PLANFÖRSLAG GC-PLAN FÖR JOMALA KOMMUN 2012-2022



Relevanta dokument
Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM

4 Separering av gång- och cykeltrafik

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Samrådet Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit.

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

TRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS

7 Förstudie väg 1000, Orsa

Etikett och trafikvett

Innehållsförteckning

Trafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING

Antagen KF 96, GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

3 Vägprojektet en översikt

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Trafikanalys Drömgården

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun

Barns skolväg Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun

Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg

Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

Remissyttrande Förbifart Stockholm från Villaägarna i ABC regionen.

TRAFIKFRÅGOR. Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår

3 Utredningsalternativ

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Parkering, biltvätt, buller och trafik

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Samråd Öppet hus Knislinge

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Protokoll från samråd med boende på orten

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

ARB ETSPLAN trafikplats och Nordlänk, E6/Väg 161

Nationella hastighetsprojektet 2001

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

E18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan

Ett forskningsprojekt finansierat av Vägverkets Skyltfond EK50A 2003:6008

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län

VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTE. Gång- och cykelväg utmed Kläppavägen Åsa Gårdsskola kl 19:00

Detaljplan för del av Skellefteå 4:1 med flera, ny bro över Skellefteälven, stadsdelen Centrala stan

Ärendenr: TRV 2012/52688

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

LOKALISERINGSUTREDNING för en ny förskola i Stehag, Eslövs kommun

Trafikutredning Lilljansberget

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

Detaljplan för del av Kungsbro 1:1, Nykvarns kommun

Fem skolor många vägar

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Regionfullmäktiges beslut den 15 juni 20L5 att anta ett förslag till detaljplan för del av Gotland Eskelhem

Program för utbyggnad av Cykelvägar i Norrtälje kommun. Antagen av kommunfullmäktige

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2

Planskild gång- och cykelpassage förbi järnvägen med access till perrongens södra ände KS-2014/974

Cykelplan. Gävle 2010

VV publikation 2002:

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Fem skolor många vägar

Del av Västerås 4:86. Detaljplan för: Vallby, Västerås

Väg E20 delen förbi Hova


Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Förstudie. Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING Objektsnummer:

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

KV KOKILLEN KOMPLETTERANDE BULLERBERÄKNINGAR

Trafikförsörjning Stenshuvud via Svabesholm Simrishamns kommun

Transkript:

1 PLANFÖRSLAG GC-PLAN FÖR JOMALA KOMMUN 2012-2022 INLEDNING Jomala kommuns gång- och cykelvägplan är ett planeringsinstrument för utbyggnaden av kommunens gång- och cykelvägar. Dokumentet har benämnts GC-plan för Jomala kommun. GC-planen omfattar såväl det övergripande GC-nätet som lokala GCsträckningar och mer detaljerade lösningar. Planen syftar främst till att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och för att rent allmänt främja användning av cykel som fortskaffningsmedel. Dels underlättar utbyggnad av GC-nätet för barn och ungdomar som inte har möjlighet att välja bilen, och dels leder en utbyggnad till att fler bilburna istället väljer att cykla oftare, t.ex. för arbetspendling. En ökning av den lätta trafiken innebär flera fördelar för kommunen. Bland annat främjas kommuninnevånarnas hälsa till följd av ökad vardagsmotion, medan en minskning av biltrafiken leder till en miljömässigt hållbarare trafik och bättre boendemiljö längs bilvägarna. Dessutom får både turister och kommuninnevånare bättre möjlighet att kunna avnjuta Jomalas vackra landskap och natur på ett säkert och miljövänligt sätt. Dessa och många andra faktorer talar för att främja gång- och cykeltrafik och att ha ett väl utbyggt och fungerande GC-nät. Gång- och cykelvägsplanen skall fungera som ett verktyg för att uppnå detta. Planen består av en textdel och fyra kartdelar, där textdelen redovisar mål för GCvägutbyggnaden, en beskrivning av plankartan, samt en objektslista med olika deletapper indelade i tre prioritetsgrupper. Den föreslagna etapplistan skall ses som ett planeringsinstrument och utbyggnad får ske i den takt som tilldelade budgetmedel tillåter. Kartdelarna består av en översiktsdel i skala 1:30 000 och tre delar i större skala, 1:10 000, över de delar av kommunen där fastställd delgeneralplan finns, eller utarbetas. MÅLSÄTTNINGAR Planen skall vara ett underlag för att effektivt kunna bygga ut GC-vägarna till ett helt sammanlänkat nät. Den skall även redovisa vilka GC-vägsträckningar som finns bestämda i gällande detalj- och översiktsplaner, samt vara ett underlag för budgetarbetet och kommande översikts- och detaljplanering. GC-planen syftar också till att underlätta för oskyddade trafikanter, höja trafiksäkerheten och förbättra miljön samt bidra till en bättre folkhälsa. På lång sikt är målet att skapa ett separat vägnät för oskyddade trafikanter som sammanbinder viktiga målpunkter inom kommunen. Genom att definiera

2 stråk mellan olika kommundelar och nät inom kommundelarna visar GC-planen hur detta vägnät kan byggas. Anläggningsstandarden innebär 3 meter bred vägbana för alla nybyggda gång- och cykelvägar och ytan skall vara hårdbelagd. Huvudregeln skall vara att GC-väg längs vägar för motorfordonstrafik i första hand byggs separerad med skiljeremsa eller helt fristående och i andra hand förhöjd mot körbanan utan skiljeremsa. GC-vägar skall anslutas till busshållplatser, och korsning mellan GC-väg och gata skall normalt vara upphöjd. I och med planens godkännande bör även arbete påbörjas med skyltning av befintliga GC-vägar, vilken är bristande och otydlig i dagsläget. Tanken är att GC-planen ska användas för att åskådliggöra hur det lätta trafikflödet ska ledas, så att man kan planera skyltning och undvika att cyklister hamnar i trafikfarliga korsningar samt att det vid varje korsning av GC-vägar skall finnas vägledning till de viktigaste målen för den lätta trafiken. Allt eftersom de nya GC-vägarna byggs förses också dessa med tydlig och konsekvent skyltning. PLANEN YTTRE FAKTORER En faktor som inverkar på GC-planens genomförande är Landskapets utbyggnadsplan för gång- och cykelvägar längs de större landskapsvägarna. Principen är att gc-väg byggs i samband med ombyggnad av bilvägen och att det gäller landsvägarna. Undantaget är vägsträckningen Näfsby-Gölby, väg 40, som i egenskap som trafikled mellan Ålands västra och östra delar också får separat cykelbana. Första etappen från Näfsby till Bjärström färdigställs 2012 och det är ännu inte beslutat om följande byggnadsetapp skall vara från Bjärström österut eller från Gölby västerut. Hammarlandsvägen, i första hand på sträckan Möckelö-Kungsövägen, har förhållandevis hög prioritet hos Landskapets trafikavdelning och vägplanen kan väntas bli godkänd under 2012. Landskapets trafikavdelning är positivt inställd till byggande av planskilda gång- och cykelvägskorsningar med huvudvägarna. Emellertid kan inte finansieringen garanteras med hänsyn till Landskapets sviktande ekonomiska situation vid 2010-talets början, utan får ses som en förhandlingsfråga.

3 STRUKTUR Den huvudsakliga utbyggnaden av kommunens gång och cykelvägsnät koncentreras i detta skede kring områdena närmast Mariehamn och kommuncentrum eftersom dessa har flest innevånare och de mest trafikerade vägarna, landsvägarna undantaget. Behovet av gång- och cykelvägar i de delar av kommunen som ligger utanför planområdet tillgodoses till viss del av Landskapets kommande utbyggnad av GC-väg längs huvudvägarna. Exempelvis gagnas byarna i Jomalas sydvästra delar av byggandet av GC-väg längs Hammarlandsvägen, där sträckan Kungsö-Möckelö har första prioritet, medan Gölby och närliggande byar får nytta av utbyggnaden längs Emkarbyvägen. Övriga GC-lösningar för områden utanför planen kan utarbetas under planens genomförandetid om trängande behov uppstår. De sträckor som skall byggas inom planens genomförandetid har delats in i 15 stycken prioriterade deletapper. Dessa har sinsemellan delats in i tre prioritetsgrupper: 1, 2 och 3, där målsättningen är att etapperna i grupp 1 skall byggas först. Etapperna betecknas med en bokstav följt av prioritetsgruppen, t.ex. A/1. Prioritetsordningen är riktgivande, vilket betyder att om förhållandena förändras under genomförandetiden eller andra faktorer tillkommer kan etappernas inbördes ordning ändras. Det bör emellertid finnas goda skäl till ändringar. GC-planen 2012-2022 är uppdelad i fyra delområden: Möckelö/Sviby, Kalmare/Önningeby, Centralområdet och Gölby vars deletapper kan utföras skilt eller i samband med angränsande etapp. Flera av etapperna är sammanbundna med varandra, och tillsammans med befintliga gc-vägar bildar dessa två huvudsakliga leder som enligt planen ska vara färdigställda senast år 2022. Mariehamn-Ämnäs via kommuncentrum och Gölby, samt Möckelö-Kommuncentrum via Sviby. Dessa leder är indelade i fem respektive sex etapper enligt fig. nedan, där etapp B (Vattenverket-Vikingahallen) och C (Vikingahallen-Kommunalgården) är gemensamma för båda lederna. Mariehamn-Ämnäs 4,9 km Mariehamn Kommuncentrum 3,1 km Kommuncentrum Ämnäs 1,8 km A Mariehamn Vattenverket 1,2 km B Vattenverket Vikingahallen 1,0 km C Vikingahallen Kommunalgården 0,9 km D Oceanvägen - Målar-Gabriels väg 0,2 km E Björkslingan Ämnäsvägen 1,6 km

4 Möckelö Kommuncentrum 8,3 km Möckelö Sviby 4,5 km Sviby Kommuncentrum 3,8 km F Norrgårdsvägen Möckelörondellen 1,7 km G Möckelörondellen Flygfältet 1,7 km H Flygfältsvägen Norra Bergshöjden 1,1 km I Norra Bergshöjden Vattenverket 1,9 km B Vattenverket Vikingahallen 1,0 km C Vikingahallen Kommunalgården 0,9 km Utöver dessa två huvudleder innehåller planen fyra fristående deletapper, av vilka två är delade med olika prioritetsgrad: J/3 Lönnelundsgatan - Möckelörondellen På Möckelö, detaljplanområdet söder om rondellen. GC-väg längs Möckelövägens östra sida. K/2 Överby - Vikingahallen GC-väg längs Önningebyvägen från korsningen vid Överbyvägen fram till Godbyvägen. L/1 Solberget - Vesterkalmarevägen GC-väg längs Lemlandsvägens norra sida från mitten av Solberget till Vesterkalmarevägen. L/2 Solbergsvägen - Solberget GC-väg längs bullervallen på Lemlandsvägens norra sida, från korsningen vid Kalmarnäsvägen till mitten av Solberget. Samt planskild övergång av Lemlandsvägen. M/1 Lemlandsvägen - Rösegränd Vid detaljplaneområdet i nordöstra Kalmarnäs. Längs Kalmarnäsvägens västra sida från korsningen med Lemlandsvägen och ner till Rösegränd. M/2 Rösegränd - Hasselbacken Fortsättning på etapp M/1 fram till bostadsområdet Hasselbacken.

5 PLANKARTA Planens kartdelar består av: 1. Översikt skala 1:30 000 2. Jomala centralområde skala 1:10 000 3. Möckelö samt Gölby skala 1:10 000 4. Kalmare-Önningeby skala 1:10 000 Gång- och cykelvägarna på kartan delas in i följande kategorier: Symbol BEFINTLIG GÅNG- OCH CYKELVÄG - Färdigt byggda separerade GC-vägar, Juni 2012. BILVÄG MED GC-TRAFIK, BILTRAFIK TILL TOMTER TILLÅTS - Lokal gata utan separerad GC-väg. Genomfart endast för den lätta trafiken. Sikt och antal tomter är avgörande för trafiksäkerheten. BILVÄG REKOMMENDERAD SOM TURISTCYKELLED - Skyltade cykelleder längs biltrafikerade vägar. PRIORITERAD GÅNG- OCH CYKELVÄG (GC-PLAN) - GC-vägsträckning som enligt GC-planen bör färdigställas inom genomförandetiden 2012-2022. PLANERAD GÅNG- OCH CYKELVÄG (DELGENERALPLAN) - GC-vägsträckning som angivits i en gällande delgeneralplan men som ännu inte byggts, Juni 2012. PLANERAD GÅNG- OCH CYKELVÄG (DETALJPLAN) - GC-vägsträckning som angivits i en gällande detaljplan men som ännu inte byggts, Juni 2012. MÖJLIG FRAMTIDA STRÄCKNING FÖR GC-VÄG (GC-PLAN) - Potentiell GC-vägsträckning som skall beaktas i kommunens planering. Behovsgraden skall undersökas fortlöpande under planens genomförandetid, samt i och med GC-planens förnyande 2022.

6 KLASSNING I objektslistan definieras olika typer av gång- och cykelvägar på följande sätt: Skolväg (S) : Gång- och cykelvägar som mynnar i ett skolområde. Arbetspendlingsväg (A) : Gång- och cykelväg som leder till större arbetsplatser eller industriområden. Väg mot centrum och service (C) : Gång- och cykelvägar som leder till centrum eller till serviceinstitutioner samt busshållplatser. Förbindelse- och motionsvägar (F) : Gång- och cykelväg som löper mellan två befolkningskoncentrationer och/eller är en del av en GC-led och som kan fungera för att främja rekreation. Kombinationer förekommer mellan alla varianter. Klassningen tjänar som underlag för bedömning av deletappernas prioritetsklassning. Kategorierna prioriteras enligt följande: 1. Skolvägar (S) 2. Vägar mot centrum och service (C) 3. Arbetspendlingsvägar (A) 4. Förbindelse- och motionsvägar (F) Vid vägning mellan olika etapper beaktas särskilt mängden oskyddade trafikanter, utgående från bland annat antalet boende i närområdet, motorfordonstrafikens storlek som uppskattats genom trafikmätningar utförda 2010-2011, och om det finns alternativa vägar för den lätta trafiken tills etappen byggs ut. Objektlistan är även uppdelad på väghållare för angränsande motorfordonstrafikerad väg, antingen Landskapet (L) eller kommunen (K). Oavsett väghållare skall vägplan upprättas och antas inför påbörjandet av varje deletapp.

7 OBJEKTLISTA Etapper som skall byggas ut inom planens genomförandeperiod, 2012-2022. Teckenförklaring L=Landskapet K=Kommunen Vägb.=Vägbunden Frist.=Fristående S=Skolväg A=Arbetsplatsväg C=Väg mot centrum F=Förbindelseled/motionsväg Nr. Etappnamn Prioritet Väghållare Kategori Åtgärd Längd (km) A Mariehamn - Vattenverket 1 K/L S,A,C,F Vägb. 1,2 B Vattenverket - Vikingahallen 1 L S,A,C,F Frist. 1 C Vikingahallen - Kommunalgården 1 L S,A,C,F Frist. 0,9 D Oceanvägen - Målar-Gabriels väg 3 L F Vägb. 0,2 E Björkslingan - Ämnäsvägen 3 L F Vägb. 1,6 F Norrgårdsvägen - Möckelö-rondellen 2 K/L A,C,F Vägb. 1,7 (0,2) G Möckelö-rondellen - Flygfältet 2 L A,C,F Vägb. 1,7 H Flygfältsvägen - Norra Bergshöjden 2 L A,C,F Vägb. 1,1 I Norra Bergshöjden - Vattenverket 2 K S,A,C,F Frist. 1,9 J Lönnelundsgatan - Möckelö-rondellen 3 L A,C Vägb. 0,6 K Överby - Vikingahallen 2 L S,A,C,F Vägb. 1,4 L/1 Solberget-Vesterkalmarevägen 1 L S,A,C,F Vägb. 0,5 L/2 Solbergsvägen-Solberget 2 L F Vägb. 0,5 M/1 Lemlandsvägen - Rösegränd 1 K S,A,C,F Vägb. 0,5 M/2 Rösegränd - Hasselbacken 2 K S,A,C,F Vägb. 0,7 * Planskild övergång vid Solberget 1 L - - * Planskild övergång vid Möckelörondellen 1 L - - * Planskild övergång norr om Kantarellen 2 L Tunnel - * Planskild övergång vid Gölby 3 L Tunnel -

8 BESKRIVNING AV DELETAPPER A B Mariehamn - Vattenverket Vattenverket - Vikingahallen För att binda samman Jomala kommuncentrum med Mariehamn samt med affärs- och industriområdena i södra Dalkarby behövs en GC-led längs Godbyvägen. En sådan sträckning är viktig för i stort sett alla slag av lätt trafik, som arbetspendling, skolvägstrafik, väg mot idrottscentrum och kommunservice, väg mot affärsområde etc. Trafiken längs Godbyvägen är jämförelsevis mycket hög. Vid stadsgränsen passerar i medeltal ca 3200 motorfordon per dygn, utanför vattenverket ca 2000 och vid Vikingahallen ca 1600. På raksträckan längs etapp B håller bilarna dessutom oftast mycket hög hastighet. Förutom att trafiksäkerheten skulle gagnas är en GCförbindelse mellan Mariehamn och Jomala kommuncentrum en strukturellt viktig etapp som dessutom skulle minska det mentala avståndet mellan kommunens servicecentrum och dess snabbväxande delar i anslutning till stadsgränsen. Med hänsyn till att kommuncentrum också är det område i Jomala med flest bosatta, 722 st. vilket utgör ca 1/6 av kommunens totala befolkning, placeras både etapp A och B i prioritetsgrupp 1. Hela sträckan Mariehamn-Kommuncentrum finns angiven i delgeneralplanen över kommunens centralområde, och delar av sträckan finns också i detaljplan. Etapp A följer Godbyvägens västra sida från stadsgränsen fram till ca 130 meter norr om korsningen vid Elandelslaget där den ansluter till befintlig GC-väg från Sparhallen/Kantarellenområdet och korsar Godbyvägen. Denna del är ca 530 meter. Efter övergången följer den föreslagna GC-vägen Godbyvägens östra sida i ca 660 meter, fram till korsningen vid Vattenverksvägen där etapp I ansluter från Sviby. Totalt ca 1,2 km. Etapp B går som fristående sträckning från Vattenverksvägen ner mot Prästträsket för att följa åkerkanten närmast träsket innan den åter viker upp mot Godbyvägen fram till korsningen vid Vikingahallen, totalt ca 1040 meter. Den sammanlagda längden ny GC-väg för etapp A och B skulle bli ca 2,2 kilometer.

9 C Vikingahallen - Kommunalgården Separat GC-väg längs Prästgårdsallén behövs för att skapa en tydlig länk för den lätta trafiken mellan kommunens servicecentrum och Möckelby/Dalkarby samt trafik från den planerade GC-leden från Sviby/Torp/Möckelö. Sträckan längs Godbyvägen behövs också för GC-leden mellan kommuncentrums norra delar och idrottscentret kring Vikingahallen och vidare mot Mariehamn och kommunens affärs- och industriområden nära stadsgränsen. Generellt är det mycket viktigt att grundskolornas närområden har tydliga och säkra GC-vägar eftersom de i hög grad nyttjas som skolväg. Trafiken på Godbyvägen längs Prästgårdsallén är relativt hög med ca 1400-1600 motorfordon per dygn i medeltal, medan Klockargatan har lägre antal, ca 300 st. Vägavsnittet mellan Klockargatan och Skolvägen behöver särskilt åtgärdas med tanke på säkerheten för den lätta trafiken till och från skolorna. I Folkhälsans trafiksäkerhetsrapport om skolvägar, Fem skolor - många vägar, för bl.a. Vikingaåsens skola konstaterar man att just detta vägavsnitt är uppenbart trafikfarligt för skoleleverna. I dagsläget kommer gående och cyklande skolbarn till och från Möckelby/ Dalkarby gemensamt med biltrafik längs Klockargatan och sneddar över Godbyvägen för att komma till skolorna via Skolvägen, som i sin tur samtidigt trafikeras av skolbussar, skolpersonalens bilar och föräldrar som skjutsar sina barn till och från skolan. I och med denna stora trafikbelastning på Skolvägen under morgnar och eftermiddagar vid hämtning och lämning av skolelever föreslås att den lätta trafiken till och från skolorna inte leds den vägen utan i stället via övergångsställen vid Brandskyddsgränd och Klockarsgränd. Båda dessa övergångsställen bör utmärkas tydligt och förses med ordentlig belysning och upphöjas som farthinder. Utbyggnad av den öst-västliga delen av etapp C inklusive övergångsställe till Klockarsgränd är mycket viktigt med tanke på att det är en skolväg och situationen i dagsläget är trafikfarlig. Den nord-sydliga delen längs prästgårdsallén är strukturellt viktig som genomfartsled genom kommuncentrum och som väg för arbetspendling. På grund av detta i kombination med att kommuncentrum är det område i Jomala där det bor flest människor skall deletapp C placeras i prioritetsgrupp 1. I gällande delgeneralplan för kommunens centralområde är GC-väg anvisad längs Godbyvägens västra sida från korsningen vid Önningebyvägen och norrut fram till befintlig GC-väg vid Brandskyddsgränd, ca 660 meter. Längs Klockargatans södra sida är planerat GC-väg från den befintliga vid Hovslagarvägen till Godbyvägen, ca 170 meter. Totalt för etappen behöver ca 0,9 km ny GC-väg byggas.

10 D Oceanvägen - Målar-Gabriels väg Att färdigställa den i delgeneralplanen föreslagna gång- och cykelbanan från Oceangränd och norrut skulle behövas för att fullborda en obruten GC-länk separerad från genomfartstrafik mellan kommuncentrum och bostadsområdet Björkslingan i Björsby. Vidare utbyggnad skulle sedan kunna länka till kommunens norra delar ända till Gölby och även Ämnäs/Godby och Emkarby i Finström. Sträckan fram ti Målar-Gabriels gränd är ca 240 meter. Med tanke på den låga befolkningstätheten norrut samt trafiksituationen, med relativt låg trafikbelastning på den aktuella delen av Godbyvägen har etappen placerats i prioritetsgrupp 3. E Björkslingan - Ämnäsvägen Tillsammans med etapperna A, B, C och D, skulle denna sträckning fullborda en gång- och cykelvägsled från Mariehamn norrut genom hela Jomala kommun. På så vis kunde man färdas med cykel från stadsgränsen till Godby utan större omvägar och utan att över huvud taget komma i kontakt med trafiken på landsväg 2. I och med att Landskapet färdigställer den planerade GC-vägen längs Emkarbyvägen kan dessutom också en ökad cykeltrafik västerifrån förväntas. Detta skulle inte bara gagna kommuninnevånarna utan också cyklister från Mariehamn och Finström och dessutom skulle en sådan led innebära en väsentlig fördel för cykelturismen. Gölbyområdet är under delgeneralplanering och en GC-väg längs Godbyvägen samt en planskild övergång för att korsa landsväg 2 mot Godby skulle också bidra till att göra Gölby med omnejd till ett attraktivare område att bosätta sig i. Godbyvägen är relativt väl trafikerad på denna sträcka, ca 1000 motorfordon per dygn. Närområdet har i dagsläget ca 200 innevånare men det förväntas öka i och med att lediga tomter vid Björkslingan och planområdet i norra Gölby bebyggs. Ökningstakten förväntas emellertid vara lägre än på planområdena i kommunens södra delar. Med tanke på detta och den i dagsläget (2012) relativt låga befolkningstätheten i närområdet har etappen samt den planskilda övergången placerats i prioritetsgrupp 3. Landskapets utbyggnad av GC-väg längs Emkarbyvägen västerut från Gamla Godbyvägen förväntas dessutom inte bli påbörjad förrän inom 3-4 år. Etappens sträckning skulle gå från Björkslingan längs Godbyvägens västra sida fram till Postgårdsvägen, ca 1130 meter, för att sedan korsa Godbyvägen och löpa längs dess östra sida fram till korsningen vid Nya Godbyvägen, ca 400 meter för att därefter korsa landsvägen via en planskild övergång och ansluta till Ämnäsvägen. Totalt ca 1,6 km.

11 F Norrgårdsvägen - Möckelö-rondellen I och med att bostadsområdet på Västra Möckelö bebyggs kommer behovet av en GC-länk till affärsområdena på norra Möckelö samt service och arbetsplatser i Södra Sviby att öka inom GC-planens genomförandetid. Med tanke på Landskapets mål att bygga gång- och cykelväg längs de största vägarna är det lämpligast att den lätta trafiken i första hand leds längs Hammarlandsvägen istället för Möckelövägen. I ett senare skede när handel-, service- och industriområdet söder om Hammarlandsvägen byggs ut bör det förberedas för GC-väg också längs Möckelövägen. Enligt detaljplanen ska den lätta trafiken från området huvudsakligen ledas längs Norrgårdsvägen ut till Möckelövägen. Denna sträcka har byggts färdigt under 2011. Därifrån föreslår GC-planen att GC-väg i första hand skall byggas ut till Hammarlandsvägen där den kan ansluta till den i delgeneralplanen angivna GC-vägen längs Hammarlands-vägen och vidare fram till den befintliga GC-vägen vid Möckelö-rondellen. Delen från Norrgårdsvägen byggs av kommunen och är ca 200 meter. Sträckningen längs Hammarlandsvägen är ca 1500 meter och skall planeras och byggas ut av Landskapet. I GCplankartan sträcker sig etapp F från Möckelörondellen fram till den i delgeneralplanen angivna GCvägen från Hammarlandsvägen ner till Småholma, men Landskapets etapp sträcker sig ända till Kungsövägen. Gång och cykelväg längs Hammarlandsvägen på sträckan Möckelö-Kungsövägen har förhållandevis hög prioritet hos Landskapets trafikavdelning och vägplanen för utbyggnad av sträckan ska ställas ut under 2012. Placering av GC-anslutningen från Norrgårdsvägen och Möckelövägen kan behöva utredas närmre eftersom ett bättre alternativ till bilvägsanslutning till Hammarlandsvägen är önskvärd. Med tanke på den i dagsläget (2012) relativt låga befolkningstätheten i närområdet samt att utbyggnaden av GC-vägen är beroende av en eventuellt ändrad bilvägsanslutning har etapp F placerats i prioritetsgrupp 2.

12 G Möckelö-rondellen - Flygfältet I och med utbyggnaden av affärsområdet norr om Möckelörondellen och i synnerhet S-markets öppnande 2011 har behovet av GC-väg i området ökat markant. I dagsläget bor ca 230 personer på Möckelö, varav ett sextiotal inom bekvämt gångavstånd till dagligvaruhandeln norr om landsvägen. Under 2011 har trafiken norrut från Möckelörondellen fördubblats, till i medeltal ca 4200 motorfordon per dygn. Under samma period har trafiken längs Flygfältsvägen vidare norrut från affärsområdet ökat från ca 1700 till 2600 st. Smala vägrenar och hög biltrafik gör trafiksituationen farlig för gående och cyklister. I Till följd av att utbyggnaden av bostadsområdet på Västra Möckelö fortskrider kommer innevånarantalet på sikt att mångdubblas. Den lätta trafiken behöver på ett säkert sätt kunna ta sig till norra sidan av Hammarlandsvägen för att nå både service, i form av Sviby daghem i dagsläget och senare detaljplaneområdet norr om rondellen, samt handel och större arbetsplatser som S-market, Postterminalen och flygfältet. Enbart Postterminalen har t.ex. över 200 arbetsplatser. Etappen är också viktig som kanal för lätt trafik från Norra bergshöjden till affärsområdet vid Möckelö-rondellen och vidare mot Mariehamn, samt som ett led i den nord-sydgående förbindelsen för lätt trafik från Möckelö, via Sviby till kommuncentrum. GC-planen föreslår därför att en planskild vägövergång för GC-trafik byggs öster om Möckelö-rondellen, och en anslutande GC-väg längs Hammarlandsvägen och Flygfältsvägen ända fram till flygfältet. GC-väg längs Flygfältsvägens östra sida är angiven i detaljplan och delgeneralplan från Möckelörondellen ända till flygfältet. Därutöver är sträckan från rondellen österut längs Hammarlandsvägen angiven i förslag till detaljplaneändring och skall i förlängningen ansluta till befintlig GC-väg vid busshållplatsen, ca 200 meter. Hela etapp G är ca 1,7 km lång varav den södra delen, från Hammarlandsvägen och fram till korsningen Flygfältsvägen/Norra Svibyvägen skall ha högst prioritet, ca 1100 meter. I dagsläget, 2012, används Norra Möckelövägen som led för den lätta trafiken gemensamt med biltrafik till tomterna längs vägen. Från Mariehamn kommer man till S-market och affärsområdet via en s.k. GC-stig från Hammarlandsvägens norra sida, och den lätta trafiken norrut från Möckelö måste korsa Hammarlandsvägen vid övergångsstället strax efter Svibybron. Detta är temporära lösningar till dess att den lätta trafiken kan ledas tydligt och ändamålsenligt enligt antagna planer. I och med att lokalgatan Norra Möckelövägen kan användas för lätt trafik från och mot norr under övergångsperioden har etapp G/2 placerats i prioritetsgrupp 2. Eftersom behovet av en planskild övergång däremot är stort redan i dag och väntas öka betydligt i närtid skall utredning och byggande av densamma placeras i prioritetsgrupp 1.

13 H Flygfältsvägen - Norra Bergshöjden Norra Svibyvägen är en vältrafikerad väg med 900-1000 motorfordon per dag i medeltal. Tyngre trafik är vanlig till följd av att alla lastbilar, stockbilar och långtradare till och från norra Åland väljer Norra Svibyvägen för att komma till postterminalen, flygfältet, affärsområdet och industriområdena i Möckelö. Vägrenen är i princip obefintlig och då bilar möts finns alltför lite utrymme för gående eller cyklister. I kombination med att många fordon inte heller följer hastighetsbegränsningen på 50 km/h så bedöms Norra Svibyvägen som en trafikfarlig väg för lätt trafik. Sträckan är viktig för att boende i Norra Bergshöjden och västra Sviby på ett trafiksäkert sätt ska kunna gå eller cykla till daghem, affärsområde och arbetsplatser i södra Sviby och norra Möckelö. Utbyggnaden av denna sträcka är också viktig som ett led i den nord-sydgående gång- och cykelvägsförbindelsen från Möckelö, via Sviby till kommuncentrum. I delgeneralplanen för Sviby och Torp är GC-väg anvisad längs Norra Svibyvägens östra sida från korsningen vid Sviby daghem fram till befintlig GC-väg vid Bäckstigen som ansluter till Norra Bergshöjdens bostadsområde. På grund av terräng och tomter längs Norra Svibyvägen bör GCvägen till en början byggas fristående från bilvägen, nedanför branten i södra delen och därefter vika in mot bilvägen och följa denna fram till Bäckvägen där den kan ansluta till den befintliga GCbanan mot Norra Bergshöjden. Sträckan som behöver byggas är ca 1,1 km. I dagsläget (2012) kan den lätta trafiken till och från Norra Bergshöjden och Torp följa lokalgatan Kasbergsvägen och Svibyvägen som är avstängd för biltrafik, och på så sätt undvika Norra Svibyvägen till stor del. Därför är etappen placerad i prioritetsgrupp 2. Däremot kan korta avsnitt i båda ändar av etappen behöva prioriteras högre och byggas ut före resten av etappen. Dvs. avsnittet vid busshållplatsen utanför Norra Bergshöjden och Källarvägen samt sträckan från Svibyvägen till Flygfältsvägen.

14 I Norra Bergshöjden - Vattenverket En separat GC-led mellan Torp/västra Sviby och kommuncentrum behövs för att få en förbindelse för lätt trafik öster respektive väster om avdelaren Kasberget/Nya godbyvägen. I dagsläget tvingas denna trafik följa Norra Svibyvägen och korsa Nya godbyvägen för att komma över till Klockargatan. Detta är olämpligt dels eftersom Norra Svibyvägen har relativt hög trafikbelastning, ca 900-1000 fordon/dygn och både personbilar och tyngre fordon passerar i hög hastighet samtidigt som vägrenarna är mycket smala. Dessutom bör lätt trafik över huvud taget vara helt skild från den mycket trafikfarliga korsningen Norra svibyvägen/nya godbyvägen. I bostadsområdet Norra Bergshöjden med omnejd (områdena 6 och 7 på översiktskartan) bor i dagsläget ca 240 personer varav 29% är under 18 år och 15% är barn i åldern 0-6 år. Inom en snar framtid kommer de många småbarnen i området att ha nått skolåldern och en säker cykelvägsförbindelse till skolorna i kommuncentrum får då stor betydelse. När Norra Bergshöjden är fullt utbyggt kommer dessutom befolkningen och behovet att öka ytterligare. Etapp I följer den i delgeneralplanen över Sviby och Torp angivna GC-förbindelsen mot kommuncentrum. Denna ska dras skilt från bilvägar, från Norra bergshöjden fram till en GC-tunnel under Nya Godbyvägen, för att sedan vika ner och korsa Dalkarbyvägen och ansluta till Godbyvägen och GC-etapperna A och B vid vattenverksvägen. Längden för hela sträckan är ca 1050 meter öster om Nya godbyvägen och 460 meter väster om densamma, totalt ca 1,5 kilometer. Den i delgeneralplanen anvisade sträckan från Norra bergshöjden uppför Kasberget mot Flygfyrens stållager har sådan placering och så pass brant stigning att den inte är lämplig som huvudsaklig väg för lätt trafik mellan Sviby-Torp och Dalkarby/kommuncentrum. Byggnads- och underhållskostnader för att få den att motsvara övriga GC-vägar kan inte motiveras. Den kan emellertid användas för passage från Norra Bergshöjden och österut fram tills att etapp I byggs. Etapp I har placerats i prioritetsgrupp 2. Det finns också en i delgeneralplanen angiven anslutningsväg för lätt trafik från Torp som med fördel kan byggas i samband med huvudsträckningen. Denna korsar svibyåkrarna via en traktorväg, där endast ca 180 meter behöver nybyggas före anslutningen till huvudsträckningen.

15 J Lönnelundsgatan - Möckelö-rondellen Trafiken från Möckelö-rondellen och söderut längs Möckelövägen är relativt hög med en medeltrafik på ca 1500 motorfordon per dygn. En GC-väg är viktig för en säker gång- och cykeltrafik till och från bostadsområdet och industriområdets arbetsplatser. I detaljplanen för Möckelö I finns GC-väg inritad längs Möckelövägens östra sida och är tänkt att vid rondellen ansluta till den befintliga GC-vägen till Mariehamn och den planerade planskilda övergången vid Hammarlandsvägen. Den detaljplanerade sträckningen är ca 350 meter lång varav delen som är mest angelägen, från Lönnelundsgatan och norrut, utgör ca 260 meter. Etappen har placerats i prioritetsgrupp 3 med tanke på att mängden lätt trafik på sträckan bedöms vara relativt låg under första delen av GCplanens genomförandetid samt att alternativ passage till GC-vägen längs Hammarlandsvägen finns genom bostadsområdet.

16 K Överby - Vikingahallen Längs Önningebyvägen mot kommuncentrum kommer biltrafik från Jomalas östra byar; Ytterby, Överby, Väster- och Österkalmare samt Önningeby. En separat gång- och cykelväg längs Önningebyvägen fram till avfarten till Överbyvägen skulle väsentligt öka trafiksäkerheten för den lätta trafiken till och från främst Överby/Ytterby men även för de övriga tre byarna. Enbart i Överby på bekvämt cykelavstånd från kommuncentrum bor ca 190 personer, varav så mycket som 34% är under 18 år. Önningebyvägen är skolväg för dessa barn, från byarna till KHS och Vikingaåsens skolor och även väg till Jomala Idrottscentrum vid Vikingahallen. Utanför Vikingavallen passerar i medeltal ca 1500 motorfordon per dygn så trafikbelastningen är förhållandevis hög. Den bristande trafiksäkerheten för lätt trafik längs Önningebyvägen har exempelvis påpekats i folkhälsans kartläggning av skolvägar, för bl.a. Vikingaåsens skola. Också Ålands polismyndighet har noterat anmärkningar från boende i området angående Önningebyvägens trafikfarlighet som skolväg. Etappen som helhet har prioritetsgrad 2 men eftersom avsnitten närmast Vikingahallen betjänar fler människor bör dessa prioriteras högre och färdigställas i samband med utbyggnad av etapperna B och C. GC-vägens föreslås i GC-planen längs norra sidan av Önningebyvägen fram till övergångsstället norr om Vikingahallen, vilket skulle innebära 1150 meter nybyggnad. Därefter på vägens södra sida till Godbyvägen, 160 meter. Totalt ca 1,3 km. I samband med denna sträckning eller skilt borde GC-väg byggas längs Hantverkargränd mellan Vikingahallen och KHS. Skolungdomar såväl som boende i närliggande bostadsområden nyttjar denna gata för att komma till idrottscentrumet söder om Önningebyvägen, och trafiken till och från Williams bussgarage och Telefonandelslaget är en säkerhetsrisk för gående och cyklister bl.a. till följd av backande bussar etc. En skild GC-bana borde upphöjas och eventuellt avdelas med räcke för att klart skilja den från övrig trafik. Denna sträcka är ca 110 meter.

17 L Solbergsvägen - Vesterkalmarevägen På Solberget bor ca 170 personer, varav 34% är under 18 år. I samband med den pågående utbyggnaden av norra delen kan befolkningsantalet väntas öka betydligt. I och med närheten till Mariehamn och skolavtalet med staden som innebär att elever från Solberget och Kalmarnäs kommer att gå i Strandnäs skola är det av mycket stor vikt att boende på Solberget kan ta sig via gång- och cykelväg till Mariehamn. Solberget skiljs från närliggande tätbebyggelse i Kalmarnäs av Lemlandsvägen varför en planskild övergång för att korsa vägen är viktig för kommunikationen inom området. I Kalmarnäs bor över 380 personer och i dess norra del närmast Solberget bor drygt 230 personer varav 37% barn. I norra Kalmarnäs finns dessutom daghem som skall betjäna båda områden och norr om korsningen där Kalmarnäsvägen och Solbergsvägen ansluter till Lemlandsvägen (Kalmarnäskorsningen) planeras område för handel. GC-planen föreslår att GC-väg nedanför Solberget byggs längs Lemlandsvägens norra sida, i första hand från anslutningen ner från Igelkottsvägen och ända fram till Vesterkalmarevägen (etapp L/1). Sträckan finns inte angiven i detaljplan eller delgeneralplan men eftersom en sådan lösning behövs och anvisad placering av GC-vägar på kommunens parkområde endast är riktgivande kan den byggas. Etappen är ca 500 meter lång och skall ha prioritetsklassning 1, främst med tanke på Solbergets relativt stora och framledes växande befolkning samt att det i dagsläget saknas ett tryggt skolvägsalternativ och säker länk till den närliggande staden. En tunnel under Lemlandsvägen är i detaljplanen anvisad mitt på vägsträckan nedanför Solberget, men närmare teknisk utredning kan visa att en planskild övergång i form av gångbro är lämpligare samt också att en alternativ placering kan bli aktuell. Området är ett av de mest barntäta i kommunen och det är viktigt att barn och vuxna lätt kan ta sig mellan bostadsområdena samt till och från daghem och kommande handel utan att belasta Kalmarnäskorsningen, av både sociala och trafiksäkerhetsmässiga skäl. Därför skall bygget av en planskild övergång placeras i prioritetsklass 1. Deletappen betecknad L/2 avser gång- och cykelväg längs bullervallen, från ner till etapp L/1. Denna etapp kan ha lägre prioritetsgrad än L/1 eftersom parallella vägar för GC-trafik redan finns högre upp på Solberget. Trots detta bör sträckan byggas eftersom den är en naturlig fortsättning på GC-väg ner från den kommande rondellen och det blivande affärs- och handelsområdet norr om Lemlandsvägen. Sträckan har angivits som riktgivande i detaljplanen och är ca 500 meter. Prioritetsklass 2. Resultatet av den tekniska utredningen av planskild övergång över Lemlandsvägen skall kunna påverka längd och byggande av både L/1 och L/2, vilket inkluderar en eventuell höjning av prioritetsgraden för L/2.

18 M Lemlandsvägen - Hasselbacken Nordligaste delen av Kalmarnäsvägen är ur trafiksäkerhetssynpunkt i stort behov av en separat gångoch cykelväg. Vägen korsas och följs av skolbarn på väg mellan bostadsområdet och busshållplatserna på vägens västra sida. Trafikbelastningen är relativt hög, i medeltal över 1100 fordon/dygn, varav de flesta fordon passerar på morgonen och eftermiddagen då också skolbarn och övrig lätt trafik är i rörelse. I bostadsområdet öster om Kalmarnäsvägen bor 185 personer varav 39% (72 st.) är under 18, och av dessa är 38 st. i grundskoleåldern 7-15 år. Resten av Kalmarnäsudden söderut har 148 bosatta, varav 32 % är under 18 år. I takt med att det nya bostadsområdet Hasselbacken byggs ut och delgeneralplanen för Kalmarnäs uppdateras kommer befolkningen att öka inom de närmaste åren. Separat gång- och cykelbana på Kalmarnäsvägens västra sida finns angiven i detalj- och delgeneralplan ända ner till Grönkullagränd i södra Kalmarnäs. Hela denna sträcka bör byggas ut och förlängas till vändplanen längst i söder. På grund av dess betydelse som skolväg och dess närhet till befolkningstätt bostadsområde ska deletappen från Lemlandsvägen ner till Rösegränd (M/1) vara i prioritetsklass 1. Deletappen M/2 från Rösegränd till bostadsområdet Hasselbacken är inte lika brådskande men i och med den förväntade befolkningsökningen i området skall den genomföras inom GC-planens genomförandetid och placeras i prioritetsklass 2. Längd för M/1 är ca 530 meter och M/2 ca 720 meter. Totalt ca 1,3 km. Anslutningen till GC-vägen längs Lemlandsvägens södra sida finns beskriven i detaljplan, vilken överklagats och är ännu under behandling i domstol 2012. Jomala 2012-06-25 David Björlin Vik. planerare