FÖREDRAGNINGSLISTA KF 4

1 Handlingar KF4 - THS Kårfullmäktige Sidan 1 av 26 NYMBLE, 2004-11-22 FÖREDRAGNINGSLISTA KF 4 * = bilaga finnes Föredragningslista Kårfullmäktigemöte 4 04/05 Datum: 041206 Tid: 18.00 23.00 Plats: E3 1. Formalia Föredragande 1.1 Mötets öppnande 1.2 Mötets behöriga utlysande * 1.3 Anmälda förhinder 1.4 Justering av röstlängd 1.5 Publicering på webben 1.6 Adjungeringar 1.7 Val av två justerare tillika rösträknare 1.8 Fastställande av föredragningslista 1.9 Föregående protokoll kårfullmäktigemöte, 2004-11-15 1.10 Granskning av valnämndsprotokoll 1.11 Anmälningsärenden 2. Rapporter 2.1 Kanslichefen Mårten Dahlberg 2.2 Informatören Cecilia Fogelberg 2.3 Osqledaren German Bender-Pulido 2.4 Näringslivsgruppens ordförande Claudia Suraga 2.5 Projektledare Armada Jonas Olsson 2.6 International Student Service ordförande Thomas Gustavsson 2.7 Programgruppen Christer Bygdestam Kristian Helzel 2.8 Kårstyrelsen Kårstyrelsen 2.9 Sektionerna 3. Bordlagda ärenden 3.1 Val av Verksamhetsrevisorer Valberedningen 3.2 Val av en ledamot i Valberedningen 3.3 Val av valnämndsrepresentanter IsK, IsT, IT, ME, Media 3.4 Val av en kårstyrelseledamot 2005 Valberedningen 3.5 Val av Näringslivsgruppens ordförande 2005 Valberedningen 4. Val 4.1 Val av Inspektor 2005-2006 4.2 Val av styrelseledamöter i HÖRS AB 4.3 Val av styrelseledamöter i THS AB 4.4 Val av styrelseledamöter i KTH-hallen * Sara Tauberman Talmanspresidiet Tekniska Högskolans Studentkår postadress webbplats e-post 100 44 Stockholm www.ths.kth.se talman@ths.kth.se

Sidan 2 av 26 SIDA 2 (2) 5. Stadgeändringar andra läsningen 5.1 Om fristående kårföreningar * Martin Grysell 5.2 Stadgeändring av stadga rörande stadgeändring * David Vuorio 6. Propositioner 6.1 Fristående kårföreningar * Martin Grysell 6.2 THS Åsiktsdokument * Odd Runevall 6.3 Informatörens rättigheter på kårsammanträden * Dag Lindbo 7. Motioner 7.1 Råden och deras roll * Jon Larsson 8. Övrigt 8.1 Övriga frågor 8.2 Nästa möte 9. Mötets högtidliga avslutande

Sidan 3 av 26 Till: Till: För kännedom: Kårfullmäktiges ledamöter Kårfullmäktiges ledamöter NYMBLE 2004-11-08 THS medlemmar Näringslivsgruppen THS Personal Kårstyrelsen Kårspexet Kanslichefen Programgruppen Promenadorquestern Valnämnden International Student Service Teknologkören Inspektor Armada Osqledaren Valberedningen THS råd Studentradion Verksamhetsrevisorerna QuarneVALen Webbgruppen KALLELSE KÅRFULLMÄKTIGESAMMANTRÄDE 4 Måndagen 6 december kl. 18.00 i sal E3, KTH Campus Härmed kallas du till kårfullmäktigesammanträde. Mötet börjar klockan 18.00 i sal E3, KTH Campus, och beräknas sluta senast klockan 23.00. Reservtid är söndagen 12 december kl. 11.00. Som vanligt ajourneras detta möte kl. 23.00 om det fortfarande inte är avslutat. Någon mat kommer då inte serveras. Vi vill ha anmälan senast tisdagen den 30/11 för att kunna beställa mat. I anmälan bör framgå för varje anmäld person om denne är vegan, vegetarian, allergiker eller dyl. Vi föredrar att få svaren sektionsvis via e-post till talman@ths.kth.se. Om ordinarie ledamot inte kan närvara vid sammanträdet, måste denne själv se till att informera sin suppleant! Förhinder anmäls senast den 30/11 till talman@ths.kth.se. Motionsstopp är måndagen den 15/11. Föredragningslista och möteshandlingar kommer att, senast måndagen den 22/11, länkas till per e-post. Väl mött! Talmanspresidiet Stefan Knutsson, Talman Tekniska Högskolans Studentkår postadress e-post webbplats mobiltelefon 100 44 Stockholm talman@ths.kth.se www.ths.kth.se 070-3109011

Sidan 4 av 26 NYMBLE 2004-11-22 VAL TILL KTH-HALLENS STYRELSE Kårstyrelsens förslag THS har två studeranderepresentanter i KTH-hallens styrelse. Till årsskiftet har Anna Foghelin fullföljt sitt tvååriga mandat och avgår därmed. Martin Gustafsson, som har suttit i ett år, sitter kvar till årsskiftet 05/06. För att hitta en ny representant annonserades posten i kårbladet och i THS-nyhetsbrev. Fyra ansökningar kom in, alla intervjuades av en valberedning, en kandidat förordades till Kårstyrelsemöte 7 och där bestämdes att man skulle framföra valberedningens kandidat till Kårfullmäktige. Kårstyrelsen förordar Eric Grudin som studeranderepresentant i KTH-hallens styrelse. Motivering: Eric är en kille med stort engagemang för sektionsidrott och för att träningen ska vara bra. Han är medlem i idrottsnämnden på sin sektion och deltar aktivt i sektionens tid i hallen och har därmed mycket bra kontakt med många teknologer som kan ge honom förslag till förbättringar för hallen. Jag yrkar Kårfullmäktige väljer Eric Grudin till studeranderepresentant i KTH-hallens styrelse. att Nymble, den 22 november 2004 Kårstyrelsen genom Sara Tauberman Kårstyrelsen Tekniska Högskolans Studentkår postadress e-post webbplats telefon fax 100 44 Stockholm styrelsen@ths.kth.se www.ths.kth.se 08-790 98 91 08-20 62 03

Sidan 5 av 26 NYMBLE 2004-10-27 PROPOSITION TILL KF OM FRISTÅENDE KÅRFÖRENINGAR Bakgrund På KF2 så blev propositionen om att skapa ett policydokument för fristående kårföreningar återremitterat till kårstyrelsen. Denna ska omformuleras och tas upp igen på KF4. Då vi har föreningar som väntar på beslut så vore det bra om frågan kunde avgöras innan årsskiftet. Detta kan åstadkommas genom att man gör en första läsning av stadgeändringarna på KF3 och i samband med att policyn fastställs så tar man andra läsningen. Detta förutsätter att stadgan bara reglerar den framtida policyn. Kårstyrelsen anser att man kan minimera det som står om de fristående kårföreningarna i stadgarna då en hel del upprepas i det PM som finns och att även resterande förs in i policyn. Förslag till beslut Jag yrkar därför att Under 10.7 i THS stadga stryka samtliga punkter och ersätta med: Reglering Fristående kårföreningar regleras av policy för fristående kårföreningar Nymble den 27 oktober 2004 Kårstyrelsen genom Martin Grysell Martin Grysell Kårstyrelsen Tekniska Högskolans Studentkår e-post webbplats telefon fax martin.grysell@ths.kth.se www.ths.kth.se 08-790 98 88 08-20 62 03 besöksadress postadress mobiltelefon org.nummer Drottning Kristinas väg 15 THS, 100 44 Stockholm 070-790 98 88 802005-9153

Motion om stadgeändring av stadga rörande stadgeändring Bakgrund THS stadgar punkt 1.10 Avvikelse och dispens från stadgarna, sista meningen är tänkt att förhindra (vissa) dumheter. Som bekant är den dock tandlös då man kan avvika från (delar av) bestämmelsen själv. Yrkande Med särskild hänsyn till KF:s långsiktiga behov av sömn, yrkar undertecknad därför: Handlingar KF4 - THS Kårfullmäktige Sidan 6 av 26 att i THS stadgar, punkt 1.10 Avvikelse och dispens från stadgarna, meningen Dock får avvikelse ej ske från kapitel 1.7 Stadgeändring byts ut mot: Dock får avvikelse ej ske från varken kapitel 1.7 Stadgeändring eller kapitel 1.10 Avvikelse och dispens från stadgarna. den 22 oktober 2004 Konglig Datasektionen genom David Vuorio

Sidan 7 av 26 NYMBLE 2004-10-27 KS SVAR - MOTION OM STADGEÄNDRING AV STADGA RÖRANDE STADGEÄNDRING Styrelsen gratulerar David till hans insikter i logik och ger honom komplimanger för hans skarpsynthet. Detta är ett bra initiativ och styrelsen yrkar därför att motionen bifalles i sin helhet. Stockholm den 27 oktober 2004 Kårstyrelsen genom Odd Runevall Kårordförande Odd Runevall Kårordförande Tekniska Högskolans Studentkår e-post webbplats telefon fax ordf@ths.kth.se www.ths.kth.se 08-790 98 84 08-20 62 03 besöksadress postadress mobiltelefon org.nummer Drottning Kristinas väg 15 THS, 100 44 Stockholm 070-790 98 84 802005-9153

Sidan 8 av 26 NYMBLE 2004-11-16 PROPOSITION OM FRISTÅENDE KÅRFÖRENINGAR Ändring av PM för fristående kårföreningar Styrelsen gick på KF2 i uppdrag att omforma sitt förslag på policy för fristående kårföreningar. Under övriga frågor så ställde styrelsen ett antal frågor till KF angående vad vi ska ha kårföreningar till och vad som är dessas syfte. Det bilagda förslaget är framtaget utifrån vad styrelsen fick fram under KF2. Detta förslag ger också styrelsen tydliga riktlinjer för vilka föreningar som ska få bli kårföreningar samt vilka fristående kårföreningar som inte längre kommer att få behålla denna status. Yrkanden Kårstyrelsen yrkar därför att KF fastställer policy för fristående kårföreningar. Kårstyrelsen genom Martin Grysell Kårstyrelsen Tekniska Högskolans Studentkår postadress e-post webbplats telefon fax 100 44 Stockholm styrelsen@ths.kth.se www.ths.kth.se 08-790 98 91 08-20 62 03

Sidan 9 av 26 NYMBLE 2004-11-17 POLICY FÖR FRISTÅENDE KÅRFÖRENINGAR Formalia Bakgrund Det här dokumentet kom till efter att den andra stora diskussionen om vilka föreningar som ska få statusen som fristående kårföreningar varit. KF: s mening är att statusen fristående kårföreningar ska vara en stämpel från THS att det är en bra förening som verkar bland THS medlemmar. Det är också fritt att vara medlem i paraplyorganisationer men förening skall ej lyda under annan organisation. Mål Dokumentet ska användas som regelverk vid ansökan om status som fristående kårförening samt för bibehållande av densamma. Syfte Syftet är att skapa och stödja fristående kårföreningar som är till gagn för THS medlemmar samt att underlätta för kårstyrelsen i dess behandling av fristående kårföreningar och ansökande föreningar. Ansökan 1. Förening som huvudsakligen, minst hälften av medlemmarna, består av och verkar bland THS medlemmar, kan till kårstyrelsen ansöka om att registreras som fristående kårförening. 2. Status som fristående kårförening kan erhållas först efter prövning av kårstyrelsen i varje enskilt fall. 3. För att kunna registreras som fristående kårförening fordras att föreningen är demokratiskt uppbyggd. Vidare krävs att verksamheten tillför nya kvaliteter till THS utbud, följer Svea rikes lag, att föreningen ej lyder under annan organisation än THS samt att alla THS medlemmar har rätt till fullvärdigt medlemskap i föreningen. Regler för uteslutande av medlem från fristående kårförening skall framgå av stadga. 4. Ansökan skall innehålla en beskrivning av verksamhetens art, en dokumentation av att verksamheten pågått kontinuerligt under minst 12 månader, av föreningsmöte antagen stadga, namn och adressuppgifter på kontaktperson och ordförande samt medlemsmatrikel. Om förening så önskar behöver inte medlemsmatrikeln utlämnas till andra än THS verksamhetsrevisorer, vilka i sin tur meddelar kårstyrelsen huruvida föreningen består av minst hälften THS medlemmar. Kårstyrelsen Tekniska Högskolans Studentkår postadress e-post webbplats telefon fax 100 44 Stockholm styrelsen@ths.kth.se www.ths.kth.se 08-790 98 91 08-20 62 03

Sidan 10 av 26 SIDA 2 (2) Rättigheter och skyldigheter 1. Kårföreningen är skyldig att vid stadgeändring inom en månad anmäla denna till kårstyrelsen. 2. Varje år skall utan påminnelse uppgift om namn och adress på kontaktperson och ordförande samt verksamhetsberättelse och medlemsmatrikel inlämnas till kårstyrelsen senast 2 månader efter avslutat verksamhetsår. Om förening så önskar behöver inte medlemsmatrikeln utlämnas till andra än THS verksamhetsrevisorer, vilka i sin tur meddelar kårstyrelsen huruvida föreningen består av minst hälften THS medlemmar. 3. Kårföreningen fråntar THS allt ansvar för skador föreningen kan åsamka person eller egendom i samband med sin verksamhet samt allt ekonomiskt ansvar för föreningen. 4. Fristående kårförening skall vara egen ideell förening med eget organisationsnummer. 5. Kårföreningen äger rätt att ha hemsida i underkatalog till THS officiella hemsida. Kårföreningen äger rätt till e-post med ändelse kopplad till THS. 6. THS ringar och logotyp får ej användas av kårföreningen. Varianter av ringarna kan användas av kårföreningen efter godkännande av kårstyrelsen. 7. Kårföreningen skall aktivt delta i kårens dag samt aktivt informera THS övriga medlemmar om sin verksamhet. 8. Kårföreningen skall genom sin verksamhet uppträda som en god representant för THS och KTH. 9. Vid ordförandebyte i kårföreningen skall tillträdande ordförande skriftligen intyga att denna läst Policy för fristående kårföreningar och är införstådd med densamma. 10. Om kårföreningen inte följer Policy för fristående kårföreningar äger kårstyrelsen rätt att frånta kårföreningen fristående kårföreningsstatus med omedelbar verkan.

Sidan 11 av 26 NYMBLE 2004-11-22 PROPOSITION KF 4 THS ÅSIKTSDOMUNENT Bakgrund På KF 1 fick styrelsen i uppgift av kårfullmäktige att revidera det befintliga åsiktsprogrammet. Resultatet presenteras i bilagan till propositionen. Eftersom det nya dokumentet inte ska ses som en programföklaring och inte heller användas som en sådan vill styrelsen att det i fortsättningen ska hea åsiktsdokument och inte åsiktsprogram. Större delen av arbetet med dokumentet har bestått av att ur det ursprungliga 37-sidiga dokumentet skala fram de relevanta åsikterna och presentera dessa på punktform. Efter detta styrelsen skrivit de i bilagan redovisade situationsbeskrivningarna. Helheten har sedan skickats på remiss till berörda råd och forskarstudenterna. Vara efter förändringar har skett i enlighet med dess kommentarer. Det dokument som tagits fram ska betraktas som ett arbetsdokument för styrelsen primärt och som en redovisning mot medlemmarna av våra åsikter sekundärt. Självklart skall vissa förändringar göras med formen på dokumentet, men eftersom KF endast ska ta ställning till själva texten i sig ska detta inte vara ett problem. Yrkande Styrelsen yrkar därför att KF fastställer THS åsiktsdokument enligt bilaga. Stockholm den 22 november 2004 Kårstyrelsen genom Odd Runevall Kårordförande Kårstyrelsen Tekniska Högskolans Studentkår postadress e-post webbplats telefon fax 100 44 Stockholm styrelsen@ths.kth.se www.ths.kth.se 08-790 98 91 08-20 62 03

Sidan 12 av 26 NYMBLE 2004-11-22 Grundsyn Kårobligatoriet ställer vissa krav på en studentkårs verksamhet och utformning. THS har valt att inte ta ställning i frågan kring obligatoriet, men detta befriar inte kåren från vårt ansvar. THS arbete kring KTH är idag en ganska komplicerad historia med allt från regelrätta samarbeten i form av exempelvis mottagningen till situationer där man helt klart arbetar emot KTH. ett demokratiskt synsätt ska genomsyra THS och KTHs organisationer. det alltid är THS åsikter och ändamål som ska styra vårt arbete mot (eller med) KTH. Det är därför alltid viktigt att studentkårens självständighet bevaras. studentkårens medlemmars integritet är viktig, särskilt i belysning av kårobligatoriet. ingen verksamhet inom THS ramar ska vara kränkande mot någon grupp eller individ. all utbildning skall bygga på att studenten själv tar ansvar för sitt lärande. Studiesocialt Mottagning Mottagningen är det första man som ny student vid KTH träffar på. Därför är det viktigt att det blir en positiv upplevelse. Mottagningen för civil- och högskoleingenjörer planeras av mottagningsrådet, där man under våren diskuterar hur mottagningen ska genomföras. allting i mottagningen ska vara frivilligt. mottagningen ska vara till för alla. det är sektionernas ansvar att välkomna sina nya medlemmar. Mottagning för studerande vid ingejörsprogram det ska finnas en formell instans som sätter upp regler, för mottagningen, som följer åsikts-programmet. en god introduktion till vad studentlivet vid KTH erbjuder ska ges av THS. Mottagning för Studerande vid övriga program och utländska studerande De utländska magisterstudenterna hade 2004 sin första egna mottagning och för den ansvarade under sex veckor en heltidsarvoderad student tillsammans med ISS och internationella kansliet. Mottagningen för de utländska studenter som kommer genom utbytesprogram arrangeras av ISS med stöd från IK. Studenter som kommer till högre årskurs får 2004 endast en mottagning om deras sektion själva anordnar en sådan. Kårstyrelsen Tekniska Högskolans Studentkår postadress e-post webbplats telefon fax 100 44 Stockholm styrelsen@ths.kth.se www.ths.kth.se 08-790 98 91 08-20 62 03

Sidan 13 av 26 SIDA 2 (12) en naturlig kontakt till civil- och högskolestudenter ska skapas. plats ska ges i lämplig sektion. en naturlig kontakt mellan utbytesstudenter och svenska studenter ska skapas. utbytesstudenterna ska snabbt ges en introduktion till KTH och THS, Stockholm och Sverige. nya studerande vid KTH ska ges en introduktion till KTH och THS. Studentbostäder I Stockholm finns lite drygt 10,000 studentbostäder och ungefär 80,000 studenter. 90 % av Stockholms studentbostäder ägs och förvaltas av SSSB. Under 2004 var den genomsnittliga hyran för en lägenhet med eget pentry 3500kr i månaden och det var även dessa som det byggdes flest av. alla studenter ska ha rätt till en bostad inom 45 minuters total restid från studieplatsen. det ska finnas ett varierat utbud av studentbostäder för att tillgodose behoven för alla studenter. hyran för en studentbostad ska inte överstiga 1/3 av studiemedlet inkluderat lånedelen (baserat på 9 utbetalningar). Lokaler Alla sektioner har egen sektionslokal utom följande som delar parvis: Media, CL, IT, ME, Dr och T. I dagsläget fungerar det bra för alla utom Media och CL men dessa är bland de minsta sektionerna så det kan bli svårt att hitta 2 lokaler utan att dessa blir väldigt överdimensionerad. KTH har 2004 ett överskott av undervisningslokaler. Det finns en funktionshindersamordnare som har en dialog med schemaläggningen så att funktionshindrade inte ska behöva avstå från undervisning då alla KTH: s lokaler inte är funktionshinder anpassade. Det har kommit klagomål från studenterna att det finns för få grupprum men situationen ser bättre ut gällande läsplatser. alla sektioner som så önskar ska ha en egen sektionslokal. studenterna ska ha tillgång dygnet runt till nödvändiga lokaler. utbudet ska anpassas till studenternas behov. undervisningen ska bedrivas i lokaler med god ventilation, belysning och akustik m.m. Man bör även sträva efter att undervisningen sker i så små grupper som möjligt. ingen student ska hindras från att delta i undervisningen pga. arbetsmiljön. det ska tydligt framgå vem som är ansvarig för säkerhet och service i varje lokal som under-visning sker. tillräcklig många lokaler ska vara anpassade för studenter med funktionshinder. det finnas möjlighet att hänga av sig ytterkläder. det ska finnas tillräckligt med enskilda studieplatser och grupprum. Datorsalar Flertalet av KTH: s datorer är prestandamässigt dimensionerade för de studier som idag bedrivs men det är endast i nyare datasalar som det finns rekreationsplatser och plats för grupparbeten.

Sidan 14 av 26 SIDA 3 (12) det ska finnas minst 1 dator/10 studenter. det i nära anslutning till datasalar ska finnas rekreationsplatser. i datorsalarna ska det finnas plats för arbete både enskilt och i grupp. Studenthälsan KTH har en studenthälsa som består av en sjuksköterska, tre kuratorer och en läkare tre timmar/vecka. 2004 är första året som studenthälsan på allvar har börjat med förebyggande arbete. alla studenter ska ha rätt till studenthälsovård (HF1kap11 ). fysisk aktivitet i förebyggande syfte bör uppmuntras. Studievägledningen Studievägledningen har under hösten 2004 fått lägga ner mycket tid på de utländska magisterstudenterna vilket har lett till mindre tid för övriga studenter. en vägledningsfunktion ska finnas för varje enskilt program. studievägledningen ska aktivt söka upp studenter och erbjuda sin hjälp. Missbruk THS alkoholpolicy har implementerats väl och KTH genomförde 2004 en enkät där studenterna fick svara på en mängd frågor bl.a. om deras förhållande till alkohol och droger. Studenterna ska ha tillgång till studievägledning och yrkesorientering enligt högskoleförordningen 6 kapitlet 3. mottagningsansvariga ska få utbildning i följderna av missbruk samt hur man ser att det uppstår. studenterna ska alltid behöva göra ett aktivt val mellan alkoholhaltigt och alkoholfritt alternativ vid fester och andra aktiviteter. priset för alkoholfritt alternativ får inte användas för att subventionera alkohol. KTH ska fortlöpande undersöka studenternas förhållande till alkohol och droger. KTH ska ha handlingsplaner för hur man tar hand om studenter som missbrukar alkohol eller droger. Disciplinärenden Vid allvarligare typer av regelbrott så beslutas om påföljder i disciplinnämnden samt personalansvarsnämnden. alla typer av fusk bör bestraffas. KTH: s personalansvarsnämnd ska ha klara rutiner för hur regelbrott av olika karaktär ska hanteras.

Sidan 15 av 26 SIDA 4 (12) Schema KTH lägger scheman på tre olika ställen; centralt, Kista och Syd. Centralt så kommer schemat ut i god tid innan kursstart men här är problemet att lärarna själva gör ändringar efter att kursen har börjat. I Kista så fungerar schemaläggningen bra men i Syd så kommer schemat ut väldigt sent innan kursstart. De studenter som studerar på program som är gemensamma mellan KTH och en annan högskola får ibland problem med att de t.ex. ska både åka mellan två campus och äta lunch på 45 minuter. studenterna bör inte ha mer än sex timmar föreläsningar per dag. det ska finnas pauser i alla undervisning för att ge studenterna chans till återhämtning. schemat ska komma ut i god tid innan kursstart och ska sedan ligga fast. inga obligatoriska moment ska läggas efter kl.18, helst inga moment alls utöver kvällskurser. Ekonomi Studiemedlet har tappat 22 % i köpkraft sedan början på 1990 talet. Efter studiemedelsreformen 2001 så krävs synnerliga skäl för att få mer studiemedel än 240 veckor. Fribeloppet är 49,129 kr per halvår vid heltids studie medel. Vid tveksamma fall så rådgör CSN handläggaren med samrådsgruppen. Bostadsbidrag får man tills man t.o.m. det år man fyller 29 eller så länge man har barn under 18 förutsatt att man uppfyller kraven. studiemedlet bör höjas så att det ligger linje med kostnadsökningarna i övriga samhället. som studerande så ska man inte leva under existensminimum. återbetalningen ska baseras på inkomst och inte storlek på lånet. har man tidigare valt fel utbildning ska man inte begränsas av antal år med studiemedel utan få gå klart sin utbildning. fribeloppet ska dimensioneras så att arbete inte bestraffas, framförallt då studenter tvingas arbeta på sommaren. dispensregler ska vara flexibla och ta hänsyn till varje individuell student vid varje enskilt tillfälle. dispensreglerna ska vara utformade så att en student kan slutföra den utbildning studenten en gång påbörjat. en student som är föräldraledig ska ha rätt till ersättning motsvarande studiemedlet. en student ska ha rätt till bostadsbidrag under hela sin studietid. studenter ska få skuld och ränta avskrivet för hela sjukperioden godkänd av läkare. Jämlikhet och mångfald Bilagor till detta kapitel är Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 5, Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. 9, samt Lag om likabehandling av studenter i högskolan (2001:1286). Dagens samhälle präglas av en allt öppnare syn på människor som på något sätt avviker från normen. Normen på KTH är ung, vit, heterosexuell man. Trots den ökade öppenheten finns det fortfarande mycket att arbeta med, både bland studenter och bland lärare, för att uppnå ett verkligt jäm-

Sidan 16 av 26 SIDA 5 (12) likt KTH. Värt att nämna är också att KTH arbetar med jämställdhet som ett eget ämne i stället för att se det som en del av jämlikhet. alla former av särbehandling bör undvikas, dock kan vid lika meriter positiv särbehandling av underrepresenterad grupp vara motiverad. Kvotering är inte ett bra sätt att komma till rätta med jämlikhetsproblem. alla former av diskriminering och negativ särbehandling är oacceptabla. jämställdhet är en aspekt av jämlikhet och ska inte särbehandlas jämfört med andra jämlikhetsfrågor. jämlikhet och mångfald ska genomsyra hela THS och KTH:s verksamhet, men bör även ges speciellt fokus t.ex. i form av råd, kommittéer eller liknande. studenter ska skyddas av minst lika omfattande lagstiftning mot diskriminering som råder ute i arbetslivet. THS och KTH tillsammans aktivt ska motverka diskriminering och bidra till en öppnare attityd. det utöver lagtextens innehåll också bör sättas fokus på könsidentitet. KTH:s verksamhet KTH är en skola med gott akademiskt rykte och har gjort aktiva insatser för att öka framför allt jämställdhet, men även andra aspekter på jämlikhet och mångfald. KTH har många ansvar som statlig myndighet som är reglerade av lagar och förordningar. KTH har dock tidigare tagit väl god tid på sig att implementera vissa beslut, exempelvis likabehandlingsplaner. alla instanser inom KTH ska ha en plan för jämlikhetsutvecklingen samt en klar och tydlig ansvarsfördelning och hanteringsordning. KTH regelbundet ska genomföra undersökningar för att utreda hur studenterna uppfattar miljön ur ett jämlikhetsperspektiv och vidta nödvändiga åtgärder. Undersökningarnas resultat och åtgärder ska också göras offentliga. det ska vara möjligt för alla som så önskar att studera vid KTH. Därför ska alla delar av verksamheten vara anpassade för alla former av funktionshinder. Trakasserier och diskriminering Trakasserier i olika former förekommer på KTH, precis som på andra ställen i samhället. Det är viktigt att motarbeta dessa och att det är lätt att få stöd och andra former av hjälp om man blivit utsatt. Det finns ett antal lagar och förordningar som reglerar diskriminering och trakasserier, samt lokala rutiner och föreskrifter på KTH. det är viktigt att aktivt motarbeta trakasserier och diskriminering, samt att det är lätt att få stöd och hjälp om man blivit utsatt. det ska finnas klara rutiner för handläggning av trakasseri- och diskrimineringsärenden. En utredning ska inledas omedelbart och får inte ta orimligt lång tid. det ska finnas minst en anställd som fungerar som huvudväg för att rapportera trakasserier och diskriminering. Denne skall inte vara inblandad i stödfunktionerna som finns för den som utsatts för trakasserier eller diskriminering.

Sidan 17 av 26 SIDA 6 (12) samtliga trakasseri- och diskrimineringsärenden som utreds ska dokumenteras och registreras. tiden mellan att ett ärende kommer till KTH:s kännedom och att en utredning inleds inte skall överstiga 2 arbetsdagar. åtgärder och påföljder vid trakasserier och diskriminering ska garantera att händelsen inte upprepas. Rekrytering och antagning KTH har bland annat svårt att rekrytera tjejer och ungdomar med utländsk bakgrund. Över lag har många som börjar på KTH föräldrar med motsvarande akademisk examen. Svensk gymnasieutbildning har problem med att upprätthålla en hög nivå inom matematik och teknikämnen. Förkunskapskraven till KTHs utbildningar är i stort oförändrade, men de faktiska kunskaperna hos de nyantagna är över lag sämre. Det har uppstått ett kunskapsglapp som måste hanteras. I en skakig arbetsmarknad vill många fortsätta sina studier, exempelvis efter att man tagit en högskoleingenjörsexamen. Även studenter vid andra tekniska högskolor i landet söker antagning till högre årskurs vid KTH. det är av stor vikt att de duktigaste studenterna söker sig till KTH:s utbildningar oavsett geografisk hemvist eller social tillhörighet, såväl som könsidentitet, etnisk härkomst, trosbekännelse, sexuell läggning eller funktionshinder. KTH bör använda sig av riktade rekryteringsinsatser mot underrepresenterade grupper. En uppföljning av olika insatsers effektivitet och de antagnas studieprestationer är nödvändigt. KTHs rekrytering ska bygga på faktiskt intresse från de blivande studenterna och vara alltigenom ärlig. ingångsnivån ska styras av behörighetskraven, såtillvida att studierna inte får förutsätta underförstådda kunskaper eller erfarenheter. urval ska grunda sig på sökandens bedömda förutsättningar till studieframgång. Att en sökande har en behörighet som överstiger grundkravet är inte en urvalsmerit, utan bör istället leda till tillgodoräknande av kurser i den kommande utbildningen. urval baserat på intervju och utbildningsspecifika prov ska användas med stor försiktighet för att undvika diskriminering och snedrekrytering. betyg i behörighetsgivande ämnen som anses särskilt viktiga för den sökta utbildningen ska däremot kunna ges större vikt. bedömning av tidigare studier skall vara flexibel, för att möjliggöra för en ökad mobilitet. Detta innebär att behörighet till högre årskurser inte skall avgöras av huruvida studenten läst vissa specifika kurser eller ej. Utbildning dimensioneringen av KTHs utbildningsprogram inte får vara sådan att den skadar KTHs goda anseende för kvalitet, i både gymnasieelevers och framtida arbetsgivares ögon.

Sidan 18 av 26 SIDA 7 (12) uppdragsutbildning får förekomma bara i de fall den inte påverkar den ordinarie utbildningen negativt eller inskränker högskolans integritet och oberoende ställning. KTH bör aktivt erbjuda fristående kurser som komplement till utbildningsprogrammen. Dessa bör infatta översiktliga kurser i teknikämnen och teknikkomplementära kurser, såsom språk, filosofi och historia. Det är värdefullt att möta lärare med icke-teknisk bakgrund. KTH bör, i tredje uppgiftens namn, aktivt erbjuda fristående kurser inom teknikämnen för människor utanför KTH med allmän behörighet. Utbildningsprogram KTH fokuserar på långa och sammanhållna utbildningar, där man anser sig kunna väva in röda trådar och, med hjälp av en stark programstruktur, skapa ett mervärde jämfört med utbildningar som bedrivs i isolerade faser. Dessa åsikter utgör en förlängning av högskolelagen 1 kap. 9, högskoleförordningen bilaga 2 examensordning och KTHs lokala föreskrifter enligt KTH-handbok II flik 19.1 (se bilaga). studenten redan tidigt måste studenten komma i kontakt med och få en insikt i utbildningens mål. utbildningar på KTH skall bedrivas i programform, men att alternativa vägar genom högskolan bör erbjudas för att inte missgynna enskild grupp. Exempel på sådana vägar är distans- och deltidsutbildningar. det är viktigt att praktiskt laborativa inslag ingår i utbildningen och att ekonomiska resurser tilldelas baserat på olika utbildningsprograms specifika behov. förmedlandet av god vetenskapsfilosofi i form av förhållningssätt och värderingar skall på ett konkret sätt genomsyra hela utbildningen. Även förmedlandet av arbetsmetoder skall integreras i utbildningen snarare än att ges i enskild kurs. valet av kompetensinriktning skall präglas av valfrihet, så att i största möjliga mån alla får läsa vad de vill. Möjlighet skall även finnas att läsa en egen inriktning, inom ramen för utbildningsprogrammets profil. minst femton procent av utbildningen skall bestå av helt valfria moment. Praktik och insikt i arbetslivet KTH tog bort kravet på obligatorisk praktik år 2002. Få studerande idag får praktikjobb som har anknytning till sina studier vid KTH. det inte är nödvändigt med obligatorisk praktik. KTH skall samtidigt arbeta aktivt med sina näringslivskontakter för att hjälpa studenter få meningsfulla praktikjobb. KTH bör erbjuda kurser med kursmoment förlagda på en arbetsplats. Internationalisering - studenter EU gör stora satsningar på att främja Europa som utbildningskontinent, genom att lägga gemensamma riktlinjer för högskoleexamina. KTH vill uppfattas som Sveriges främsta tekniska universitet, på en tänkt europeisk utbildningsmarknad.

Sidan 19 av 26 SIDA 8 (12) KTH tar emot långt många fler utländska studenter än som väljer att resa ut av KTHs egna. Integration av utbytesstudenter och internationella magisterstudenter i det studiesociala och det svenska är idag svag. internationalisering är viktigt för KTHs studenter, som förberedelse för arbetsmarknaden, och för KTHs varumärke utomlands. studenter skall av KTH både uppmuntras och få hjälp med att studera utomlands, då detta bidrar till ett internationellt perspektiv för såväl student och universitet som samhälle. Utbyte ska vara möjligt i årskurs tre. KTH aktivt ska delta i olika utbytesprogram. KTH ska kunna dela ut resestipendier till inresande studenter, om det ger KTHs studenter möjligheter till attraktiva utbyten. både KTH och THS skall ha all väsentlig information på engelska. undervisning i svenska skall erbjudas till alla grund- och forskarutbildningsstudenter som kommer till KTH från annat land än Sverige. KTH skall, även i framtiden, etablera utbytesprogram med universitet utanför Europa. studenter i årskurs ett och två ska tillåtas läsa språkkurser utöver de ordinarie studierna. Internationalisering lärare och språk Baksidan av KTHs internationella agenda är att svenska lärare måste hålla kurser på engelska, vilket inte alla klarar på ett bra sätt. Utländska lärare saknar ofta kommunikationsförmåga på svenska, men håller ändå kurser i tidiga årskurser. lärare vid KTH bör uppmuntras att vistas utomlands för att inhämta idéer om hur undervisning, kurser och program kan läggas upp. undervisning får bara förekomma på språk som lärare behärskar till den grad att studenter inte uppfattar lärarens kommunikationsförmåga som ett problem. Då tveksamt ska läraren erbjudas möjlighet att gör exempelvis TOEFL för att styrka sin kompetens. obligatorisk undervisning skall företrädesvis vara på svenska. Kompetensinriktningar kan dock innehålla kurser på engelska, om så framgår tydligt innan kursval görs. Kurser planering och information Mycket av det missnöje som studenter har med sina kurser orsakas av dålig information. Som konsekvens blir läraren drabbad av ointresserade studenter och kursen hamnar i en ond cirkel. Ofta saknas information till studenterna om kursens mål och sammanhang i programmet, eller så är dessa mål dåliga. Bland KTHs lärare har medvetenhet väckts kring vikten att utforma kurser utifrån konkreta mål om vad studenten skall kunna prestera. Se Kurser - examination. alla kurser ska ha mål formulerade som hjälper studenten i sina studier. det är viktigt att det finns en lärare med kompetens motsvarande minst lektorsnivå som ansvarar för kursens innehåll och vetenskapliga eller konstnärliga nivå.

Sidan 20 av 26 SIDA 9 (12) ett kurs-pm, som innehåller allt en student behöver veta om kursen, skall finnas tillhanda på internet två veckor innan kursstart. Utöver det, för en kursplan, lagstadgade innehållet (HF 6 kap. 7 ) ska kursens mål, undervisningsplan, litteratur och kontaktuppgifter till lärare framgå. Kurser undervisningsmaterial I många kurser är den mest lämpliga kurslitteraturen engelsk, och därmed svåranvänd om den övriga undervisningen är på svenska. Det förekommer även att kurslitteratur väljs som gynnar institutionen ekonomiskt, i stället för att vara det bästa läromedlet. kurslitteratur skall väljas på sakliga grunder och får inte vara så dyr att studenter tvekar att köpa den. i de fall man väljer litteratur på annat språk än svenska är det viktigt att det finns en fullgod fackordlista bifogad. en uppföljning av kurslitteraturen ska göras tillsammans med studenterna vid avslutandet av varje kurs. Kurser - examination Sverige har förbundit sig att implementera ECTS-betyg, men KTH och de flesta andra lärosäten är negativa till detta. Betyg skall enligt svensk lagstiftning vara kunskapsrelaterade, dvs. att på mindre grupper kan fördelningen av betyg vara annan än normalfördelad. Många lärosäten i landet har infört begränsningar på antalet tillfällen som en student får på sig att klara examination. Även så kallad plussning, det vill säga möjlighet för student att höja ett redan godkänt betyg diskuteras och många lärosäten har tagit bort möjligheten till detta. Se Kurser planering och information. valet av examinationsform skall styras av kursens mål. Därmed blir andra former än skriven tentamen ofta att föredra. större kurser ska delas upp i delmoment. Undervisningen och examinationen måste kunna anpassas för studenter som av en eller annan orsak inte studerar i full takt. examinationsmoment som kräver förberedelse inte bör läggas med kortare intervall än fyra dagar. Inga ordinarie examinationer ska läggas under omtentamensveckorna. betygskalan som används skall vara målrelaterad, alltså inte nödvändigtvis normalfördelad. graderade betyg skall bara ges då de är relevanta och kan motiveras av examinationens form. plussning skall vara tillåtet. examensarbeten skall inte graderas med annan skala än U/G. Examinatorn skall dock ge ett skriftligt omdöme. man inte ska ha betyg på avhandlingar, uppsatser och kursmoment när det gäller forskarutbildningen. resultat ska anslås senast tio arbetsdagar efter examinationstillfället.

Sidan 21 av 26 SIDA 10 (12) Lärare anställning och kompetens Bedömningen av pedagogisk kompetens sker ofta i andra hand vid anställning, trots att den bör vara lika tungt vägande som granskning av forskningen som kandidaten presterat. De flesta större universitet har kommit långt med att hjälpa sina lärare sammanställa sina meriter inom undervisning. Man hjälper lärare att göra god undervisning till en konkret merit. Se även KTHs anställningsordning. ansvar för bedömning av pedagogisk kompetens vid tjänstetillsättningar inte skall vila på en studeranderepresentant. Detta i både den formella och praktiska bemärkelsen. pedagogiska meriter ska samlas i en portfölj. Ansvar för instruktioner och stöd vid sammanställningen av denna vilar på KTH. adjungerade lärare inte skall få bedriva undervisning om de inte kan styrka pedagogisk skicklighet på samma nivå som den motsvarande ordinarie tjänsten. anställning som adjunkt skall bara användas då det innebär en klar förbättring av utbildningen. det ska vid tjänstetillsättning ställas krav på att läraren ska kunna tala god engelska eller god svenska samt tillfredställande engelska. Se Internationalisering. lärare vid KTH ska ha grundläggande utbildning i jämlikhetsfrågor och hur man integrerar dessa perspektiv i utbildningen. varken lärare eller undervisningsmaterial får framställa någon grupp som mer eller mindre lämpad att studera ämnet i fråga. Exempelvis grupperingar med avseende på kön, könsidentitet, etnicitet, trosbekännelse och funktionshinder. Lärare utveckling av undervisning Få lärare tar initiativ att utveckla sig som lärare. Det är både en fråga om finansiering av kurser och om vikten av att prestera god undervisning, som är låg jämfört med att visa forskningsresultat. KTH borde premiera lärare som står för god undervisning och driver utvecklingen av kurser och program framåt. pedagogisk fortbildning bör vara ett naturligt inslag i en lärartjänst. KTH ska se till att kurser, seminarier och liknande i detta syfte finansieras på så sätt att de inte blir en ekonomisk belastning för berörda enheter. Forskarstuderande Rekrytering och antagning Processen som leder fram till besättandet av en doktorandtjänst är inte alltid tydlig och rättvis. Vissa tjänster annonseras, andra dyker plötsligt upp när en handledare träffar på en i sina ögon lämplig student. KTH är tillsammans med Karolinska institutet hösten 2004 ensamma om att tilllämpa licentiatsantagning för huvuddelen av sina forskarutbildningsplatser; dels som en sorts provanställning och dels som ett sätt att minska den ekonomiska risken för institutionen.

Sidan 22 av 26 SIDA 11 (12) alla tjänster ska tillsättas med en tydlig antagningsrutin som är rättssäker och leder till antagningen av de duktigaste forskarstuderandena oavsett geografisk hemvist eller social tillhörighet, såväl som könsidentitet, etnisk härkomst, trosbekännelse, sexuell läggning eller funktionshinder. alla forskarutbildningsstuderande skall antas till målexamen, det vill säga att ingen som förväntar sig doktorera skall antas till licentiat, med förhoppning om förlängd finansiering. Forskarstuderande utbildningen Förhållandet mellan forskarstuderanden och (huvud-)handledaren är avgörande för utbildningen och präglas av ett beroende, som måste hanteras med skicklighet, respekt och lyhördhet. KTH planerar vintern 2004 att införa rekommendationer om, men inte krav på, handledarutbildning för docentkompetens. Mångfalden bland de docentkompetenta lärarna är i jämförelse med övriga samhället mycket begränsad. huvudhandledare ska ha genomgått en handledarutbildning. varje forskarstuderande ska ha en bihandledare utöver sin huvudhandledare. En bihandledare kan dels fungera som en nyttig motpol och dels bidra till större mångfald i den studerandes akademiska miljö i och med att bihandledaren kan hämtas utifrån. en kurs i vetenskapsteori/forskningsfilosofi ska vara obligatorisk och poänggivande för alla forskarstuderande. varje institution ska ha ett genomtänkt utbud av forskarutbildningskurser. För den forskarstuderandes egen planering är det viktigt att kursutbudet finns sammanställt för minst ett år i taget. Därför ska KTH ge ut studiehandböcker för forskarutbildningen på samma sätt som för grundutbildningen. Forskarstuderande undervisning De flesta forskarstuderande har ett års institutionstjänstgöring, ofta i form av undervisning. Denna medför ett ansvar och ett krav på färdighet gentemot de studenter man undervisar. Insikter i pedagogik och mötet med studenterna är givande och nödvändiga inför en akademisk karriär. Även utanför högskolan värderas dessa erfarenheter. den forskarstuderande bör uppmuntras till undervisning. En kurs i pedagogik och presentationsteknik skall vara obligatorisk och poänggivande. Ekonomi Forskarstuderandetjänster finansieras hösten 2004 med antingen anställning, utbildningsbidrag eller stipendier. De senare två är sämre för den forskarstuderande i termer av pension, försäkringar och anställningstrygghet. Tidigare anställning på KTH, exempelvis som övningsassistent, omöjliggör finansiering genom stipendier, vilket leder till att sökande i praktiken nekas forskarutbildning inom institutioner som undviker anställning. alla forskarstuderande ska vara anställda. en forskarstuderandes lön bör inte avsevärt understiga den genomsnittliga lönen för en civilingenjör med samma examensår.

Sidan 23 av 26 SIDA 12 (12) Försäkringar Forskarstuderande som har stipendier eller utbildningsbidrag har inte rätt till föräldrapenning. Även anställda forskarstuderande på KTH har ibland en svår sits. De har i strid mot reglerna tvingats avsäga sig rätten till föräldraersättning i förväg eller nekats fortsatta studier efter föräldraledighet för att forskningsmedlen tagit slut då ersättningen fakturerats det enskilda forskningsprojektet. en forskarstuderande som är föräldraledig ska ha rätt till ersättning motsvarande 90 % av forskarstuderandes lön. Ersättningen ska inte belasta ett enskilt forskningsprojekt eller avdelning, utan betalas ut från så centralt håll som möjligt.

Sidan 24 av 26 NYMBLE 2004-11-16 PROPOSITION OM STADGEÄNDRING - INFORMATÖRENS RÄTTIGHETER PÅ KÅRSAMMANTRÄDEN THS nyinrättade informatör har inga rättigheter på kårfullmäktiges sammanträden. Det är naturligt att informatören har samma rättigheter som kanslichefen, dvs. närvaro- och yttranderätt. Yrkanden Kårstyrelsen yrkar därför att att KF ändrar THS stadgar under punkt 5.6.6 så att THS informatör har samma rättigheter som THS kanslichef. KF ändrar THS stadgar under punkt 6.8.3 så att THS informatör har samma rättigheter som THS kanslichef. Kårstyrelsen genom Dag Lindbo Kårstyrelsen Tekniska Högskolans Studentkår postadress e-post webbplats telefon fax 100 44 Stockholm styrelsen@ths.kth.se www.ths.kth.se 08-790 98 91 08-20 62 03

Sidan 25 av 26 Motion angående råden och deras roll Fokusområde Demokrati demokrati@ths.kth.se KF4 2004-12-06 Bakgrund Vi har i våra diskussioner inom fokusområdet kommit fram till, att vi anser att råden är en i stor utsträckning outnyttjad resurs. Råden är bland annat tänkta att vara remissinstanser för KF, men används väldigt sällan för detta ändamål, något vi gärna vill se en ändring på. Redan idag har råden enligt stadgarna en skyldighet att besvara remisser som tillsänts dem. Dock finns ingen reglering av när eller hur ärenden ska remitteras till råden. Detta vill vi genom denna motion ändra på. Förslag till beslut Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi att det först i förteckningen under punkt 7.3 Rättigheter i THS stadgar införs följande: att få ärenden inom sitt kompetensområde remitterade till sig inför behandling i kårfullmäktige. att ur förteckningen under punkt 7.4 Skyldigheter i THS stadgar följande stryks: att svara på remisser inom sitt sak- och verksamhetsområde. att det införs en ny punkt, Remissförfarande, mellan 7.4 Skyldigheter och 7.5 Inrättande i THS stadgar med följande lydelse. När en fråga genom motion, proposition, beslut eller på annat sätt väcks för behandling i kårfullmäktige så åligger det kårstyrelsen att avgöra om frågan ligger inom kompetensområdet för något av råden. Om så är fallet ska kårstyrelsen snarast sända frågan på remiss till berörda råd. Sammankallande för råd, som fått fråga remitterad till sig, ska sträva efter att ett möte, där denna behandlas, hålls före sista datum för att följdmotionera till kårfullmäktige i ärendet. Remissvar från råd insänt före följdmotionsstopp är att likställa med följdmotion. Har rådet ej svarat på remissen före följdmotionsstopp ska det likafullt ha rätt att få remissvaret utsänt till kårfullmäktiges ledamöter inför sammanträdet. I remissvaret ska anges namn, sektionstillhörighet och eventuell förtroendepost för dem, som deltog i behandlingen av frågan i rådet. att punkterna 7.5 till och med 7.7 i THS stadgar konsekvensnumreras om.

Sidan 26 av 26 NYMBLE 2004-11-18 KÅRSTYRELSENS SVAR TILL MOTION IFRÅN DEMOKRATI- GRUPPEN MOTION ANGÅENDE RÅDEN OCH DERAS ROLL Kårstyrelsen anser att en diskussion om rådens roll och arbete är väl på sin plats. Medan vi vill undvika ett återtåg till utskottsmodellen ser vi att utökade och fördjupade uppgifter för råden kan tjäna både till att injicera energi i råden och på så sätt öka intresset att deltaga i dem, samtidigt som det ger kårens förtroendevalda en utökad plattform för att förankra och diskutera policy och beslut. Ur ett vidare demokratiperspektiv är fungerande råd även hälsosamt då det ger THS medlemmar en större möjlighet att deltaga i beredning såväl som beslut. Mot bakgrund av detta välkomnar vi demokratigruppens initiativ att lyfta denna fråga, men vi anser inte att tiden är mogen för beslut. Motionen, om den genomförs, ger upphov till förändringar i vårat operativa arbete av magnitud och slag vi ej haft möjlighet att undersöka till fullo. Förslaget ifrån demokratigruppen kom oss tillhanda endast väldigt nyligen och vi har ej haft möjlighet att reflektera över eller närmare utvärdera dess implikationer. Vad vi ser redan idag dock är uppenbara problem med schemaläggning av råden, många av vilka redan är spikade för hela året och ej synkroniserade med KF möten etc. Idag används råden som informationsutbyte och diskussion kring idéer. Att i en handvändning ändra strukturen till remisshantering anser vi orimligt. Beslut av detta slag, som har direkt påverkan på utförandet och planeringen av vårat operativa arbete, ett arbete vi givits förtroende av kårfullmäktige att utföra, ser vi bör förankras hos och utredas med oss innan KF tar ställning till ett slutgiltigt förslag. Kårstyrelsen anmodar kårfullmäktige att avslå motionen. Nymble, För kårstyrelsen, Pär Anders Pettersson Vice kårordförande Pär Anders Pettersson Vice kårordförande Tekniska Högskolans Studentkår e-post webbplats telefon fax vordf@ths.kth.se www.ths.kth.se 08-790 9885 08-20 62 03 besöksadress postadress mobiltelefon org.nummer Drottning Kristinas väg 15 THS, 100 44 Stockholm 070-790 9885 802005-9153