningar är i vissa former toxiska och låga LD (50)- värden (halt där 50% av försöksdjuren dör) på mg/kg TS har noterats för råtta. Även lantanföreningar kan ha toxiska egenskaper. Det troligt att ämnena i den hårda slaggen är starkt bundna till materialet och har inerta egenskaper men detta kan inte säkerställas utan ytterligare testningar av materialet. För att kunna bedöma om lantan och yttrium i herrgårdsslaggen kan utgöra en miljö- och hälsorisk anser dock SGI att det krävs ytterligare undersökningar. SGI rekommenderar att lakförsök, motsvarande tvåstegs skaktest, utförs för att konstatera om lantan och yttrium lakar från slaggen. Linköping Ebba Wadstein, uppdragsledare 7 (8)

8 REFERENSER Litteraturreferenser Bondesson, G, 1975, Gusums bruk, en krönika genom fyra sekler utgiven vid hundraårsminnet ab brukets omvandling till aktiebolag. Gunnarsson AM, 1994, Hus av slagg byggnadskonst i Bergslagen. Naturvårdsverket, 1997, Generella riktvärden för förorenad mark, Rapport SGI 2008, Grundvatten och markundersökning i Gusums samhälle. Beställd av länsstyrelsen i Östergötland. Hägg G, 1969, Allmän och oorganisk kemi. Melkerud P-A, Olsson M T & Rosén K,1992, Geochemical atlas of Swedish forest soils. - Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära SLU. Hemsidereferenser U.S. Departement of Labor, Occupational Safety & Health Administration Lenntech Water- & Luchbeh. Holding b.v. 8 (8)

Relevanta dokument

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping, telefon 013-20 18 00, telefax 013-20 19 14. Totalhalt

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping, telefon 013-20 18 00, telefax 013-20 19 14. Totalhalt I SEI LABORATORIET RAPPORT Sida 1(1) Beställare: Uppdrag: Provbeteckning: Maria Carling, SGI, 581 93 Linköping KIlfaIlsfäItet 1401A Registrerad Lab. undersökning Datum Datum Av 20 13-05-08 2013-06-17 Totalhalt