Miljöbedömning av Rödfyr Västa Götalands Län
|
|
- Maj Agneta Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALAND LÄN Miljöbedömning av Rödfyr Västa Götalands Län Uppdaterad version Datum: Diarie nummer: Projektnr: Projektledare: Ola Arvidson Handläggare: Ola Arvidson, Bo Lind Granskare: Karsten Håkansson Statens geotekniska institut Tel: E-post: sgi@swedgeo.se Postadress: Chalmers Vasa Fax: Postgiro: Hugo Grauers gata 5B Org.nr: GÖTEBORG Internet:
2 SGI Innehållsförteckning 1 UPPDRAG OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR RESULTAT SVERIGES ALUNSKIFFRAR METALLERS LÖSLIGHET BEROENDE PÅ PH OCH REDOX JÄMFÖRANDE AV LAKNING AV RÖDFYR MED LAKNING AV MORÄNER OCH BERGKROSS INNEHÅLL OCH LAKNING AV ORGANISKA ÄMNEN FRÅN RÖDFYR JÄMFÖRANDE AV METALLAKNING FRÅN RÖDFYREN MOT ACCEPTANSKRITERIER FÖR AVFALL TILL DEPONI UTLAKNING FRÅN RÖDFYRSHÖGARNA JÄMFÖRANDE AV FRAMRÄKNADE PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN MOT GENERELLA RIKTVÄRDEN FÖR FÖRORENAD MARK JÄMFÖRANDE AV METALLER I RÖDFYR OCH ALUNSKIFFER MOT NATURLIGA BAKGRUNDHALTER.12 5 SLUTSATSER...14 REFERENSER (10)
3 1 UPPDRAG OCH SYFTE Statens geotekniska institut (SGI) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västa Götalands län utfört en miljöbedömning av rödfyr. Miljöbedömningen har till syfte att jämföra rödfyrens totalhalter och lakbarhet gentemot andra, naturligt förekommande ämnen, i det aktuella, samt jämförbara, områden. Utifrån bl a föreliggande miljöbedömning ska Länsstyrelsen i Västa Götaland län utarbeta riktlinjer och rekommendationer för bl a användning samt deponering av rödfyren. 2 OMRÅDESBESKRIVNING Föreliggande miljöbedömning behandlar rödfyren i Västa Götaland, med fokus på tre rödfyrshögar i Falköping kommun, Rörsberga, Tomtens kalkbruk och Uddagården. Innehåll och lakningsegenskaper hos rödfyren jämförs med moräner och bergkross från skilda delar av Sverige. Rapporten jämför även alunskiffrar, som är ursprungsmaterialet för rödfyr, från olika delar av Sverige. Alunskiffer innehåller stora mängder uran som har en naturlig nerbrytningskedja där radon är ett av stegen. Radonet och dess döttrar är ett stor hälsoproblem där radonavgången synes vara större i luckert material såsom rödfyr än i moderbergarten alunskiffer, som har ett högre diffusionsmotstånd (Radon och boende, 2003). Problemet med radonavgång behandlas dock inte i föreliggande miljöbedömning men bör beaktas vid framtagning av riktlinjer för rödfyren. 3 TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Envipro Miljöteknik AB har utfört en riskbedömning av rödfyrshögarna i Västra Götaland (Envipro 2003). Resultaten av laktest samt totalhalter av rödfyr från denna rapport har används vid föreliggande miljöbedömning. 4 RESULTAT 4.1 Sveriges Alunskiffrar Föreliggande rapport är fokuserad på rödfyr som restprodukt från alunskiffer i Västra Götaland. Alunskiffer finns dock på ett flertal lokaler i Sverige men innehållet i skiffern skiljer en del mellan de olika förekomsterna. Sammansättningen hos alunskiffer varierar också mellan relativt närliggande förekomster. Det finns anledning att anta att också innehållet i rödfyr varierar med varierande modermaterial (alunskiffer) och det är därför viktigt att utvärdering av rödfyren sker platsspecifikt. Alunskiffer innehåller organiska ämnen i sådan omfattning att materialet kan användas som bränsle. Halten kolväten kan uppgå till 20 % (Alunskifferutredningen 1978). Mot denna bakgrund bör även rödfyrens organiska innehåll och lakbarhet av organiska ämnen undersökas. 3 (17)
4 Som jämförelsedata redovisas nedan sammansättningen hos alunskiffrar ifrån Västergötland, Närke och Skåne. Tabell 1. Jämförelse av innehåll i alunskiffer från Närke, Skåne och Västergötland. Närke*1 Skåne *1 Västergötland*1 Metall Halt mg/kg Halt mg/kg Halt mg/kg Al As 38 K Mg P S U V Mo Cu Ni Zn Co Cr Zr 100 La 100 Pb *1 = Halterna kommer från Industridepartementet, Kärnenergi, geotermisk energi och miljö, Uppgifterna avser genomsnittet för hela alunskifferlagret. Halterna är ungefärliga och är endast avsedda att ge en uppfattning om storleksordningen Alunskiffer i Sverige mg/kg (logaritmiska skala) Al As K Mg P S U V Mo Cu Ni Zn Co Cr Zr La Pb Närke Skåne V.Götaland Figur 1. Visar metallinnehållet i alunskiffer från Närke, Skåne och Västergötland. Notera att Y-skalan är logaritmisk Alunskiffern i Västergötland innehar de högsta halterna av kalium (K), och uran (U) av de tre skiffrarna. De dominerande inslagen i alunskiffern, aluminium (Al), kalium (K) och svavel (S) ligger på en relativt jämt halt, medan uran (U) och vanadin (V) uppvisar större avvikelser mellan de tre områdena. 4 (17)
5 4.2 Metallers löslighet beroende på ph och Redox Metallers löslighet är beroende av ph och redoxförhållanden, se exempel figur 2, 3 och 4. En platsspecifik utvärdering av spridningen av utlakade metaller bör således även omfatta dessa lokala förhållanden i marken. Figur 2. Rörligheten hos många metaller ökar vid lågt ph (SGU 1992). Figur 3. Adsorptionen av metaller i jord vid ph-intervallet (17)
6 Figur 4. Utlakning av kadmium vid L/S 10 från ph 1 till ph 13. Notera att utlakningenaxeln är logaritmisk. För den aktuella rödfyren kan konstateras att oxiderande förhållanden resulterar i kraftigt ökad utlakning av flera ämnen. Se jämförelse mellan tvåstegslakningarna och det oxiderad tillgänglighetstest i Envipros laktest (Envipro 2003). Det oxiderade tillgänglighetstesten ger ett svar på hur stor andel av materialen som är tillgängliga för utlakning på mycket lång sikt. ph-värdet i rödfyren var vid lakförsöken relativt högt, mellan ph 10,0-12,3, och är med stor sannolikhet ett resultat av kalkstensrester (Ca) från förbränningsprocessen. Vid ett ph-värde runt ca 12 sker en relativt stor utlakning av metaller, se figur 4, samtidigt som utlakningen av svavel i rödfyren ligger på en låg nivå pga det höga kalciuminnehållet som buffrar. Om ph-värdet istället sjunker till ca ph 8 kommer utlakning av metaller sjunka till ett minimum samtidigt som utlakning av svavel kommer att öka. 4.3 Jämförande av lakning av rödfyr med lakning av moräner och bergkross Förutom det oxiderad tillgänglighetstestet så undersöktes materialen också med skaktest SS-EN , (Envipro 2003). Detta är samma metod som föreslås enligt Rådets beslut för styrning av avfall till olika avfallsklasser. I diagrammen nedan ser man en jämförelsen av lakning av rödfyr med lakning av moräner och bergkross. Moränen kallas i diagrammet Mekedeby och är ett medelvärde av utlakade halter från morän från Mekedeby vid Gävle och Hult i Småland. Bergkrossen kallas i diagrammet Skärlunda och är ett medelvärde av utlakade halter från bergkross från Skärlunda, Norrköpings regionen och Dalagrus. Gabbro-diorite är en basisk bergart och kommer från Luleå. 6 (17)
7 Lakresultat av rödfyr jämfört med lakresultat av morän/bergskross, (L/S 2) Uddagården mg/kg (logaritmisk skala) ,1 0,01 0,001 0,0001 0,00001 Al As Cd Cr Cu Mo Ni S Pb Zn Tomten Rörsberga Mekedeby (Gävle) Morän Skärlunda bergskross(norrköpi ng) Luleå Gabbro-Diorit Figur 5. Jämförelse av utlakad mängd vid skaktest (L/S 2) av rödfyr mot lakning av morän, odefinierad bergkross och en gabbro-diorite från Luleå. Halten Arsenik (As) i området Tomten låg under detektionsgräns < mg/kg, liksom halten Kadmium (Cd) i området Tomten och Rörsberga som låg under detektionsgränsen <0.01 respektive <0.008 mg/kg. ph värdena var följande: Uddagården ph 12,3, Tomten ph 12,1, Rörsberga ph 10,0, Mekedeby ph 6,17, Skärlunda ph 7,4 och Luleå ph okänt. Ref. Laktest av rödfyr (Envipro 2003), lakning av morän respektive bergkross (Kälvesten 1996 och lakning av Luleå gabbro-diorite (Tossavainen M. 1998). 7 (17)
8 Lakresultat av rödfyr jämfört med lakresultat av morän/bergskross, (L/S 10) Uddagården Tomten mg/kg (logaritmisk skala) ,1 0,01 0,001 Al As Cr Cu Mo Ni S Pb Zn Rörsberga Mekedeby (Gävle) Morän Skärlunda bergskross (Norrköping) Luleå Gabbro- Diorit Figur 6. Jämförelse av utlakad mängd vid skaktest (L/S 10) av rödfyr mot lakning av morän från Gävle, odefinierad bergkross från Norrköpings regionen och en gabbrodiorite från Luleå. För följande ämnen och områden gäller att analyserad halt var mindre än detektionsgräns; Arsenik i Tomten, Kadmium i Uddagården, Tomten och Rörsberga, Nickel i Tomten, Zink i Tomten. ph värdena var följande: Uddagården ph 12,0, Tomten ph 11,9, Rörsberga ph 10,1, Mekedeby ph 6,52, Skärlunda ph 7,45 och Luleå ph okänt. Ref. Laktest av rödfyr (Envipro 2003), lakning av morän respektive bergkross (Kälvesten 1996) och lakning av Luleå gabbro-diorite (Tossavainen M. 1998). Vid en jämförelse av lakning av rödfyr mot lakning av morän respektive bergkross framgår det att utlakningen av krom (Cr), molybden (Mo), svavel (S) och i viss mån även koppar (Cu) från rödfyren ligger betydligt över den uppmätta utlakning som sker från morän, bergkross och gabbro-dioriten. Samtliga lakhalterna för kadmium (Cd), förutom Uddagården L/S 2, låg under dektektionsgränsen och är därför osäkra. Samtidigt ligger lakhalterna för moränen och bergskrossen över rödfyren vad det gäller nickel (Ni) och i viss mån zink (Zn). Som antytts tidigare (4.2) kan skillnaderna i utlakning till stor del hänföras till ph-värdena eftersom utlakningen till stor del styrs av ph. 4.4 Innehåll och lakning av organiska ämnen från rödfyr Som påpekats ovan innehåller alunskiffer upp till 20 % organiska ämnen. Vi saknar uppgifter om situationen efter förbränning. Finns organiska ämnen kvar? Lakar organiska ämnen ut? Vid en heltäckande miljöbedömning av rödfyr bör såväl halter som utlakning av dessa ingå. SGI har inte haft tillgång till något sådant underlag. 4.5 Jämförande av metallakning från rödfyren mot acceptanskriterier för avfall till deponi. Rådets beslut av den 19 december 2002 innehåller kriterier för mottagning av avfall vid avfallsdeponier (Rådets beslut 2002). Nedan ses en jämförelse mellan acceptanskriterier och utlakningen från Uddagårdens rödfyr. 8 (17)
9 Tabell 2. Gränsvärde för avfall som kan tas emot vid deponi för inert avfall, jämförelse med Uddagården: Ämne Gränsvärden, mg/kg Uddagården, mg/kg L/S 2 L/S 10 L/S 2 L/S 10 Ca saknas Saknas Fe saknas Saknas 0,0116 0,0344 K saknas saknas 150,2 370 Mg saknas saknas <0,18 <0,9 Na saknas Saknas 5,24 10,5 S saknas saknas Si saknas saknas 0,93 10,9 Al saknas saknas 0,376 0,787 As 0,1 0,5 0,0063 0,0183 Ba ,342 1,67 Cd 0,03 0,04 0, <0,017 Co saknas saknas <0,009 0,0051 Cr 0,2 (totalt) 0,5 (totalt) 0,0684 0,149 Cu 0,9 2 0,0264 0,0459 Hg 0,003 0,01 0, <0,00009 Mn saknas saknas 0, ,0017 Mo 0,3 0,5 4,62 10,9 Ni 0,2 0,4 0,0172 0,0264 P saknas saknas 0,159 0,398 Pb 0,2 0,5 0, ,0118 Sr saknas saknas 1,85 4,50 U saknas saknas 0, ,0002 Zn 2 4 0,0028 0, (17)
10 Tabell 3. Gränsvärden för icke-farligt avfall Ämne Gränsvärden, mg/kg Uddagården, mg/kg L/S 2 L/S 10 L/S 2 L/S 10 Ca saknas Saknas ,6/år ,9/år Fe saknas Saknas 0,0116 0,0344 K saknas saknas 150,2 370 Mg saknas saknas <0,18 <0,9 Na saknas Saknas 5,24 10,5 S saknas saknas Si saknas saknas 0,93 10,9 Al saknas saknas 0,376 0,787 As 0,4 2 0,0063 0,0183 Ba ,342 1,67 Cd 0,6 1 0, <0,017 Co saknas Saknas <0,009 0,0051 Cr 4 (totalt) 10 (totalt) 0,0684 0,149 Cu ,0264 0,0459 Hg 0,05 0,2 0, <0,00009 Mn saknas Saknas 0, ,0017 Mo ,62 10,9 Ni ,0172 0,0264 P saknas Saknas 0,159 0,398 Pb , ,0118 Sr saknas Saknas 1,85 4,50 U saknas Saknas 0, ,0002 Zn ,0028 0,0114 De genomförda laktesterna ger resultatet att rödfyr från Uddagården uppfyller kriterierna för inert avfall för samtliga ämnen med gränsvärden, med undantag av molybden (Mo). Molybdenhalten ligger i nivå med gränsvärdet för icke-farligt avfall. Jämförelse med rödfyr från Törsberga och Tomtens kalkbruk ger liknande resultat. 4.6 Utlakning från rödfyrshögarna Den totala utlakningen från rödfyrshögarna kan översiktligt beräknas utifrån utlakningsdata, nederbörd och högarnas uppbyggnad. Följande teoretiska beräkning kan tjäna som exempel: Om, nederbörden sätts till 700 mm/år, rödfyrens mäktighet 12 m, infiltrationskoefficienten 0,5 och rödfyrmassornas skrymdensitet 2, kommer L/S 2 att motsvarar ca 140 år av exponering. Utlakningen sker snabbare i början av exponeringen. Rödfyren har redan legat många år men skakförsöken visar ändå på en fortsatt avtagande utlakningshastighet mellan L/S 2 och L/S 10. För att erhålla ungefärliga värden på den årliga utlakningen kan de uppmätta L/S 2-värdena divideras med 140 och L/S 10- värdena med 700. Det som primärt lakar ut behöver dock inte läcka ut från högarna. I materialet förekommer en hel del adsorptions och omvandlingsprocesser som påverkar det verkliga läckaget. Dessa processer måste särskilt studeras för att erhålla en mer realistisk bild av materialets omgivningspåverkan. 10 (17)
11 4.7 Jämförande av framräknade platsspecifika riktvärden mot generella riktvärden för förorenad mark Envipro har tagit fram platsspecifika riktvärden för de tre rödfyrsområderna Uddagården, Tomten och Rörsberg i Falköpings kommun. De framräknade platsspecifika riktvärdena har i nedanstående tabell jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, (KM). Tabell 4. Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark tillsammans med de platsspecifikt framtagna riktvärdena för rödfyrsområden i Falköpings kommun, (Envipro 2003). Generella riktvärden / Platsspecifika riktvärden framtagna för Uddagården, Tomten och Rörsberg Enhet mg/kg TS. Generella riktvärden KM Exponeringsväg As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn Mo U 15 0, ej Cr VI Platsspecifika riktvärden Människa Intag jord Hudkontakt e.b e.b e.b Inandning. Damm e.b e.b e.b Inandning Ångor Intag grundvatten Intag grönsaker Intag fisk Platsspecifika riktvärden Miljö Effekter inom området Effekter recipient e.b e.b 4809 e.b e.b - e.b e.b Av de framräknade platsspecifika riktvärdena för rödfyrsområdena är det endast tre värden som ligger under de generella riktvärdena. Dessa är arsenik vid intag av jord, krom, vid intag av grundvatten samt vanadin vid intag av grundvatten. Bör inte de framräknade riktvärdena för samtliga exponeringsvägar vägas samman i ett nytt värde enligt formeln: C KM = (1/C intag jord) + (1/C intag grundvatten) + (1/C intag grönsaker) Sammanvägda platsspecifika riktvärden för respektive ämne kan jämföras med innehållet i rödfyren och naturliga bakgrundshalter. En intressantare jämförelse kan också göras beträffande utlakningen. Tillgängliga jämförvärden kan vara NL, Staatsblad 1995, se referens. 11 (17)
12 4.8 Jämförande av metaller i rödfyr och alunskiffer mot naturliga bakgrundhalter Tabell 5. Totalhalter av rödfyr jämförs med naturliga bakgrundshalter. Totalhalter rödfyr mot naturliga bakgrundshalter mg/kg TS Totalhalter rödfyr Rörsberga *1 Tomten *1 Uddagården *1 Geochemical Atlas of Swedish Forest Soils *2 mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Ämne Uppskattad halt Si Naturliga bakgrundshalter Intervall mg/kg Al Al2o3(53% är Al) 10-12% Ca Fe K Mg Mn Na P Ti mg/kg TS precentilen från NV's markgeokemiska kartering *3 mg/kg TS As Ba Be Cd Co Cr Cr 22-33ppm ,5 82 Cu ppm ,5 28 Hg 0,05 0,06 0,05 La Mo ppm 6,5 Nb <6 * 4 <6 <6 Ni Pb ppm ,5 32 S Sc Sn <20 <20 <20 Sr U mg/kg *5 V ppm W <60 <60 <60 Y Zn ppm ,5 81 Zr *1 = Medelhalter av laboratorieanalyserade grundämne i rödfyr. Halterna för huvudelement är omräknade från respektive oxid. *2 = Geochemical Atlas of Swedish Forest Soils, Rapport Halterna är tagna från regionen (25 x 25 km) som innefattar Falköpings kommun. Plottat värde är medianen av haltintervallet *3 = Bakgrundshalter i mark, Naturvårdsverkets rapport 4640, Halterna är från metaller i jord på landsbygden och baseras på SGU s markgeokemiska kartering. Karteringen omfattar moränprover. *4 = Ett prov över detektionsgräns. *5 = Uran halten kommer från SGU:s Markgeokemiska karta. Halten var 8 ppm vid 99:e percentilen, detektionsgräns låg på 5 ppm. 12 (17)
13 Totalhaltsinnehåll i rödfyr mot naturlig bakgrundshalt Rörsberga mg/kg TS (logaritmiska skala) Al As Co Cr Cu Mo Ni Pb U V Zn Tomten Uddagården Bakgrund 1 Bakgrund 2 Bakgrund 3 Figur 7. Ett urval av metallers totalhalter i rödfyr jämförs mot den naturliga bakgrunds halten. Bakgrund 1 = Geochemical Atlas of Swedish Forest Soils. Bakgrund 2 = NV rapport 4640/SGU:s markgeokemiska kartering 90 precentilen. Bakgrund 3 = SGU:s Markgeokemiska karta 99:e percentilen. Av ovan diagram framgår att arsenik (As), koppar (Cu), molybden (Mo), nickel (Ni), bly (Pb), uran (U) och vanadin (V) har en högre totalhaltsinnehåll i rödfyren än de naturliga bakgrundshalterna i morän och B/C-horisonten i skogsjord. Jämförs detta resultat med de tidigare presenterade laktestresultaten så ser man att nickel (Ni) och till viss mån arsenik (As) och bly (Pb) tycks ha högre utlakning från morän respektive bergkross jämfört med rödfyr trots att totalhalterna i naturmaterialen var lägre. Vi vill i det sammanhanget påpeka att utlakningen är starkt beroende av de lokala ph och redox förhållandena. Nedan kan resultaten från en totalhaltsanalys av alunskiffer från Ranstad, Västra Götaland, och de tre rödfyrshögarna i Falköpings trakten jämföras. Som tidigare påpekat i rapporten är rödfyren ett resultat av alunskiffer som användes som bränsle vid bränning av kalksten. Samtliga analyserade ämnen från alunskiffern, förutom arsenik (As) och bly (Pb), har en högre totalhalt än vad som analyserades i rödfyrhögarna. Ämnena arsenik och bly har dock ett relativt högt ångtryck och förångas således lätt vid en förbränning. Varför de två ämnena förekommer med en högre halt i förbränningsresten rödfyren än i modersbergarten alunskiffern är därför oklart. Jämförelsen mellan totalthalten i alunskiffern och i rödfyr grundas på två analyser med 25 år intervall samt att de eventuellt har utförts med två olika metod. Resultaten och jämförelsen ska således betraktas med en viss osäkerhet. Då detta är en intressant jämförelse bör kanske en modern totalhaltanalys av alunskiffer utföras. 13 (17)
14 mg/kg TS, Logaritmiska axel Jämförelse av totalhalter i Rödfyr och Alunskiffer i V. Götaland Rödfyr från Rörsberga 1 Al As Cr Cu Mo Ni Pb U V Zn Rödfyr från Tomten Rödfyr från Uddagården Alunskiffer från V.Götaland Figur 8. Den kemiska sammansättningen jämförs mellan rödfyrshögarna från Falköpings kommun och alunskiffern från Ranstad. Rödfyrens halter kommer från Envipros 2003 och är medelhalter av laboratorieanalyserade grundämnen. Rödfyrs-halterna är omräknade från respektive oxid. Halterna av alunskiffer kommer ifrån Kärnenergi Observera att det skiljer 25 år mellan analyserna vilket medför en viss osäkerhet vid en jämförelse. 5 SLUTSATSER Sammantaget visar denna översiktliga jämförelse att många metaller i rödfyren förekommer i högre halter än i jämförda morän- och bergkrossprover. Utlakningen från rödfyren vid det rådande ph-värdet är dock påfallande låg och, med undantag för krom (Cr), molybden (Mo), svavel (S) och ev. kadmium (Cd) (se avsnitt 4.3), i nivå med referensmaterialen (morän, bergkross). Vid en jämförelse mellan totalhalter i rödfyr och alunskiffern är det svårt att dra några slutsatser, dessutom skiljer analysmetoderna 25 år emellan. Det ser dock ut som samtliga analyserade ämne, förutom arsenik och bly, är högre i rödfyren än vad de är i alunskiffern. Detta tolkar vi som ett resultat av anrikning i förbränningsresten. Varför arsenik och bly är lägre i rödfyren är dock svårare att förklara, då de bägge ämnena har ett relativt högt ångtryck och således borde förångas lätt och därmed resultera i en lägre halt i rödfyren än i alunskiffern. En jämförelse mot alunskiffer är viktig och eftersom utlakningsegenskaper hos alunskiffer är okända samt att ingen modern totalhaltsanalys finns att tillgå bör detta vidare utredas. Vi ser dock rödfyren som ett större miljöproblem än dess moderbergart, alunskiffern. Dels sker, med största sannolikhet, en större utlakning från den mer porösa rödfyren än alunskiffern dessutom är ph-värdet troligtvis högre i rödfyren än i alunskiffern, vilket också resulterar i större utlakning av metaller. Det aktuella ph-värdet var ca ph 11 i rödfyrshögarna, vilket medför ca 1 mg/kg utlakning av kadmium (L/S 10), se figur 4. Om det okända ph-värdet i alunskiffern sätts till ca ph 6 medför detta ca 0,3 mg/kg utlakning, dvs en skillnad på en faktor 3 i utlakad mängd. 14 (17)
15 SGI har utfört en enkel uppskattning av försurningspotentialen och buffring genom att titta på sulfidsvavelinnehållet, då vi ser det och dess vittring som en av de kritiska faktorerna för miljöpåverkan. Uppskattningen har gått ut på att jämföra halten av kalcium i den oxiderade tillgänglighetstesten med totalhalten svavel. Från skakförsöken samt totalhaltinnehållet framgår det att en stor mängd kalcium finns i rödfyren. Vi antar att det är kalcium som buffrar syran och bidrag till det höga ph. Samtidigt tror vi att det är kalcium, i form av kalciumkarbonat och kalciumhydroxid, som är aktivt som buffert. Vi tror dock inte att kalciumsilikat har någon större buffrande effekt eftersom denna form inte vittrar vid de höga ph som råder i rödfyrshögarna utan troligen först när ph sjunkit till ungefär ph 4. Således har vi inte använt totalkalciumhalten eftersom det med stor sannolikhet finns kalciumsilikater i materialet utan använt halten kalcium från det oxiderade tillgänglighetstestet. Genom att ställa kalciumhalten från det oxiderad tillgänglighetstestet mot halten av totalsvavel framgår det som om buffringen räcker till. En mol kalciumkarbonat buffrar en mol svavel. Det innebär att g Ca åtgår för att buffra g S. I uppskattningen har vi gjort en överuppskattning av sulfidsvavel, eftersom en del av totalhalten svavel redan har oxiderat och är i form av sulfat. Vid uppskattningen framgår att det finns överskott av kalcium som kan buffra rödfyrshögarna under lång tid framöver. Om däremot ph minskar i rödfyr högarna kommer troligtvis även utlakningen av metaller minska ytterligare med ett större utlakning av svavel som följd. Det ska dock poängteras att denna uppskattning endast gäller nämnda rödfyrshögar. Det kan vara stor skillnad mellan Sveriges rödfyrshögars innehåll och dess framställning. Envipro har bedömt att rödfyren från Rörsberga, Tomtens kalkbruk och Uddagården ska tillhöra riskklass 2 enligt MIFO-klassificeringen och därmed utgöra stor risk (Envipro 2003). Vi menar att detta är rimligt med tanke på de relativt höga totalhalterna av arsenik, uran, molybden och vanadin som enligt Naturvårdsverket klassas som ämnen med hög till mycket hög farlighet. Samtidigt visar lakresultaten att rödfyren uppfyller kriterierna för inert avfall för samtliga ämnen med gränsvärden, förutom molybden som ligger i nivå med icke farigt avfall. Inerta avfall bör kunna nyttiggöras, (Lejdahl T.) vilket också sker idag. Vid nyttiggörande är det dock viktigt att beakta såväl utlakningen av olika ämnen som avgången av radon. Sammanfattningsvis är vår uppfattning att rödfyrens miljöegenskaper bör undersökas ytterligare åtminstone i förhållande till den information som varit tillänglig för SGI:s miljöbedömning. Rödfyrshögarna utgör idag en påtaglig, men ej akut miljörisk. Nyttiggörande av rödfyr i avgränsade tillämpningar är inte otänkbar men bör föregås av mer fullständiga uppgifter om materialets innehåll och egenskaper. Vi föreslår att länsstyrelsen i första hand går vidare med följande frågor: Uraninnehåll och radonavgång Innehåll och utlakning av organiska ämnen Kompletterande miljöundersökning kring högarna, för att avgöra behovet av åtgärder av själva högarna. Upprätta scenarier och konsekvensanalyser (riskbedömningar) av möjliga användningar av rödfyr. 15 (17)
16 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT Avdelningen för Miljöteknik Ola Arvidsson Projektledare Bo Lind Kontorschef, SGI Regionkontor Väst 16 (17)
17 REFERENSER Alunskifferutredningen, Kärnenergi, geotermisk energi och miljö. Industridepartementet, Energikommissionen. Envipro, Undersökning, riskbedömning och prioritering av rödfyrshögar i Västra Götalands län. Envipro Miljöteknik i mark och vatten. Industridepartementet, Kärnenergi, geotermisk energi och miljö. Underlagsrapport till rapport om miljöeffekter och risker vid utnyttjande av energi från Expertgruppen för säkerhet och miljö. Industridepartementet Energikommissionen. Kälvesten E., Miljömässig kartering av vägbyggnadsmaterial. Varia 452. SGI. Lejdahl T., Blästeravfall en miljöresurs. Melkerud P., Geochemical Atlas of Swedish Forest Soils. Rapport 65. Swedish University of Agricultural Sciences. NL, Staatsblad van het Koninkrijk der Nederlanden, Jaargang 1995, Staatsblad 1995:567. (Sammanfattning på svenska: Carling M., PM- holländska regler för nyttiggörande av restprodukter för anläggningsändamål NV, Bakgrundshalter i mark. Halter av vissa metaller och organiska ämnen i jord och på landsbygd. Rapport Naturvårdsverket. NV, Generella riktvärden för förorenad mark, Beräkningsprinciper och vägledning för tillämpning. Efterbehandling och sanering. Rapport Naturvårdsverket. Radon och boende, Rådets beslut, 2002.Rådets beslut av den 19 december 2002 om kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid avfallsdeponier i enlighet med artikel 16 i, och bilaga II till, direktiv 1999/31/EG. Europeiska gemenskapernas officiella tidning, SGU, Biogeokemiska kartan, Tungmetaller i bäckvattenväxter. Rapporter och meddelanden nr 63. SGU. SGU, Markgeokemiska kartan, geokemiska status i mark. Rapporter och meddelanden nr 73. SGU. Tossavainen M., SGI dnr SGI. 17 (17)
Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merLaktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag
Laktester för riskbedömning av förorenade områden Preliminär metodik för utförande och tolkning av laktester (Hållbar Sanering) Kemakta Konsult AB Statens Geotekniska Institut, SGI DHI Water & Environment
Läs merKriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008
Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merSamrådsunderlag. Samråd. Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun
Samråd Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun Innehåll 1 Kontaktuppgifter uppgifter... 1 2 Vad ska genomföras... 2 3 Lokalisering... 2 4 Planerad verksamhet... 3 5 Järnsand...
Läs merAvfall, deponier och laktester Eva Lidman
ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES Enter Division Name Avfall, deponier och laktester Eva Lidman Right solutions..right partner Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 4 Grundläggande karakterisering
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbete
Peter Flyhammar Återvinning av avfall i anläggningsarbete Hälsingborg 2010-10-03 Sluttäckningar av deponier Vegetationsskikt Skyddsskikt Dränering Tätskikt Gasdränering Utjämningsskikt 1 Användning av
Läs merFörnyad grundläggande karaktärisering och överensstämmelseprovning av PP-stoft och PS-slagg för 2010
Höganäs AB Höganäs Förnyad grundläggande karaktärisering och överensstämmelseprovning av PP-stoft och PS-slagg för 2011-03-31 Datum: 2011-03-31 Uppdragsledare: Cecilia Toomväli Handläggare: Cecilia Toomväli
Läs merVästerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna
Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna 100928 Kvarteret Översten, Västerås Nyetablering av bostäder Beläget vid E18 Försvarsmakten haft området
Läs merExempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor
Läs merKistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar
Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har
Läs merAnalys av slagg från herrgårdsområdet. i Gusum LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND
LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Gusum Analys av slagg från herrgårdsområdet i Gusum Datum: 2008-02-15 Diarienr: 2-0608-0450 Uppdragsnr: 12922 Uppdragsansvarig: Ebba Wadstein Granskare: Sören Nilsson Påledal
Läs merPM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad
UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merLOMMARSTRANDEN, NORRTÄLJE PROVTAGNING BERGMASSOR PROVTAGNING BERGMASSOR. ÅF-Infrastructure AB. Handläggare Irene Geuken. Granskare Niclas Larsson
Handläggare Irene Geuken Tel +46 10 505 15 56 Mobil 072-238 30 99 E-post irene.geuken@afconsult.com Datum 2019-02-01 Projekt-ID 75393903 Rapport-ID Lommarstranden, Norrtälje Kund Norrtälje Kommun ÅF-Infrastructure
Läs merPM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11
Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan
Läs merHur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?
Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder
Läs merStabilisering för deponering av förorenade muddermassor
Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor Pär Elander, Elander Miljöteknik AB Anders Bank, Structor Miljö Väst AB Tommy Hammar, länsstyrelsen i Kalmar län Vårmötet 2015 1 Motiv för efterbehandlingen
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Läs merAnalyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006
Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merAnalys av tandmaterial
Uppdragsrapport Konfidentiell Analys av tandmaterial 2016-04-21 Utredare: David Malmström David.Malmstrom@swerea.se, 070-305 40 45 Avdelning: Materialanalys och processövervakning Vårt referensnr: K-16030
Läs merPM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun
PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,
Läs merMILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING
DATUM: 2018-07-17 KUND: SANNA NORBERG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING TOMTMARK, VÄRSTAGÅRDSVÄGEN, SPÅNGA, SANNA NORBERG Per Samuelsson Tel. 0768-640464 per.samuelsson@mrm.se MRM Konsult AB Tavastgatan 34
Läs merSvanå 2:58, Skultuna - Riskbedömning avseende förhöjda kobolthalter i mark
-14 UPPDRAG Svanå 2:58 FO UPPDRAGSNUMMER 11000685-700 UPPDRAGSLEDARE Per Crona UPPRÄTTAD AV Ingela Forssman DATUM Svanå 2:58, Skultuna - Riskbedömning avseende förhöjda kobolthalter i mark Bakgrund och
Läs merProcesser att beakta i de förorenade massorna
Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i
Läs merRapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet
2008-01-28 Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet Rapporten är sammanställd av Christer Svensson, Skellefteå kommun 1 Inledning För ett område som i huvudstudien kallas för A-området gick
Läs merPM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord
Uppdragsnr: 10209867 1 (5) 10209867 Tyresö centrum etapp 1 PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Forellen 15, Tyresö kommun 2015-05-18 Nina Andersson WSP Sverige AB Box 502
Läs merKILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning
KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-02-04 Upprättad av: Danielle Wiberg och Jerry Forsberg Granskad av: Jerry Forsberg Uppdragsnr: 10208095 Daterad: 2015-02-04
Läs merUPPDRAGSLEDARE. My Ekelund UPPRÄTTAD AV. Anders Lindelöf
PM UPPDRAG Magelungsvägen Masshantering UPPDRAGSNUMMER 1170048100 UPPDRAGSLEDARE My Ekelund UPPRÄTTAD AV Anders Lindelöf DATUM 2017-05-04 PM avseende hantering av upplagda fyllnadsmassor Bakgrund På fastigheten
Läs merGEOTEKNISKA BYGGNADSBYRÅN. Litt. A Rapport över miljöprovtagning inom Timotejen 17, Stockholms Stad. Handlingen omfattar: Rapport
GEOTEKNISKA AB BYGGNADSBYRÅN Utför: Geotekniska utredningar Utsättning och kartering Avvägning Kontroller STOCKHOLM - TELEFON 08-716 15 01 TELEFAX 08-716 15 00 POSTADRESS: FASANVÄGEN 34, 131 44 NACKA Mervärdesskatt
Läs merPlatsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:
PM Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun 2016-07-04 Uppdrag: 10233249 Upprättad av: Ann Helén Österås Granskad av: Maria Lindberg 1 (9) PM Platsspecifika riktvärden
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs merVad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI
Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper Anja Enell, SGI På säker grund för hållbar utveckling Totalhalt Halt i lakvatten Vad är ett laktest? Lakning med vatten eller svag saltlösning
Läs merBilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Läs merProvtagning av fastigheterna Klippan 3:107 och 3:115
Bilaga 4 PM Provtagning av fastigheterna Klippan 3:107 och 3:115 2015-09-02 1 Bakgrund Tyréns har på uppdrag av Klippans kommun utfört en provtagning inom fastigheterna Klippan 3:107 och Klippan 3:115
Läs merUtredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation
PM Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation Inledning Gullkajen 5 AB planerar en utbyggnad inom fastigheten Axel 1 i Karlskrona. Fastigheten har historiskt
Läs merResultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål
UPPDRAG Sunda Lekplats UPPDRAGSNUMMER 1169031000 UPPRÄTTAD AV Ingrid Franzen GRANSKAD AV Mattias Bäckström DATUM 26 Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten
Läs merTeknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02
Staffanstorps kommun Malmö 2011-12-02 Datum 2011-12-02 Uppdragsnummer 61671148440 Anna Fjelkestam Sofia Bergström (Miljö) Anna Fjelkestam Anders Dahlberg (Geo) Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll
Läs merKisaska - geokemiska egenskaper
Kisaska - geokemiska egenskaper (2013-2015) David Bendz, C.Tiberg, D.Berggren Kleja, C.Toomväli, A-C Hågeryd, G.Ndayikengurukiye Foto: Gunnar Hedmans samling På säker grund för hållbar utveckling Allmänt
Läs merUtlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping
Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping Utfört av:, Suez Recycling AB Datum: 2017-03-09 I samband med en geoteknisk utredning inför eventuell kommande byggnation
Läs merUtvärdering av sekventiella lakförsök
Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik, Göteborg Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken har sekventiella lakförsök utförts på tre stycken sedimentprover. Syftet med
Läs merSkogsflyet, kompletterande miljöteknisk undersökning
Miljöteknisk markundersökning SHH Bostadsproduktion AB Skogsflyet, kompletterande miljöteknisk undersökning Linköping 2016-06-20 Skogsflyet kompletterande miljöteknisk undersökning Miljöteknisk markundersökning
Läs merAntal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16
VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning Bostadsbolaget Åbyängskolan Katedern 11 Västerviks Kommun PCB utredning mark inför byggnation Antal sidor: 5 Helsingborg : Bengt Dahlgren
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning
Anders Hedenstedt Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning 1 Naturvårdsverkets handbok 20:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten 2 Bakgrund Allmän användning
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?
Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av
Läs merBILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM
Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt
Läs merProvningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A
Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,
Läs merBilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden
Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden 2017-02-27, kl. 17:02 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.0.1 Eget scenario: Bostäder Blankaholm Beskrivning Modifierat scenario
Läs merIn vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov
In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov Christel Carlsson, SGI På säker grund för hållbar utveckling Vad är oral biotillgänglighet? Biotillgänglighetsprocesser
Läs merStorskalig stabilisering av sulfidjordar
Storskalig stabilisering av sulfidjordar Envix Nord AB Daniel Ragnvaldsson 23 maj 2018, Skellefteå Syrabildningen sker i två steg. Bakgrund Vilka potentiella problem finns med sulfidförande material? Sulfidförande
Läs merÖversiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun
Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige
Läs merAnalys av tandmaterial
U P P D R A G S R A P P O R T Analys av tandmaterial Utfärdare: David Malmström Sektion: Materialanalys och processövervakning E-post: David.Malmstrom@swerea.se Datum: 2015-01-23 Er referens : Lars Narhed
Läs merKV BLÅKLOCKAN, ÖR, SUNDBYBERG NY FÖRSKOLA med 8 AVD. PM Översiktlig Miljöteknisk markundersökning Antal sidor: 8 (inkl.
KV BLÅKLOCKAN, ÖR, SUNDBYBERG NY FÖRSKOLA med 8 AVD PM Översiktlig Miljöteknisk Antal sidor: 8 (inkl. denna) PM Översiktlig miljöteknisk Ör förskola, Sundbybergs stad 1 (4) Innehållsförteckning Inledning...
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merSEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping, telefon 013-20 18 00, telefax 013-20 19 14. Totalhalt
I SEI LABORATORIET RAPPORT Sida 1(1) Beställare: Uppdrag: Provbeteckning: Maria Carling, SGI, 581 93 Linköping KIlfaIlsfäItet 1401A Registrerad Lab. undersökning Datum Datum Av 20 13-05-08 2013-06-17 Totalhalt
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merKompletterande markmiljöundersökning, område Å10
Trumtorps f.d. skjutbana i Eskilstuna Kompletterande markmiljöundersökning, Trumtorps f.d. skjutbana i Eskilstuna Kompletterande markmiljöundersökning, 1 Inledning Skjutbanan vid Trumtorp i Eskilstuna
Läs merVÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. PM och MUR - Markmiljö Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander
VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA PM och MUR - Markmiljö PM 2016-09-12 Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA PM och MUR - Markmiljö KUND
Läs merMiljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,
Läs merMiljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun
Sida 1 (9) Nyköping 170315 Uppdrag: 8662 Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell,
Läs merBILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT
Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.5 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för returvatten från avvattning m m av muddermassor Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:5 Oskarshamns
Läs merPlatsspecifika riktvärden
Platsspecifika riktvärden Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se 013-201826 Vad ska jag prata om nu? - När är PSR lämpliga? - Vilka justeringar är rimliga? - NVs beräkningsverktyg (excel) - Hur ska
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merAnvändning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning. Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta?
Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning Handbok 2010:1 Renare mark den 2324 mars 2010 Erika Nygren Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 20100329 Naturvårdsverket Swedish
Läs merKompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun
Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro
Läs merÖversättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) Institut für Umweltschutz und Energietechnik
Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) TÜV Rheinland Sicherheit und Umweltschutz Institut für Umweltschutz und Energietechnik Institut für Umweltschutz
Läs merRiktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?
Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar? Mark Elert - Kemakta Seminarium Tillämpad riskbedömning Renare Mark 15 maj 2019 Innehåll Riktvärdesmodellen - mer än riktvärden Styrande faktorer
Läs merUttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM
2015-05-31, kl. 20:18 Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Bostäder och blandad bebyggelse 0-1 m under markytan Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde
Läs merRapport. Kompletterande miljöteknisk undersökning av mark OT72, Skövde kommun Upprättad av: Kvalitetsgranskad av:
Rapport Kompletterande miljöteknisk undersökning av mark OT72, Skövde kommun 2015-11-05 Upprättad av: Kvalitetsgranskad av: Innehåll 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Områdesbeskrivning... 3 2.1 Geologi och
Läs mer10 25 200 300 50 400 0,50 15 15 35 80 200 80 150 0,25 2,5 250 500 8,0 50 30 150 20 120 100 500 100 500 100 1 000 10 50 3,0 15 10 30 3,0 15 3,0 20 1,0 10 0,00002 0,00018 Envägskoncentrationer (mg/kg) Ojusterat
Läs merMiljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun
Sida 1 (11) Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2
Läs merDelområde 1/parkmark (mg/kg Ts) Platsspecifika riktvärden beroende på djup (m)
Sammanställning av platsspecifika riktvärden jord, Mölnlycke fabriker Fördjupad riskbedömning och platsspecifika riktvärden. ÅF Infratsructure AB. Uppdragsnr: 712855 Bilaga 2.1 Delområde 1/parkmark KM
Läs merMiljöteknisk markundersökning f.d. Åryds glasbruk, Växjö kommun
Miljöteknisk markundersökning f.d. Åryds glasbruk, Växjö kommun Rapport avseende provtagning av mark FÖRSTUDIE För: Länsstyrelsen i Kronoberg Version: Slutlig Upprättad: 2014-01-28 Uppdrag: 813-012 Org
Läs merUndersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.
PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna
Läs merNaturvårdsverkets generella riktvärden
Naturvårdsverkets generella riktvärden Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se 013-201826 Vad ska jag prata om nu? - Vilka begränsningar finns? - Riktvärdesmodellens uppbyggnad - Grundläggande antaganden
Läs merSanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring
Läs merMetaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merRiskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun.
2016-02-09 Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun. Inledning (tidigare Sandström Miljö och Säkerhetskonsult AB) genomförde
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merS1C N1 E1 E2 S1B E3 E4 S1A E9 P4 E5 E6 i S2A P6 E12 S2B E7 P5 E10 E11 N10 6 m N5 s to F ör ring N1 B8 B9 E1 E30 B7 E31 B6 N3 S3C N2 S2C S1B P5 S1A P4 E8 S2B E7 N4 1703 1702 S1C N8 N6 N9 N7 Anmälan enligt
Läs merPM Markföroreningar inom Forsåker
PM Markföroreningar inom Forsåker Göteborg 6-- Bakgrund Mölndala Fastighets AB har gett i uppdrag att sammanfatta föroreningssituationen i mark inom Forsåker, bedöma vilka risker som föreligger och principerna
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Läs merUtsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier
SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merLackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merMikaela Pettersson och Anna Bäckström ÖVERSIKTLIG MARKRADONUNDERSÖKNING INOM PLANOMRÅDE KÅRSTA-RICKEBY 2, VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN
memo01.docx 2012-03-28-14 PM MARKRADON UPPDRAG MKB DP Kårsta-Rickeby 2 UPPDRAGSNUMMER 1157874000 UPPDRAGSLEDARE Gundula Kolb UPPRÄTTAD AV Mikaela Pettersson och Anna Bäckström DATUM 2017-10-02, REV 2018-03-15
Läs merSammanställning fältnoteringar och analyser
Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,
Läs merUrlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)
Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Katarina Ekblad, Skanska Sverige AB Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Syftet med lakning Urlakningsmetoder Återvinning av avfall
Läs merIntroduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller
Läs merMineraler. Begreppen mineraler och spårämnen
Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och
Läs merSandningsförsök med Hyttsten
Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten
Läs merMark Elert och Celia Jones
Hantering av förorenade muddermassor på land - Kriterier för TBT, Irgarol o Diuron Nytänkande i hanteringen av förorenade sediment och förorenad mark i hamnar och småbåtshamnar Mark Elert och Celia Jones
Läs merKemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene
Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene Avdelning för Avfallsteknik Kemisk stabilisering Mild marksaneringsteknik Syfte: att minska spridning av föroreningar till
Läs merLaboratorier AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A
Ackediteingens omfattning Laboatoie AB Sandvik Mateials Technology Sandviken Ackediteingsnumme 1636 Analyslaboatoiet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikomåde Paamete Metod Mätpincip Mätomåde Povtyp
Läs merBullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg
Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg Varvsområde Förorenat område Blomstrande stadsdel Marie Börnell, Sweco 1 Utveckling av den goda staden Sannegården Eriksberg Lindholmen/ Lundbystrand
Läs merUNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN
UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN Bakgrund och syfte I centrala Klippan, Klippans kommun, låg
Läs merBällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Läs merPM Miljöteknisk markundersökning. Labela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö
Labela Förvaltnings AB Malmö 2009-12-14 Datum 2009-12-14 Uppdragsnummer 61670936043 Förhandskopia Elisabet Hammarlund Mathias Persson Anna Fjelkestam Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige
Läs mer