1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till och med så att det enskilda laget är starkare än föreningen. Det enskilda laget sätter upp sin egen policy och målsättning som ibland inte alls överensstämmer med föreningens. Laget blir liveget och skulle i princip kunna tillhöra vilken förening som helst och präglas alltså inte av föreningens värderingar utan snarare av den egna föräldragruppens. Många föreningar har också svårt med rekryteringen av organisationsledare till styrelse etc. Även rekrytering av tränare och ledare till lagen kan, speciellt i utsatta områden, vara problematiskt. Ledarna saknar ofta rätt utbildning och vägledning och har därmed svårt leda sitt lag på ett, för föreningen, gynnsamt sätt. Hur har det kunnat bli så här kan man fundera över. En förklaring är naturligtvis att samhället som föreningarna lever i förändras. Idag är t.ex. de flesta föräldrar yrkesarbetande med jobb som ställer höga krav, vilket gör att tid och kraft för övriga engagemang ser annorlunda ut. En annan är att idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet utvecklas från en ren fritidssysselsättning till i vissa fall en rent kommersiell verksamhet där många finner sin sysselsättning och försörjning. Detta i sin tur gör att medlemmarna ställer högre krav på föreningarnas utbud, verksamhet och kvalité. Begrepp som tidig specialisering och elitsatsning blir viktiga pusselbitar för föreningarna att hantera. Det är viktigt att inse att idrottsföreningarna även idag fyller en mycket viktig roll, kanske viktigare än någonsin, när det gäller att utbilda, utveckla och fostra våra barn och ungdomar till goda medborgare med sunda vanor och värderingar. Den huvudsakliga utföraren av idrottslig verksamhet är föreningarna. Föreningarna behöver dock hjälp för att få ut det bästa av verksamheten, där av att Göteborgs Fotbollförbund tillsammans med övriga SDF och SISU Idrottsutbildarna vill lägga fokus i sina satsningar de kommande åren på föreningsutveckling och detta projekt - Föreningslyftet. Föreningslyftet var från början ett projekt för enbart fotbollsföreningar. Efter hand har det dock visat sig att analysen och problemställning gäller lika mycket för de flesta andra idrotter och idrottsföreningar. Därför är Föreningslyftet numera en aktivitet som omfattas och drivs av alla idrottsföreningar och SDF.
2 Bemanning i dagens förening Med hänvisning till ovanstående resonemang om ett förändrat samhälle där kraven på föreningarna ökar, tid och kraft från den ideella föräldraledaren förändras så tror vi att föreningarna måste tillföras resurser och kompetens. Lite förenklat består organisationen (bortsett från lagen) i dagens föreningar av följande bemanning: Styrelsen där majoriteten oftast bara arbetar på styrelsemötena och där kärnan (ofta ordförande, kassör och ungdomsansvarig) gör merparten av jobbet. En lönebidragsanställd eller pensionär som sköter de enklare kansliuppgifterna inkl. tvätt och vaktmästeri. En eldsjäl (ofta ungdomsansvarig) som driver ungdomsverksamheten. Den ungdomsansvarige är ofta dessutom ledare i ett lag, sitter med i styrelsen och har ett heltidsarbete. Många föreningar har idag insett att flaskhalsen för att bedriva kvantitativ och kvalitativ verksamhet är den ovan beskrivna eldsjälen samt bristen på långsiktigt utvecklingsarbete med policy, mål och visioner i föreningen. Vi tror att en lösning kan vara att införa en anställd föreningsutvecklare i föreningen. Några föreningar har själva sökt lösningar och kommit igång med en anställd föreningsutvecklare (ofta på deltid) och man kan direkt se effekter i dessa föreningars verksamhet. Så som fler utbildade ledare, mindre konflikter med föräldrar genom tydligare riktlinjer och information. Aktuella områden och satsningar Idag är integration och flyktingmottagande ett väldigt aktuellt ämne där föreningslivet redan idag visar stor vilja att hjälpa till. Genom att tillsammans ge detta område en struktur och en modell kan fler föreningar involveras och därmed fler flyktingar integreras i samhället. Skolsamverkan och folkhälsa, och då inte minst koppling mellan inlärningsförmåga och fysisk aktivitet, är ett annat aktuellt område där föreningslivet kan göra stor nytta. För varje satsad krona från samhället (stat och kommun) till föreningarna får man tillbaka verksamhet värd minst det 5-dubbla i form av ideella arbetstimmar. Det är m.a.o. ett väldigt billigt och effektiv sätt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att låta föreningarna göra jobbet. Med rätt förutsättningar kan det även ske med rätt kvalité!
3 RF och Framtidens förening Från Riksidrottsförbundets (RF s) hemsida hämtar vi följande text: Efter RF-stämman 2011 initierade riksidrottsstyrelsen ett idéarbete kring framtidens idrottsförening. Det arbetet identifierade ett antal samhälleliga trender, som starkt påverkar föreningsidrottens förutsättningar: En äldre och mer heterogen befolkning Individualisering, kommersialisering och professionalisering Nya sätt att kommunicera Samtidigt ser vi hur föreningsidrotten blir mer ifrågasatt från olika håll. Myndigheter likställer ideella idrottsföreningar och privat näringsverksamhet samt att media blir allt mer kritiskt granskande. Vi är övertygade om att människor kommer att vilja idrotta även i framtiden och att den ideella idrottsföreningen kommer att fortsätta spela en viktig roll i samhället. Men det förutsätter att svensk idrott förmår att utvecklas, i såväl verksamhetens innehåll och former som organisation. Därför beslutade RF-stämman i maj 2013 att inleda en bred strategisk diskussion om svensk idrotts framtida förutsättningar. Arbetet ska involvera hela idrottsrörelsen. Till stämman 2015 ska idrotten ta ställning i viktiga vägval för att möta framtiden med sikte på år 2025. Förändringsarbetet ska ske ständigt under strategiarbetets gång.
4 Syfte och Vision Föreningslyftet är en satsning som Göteborgs Fotbollförbund tillsammans med sina medlemsföreningar, övriga SDF, berörda kommuner och SISU Idrottsutbildarna gör för att stärka föreningslivet och idrotten i Göteborg eller som projektets vision säger: Stärka Göteborgsidrotten med föreningsutvecklare i alla föreningar så att vi får en idrott för alla! Som visionen antyder så tror vi att föreningarna behöver tillföras kompetenta resurser för att möjliggöra rekrytering och säkerställa kvalité och kvantitet i sin verksamhet en Föreningsutvecklare. Genom att förstärka föreningarna och dess verksamhet med rätt kvalité samt större helhetsperspektiv av samhällsstrukturen idag, så blir idrotten starkare. Föreningslyftet - Långsiktiga mål För att göra det möjligt med en Föreningsutvecklare i varje förening behöver bidragssystemet förändras. Föreningslyftet tror att riktade medel mot kvalitetssäkrad verksamhet är det effektivaste sättet att styra föreningarnas verksamhet åt rätt håll. Genom att också skapa ett gemensamt forum/mötesplats där intressenterna i föreningslivet dvs kommun, SISU Idrottsutbildarna, SDF och Föreningsutvecklare från ingående föreningarna träffas löpande finns möjligheten att tillsammans skapa det föreningsliv vi eftersträvar. Projekt Föreningslyftet Göteborgs Fotbollförbund har under många år jobbat med föreningsutveckling. Inom ramen för idrottslyftet har föreningarna under de senaste 6 åren erbjudits att söka olika paket för att arbeta med sin föreningsutveckling. Dessa paket/nivåer är: 1. Föreningsutvecklingspaket - Utbildning av en föreningshandledare En 4-dagars utbildning som ger grundläggande kunskaper i spelarutbildning, Policy/Vision/Mål/Verksamhetsidé-arbete samt behörighet till att hålla C- diplom och Workshop 3- och 5-mannautbildningar. 2. Föreningsutvecklingspaket - Holmars IF/Framtidens förening En serie av träffar där föreningen deltar med flera personer vid varje träff. Varje träff har ett tema så som; Så fungerar ungdomsfotboll; Policy/Vision/Mål/Verksamhetsidé; Spelarutbildning, Ledar- och föräldrarekrytering/utbildning; Ledarträff med den egna föreningen. 3. Föreningsutvecklingspaket - Föreningshandledare i föreningen. Ett mindre bidrag för att jobba aktivt med föreningsutveckling i sin förening.
5 4. Föreningsutvecklingspaket Föreningslyftet 2014, Grundår. Ingå i en projektgrupp tillsammans med 16 fotbollsföreningar (14 st breddföreningar samt 2 st elitföreningar) 5. Föreningsutvecklingspaket Föreningslyftet 2015, Grundår eller fortsättningsår. Ingå i en projektgrupp tillsammans med 24 fotbollsföreningar (2 st elitföreningar samt en handbollsförening och en innebandyförening.) Det finns en progression mellan nivåerna och ett krav har varit att söka paketen i ordning. Man måste t.ex. genomgått nivå 1 för att få deltaga i nivå 2. Organisation - Arbetsform Projektet består av föreningar, en projektledning som delas mellan Göteborgs Fotbollförbund och SISU Idrottsutbildarna samt en styrgrupp där alla parter som varit med och finansierat projektet ingår. Projektet har en gemensam mötesplats där man träffas regelbundet och som förutom föreningarna och består av representanter från SDF, berörda kommuner och SISU Idrottsutbildarna för att skapa gemensamma modeller och arbetssätt. Om föreningsutvecklaren inte kan delta på träffen skall föreningen skicka en annan representant. Föreningslyftet 2016 skapar förutsättningar för en halvtidsresurs per ingående förening. Föreningsutvecklarens uppgifter fördelas enligt följande: 1. Föreningsspecifikt arbete (40%) Utveckla och driva sin förening Implementering av projektgemensamt arbete i sin förening 2. Projektgemensamt (10%) Projektmöten och styrgruppsmöten Gemensamt utvecklingsarbete, t.ex. integrationsarbete med s.k. storslussar (nivå 1 i Göteborgs integrationsmodell) Rapportering och redovisning Rapportering: Görs till styrgruppen där Göteborgs Fotbollförbund, berörda SDFer, berörda kommuner, SISU Idrottsutbildarna och övriga medfinansiärer ingår, löpande under projektets gång. Beskrivning på genomförda arbetsuppgifter. Förklaring på hur arbetena har bedrivits och hur uppföljningen skall kontrolleras. Redovisning: Lämnas årligen till styrgruppen och föreningens styrelse. Beskrivning på genomförda arbetsuppgifter. Förklaring på hur arbetet har bedrivits och hur uppföljningen skall kontrolleras.
Alla 6 Styrgrupp - Kommun - GFF och övriga SDFer - SISU Grundår Etapp 1 16 (14+2) föreningar Föreningslyftet 2016 - Gemensam mötesplats Examensår Etapp 3 40 (28+10+2) föreningar Fortsättningsår Etapp 28 (24+2+2) föreningar Föreningslyftets progression Som nämnts tidigare är den långsiktiga ambitionen att skapa en permanent kommunal bidragsmodell som ger varje förening i Göteborgsområden möjlighet att ha en anställd Föreningsutvecklare. 2014 startade Föreningslyftet 2014 som ett pilotprojekt med 14+2 föreningar. 2015 blev det ytterligare 12 föreningar varav 2 st från andra idrotter. Nästa år vill vi utöka projektet med ytterligare några fotbollsföreningar men framförallt få en bredd uppslutning av föreningar från andra idrotter. Föreningslyftet arbetsmodell är, som sagt, inte knuten till någon speciell idrott utan riktar sig till alla idrottsföreningar. I bilden nedan framgår den progression i antalet medverkande föreningar som önskas. 2017 hoppas vi att en generell bidragsmodell kan vara på plats. Fram till dess är inriktningen att finansiering projektet med Idrottslyft och utvecklingsbidrag eller andra tillfälliga bidrag från kommunerna. 2014 2015 2016 2017 År 1 Grundår 14F+2E 10F+2A 4F+8A År 2 Fortsättningsår 14F+2E 10F+2A År 3 Examensår 14F+2E År 4- Löpande
7 F-Fotbollsföreningar E-Elitföreningar A-Föreningar från andra idrotter Projekt Föreningslyftet 2016 Grundår, fortsättningsår och examensår Föreningarna som ingått i Föreningslyftet 2014 och 2015 har under Göteborgs Fotbollförbund och SISU Idrottsutbildarnas ledning, via en process som inbjuder till och kräver delaktighet, gemensamt arbetat fram en gemensam syn på Göteborgsfotbollen via t.ex: En Vision Projektmål Certifieringsmodell Börja Rätt manual Behålla Rätt manual Skolsamverkanmodell Folkhälsa, värdegrund och policy Integrationsmodell Föreningslyftet 2016 är projektet där några föreningar som varit med under hela tiden når sitt examensår. Efter tre år så har förhoppningsvis deltagande föreningar kommit så långt att de kan jobba mer självständigt och i någon form av projektarbete uppnå en examen som innebär att man är kvalitetssäkrad dvs. har en bra verksamhet som är certifierad. Det innebär inte att föreningen därefter inte behöver fortsätta med sitt utvecklingsarbete, snarare att man uppnått en viss mognads och kunskapsnivå och hittat ett permanent arbetssätt, där föreningar, förbund, kommunen, SISU idrottsutbildarna - i princip alla intressenter kring idrotten gemensamt utvecklar föreningarna. Några föreningar går in på fortsättningsåret, etapp 2, av pilotprojektet med föreningar som har gått grundåret. Denna grupp jobbar vidare från den plattform de skapat och hjälper år 1 föreningarna i deras introduktions år. Nya föreningar börjar på ett grundår, etapp 1, startar upp med ett innehåll som motsvarar vad deltagande föreningar i Föreningslyftet 2014 och 2015 genomfört. Föreningslyftet - Mål 2016 Projektets prioriterade mål och inriktning under 2016 är: Vidareutveckla och kvalitetssäkra ingående föreningarna via bl.a. o Samverka med fler föreningar, idrotter och skolan i syfte att öka folkhälsa och inlärning.
8 o Fortsatt utveckling av en gemensam certifieringsmodell för alla föreningar o Rekrytering av ledare och spelare Börja Rätt o Former för hållbart idrottande Behålla Rätt och ungdomars medbestämmande o Utbildning och fortbildning Vidareutveckla och dokumentera projektets arbetsmodell så att fler fotbollsföreningar och på sikt fler idrottsföreningar kan få denna möjlighet. Rekrytera ytterligare nya föreningsutvecklare/konsulenter (en halvtid/förening) till projektet. Föreningslyftets har på sikt målsättning att göra detta tillsammans med arbetsförmedlingen och universitet (Sportcoaching programmet). Under 2016 kommer projektet och de ingående föreningarna att erbjuda och ta emot praktikplatser/praktikanter från Sportscoaching programmet. Fortsätta etablera ett forum/gemensam mötesplats/nätverk/arbetsgrupp där föreningar, kommun, SISU Idrottsutbildarna, medfinansiärer samt övriga intressenter ingår och som gemensamt arbetar med utveckling av våra fotbolls/idrottsföreningar. Utveckla och delta i en gemensam modell för integration och mottagande Verka för och finna ytterligare och mer permanenta finansieringsformer.
9 Föreningsutvecklarens arbetsområden Föreningslyftet har en arbetsbeskrivning för föreningsutvecklaren (se separat dokument) där dennes arbetsuppgifter och ansvarsområden beskrivs. Sammanfattningsvis kan man säga att föreningsutvecklaren skall se till att saker genomförs och att föreningen gemensamt arbetar mot uppsatta mål och visioner. Ansökan Föreningslyftet 2016 2015-12-06: Föreningsansökning öppnar 2016-01-05: Sista ansökningsdag 2016-01-20: Föreningarna utvalda 2016-02-16: Föreningslyftet 2016 startar Omfattning antal föreningar Ytterligare 4 fotbollsföreningar och 8 andra idrottsföreningar dvs totalt 30 fotbollsföreningar och 10 föreningar från andra idrotter varav minst en per kommun. När man startar upp ett arbete är det bra att börja i liten skala för att successivt utökas. Dels naturligtvis av ekonomiska orsaker men också för att det faktiskt kan vara mer effektivt. Om man då skall begränsa antalet föreningar hamnar man lätt i en rättvisediskussion. Hur kan vi ge medel till de utvalda men inte till de andra? Projektets tanke är att på lång sikt kommer alla föreningar att få delta och ta del av projektets fördelar. Man måste börja någonstans och det är viktigt att komma igång! Ansökande föreningar uppmanas att samverka med sin närliggande föreningar. En sådan samverkan kan bestå av att den sökande föreningen helt enkel håller övriga föreningar informerade om vad som händer i projektet så att dessa på ett naturligt sätt kan inkluderas i projektet när det efterhand utökas. Elitföreningarna erbjuds att medverka dock utan finansiellt stöd. Det är av stor vikt för att även elitföreningarna är representerade då frågor rörande förhållandet mellan bredd och elit är mer aktuella än någonsin. Föreningar från andra idrotter än fotboll söker via sitt distriktsförbund. Det är dock önskvärt att ansökande fotbollsföreningar rekommenderar andra föreningar med vilka man önskar ha en lokal samverkan. Kriterier Kriterierna för att få delta 2016 med finansiellt stöd är: Omfattning o En förening som satsar på breddverksamhet där alla är välkomna o Föreningen skall ha barn och ungdomsverksamhet
10 o Ålderskontinuitet Utveckling o Utvecklingspotential o Vilja att komma framåt o Långsiktig natur ej kopplat till sportslig framgång o Har en uttalad policy och en väl fungerande organisation Profil/fokusområde o Socialt engagemang, inkluderande och en strävan att nå jämlikhet o Föreningar verksamma i utsatta områden o Flickverksamhet o Flera mindre föreningar i samverkan o Samverkan med annan idrott o Skolsamverkan, folkhälsa och värdegrund o Integration och mottagande Övrigt o Har en ekonomi i balans och gott renommé o Har en bra kandidat till föreningsutvecklartjänsten. En person som har god kännedom om klubben, andra organisationer, samhällskontakter och är drivande i utveckling av föreningen o Ha en person i reserv som kan hoppa in som föreningsutvecklare och delta på möten m.m. Tanken är att styrgruppen (och därmed projektets finansiärer) slutligen utser vilka föreningar som får möjlighet att delta i Föreningslyftet 2016. Efter 2015 och inför fortsättningen utförs en redovisning och utvärdering av Föreningslyftet 2015 och dess ingående föreningar. Föreningar som uppvisar god utveckling i enlighet med projektets mål har goda förutsättningar till fortsatt deltagande. Budget Föreningslyftet 2016 skapar förutsättningar för en halvtidsresurs per ingående förening. Finansiering kommer från berörd kommun, SISU Idrottsutbildarna, resp. SDF samt myndigheter för integration (Migrationsverk, Kommun etc). Ev. ytterligare finansiering gör det möjligt att inkludera fler föreningar i projektet. Föreningsutvecklaren är anställd i resp. förening och bidragen betalas således till föreningarna direkt som i sin tur står för den anställdes lön. Se separat dokument för en komplett budget. Notera att beskriven budgeten avser projektets ambition men naturligtvis beror av resp. finansiärs välvilja och medgivande av bidrag.
Alla föreningar som söker till projektet med de sökta avsikterna ges möjlighet att delta. Dock sker fördelningen av de ekonomiska bidragen utifrån ovanstående kriterier. 11