Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53 erik.larsson@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax 031-773 31 11 www.vmc.ymk.gu.se
Bakgrund Marks kommuns stadsbyggnadskontor har genom exploateringsingenjör begärt att Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum skall yttra sig över skyddsavstånd mellan en planerad förskola och befintligt svinstall. För området finns en fastställd detaljplan som är antagen den 7 december 1995. Planen medger dels byggnation av bostäder och dels att bostäder alternativt en förskola kan byggas i planområdets sydöstra del. Närmsta bostadsbebyggelse ligger rakt öster om svinstallarna. I den aktuella bygglovsansökan har skyddsavståndet mellan förskola och svinstallet krympt till 150 meter. I Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete har skyddsavståndet mellan bostäder och djurhållning i lantbruk angetts till 500 meter. Miljönämnden i Marks kommun har av denna orsak avstyrkt bygglov intill dess att en opartisk undersökning visat att verksamheten på inte orsakar olägenhet för människors hälsa för de boende och eventuellt förskolebarna inom detaljplaneområde. VMC besökte platsen för den planerade förskolan den 26 maj 2005. Närvarande vid besöket var från stadsbyggnadskontoret, Marks kommun. Vid besök på fastigheten med svinhållningen,, närvarade även som bedriver uppfödning av smågrisar på fastigheten. Befintligt svinstall Planerad förskola Karta över området i Sätila, Marks kommun 2
Bild 1/Ramdalsvägen som avgränsar fastigheten från Bild 2/Gödselvårdsanläggningen 3
Den djurverksamhet som idag bedrivs på är uppfödning av smågrisar samt i mindre omfattning även slaktsvin. Vid miljökontorets senaste inspektion under 2004 framkom inga allvarliga brister i verksamheten. Verksamheten bedrivs i mindre omfattning än vad lokalerna klarar av. Vid miljökontorets inspektion fanns åtta suggor, en inlånad galt och 36 smågrisar. Enlig miljökontoret klarar byggnaden och dess inredning av att härbärgera cirka 30 suggor. Bild 3/En av suggorna med smågrisar Vid VMC: s besök den 26 maj 2005 berättade djurhållaren att han inte hade några planer på att utöka svinbesättningen, åtminstone inte inom en överskådlig framtid. Vi besökte svinstallarna och hälsade på den befintliga svinbesättningen. Verksamheten var i god ordning och lukten från verksamheten var vid besökstillfället i princip helt obefintlig. Man kan anta att de dominerande vindförhållandena på platsen är syd till sydvästlig vind under en stor del av året. Detta skulle innebära att vinden ligger från planområdet mot svinstallarna under en stor del av året. Påverkan på människors hälsa VMC har fått i uppdrag att bedöma om ett skyddsavstånd på 150 meter är tillräckligt mellan bostäder/förskola och svinstallet. Med tillräckligt menas i detta sammanhang att det inte finns någon eller mycket liten risk för olägenhet för människors hälsa. Det finns ett antal olika sätt man skulle kunna tänka sig att hållande av svin intill bostäder eller förskoleverksamhet skulle kunna förorsaka olägenheter för människors hälsa. 4
Man kan bli allergisk mot grisar, då dessa är pälsdjur precis som hund, katt och häst. Allergi mot svin förekommer hos svinfarmare, men tycks vara sällsynt. [1] [2] Rapporter om sensibilisering mot svinepitel hos personer boende nära svinfarmar har inte påträffats och risken torde vara försumbar. Man behöver inte heller räkna med någon risk att finna svinallergiker bland allmänbefolkningen. Sannolikheten att någon skulle utveckla en allergi till följd av närheten till svinstallet är därför mycket liten. Det är känt från arbetsmedicinen att organiskt damm från svinstallar, vilket innehåller bl.a. endotoxiner, kan orsaka inflammation och luftvägssymptom hos anställda och även hos personer på tillfälligt besök i svinstallar. [3] [4] [5] Eventuellt kan endotoxiner skydda svinfarmare från atopisk astma [6], medan miljön kan medföra en risk för icke-atopisk astma [7] En ökad förekomst av astma har rapporterats för barn som växer upp på svinfarmar. [8] Vi har inte funnit några uppgifter om att spridning av endotoxiner från stallmiljöer skulle kunna utgöra en hälsorisk. Särskilt inte som i detta fall där det rör sig om mer än 100 meter till bostäder och förskola Det är osannolikt att organiskt damm i allmänhet, ammoniak eller endotoxiner skulle kunna spridas till närboende allmänbefolkning i sådan omfattning att de skulle kunna orsaka luftvägsbesvär. När det gäller eventuella besvär för närboende av lukt från svinstallet kan man tänka sig några olika sätt på vilket lukt eller flyktiga ämnen skulle kunna påverka människors hälsa. Nedan föreslås 4 olika vägar genom vilka det skulle kunna ske. [9] 1. Flyktiga organiska kolväten skulle kunna ge en toxisk effekt 2. Lukter skulle kunna förorsaka en sensorisk retning av ögon, hals och näsa 3. Flyktiga organiska kolväten skulle kunna stimulera känslonerver och sätta igång en neurokemisk förändring som kan påverka hälsan 4. Kognitiva och känslomässiga faktorer på grund av obehaglig lukt skulle kunna leda till hälsomässiga effekter Det finns studier hur lukter från svinstallar påverkar friska försökspersoner i kammarstudier. I dessa har man funnit att symtom såsom huvudvärk, ögonirritation och illamående ökade vid exponering för luft med luktkoncentrationer som kan förekomma vid intilliggande bebyggelse i anslutning till svinstallar. [10] Det bör dock uppmärksammas att i den studien var det runt 4000 svin som var luktkälla. I detta fall rör det sig om en verksamhet som är mycket mindre i omfattning. Eventuella problem bör därför rimligen vara mindre i omfattning. Det är även tänkbart att lukter kan påverka människors livskvalitet. Luktens styrka och utspädning i kombination med individuella egenskaper såsom fysiologiska och sociala faktorer påverkar upplevelsen av lukt. [11] 5
Bedömning Svinhållningen på fastigheten i dess nuvarande omfattning orsakar sannolikt inte någon olägenhet för människors hälsa. Med tanke på verksamhetens ringa omfattning, goda skötsel och svinstallets placering i omgivningen gör VMC bedömningen att störning av lukter i detta fall bör vara av tämligen ringa och tillfälliga art. Skulle verksamheten öka i omfattning bör en ny bedömning göras eftersom risker finns vid kraftig exponering, t.ex. hos barn som växer upp på svinfarmer. [8] Göteborg den 4 juli 2005 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Erik Larsson Miljöutredare 6
Referenser 1. Zuskin, E., et al., Immunological and respiratory findings in swine farmers. Environ Res, 1991. 56(2): p. 120-30. 2. Larsen, F.O., et al., Does inhalation allergy to pig exist? Inflamm Res, 1997. 46 Suppl 1: p. S65-6. 3. Dosman, J.A., et al., Occupational asthma in newly employed workers in intensive swine confinement facilities. Eur Respir J, 2004. 24(4): p. 698-702. 4. Larsson, K.A., et al., Swine dust causes intense airways inflammation in healthy subjects. Am J Respir Crit Care Med, 1994. 150(4): p. 973-7. 5. Palmberg, L., et al., Airway responses of healthy farmers and nonfarmers to exposure in a swine confinement building. Scand J Work Environ Health, 2002. 28(4): p. 256-63. 6. Portengen, L., et al., Endotoxin exposure and atopic sensitization in adult pig farmers. J Allergy Clin Immunol, 2005. 115(4): p. 797-802. 7. Eduard, W., et al., Do farming exposures cause or prevent asthma? Results from a study of adult Norwegian farmers. Thorax, 2004. 59(5): p. 381-6. 8. Merchant, J.A., et al., Asthma and farm exposures in a cohort of rural Iowa children. Environ Health Perspect, 2005. 113(3): p. 350-6. 9. Schiffman, S.S., Livestock odors: implications for human health and wellbeing. J Anim Sci, 1998. 76(5): p. 1343-55. 10. Schiffman, S.S., et al., Symptomatic effects of exposure to diluted air sampled from a swine confinement atmosphere on healthy human subjects. Environ Health Perspect, 2005. 113(5): p. 567-76. 11. Nimmermark, S., Odour influence on well-being and health with specific focus on animal production emissions. Ann Agric Environ Med, 2004. 11(2): p. 163-73. 7