Projektbeskrivning Föreningslyftet 2017

Transkript

1 1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2017 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till och med så att det enskilda laget är starkare än föreningen. Det enskilda laget sätter upp sin egen policy och målsättning som ibland inte alls överensstämmer med föreningens. Laget blir liveget och skulle i princip kunna tillhöra vilken förening som helst och präglas alltså inte av föreningens värderingar utan snarare av den egna föräldragruppens. Ledarna saknar ofta rätt utbildning och vägledning och har därmed svårt leda sitt lag på ett, för föreningen, gynnsamt sätt. Hur har det kunnat bli så här kan man fundera över. En förklaring är naturligtvis att samhället som föreningarna lever i förändras. Idag är t.ex. de flesta föräldrar yrkesarbetande med jobb som ställer höga krav, vilket gör att tid och kraft för övriga engagemang ser annorlunda ut. En annan är att idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet utvecklas från en ren fritidssysselsättning till i vissa fall en rent kommersiell verksamhet där många finner sin sysselsättning och försörjning. Detta i sin tur gör att medlemmarna ställer högre krav på föreningarnas utbud, verksamhet och kvalité. Begrepp som tidig specialisering och elitsatsning blir viktiga pusselbitar för föreningarna att hantera. I utsatta områden är föreningslivet än mer hotat, för att inte säga på randen till utrotat. Här är det extra tydligt hur problematiskt det är med rekrytering av organisationsledare men även rekrytering av tränare, ledare och t.o.m. spelare till lagen är svårt. Där behovet kanske är som störst så finns de svåraste förutsättningarna. Dessa områden är de socioekonomiskt utsatta och här är segregationen och utanförskap är påtagligt. Det är viktigt att inse att idrottsföreningarna även idag fyller en mycket viktig roll, kanske viktigare än någonsin, när det gäller att utbilda, utveckla och fostra våra barn och ungdomar till goda medborgare med sunda vanor och värderingar. Den huvudsakliga utföraren av idrottslig verksamhet är föreningarna där de fortfarande finns. Föreningarna behöver dock hjälp för att få ut det bästa av verksamheten, där av att Göteborgs Fotbollförbund tillsammans med övriga SDF och SISU Idrottsutbildarna vill lägga fokus i sina satsningar de kommande åren på föreningsutveckling och detta projekt - Föreningslyftet. Föreningslyftet var från början ett projekt för enbart fotbollsföreningar. Efter hand har det dock visat sig att analysen och problemställning gäller lika mycket för de flesta andra idrotter och idrottsföreningar. Därför är Föreningslyftet numera en aktivitet som omfattas och drivs av alla idrottsföreningar och SDF.

2 2 Bemanning i dagens förening Med hänvisning till ovanstående resonemang om ett förändrat samhälle där kraven på föreningarna ökar, tid och kraft från den ideella föräldraledaren förändras så tror vi att föreningarna måste tillföras resurser och kompetens. Lite förenklat består organisationen (bortsett från lagen) i dagens föreningar av följande bemanning: Styrelsen där majoriteten oftast bara arbetar på styrelsemötena och där kärnan (ofta ordförande, kassör och ungdomsansvarig) gör merparten av jobbet. En lönebidragsanställd eller pensionär som sköter de enklare kansliuppgifterna inkl. tvätt och vaktmästeri. En eldsjäl (ofta ungdomsansvarig) som driver ungdomsverksamheten. Den ungdomsansvarige är ofta dessutom ledare i ett lag, sitter med i styrelsen och har ett heltidsarbete. Många föreningar har idag insett att flaskhalsen för att bedriva kvantitativ och kvalitativ verksamhet är den ovan beskrivna eldsjälen samt bristen på långsiktigt utvecklingsarbete med policy, mål och visioner i föreningen. Vi tror att en lösning kan vara att införa en anställd föreningsutvecklare i föreningen. Några föreningar har själva sökt lösningar och kommit igång med en anställd föreningsutvecklare (ofta på deltid) och man kan direkt se effekter i dessa föreningars verksamhet. Så som fler utbildade ledare, mindre konflikter med föräldrar genom tydligare riktlinjer och information. I de utsatta områdena så finns sällan möjligheten att föreningen själv tillsätter en anställd föreningsutvecklare. Här behöver hela samhällsapparaten kopplas på och där föreningarna och föreningsutvecklaren snarare är metoden och lösningen för ett fungerande samhälle. Aktuella områden och satsningar Idag är integration och flyktingmottagande ett väldigt aktuellt ämne där föreningslivet redan idag visar stor vilja att hjälpa till. Genom att tillsammans ge detta område en struktur och en modell kan fler föreningar involveras och därmed fler flyktingar integreras i samhället. Hittills har detta arbete koncentrerats till själva mottagardelen men övergår nu alltmer i en integrationsprocess där inte bara flyktinggrupper utan även andra grupper behöver inkluderas i föreningslivet och samhället. Den generella lösningen heter en inkluderande värdegrund i föreningarna och dess medlemmar. Skolsamverkan och folkhälsa, och då inte minst koppling mellan inlärningsförmåga och fysisk aktivitet, är ett annat aktuellt område där föreningslivet kan göra stor nytta.

3 3 För varje satsad krona från samhället (stat och kommun) till föreningarna får man tillbaka verksamhet värd minst det 5-dubbla i form av ideella arbetstimmar. Det är m.a.o. ett väldigt billigt och effektiv sätt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att låta föreningarna göra jobbet. Med rätt förutsättningar kan det även ske med rätt kvalité!

4 4 RF och Framtidens förening Från Riksidrottsförbundets (RF s) hemsida hämtar vi följande text: Efter RF-stämman 2011 initierade riksidrottsstyrelsen ett idéarbete kring framtidens idrottsförening. Det arbetet identifierade ett antal samhälleliga trender, som starkt påverkar föreningsidrottens förutsättningar: En äldre och mer heterogen befolkning Individualisering, kommersialisering och professionalisering Nya sätt att kommunicera Samtidigt ser vi hur föreningsidrotten blir mer ifrågasatt från olika håll. Myndigheter likställer ideella idrottsföreningar och privat näringsverksamhet samt att media blir allt mer kritiskt granskande. Vi är övertygade om att människor kommer att vilja idrotta även i framtiden och att den ideella idrottsföreningen kommer att fortsätta spela en viktig roll i samhället. Men det förutsätter att svensk idrott förmår att utvecklas, i såväl verksamhetens innehåll och former som organisation. Därför beslutade RF-stämman i maj 2013 att inleda en bred strategisk diskussion om svensk idrotts framtida förutsättningar. Arbetet ska involvera hela idrottsrörelsen. Till stämman 2015 ska idrotten ta ställning i viktiga vägval för att möta framtiden med sikte på år På stämman 2015 presenterades inriktningen till från triangel till rektangel vilket indikerar att idrott inte bara går ut på att bli bäst utan också bör verka för ett livslångt idrottande där föreningarna skall försöka få så många som möjligt vara med så länge som möjligt!

5 5 Syfte och Vision Föreningslyftet är en satsning som Göteborgs Fotbollförbund tillsammans med sina medlemsföreningar, övriga SDF, SISU Idrottsutbildarna gör för att stärka föreningslivet och idrotten i Göteborg eller som projektets vision säger: Stärka Göteborgsidrotten med föreningsutvecklare i alla föreningar så att vi får en idrott för alla! Som visionen antyder så tror vi att föreningarna behöver tillföras kompetenta resurser för att möjliggöra rekrytering och säkerställa kvalité och kvantitet i sin verksamhet en Föreningsutvecklare. Genom att förstärka föreningarna och dess verksamhet med rätt kvalité samt större helhetsperspektiv av samhällsstrukturen idag, så blir idrotten starkare. Föreningslyftet - Långsiktiga mål För att göra det möjligt med en Föreningsutvecklare i varje förening behöver bidragssystemet förändras. Föreningslyftet tror att riktade medel mot kvalitetssäkrad verksamhet är det effektivaste sättet att styra föreningarnas verksamhet åt rätt håll. Genom att också skapa ett gemensamt forum/mötesplats där intressenterna i föreningslivet dvs kommun, SISU Idrottsutbildarna, SDF och Föreningsutvecklare från ingående föreningarna träffas löpande finns möjligheten att tillsammans skapa det föreningsliv vi eftersträvar. Projekt Föreningslyftet Många distriktsförbund, inte minst SISU, har under många år jobbat med föreningsutveckling och försökt att parera den samhällsutveckling som vi alla (även föreningarna) är en del av. Vi har sett en utveckling där allt mer resurser satsas för att hjälpa föreningarna. Idag är det ca 6 miljarder som årligen avsätts från kommunalt (ca 4 miljarder) och statligt (ca 2 miljarder) håll. Av de statliga pengarna så har alltför mycket av medlen inte nått fram till föreningarna utan fastnat i stödorganisationerna på vägen. Grundproblemen är i huvudsak två: 1. Föreningarna har ingen mottagare som har kraft och kunskap nog att, med stödorganisationernas hjälp, driva utvecklingsarbetet i sin egen förening 2. Stödorganisationerna har jobbat var och en för sig och saknat samordning och gemensam metoder att hjälpa föreningarna

6 6 Inom Föreningslyftets tre pilotprojekt (Föreningslyftet 2014, 2015 och 2016) har succesivt en arbetsmetod och organisation vuxit fram som kan vara lösningen eller i alla fall en bra bit på vägen mot en sådan. Den adresserar båda punkterna där lösningen för respektive punkt är: 1. En anställd Föreningsutvecklare (FU) 2. Den Gemensamma mötesplatsen där stödorganisationerna för ett tydligt och samordnat ansvar för de olika delarna. Organisation - Arbetsform Projektet består av föreningar, en projektledning som delas mellan SISU Idrottsutbildarna och ingående distriktsförbund samt en styrgrupp där alla parter som varit med och finansierat projektet ingår. Projektet har 3 stycken gemensam mötesplatser där man träffas regelbundet och som förutom föreningarna och består av representanter från SDF, berörda kommuner och SISU Idrottsutbildarna för att skapa gemensamma modeller och arbetssätt. De 3 mötesplatserna är: Gemensamma träffar Idrottsspecifika träffar Lokala nätverksträffar Om föreningsutvecklaren inte kan delta på träffen skall föreningen skicka en annan representant. Föreningsutvecklarens uppgifter fördelas enligt följande: 1. Föreningsspecifikt arbete (0-90%) Utveckla och driva sin förening Implementering av projektgemensamt arbete i sin förening 2. Projektgemensamt (mötesplatser) (10%) Projektmöten och styrgruppsmöten Gemensamt utvecklingsarbete Rapportering och redovisning Rapportering: Görs till styrgruppen, där berörda SDFer, berörda kommuner, SISU Idrottsutbildarna och övriga medfinansiärer ingår, löpande under projektets gång. Beskrivning på genomförda arbetsuppgifter. Förklaring på hur arbetena har bedrivits och hur uppföljningen skall kontrolleras. Redovisning: Lämnas årligen till styrgruppen och föreningens styrelse. Beskrivning på genomförda arbetsuppgifter. Förklaring på hur arbetet har bedrivits och hur uppföljningen skall kontrolleras.

7 Handlingsplanen: Är föreningsutvecklarens kontrakt och styrinstrument som skall vara godkänd av både Föreningslyftets projektledare och föreningens styrelse. Gemensamma mötesplatser Som nämnts ovan så är de gemensamma mötesplatserna en viktig del projektets arbetsmetod. Här följer en detaljering om innehåll, ansvar och omfattning kopplat till dessa: Gemensamma träffar Ansvarig: SISU Deltagare: Föreningar, SDF, SISU Antal: 6 (24 timmar) Agenda: 1. Kickoff Föreningslyftets arbetsmodell 2. Triangel -> Rektangel (RFs mål) 3. Integration/Värdegrund Allas rätt att vara med (Barnkonventionen) 4. Jämställdhet 5. Projektledarutbildning 6. Kickout Utvärdering/Redovisning 7 Idrottsspecifika träffar Ansvarig: SDF Deltagare: Föreningar, SDF, SF Antal: 6 (24 timmar) Agenda: 1. Triangel -> Rektangel (RFs mål) 2. Integration/Värdegrund Allas rätt att vara med (Barnkonventionen) 3. Jämställdhet 4. SDF specifikt 5. SDF specifikt 6. SDF specifikt Lokala Nätverksträffar Ansvarig: Resp. SISU-konsulent Deltagare: Föreningar, kommun, SISU, även icke Föreningslyftsföreningar Antal: 8-16 (32 timmar), Lämpliga mix av multidrott och resten idrottsspecifika träffar Agenda: 1. Triangel -> Rektangel (RFs mål) 2. Integration/Värdegrund Allas rätt att vara med (Barnkonventionen) 3. Jämställdhet

8 Alla 8 4. Lokalt specifikt 5. Lokalt specifikt 6. Lokalt specifikt 7. Lokalt specifikt 8. Lokalt specifikt Föreningslyftets progression Som nämnts tidigare är den långsiktiga ambitionen att skapa en permanent kommunal bidragsmodell som ger varje förening i Göteborgsområden möjlighet att ha en anställd Föreningsutvecklare startade Föreningslyftet 2014 som ett pilotprojekt med 14+2 föreningar blev det ytterligare 12 föreningar varav 2 st från andra idrotter så kom innebandyn in med 6 st föreningar och stort engagemang från sitt SDF och projektet omfattade då totalt 40 föreningar. Föreningslyftet 2017 är tänkt som det sista pilotprojektet som skall sätta de sista metodmässiga bitarna på plats men också bredda oss med fler idrotter och då kopplat till resp. SDF s engagemang. Målsättningen är att öka antalet föreningar i projekten till totalt 50 varav 30 är fotbollsföreningar och 4 aktiva SDF. Föreningslyftet arbetsmodell är, som sagt, inte knuten till någon speciell idrott utan riktar sig till alla idrottsföreningar. I bilden nedan framgår den progression i antalet medverkande föreningar som önskas hoppas vi att en generell bidragsmodell kan vara på plats. Fram till dess är inriktningen att finansiering projektet med Idrottslyft och utvecklingsbidrag eller andra tillfälliga bidrag från kommunerna År 1 Grundår 14F+2E 10F+2A 2F+8A År 2 Fortsättningsår 14F+2E 10F+2A 4F+8A År 3 Examensår 14F+2E 10F+2A År 4- Löpande 14F+2E F-Fotbollsföreningar E-Elitföreningar A-Föreningar från andra idrotter

9 Projekt Föreningslyftet 2016 Grundår, fortsättningsår och examensår 9 Föreningarna som ingått i Föreningslyftet 2014, 2015 och 2016 har under Göteborgs Fotbollförbund, Göteborgs Innebandyförbund och SISU Idrottsutbildarnas ledning, via en process som inbjuder till och kräver delaktighet, gemensamt arbetat fram en gemensam syn på Göteborgsfotbollen via t.ex: En Vision Projektmål Folkhälsa, värdegrund och policy Certifieringsmodell Börja Rätt manual Behålla Rätt manual Skolsamverkan manual och modell Integrationsmodell manual och modell Behålla Rätt manual Jämställdhet manual Rekrytering manual Finansiering - manual Förebildsutbildning Då olika föreningsutvecklare och föreningar varit med olika många år i Föreningslyftet är det nödvändigt att ha ett arbetssätt där man möjliggör att delta på olika sätt. Under grundåret handlar det mest om att ta del av det tidigare arbetet. Några föreningar går in på fortsättningsåret. Denna grupp jobbar vidare från den plattform de skapat och hjälper år 1 föreningarna i deras introduktions år. Efter tre år examensåret så har förhoppningsvis deltagande föreningar kommit så långt att de kan jobba mer självständigt. Det innebär att man förväntas driva processer och vara en ambassadör för Föreningslyftets värdegrund och policy och den gemensamt utvecklade kunskapen.

10 10 Föreningslyftet - Mål 2017 Projektets prioriterade mål och inriktning under 2017 är: Sista pilot året Vidareutveckla Föreningslyftets arbetsformer och ansvarsfördelning för en idrottsgemensam arbetsmodell som ägs, drivs och förvaltas av SISU med hjälp av SDF och kommuner Arbeta aktivt för att skapa förutsättningar för multiidrottande och tydliggöra hur vi kan nå målet för svensk idrott 2025 Stärka föreningslivet och föreningarna via o Bemanning o Gemensamma mötesplatser o Utbildning/ökad kunskap och insikt Föreningsutvecklarens arbetsområden Föreningslyftet har en arbetsbeskrivning för föreningsutvecklaren (se separat dokument) där dennes arbetsuppgifter och ansvarsområden beskrivs. Sammanfattningsvis kan man säga att föreningsutvecklaren skall se till att saker genomförs och att föreningen gemensamt arbetar mot uppsatta mål och visioner. Ansökan Föreningslyftet : Föreningsansökning öppnar : Sista ansökningsdag : Föreningarna utvalda : Föreningslyftet 2017 startar

11 Omfattning antal föreningar Totalt 30 fotbollsföreningar och 20 föreningar från andra idrotter varav minst en per kommun och ingående idrott. 11 När man startar upp ett arbete är det bra att börja i liten skala för att successivt utökas. Dels naturligtvis av ekonomiska orsaker men också för att det faktiskt kan vara mer effektivt. Om man då skall begränsa antalet föreningar hamnar man lätt i en rättvisediskussion. Hur kan vi ge medel till de utvalda men inte till de andra? Projektets tanke är att på lång sikt kommer alla föreningar att få delta och ta del av projektets fördelar. Man måste börja någonstans och det är viktigt att komma igång! Helst hade vi önskat att efter tre år vara i ett läge där alla kan vara med och få bidrag till det. Där är vi inte idag. Därför begränsas antalet platser och bidragen koncentreras mot att täcka medverkan och arbetet i de gemensamma mötesplatserna. När det gäller arbetet i den egna föreningen får föreningen själv stå för den kostnaden. Den långsiktiga målsättningen är dock att hitta en bidrag-baserad finansiering även för denna del. Föreningarna uppmuntras att själva hitta lösningar för att kunna ha en (deltids-)anställd FU. Ett sätt kan vara att söka bidrag hos sin kommun Ansökande föreningar uppmanas att samverka med sin närliggande föreningar både inom samma idrott men också över idrottsgränserna. Elitföreningarna erbjuds att medverka dock utan finansiellt stöd. Det är av stor vikt för att även elitföreningarna är representerade då frågor rörande förhållandet mellan bredd och elit är mer aktuella än någonsin. Alla föreningar söker via sitt distriktsförbund.

12 12 Kriterier Kriterierna för att få delta 2017 med finansiellt stöd är: En anställd, motiverad och ambitiös Föreningsutvecklare Närvaro på mötesplatserna dagtid En levande och aktuell handlingsplan godkänd av projektledningen och föreningens styrelse Aktivt utvecklingsarbete i föreningen Av styrelsen undertecknat UPPROP Tanken är att styrgruppen (och därmed projektets finansiärer) slutligen utser vilka föreningar som får möjlighet att delta i Föreningslyftet Efter 2016 och inför fortsättningen utförs en redovisning och utvärdering av Föreningslyftet 2016 och dess ingående föreningar. Föreningar som uppvisar god utveckling i enlighet med projektets mål har goda förutsättningar till fortsatt deltagande. Budget Föreningslyftet 2017 förutsätter en anställd föreningsutvecklare med en tjänstgöringsgrad mellan % där de första 10% avser medverkan i den gemensamma mötesplatsen. Finansiering kommer från SISU Idrottsutbildarna via Idrottslyft och extra tilldelning av resursen samt från resp. SDF. Under 2017 delar Västra Götalands Idrottsförbund ut dubbelt belopp på resursen. Beloppet är baserat på en normalstor förening och förutsätter att föreningen redovisar sina utbildningsaktiviteter enligt SISUs och dess konsulenters anvisningar. Föreningsutvecklaren är anställd i resp. förening och bidragen betalas således till föreningarna direkt som i sin tur står för den anställdes lön. Se separat dokument för en komplett budget. Notera att beskriven budgeten avser projektets ambition men naturligtvis beror av resp. finansiärs välvilja och medgivande av bidrag. Alla föreningar som söker till projektet med de sökta avsikterna ges möjlighet att delta. Dock sker fördelningen av de ekonomiska bidragen utifrån ovanstående kriterier.