Hantering av hushållsavfall

Transkript

1 TYA-material Hantering av hushållsavfall en hälsorisk? Ragnar Rylander och Jörgen Thorn Avdelningen för Miljömedicin, Göteborgs Universitet Denna rapport ger en sammanfattning av kunskapsläget rörande medicinska risker i samband med hantering av hushållsavfall. Den omfattar huvudsakligen de effekter som kan uppkomma efter inandning av damm. Belastningsskador behandlas inte. För den intresserade refereras till bakomliggande arbeten och rapporter där ytterligare information kan hämtas. Yrkes- och miljömedicinska kliniker samt miljömedicinska avdelningen vid Göteborgs universitet kan också ge ytterligare information.

2 Denna rapport har tagits fram med anledning av att det tycks vara en ökning av upplevda besvär hos personal som hanterar hushållsavfall. På uppdrag av Svenska Transportarbetareförbundet och Biltrafikens Arbetsgivareförbund har TYA sammanställt en rapport som sammanfattar resultaten från ett antal medicinska undersökningar av personal som hanterar hushållsavfall. 2 TYA - HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL - EN HÄLSORISK?

3 Hantering av hushållsavfall en hälsorisk? Bakgrund Omhändertagande av olika avfallsprodukter från hushåll har tidigare varit ett relativt okomplicerat problem ur yrkesmedicinsk synvinkel. Kunskapen att avfallet kan medföra hälsorisker fanns redan i tidiga civilisationer och regler om var och hur det skulle deponeras finns i olika religiösa urkunder, t.ex. Bibeln. Under medeltiden glömdes denna kunskap bort och gatorna i Europas städer blev veritabla avloppstippar där råttor frodades och spred pest till innevånarna. Under de senaste århundradena utvecklades hanteringen med regelbundna hämtningar av hushållens avfall och deponering på särskilda avfallsplatser. Ett omfattande utvecklingsarbete ledde till regler för hur avfall skulle deponeras och hur skyddet för omgivande miljö skulle organiseras. Under de senaste årtiondena har nya problem uppkommit vad avser hantering av avfall från hushåll. Volymen avfall har ökat kraftigt och det är inte längre möjligt att använda deponering som slutlösning. Samhället ställer ökade krav på återanvändning av olika beståndsdelar i avfallet t.ex. metall och plast och de organiska delarna av avfallet används för kompostering och biogasframställning. Detta har lett till nya metoder för hantering av hushållsavfall, där särskilt källsortering av organiskt material och återvinningsanläggningar i industriell skala medfört förändringar av de tidigare hanteringsrutinerna. Mekaniseringen har ökat såväl vid hämtning som vid senare hantering och mängden hanterat material har också ökat. Frågan om hantering av hushållsavfall medför några medicinska risker väcktes först av Ramazzini den första yrkesmedicinaren i början av 1600-talet. Han beskrev besvär som uppträdde hos personer som hämtade latrin i städerna en vanlig beståndsdel i dåtidens hushållsavfall. Några omfattande undersökningar av personer som hanterade hushållsavfall kom inte till stånd förrän ett antal anställda vid en återvinningsanläggning i Danmark insjuknade på 1960-talet [1]. I Sverige fanns också en experimentell återvinningsanläggning där symptom och sjukdom rapporterades bland de anställda [2]. De danska erfarenheterna ledde till att ett omfattande 5-årigt forskningsprogram påbörjades 1992 [3]. I Sverige samordnades ett europeiskt forskningsprogram med sex forskargrupper i Europa med målsättningen att undersöka hälsoeffekter till följd av hantering av hushållsavfall [4]. Resultaten från dessa forskningsprogram tillsammans med erfarenheter från forskningsarbeten i Tyskland och Schweiz gör det möjligt att få en ganska säker överblick av de yrkesmedicinska riskerna i samband med hantering av hushållsavfall. TYA - HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL - EN HÄLSORISK? 3

4 Exponeringen Hantering av hushållsavfall medför att partiklar från avfallet kan bli luftburna i form av ett damm. Detta är ett exempel på ett så kallat organiskt damm som förekommer i en mängd olika yrkesmiljöer t.ex. svinstallar, bomullsspinnerier, fjäderfäanläggningar och avloppsreningsverk [5]. Många undersökningar har gjorts i sådana miljöer och kunskaperna kan användas för att bedöma riskerna vid hantering av hushållsavfall. Sammansättningen av dammet varierar beroende på var i hanteringsprocessen det bildats och hur materialet har behandlats. Vid längre tids förvaring, särskilt under fuktiga förhållanden, kommer bakterier och mögelsvampar att växa till och dammet består av ett stort antal sådana mikroorganismer. Organiskt damm Luftburna partiklar som härstammar från växtdelar, djur eller mikroorganismer. Mikroorganismer i organiskt damm Gramnegativa bakterier har en kapsel som inte tar upp ett visst färgämne. Grampositiva bakterier cellväggen tar upp färgämnet. Actinomyceter trådformiga Grampositiva bakterier. Svampar kallas ofta för mögel. Tillväxten av mikroorganismer i hushållsavfall i hemmet beror på hur det förvaras. Då avfallet förvaras i plastpåsar sker en tillväxt av bakterier som också producerar svavelhaltiga föreningar som luktar illa. Vid separat sortering av organiska ämnen ökar denna växt. Då avfallet förvaras i papperspåsar är det framför allt mögelsvampar som växer i avfallet och ämnen som avges från dessa ger upphov till den karakteristiska mögellukten. Bland bakterierna är särskilt de Gramnegativa av intresse. De har på sin yta ett speciellt ämne som kallas för endotoxin och som kan ge upphov till inflammation. Då det andas in ger det irritation och inflammation i luftvägarna. 4 TYA - HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL - EN HÄLSORISK?

5 Mögelsvampar innehåller ett annat ämne glukan som finns i cellväggen. Mängden glukan i luften kan mätas och är då en indikator på mängden mögelsvampar. Vidare kan mögelsporer producera olika typer av mögelgifter. Tillväxten av mikroorganismer beror på fuktighet, temperatur och tid. Ju längre tid som går mellan hämtningen av avfall, ju kraftigare blir tillväxten av mikroorganismer. Endotoxin En lipopolysackaridförening på utsidan av Gram-negativa bakterier. Framkallar inflammation genom att aktivera utsöndring av inflammationsframkallande ämnen från celler. Kan mätas genom provtagning i luft. 40 I tropiska länder med utvecklade sanitära system som t ex Singapore, måste hushållsavfallet hämtas dagligen för att undvika stark bakterietillväxt och kraftig lukt. En undersökning i Sverige visade att mängden glukan i luften (indikator på mängden mögelsvampar) i samband med avfallshämtning samvarierade med årstiderna (Figur 1). glukan ng/m jan juli dec Figur 1. Mängden glukan i samband med hämtning av hushållsavfall under olika årstider. Damm som uppkommer vid hantering av hushållsavfall består av mycket små partiklar som lätt kan tränga ned i luftvägarna och lungorna. Som ett mått på exponeringen kan man mäta mängden damm men för en riskbedömning skall man bestämma mängderna mikroorganismer som orsakar de effekter som uppträder. Mätning av mängden mikroorganismer kan innebära bestämning av antalet levande organismer eller det totala antalet (levande och döda) Det senare måttet är mest TYA - HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL - EN HÄLSORISK? 5

6 relevant för riskbedömning, eftersom de effekter som uppkommer inte beror på mikroorganismernas förmåga att föröka sig utan på mängden ämnen som finns på organismernas cellvägg t ex endotoxin. Bestämning av antalet levande organismer gör det möjligt att dela in dem i olika grupper och arter men denna information är inte av något större värde för riskbedömningen. Mikroorganismer i luften i samband med hantering av hushållsavfall har mätts i flera undersökningar. Resultaten visar att antalet kan vara förhöjt i förhållande till den normala miljön men att det är lägre än i industrier med andra typer av organiska damm t ex bomullsspinnerier och svinstallar. Detta beror på en kraftig utspädningseffekt när en aerosol uppstår i det fria riktigt höga koncentrationer uppkommer först när aktiviteten sker i slutna utrymmen som t ex återvinningsanläggningar. Mätningar av mängden endotoxin i samband med hantering av hushållsavfall har gjorts av många forskargrupper. I regel är mängderna endotoxin ganska låga och understiger de rekommenderade gränsvärdena. Mängderna luftburna mögelsporer varierar mellan låga värden under de flesta driftsförhållandena och mycket höga värden då materialet bearbetas. Under sådana förhållanden har man funnit värden på flera miljoner per kubikmeter luft. Sådana värden innebär risk för flera av de symptom och sjukdomar som beskrivs nedan. Några gränsvärden för mögelexponering eller exponering för glukan finns inte för närvarande. Föreslagna gränsvärden för endotoxin Toxisk pneumoni 200 ng/m 3 Systemreaktioner 100 ng/m 3 Luftvägsinflammation 10 ng/m 3 Medicinska effekter De undersökningar som gjorts rörande de medicinska effekterna i samband med hantering av hushållsavfall har gjorts vid olika delmoment i verksamheten t ex insamling, återvinning och kompostering. Eftersom dammet innehåller samma grundbeståndsdelar genom hela hanteringskedjan, kan man utnyttja alla dessa erfarenheter för att bedöma riskerna vid hämtning av hushållsavfall. Flera undersökningar visar att personer som hanterar hushållsavfall rapporterar symptom i form av illamående, irritation i luftvägarna, trötthet och huvudvärk. Symptom från mag-tarmkanalen (lös avföring) och ledvärk har också rapporterats. Omfattningen av besvären bland de exponerade beror på exponeringsnivån i mycket dammiga miljöer drabbas flertalet medan endast några få rapporterar besvär vid låg exponering. Symptomutbredningen kan variera från dag till dag 6 TYA - HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL - EN HÄLSORISK?

7 beroende på avfallets karaktär. Besvären är vanligare under sommaren och då intervallen mellan hämtningen ökar. Samma typ av symptom har också rapporterats vid återvinningsanläggningar i England och vid komposteringsanläggningar. Figur 2 visar typiska symptom bland personer som samlar hushållsavfall. Eftersom symptomen är vanliga och kan förekomma också utan exponering har man samtidigt undersökt en kontrollgrupp och sedan dragit bort värdena för dennas symptomförekomst. Figur 2 redovisar därför den symptomutbredning som är direkt relaterad till arbetet. Utbredningen kan variera beroende på årstiden och hur arbetsplatsen utformats. Irritation i näsan Täppt i näsan Hosta med slem Huvudvärk Ovanlig trötthet Diarré Andel med symtom Figur 2. Utbredningen av olika symptom vid hämtning av hushållsavfall. Flera undersökningar har gjorts för att undersöka orsaken till de symptom som rapporterats. Att starka lukter kan ge upphov till illamående är välkänt och denna reaktion är sannolikt en urgammal skyddsreflex hos människan för att hålla sig borta från ruttnande organiskt material som ofta innehåller sjukdomsframkallande bakterier. Symptom från ögon, slemhinnor i luftvägarna samt huvudvärk och trötthet är också typiska i samband med hantering av hushållsavfall. Tidigare ansåg man att besvären berodde på en allergisk reaktion mot något ämne i hushållsavfallet men det råder numera enighet om att symptomen framkallas av en inflammation i luftvägarna. Undersökningar av anställda i komposteringsanläggningar har visat att antalet vita blodkroppar i nässköljvätska, en indikation på inflammation, ökade efter arbetsskiftet. En undersökning från Sverige visade att besvären var mest uttalade bland de personer som hämtade organiskt avfall. Allergiska reaktioner till följd av exponering för hushållsavfall är ovanliga. Inflammationen som förorsakas av mikroorganismer kan ge upphov till olika sjukdomstillstånd. Vid mycket höga exponeringsnivåer kan en akut sjukdomsbild med feber, hosta och andningsbesvär uppträda (toxisk penumoni). TYA - HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL - EN HÄLSORISK? 7

8 Även om symptomen är allvarliga försvinner de till påföljande dag och efterlämnar inga men. Långvarig exponering även för relativt små mängder mikroroganismer kan ge upphov till irritation och hosta som, när symptomen blir allvarligare, också kan ge nedsättningar i andningsfunktionen. Dessa nedsättningar kan variera under dagen och åtföljas av ökad känslighet i luftvägarnas slemhinna. Sjukdomsbilder vid inflammation i luftvägarna Toxisk pneumoni Irritation, hosta Astma (icke-allergisk) Allergisk alveolit (lantbrukslunga) Kronisk bronkit Kliniskt diagnostiseras denna sjukdomsbild som (icke-allergisk) astma. Vid riklig slembildning i luftvägarna och ihållande hosta är den kliniska diagnosen kroniskt bronkit. Vid upprepade, mycket höga exponeringar för mögelsvampar kan en speciell inflammation uppkomma allergisk alveolit (lantbrukarlunga). Den kännetecknas av andningsbesvär, trötthet, långvarig feber och viktminskning. Förebyggande åtgärder För att förebygga uppkomst av symptom och sjukdom måste mängden luftburna mikroorganismer minskas. Detta kan ske genom att förhindra tillväxt under lagringen, minska dammuppkomst vid insamlingen samt transportera hushållsavfallet i ett slutet system. Undersökningar har visat att utbredningen av besvär ökar när tidsintervallet mellan hämtningarna ökar. Detta gäller särskilt särförvarat organiskt avfall samt under den varma årstiden. Att helt förhindra tillväxt går inte eftersom hushållsavfallet måste förvaras i slutna behållare. Luftning eller förvaring i papperspåsar minskar luktbesvären men ökar å andra sidan tillväxten av mögelsvampar. I en av de första studierna som gjordes i Genève på 1970-talet, stod renhållningsarbetarna på lastbilar strax bakom den öppna lasten med avfall. I denna grupp påvisades en ökad frekvens kronisk bronkit, en sjukdom som normalt förekommer endast hos rökare. Undersökningar från Norge och Danmark har visat att exponeringen för de anställda minskar ju högre upp på fordonet som lastningen företas. På lastbilar med topplastning var exponeringen mycket lägre. Vilken lösning man väljer i det enskilda fallet beror på lokala förhållanden. 8 TYA - HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL - EN HÄLSORISK?

9 Det är viktigt att de anställda känner till de risker som finns och vet vilka symptom som kan uppkomma för att kunna vidta förebyggande åtgärder när det är behövligt. En undersökning av de anställda kan göras med standardiserade frågeformulär där man tar reda på förekomst av olika symptom, typiska för luftvägsinflammation. Minska risken! Täta hämtningar, särskilt sommartid Lastningssystem på höjden eller ridåer Inte vistas i närheten vid lastningen Utbredningen av besvär kan sedan jämföras med en grupp som inte arbetar med hushållsavfall. Några kliniska laboratorietester som diagnostiserar förekomst av tidig luftvägsinflammation finns inte för närvarande. Mätningar av lungfunktionen kan visa att denna varierar under dagen och tillsammans med en test för överkänslighet i luftvägarna (metakolintest) ger detta den kliniska diagnosen astma. I regel är mätning av lungfunktionen ett alltför grovt diagnostiskt instrument eftersom det kan ge negativa resultat även om utbredda symptom förekommer. Mätning av antalet mikroorganismer kan göras, särskilt i samband med nya arbetsrutiner eller vid misstanke på hög exponeringsnivå. Tidigare erfarenheter tyder inte på att mätningar av endotoxin ger tillräcklig information om risken. Slutsatser Hantering av hushållsavfall kan medföra exponering för organiskt damm Organiskt damm innehåller ämnen som kan framkalla inflammation Den viktigaste delen av exponeringen är mögelceller Exponeringen är högre när utetemperaturen är högre Sjukdomsrisken beror på exponeringsnivån störst i slutna utrymmen TYA - HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL - EN HÄLSORISK? 9

10 Referenser 1. Sigsgaard T,Bach B, Malmros P. Respiratory impairment among workers in a garbage-handling plant. Am J Ind Med 1990;1: (en redovisning av besvär och sjukdomar bland anställda i en dansk återvinningsanläggning). 2. Lundholm M, Rylander R. Occupational symptoms among compost workers. J Occup Med 1980;22: (motsvarande undersökning i en svensk återvinningsanläggning). 3. Midtgård U, Poulsen OM, (eds) Waste collection and recycling bioaerosol exposure and health problems. Ann Agricult Env Med 1997;4: (en serie rapporter från det danska forskningsprogrammet om hälsorisker till följd av hantering av hushållsavfall) (forskningsrapporter och litteraturförteckning från det europeiska forskningsprogrammet rörande hälsorisker vid hantering av hushållsavfall). 5. Rylander R, Jacobs RR (eds) Organic dusts exposure, effects and prevention. Lewis publ 1994, ISBN X. (lärobok om organiska damm, var de förekommer, de sjukdomar de ger upphov till samt förebyggande åtgärder). 10 TYA - HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL - EN HÄLSORISK?

11 Anteckningar TYA - HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL - EN HÄLSORISK? 11

12 TYA 2001/2014 ART.NR: R UPPLAGA: 2:1, 500 ex, BILDINFORMATION I ÄLVSJÖ AB ÅTTA.45 TRYCKERI AB Vad är TYA? Vår verksamhetsidé är att aktivt bidra till att utveckla kompetens, arbetsmiljö och status i transportbranschen, och därmed bidra till ökad produktivitet och lönsamhet i företagen. TYA är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i transportsektorn. Verksamheten bedrivs genom kurser och projekt som tar sikte på yrkeskunskap och arbetsmiljö. Vi samverkar med skolor och myndigheter samt utarbetar informationsmaterial och läromedel. TYA Box 1826, Solna Tel Fax info@tya.se tya.se