Kvalitetsredovisning 2008 Ebersteinska gymnasiet Norrköping

Dnr GYMN-2009.273 Kvalitetsredovisning 2008 Ebersteinska gymnasiet Norrköping 1

Innehållsförteckning sid. 1. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 3 1.1 Allmänt om skolan 3 1.2 Ekonomiska förutsättningar budget.4 1.3 Personal...5 Personalstatistik... 5 Personal/lärartäthet.5 Andel behöriga lärare 5 Personalens kompetensutveckling...6 1.4 Elevstatistik 7 Genomsnittligt elevantal per program och inriktning under året 7 Förändringar i elevantal under året. 8 1.5 Lokaler och utrustning.. 8 1.6 Övrigt. 8 2. Underlag, rutiner ansvar och delaktighet för att ta fram kvalitetsredovisningen... 8 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för 2008 9 4. Arbetet i verksamheten.10 Gymnasienämndens fem prioriterade mål 4.1 Lärande för ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat....10 4.2 Bemötande.. 18 4.3 Demokratin i skolan... 21 4.4 Skolan, arbetsmarknaden och eftergymnasial utbildning.. 23 4.5 Internationalisering 26 5. Nationella mål prioriterade av den egna skolan.. 28 6. Uppföljning av likabehandlingsplanen 28 2

1. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 1.1. Allmänt om skolan Ebersteinska gymnasiet är Norrköpings största gymnasieskola med både studieförberedande och yrkesförberedande utbildningar. Skolan är inrymd i ett flertal byggnader, de flesta på båda sidor om Linköpingsvägen samt inom Bråvalla industripark. Mångfalden program och utbildningar på skolan förutsätter en kompetent, mångsidig personal. I undervisningen används många olika arbetssätt och metoder för att kunna klara den pedagogiska utmaning som ett gymnasium med åtta nationella program, tre specialutformade program, gymnasiesärskola samt påbyggnadsutbildningar och KYutbildningar utgör. Vår utrustning spänner idag från laboratoriesalar inom naturvetenskapliga kurser som kemi, biologi och fysik till kommunikation inom IT-området, installation, svets- och CNC-teknik, fordonsteknik, metodrum inom omvårdnad och social omsorg samt byggoch energiteknik. Skolan är kort sagt ett kunskapscentrum för många olika gymnasieutbildningar. Elevstöd är ett prioriterat område på Ebersteinska gymnasiet. Skolan har ett elevstödsteam med biträdande rektor, kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare som vägleder och stöttar eleverna under deras gymnasietid. För varje program finns elevstödsgrupper, som träffas varje vecka. Vi vill verka för - att varje elevs självförtroende skall stärkas så att han/hon får en bra grund för vuxenlivet - varje elevs rätt att nå sina mål - att öka elevernas inflytande över sitt lärande - att stärka samarbetet med arbetsmarknadens parter - att helhetssyn skall genomsyra arbetet. Det innebär samverkan inom program och mellan kurser/ämnen - att ingen elev skall diskrimineras eller mobbas. Program och inriktningar Skolan har åtta nationella program: Byggprogrammet (BP) med inriktningarna Husbyggnad, Anläggning, Byggnadsplåt och Måleri Elprogrammet (EC) med inriktningarna Automation, Elektronik, Elteknik och Datorteknik. Energiprogrammet (EN) med inriktningarna Drift- och underhållsteknik samt VVSoch kylteknik Fordonsprogrammet (FP) med inriktningarna Personbilsteknik, Maskin- och lastbilsteknik, Transport samt Karosseri. 3

Industriprogrammet (IP) med inriktningarna CNC-teknik, Plåt och Svets samt Service och underhåll Naturvetenskapsprogrammet (NV) med inriktningarna Naturvetenskap, Matematik och datavetenskap samt Miljövetenskap. Omvårdnadsprogrammet (OP) med profilerna Vård och omsorg, Räddning och ambulans samt Skydd och säkerhet Teknikprogrammet (TE) med inriktningarna Datorteknik, Teknik och design, Teknik, miljö och samhällsbyggande samt Teknikutveckling. Skolan har tre specialutformade program: Natur / samhällsprogrammet (SMNV/NS) med utgångar mot naturvetenskap och samhällsvetenskap Avancerat byggprogram (SMBP) med inriktning mot naturvetenskap Omvårdnadsprogrammet (SMOP) med inriktning mot samhällsvetenskap Inom gymnasiesärskolan finns tre olika program: Industriprogrammet (IPS) Fordonsprogrammet (FPS) Omvårdnadsprogrammet (OPS) Dessutom finns inom skolan: - Påbyggnadsutbildning för yrkesförare - Påbyggnadsutbildning för bussförare - Kvalificerad yrkesutbildning (KY): Lackeringsteknik och Processteknik I samarbete med den kommunala vuxenutbildningen anordnas KY-utbildning för transportledare. Skolledning och personal med särskilt ansvar Skolledningen består av rektor med övergripande ansvar, sex biträdande rektorer med programansvar samt en ekonom. Specialfunktionärer är lärare med särskilt ansvar för ämnesutveckling och ekonomioch kontoansvar samt samordningsansvar för kompetensutveckling, vilket även innebär att vara stöd för nyanställd personal. Det finns c:a 40 specialfunktionärer och omfattningen av deras uppdrag varierar. 1.2 Ekonomiska förutsättningar - budget Enheten har en budget för år 2008 på 126,7 miljoner kr. Budgeten bygger på hur många elever som finns inskrivna i respektive program på skolan. Programpriset varierar mellan 60 948 kr för NS-elever och 119 664 kr för fordonselever inriktning transport. Av budgeten används 53 % till undervisning/lärarlöner, 23 % till lokaler, 7 % till läromedel, 5 % till skolmat och 12 % till övrigt såsom skolledning, elevvård, administration, fortbildning och vaktmästeri. Resultatet för året visar på ett överskott med 928 000 kronor. Merparten av överskottet var planerat i förväg för att täcka övriga kommunala gymnasieskolors underskott. 4

1.3 Personal Personalstatistik (ht 2008) Gymnasieskolan Heltidstjänster Män Kvinnor Lärare 135 85 50 Administration, vaktm., tekniker 12 6 6 Elevstöd: kurator,studie/yrkesvägl. 5 2 3 Bibliotekarie 2 0 2 Skolledare 6,5 4,5 2 Totalt gymnasieskola: 160,5 97,5 63 Gymnasiesärskolan Heltidstjänster Män Kvinnor Lärare 8 5 3 Kurator 0,5 0,5 Elevassistent 1 1 Skolledare 0,5 0,5 Totalt gymnasiesärskola: 10 6,5 3,5 Totalt ungdomsutbildningarna: 170,5 104 66,5 Tjänster som skolhälsovård och skolmåltider har köpts inom kommunen. Städning har köpts från en extern utförare. Personal/lärartäthet Personaltätheten i gymnasieskolan är 10,9 anställda per 100 elever. Det finns 9,2 lärare per 100 elever, vilket innebär en stor ökning det senaste året och är en lärare mer per 100 elever än genomsnittet för riket. Det finns en kurator på 667 elever, en studie- och yrkesvägledare på 489 elever och en skolsköterska på 734 elever. Jämfört med genomsnittet för riket är personaltätheten hög vad gäller kurator och studie- och yrkesvägledare, medan vi skulle behöva fler skolsköterskor. I gymnasiesärskolan finns 34 anställda per 100 elever, varav 27,5 lärare, vilket är något mer än genomsnittet för riket. Andel behöriga lärare Alla våra tillsvidareanställda lärare har pedagogisk högskoleexamen och utgör 85 procent av skolans lärarkår. Motsvarande siffra för riket är 74,1 procent. På skolan finns 24 obehöriga visstidsanställda lärare, varav sex personer just nu deltar i lärarutbildning. De obehöriga lärarna finns främst bland yrkeslärarna, eftersom det idag är ont om utbildade yrkeslärare, framför allt inom fordons- och elbranschen. Samtliga obehöriga lärare är dock väl meriterade inom sina respektive yrkesområden och har god pedagogisk förmåga. Vi uppmuntrar och motiverar dessa personer att söka lärarutbildning. 5

Personalens kompetensutveckling För att kunna genomföra utbildningar med hög kvalitet krävs god kompetens hos personalen. Kompetensutvecklingen är därför både ämnesinriktad och pedagogisk/didaktisk, samtidigt som även allmänna frågor, t ex kvalitetsutveckling, arbetslagsarbete, mentorskap och mångfaldsfrågor tas upp. I kompetensutvecklingen tas hänsyn till olika behov: den enskilda individens, arbetslagets och skolans behov. Personalen har deltagit i fortbildning av olika slag. Här följer några exempel: En gemensam studiedag för kommunens lärare behandlade mångfaldsbegreppet. Vid höstterminsstarten introducerades våra nya arbetslag genom olika s k teambuildingaktiviteter. Forumteater om utvecklingssamtal ledde till intressanta och livliga diskussioner. Den sedvanliga länsstudiedagen innehöll en mängd valfria program för olika ämnesoch intresseområden. Årets sista gemensamma studiedag behandlade olika aspekter av värdegrundsfrågor. Personalen deltog i föreläsningar och stationssystem med egen aktivitet i blandade mindre grupper. En aktivitet under lunchrasten var gemensam promenad med sopplunch. Sex obehöriga lärare deltar i lärarutbildningar och tre lärare har fått fortbildning via den nationella satsningen Lärarlyftet. Våra egna omvårdnadslärare har utbildat skolans personal i hjärt- och lungräddning samt första hjälpen. Olika nätverksträffar och studiebesök har varit uppskattade fortbildningsinslag för lärarna på de yrkesförberedande programmen. En annan form av kompetensutveckling är att som lärare följa arbetet på företagen samtidigt som eleverna har sin APU där. Många bland personalen har deltagit i ämnesspecifik fortbildning, exempelvis uppdateringskurs för förarprövare, årliga biblioteksdagar, kurser i Fibersvets, CAD och Lager. Samtliga särskolans lärare har genomgått s k TÖFT-utbildning för att lära sig att formulera och utvärdera mål för verksamheten. Både centrala (c:a 260.000 kr.) och lokala medel (c:a 600.000 kr.) har utnyttjats vid kompetensutvecklingen. Under höstterminen införde gymnasienämnden ett inköps- och anställningsstopp, vilket även påverkade möjligheterna till kompetensutveckling. Genom restriktionerna kunde de avsatta medlen inte utnyttjas fullt ut. 6

1.4 Elevstatsitik Genomsnittligt elevantal per program och inriktning under året Organisation höstterminen 2008 Gymnasieskolan År 1 År 2 År 3 Totalt Program BP SMBP Byggprogram Specutf Byggprogram 70 17 70 17 76-216 34 EC Elprogram 64 65 64 193 EN FP Energiprogram -VVS Fordonsprogram 20 68 18 83 20 75 58 226 IP NS Industriprogram Spec.utf Natur/Samhäll 48 51 29 61 29 33 106 145 NV Naturvetensk.program 49 42 31 122 OP SMOP Omvårdnadsprogram Spec.utf Omvårdnad 62 19 48 14 44 30 154 63 TE Teknikprogram 48 55 47 150 516 502 449 1467 Gymnasiesärskolan År 1 7 År 2 14 År 3 4 År 4 4 29 PUN002 PU Bussförarutb 25 PUN004 PU Yrkesförarutb 30 KY-Lack KY-Process Lackeringsteknik Processoperatör 14 20 Totalt: 1585 Andelen kvinnliga elever vid skolan är nu 23,6 %, en minskning från förra årets 28,7 %. Det är svårt att rekrytera flickor till program som EN (0 %), IP (0%), EC (3 %) och FP (5%). På byggprogrammet har andelen flickor ökat till 13 %, vilket ligger ganska mycket över genomsnittet för riket. Vi har också fler pojkar (23 %) på omvårdnadsprogrammet än genomsnittet, troligen tack vare inriktningen Skydd och säkerhet. På NV och NS finns det ungefär lika många pojkar och flickor. Andelen elever med utländsk bakgrund följer ganska väl rikssiffrorna och är flest på NV (28 %) och OP (20 %). På byggprogrammet finns 13% elever med utländsk bakgrund, en dubbelt så stor andel som genomsnittet för riket. 7

Förändringar i elevantalet under året Under kalenderåret 2008 har sammanlagt 31 elever (c:a 2 %) avbrutit sina studier. Det största antalet avbrott har skett inför eller under år 2. Elever på fordons- och omvårdnadsprogrammen är överrepresenterade bland dem som avbrutit studierna och utgör två tredjedelar av de elever som avbrutit utbildningen. 44 elever (c:a 3 %) har under året bytt till annan gymnasieskola inom upptagningsområdet. Bytena har skett från samtliga våra program under elevernas två första år. 1.5 Lokaler och utrustning Lokalmässigt är vi trångbodda inom många av programmen. Det är svårt och dyrbart att förändra och bygga till ändamålsenliga lokaler utifrån de yrkesförberedande programmens behov. Under året har emellertid investeringar gjorts för 3,5 miljoner kronor för ombyggnation på Bråvalla, där en ny lackeringsverkstad har byggts och utrustats. Den är nu ett föredöme ur arbetsmiljösynpunkt. Personalens lunchrum i F-huset har byggts om och utrustats med nya möbler. Dessutom har både elev- och personalmatsalen målats om under sommaren och elevmatsalen har utrustats med ny ljudanläggning Vår gym-lokal har utrustats med ytterligare konditions- och styrkeredskap. Ebersteinska gymnasiet har årligen stora utgifter för utrustning och material, t ex maskiner, byggmaterial, fordon och drivmedel. Fordons- och byggprogrammet har de största utgifterna. Under 2008 har vi köpt in läromedel för sammanlagt 9,8 miljoner. En speciell satsning har gjorts på att upprusta skolans datorer (623.000 kr). 1.6 Övrigt Skolverket genomförde en inspektion vid Ebersteinska gymnasiet under fyra dagar i december 2007 i samband med att hela Norrköpings kommun inspekterades. Under vårterminen 2008 fick vi återkoppling i Skolverkets inspektionsrapport och har under året arbetat med att utveckla de områden, där vi fick påpekanden. 2. Underlag, rutiner, ansvar och delaktighet för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen är ett viktigt dokument som speglar årets arbete och samlade resultat. Den kan användas för jämförelser bakåt i tiden, som ett gemensamt minne, men också för att planera inför framtiden. Årets kvalitetsredovisning bygger på resultaten från Norrköpings kommuns årliga gymnasieenkät till eleverna i år 2 och våra egna enkäter, utvärderingar och betygssammanställningar. Personalens utvärderingar, arbetslagens diskussioner och medarbetarsamtalen utgör även underlag till redovisningen. Mentorerna har ombetts diskutera kvalitetsarbetet i sina elevgrupper och lämna in elevernas synpunkter. Arbetet med kvalitetsredovisningen har tagits upp på arbetslagsmöten, på arbetsplatsträffar, i samverkansrådet och på skolkonferensen. Vid föräldramöten har elevernas vårdnadshavare uppmanats att komma med synpunkter. Skolledningen har slutligen diskuterat innehåll och utformning. 8

Kvalitetsredovisningen kommer att finnas tillgänglig på skolans hemsida. Information och diskussion kommer att ske i samverkansråd, på skolkonferens, vid arbetsplatsträffar, på arbetslagsmöten och mentorsträffar. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för 2008. I föregående kvalitetsredovisning planerades följande åtgärder: - öka resurserna för stöd- och specialundervisning - minska samläsningen mellan olika program - förbättra hanteringen av elevens individuella studieplan - tydliggöra kvalitetsarbetet genom ett gemensamt utvärderingsinstrument - utveckla undervisningen i modersmål och svenska som andraspråk - förankra likabehandlingsarbetet - följa upp temadagarna bättre i olika kurser - arbeta för hållbar utveckling - öka elevinflytandet genom att engagera elever från samtliga program, införa gemensam klassrådstid och utveckla den lokala kursen Elevdemokrati - förbättra återkopplingen till eleverna, bl a genom att använda lärplattformen EDU - fortsätta samverkan med yrkeslivet, bl a inom den nya lärlingsutbildningen - söka nya kontakter inom näringslivet främst för de studieförberedande programmen - utvidga de internationella kontakterna Vi har under året arbetat med samtliga ovanstående punkter och de flesta områdena kräver ett uthålligt och långsiktigt utvecklingsarbete. Arbetet kommer således i många fall att fortsätta kommande år. Några konkreta exempel från det gångna året är att vi har ökat resurserna för stödundervisning och undervisning i svenska som andraspråk samt startat försöket med den nya lärlingsutbildningen. Vi har börjat använda ett utvärderingsinstrument för bl a kursutvärderingar och minimerat samläsningen mellan olika program. Temadagarna har följts upp på bl a lektioner i svenska och religionskunskap. Gemensam klassrådstid har införts och likabehandlingsplanen har bearbetats av lärare och elever. Två arbetslag har deltagit i arbetet för att certifiera skolan som Skola för hållbar utveckling och när det gäller de internationella kontakterna har samarbete etablerats med en engelsk skola och en skola i Kapstaden, Sydafrika. Flera av dessa områden, som vi beslutade att arbeta med inför läsåret 2007/08, fick även påpekanden i Skolverkets inspektionsrapport. 9

4. Arbetet i verksamheten Gymnasienämndens fem prioriterade mål 4.1 Lärande för ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat Lpf 94 Lärande och kunskaper Skolan skall sträva mot att varje elev tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieprogram, kan använda sina kunskaper som redskap för att - formulera och pröva antaganden och lösa problem - reflektera över erfarenheter - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden - lösa praktiska problem och arbetsuppgifter, tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas, utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande och utvecklar förmågan att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Gymnasienämndens prioriterade mål 2008 Verksamheten i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kännetecknas av - en elevcentrerad grundsyn, där alla elever efter egna förutsättningar och behov har möjligheter att nå sina mål med studier samt social och emotionell utveckling - en kontinuerlig individuell studieplanering för alla elever och där mentors uppgifter och ansvar är tydliga - en mångfald, där elever med olika studiemål, intressen och bakgrund möts och kan utvecklas och där elever i behov av särskilt stöd och elever med funktionshinder möter ett väl fungerande elevstöd och ett anpassat utbud av stödinsatser - ett lärande där eleverna får del av ett brett utbud av nationellt och lokalt utformade program och och inriktningar samt av valbara kurser genom kommunala och fristående skolor - en studiemiljö där eleverna känner motivation för lärande och tar personligt ansvar för sina studier. Insatser I undervisningen på skolan tillämpas olika arbetssätt och metoder, som anpassas till programmål, de olika kursernas karaktär och elevernas förutsättningar. NS-programmet varierar traditionell undervisning med ämnesövergripande, tematiska projekt, t ex Hållbar livsstil, Miljö och energi, Upplev Norrköping och Genteknik Genetik. På fordonsprogrammet förekommer engelskundervisning på verkstadsgolvet. Dessa båda program har genom sitt arbete med hållbar utveckling certifierats som Skola för hållbar utveckling Eleverna får information om mål och betygskriterier vid kursstart och återkoppling ges under kursens gång, så att eleven vet vad som krävs för att nå kursmålen. Lärarna gör utvärderingar, både vid kursens slut och under kursens gång. Dessa utvärderingar, som främst är ett verktyg för respektive lärare, diskuteras i arbetslagen. Lärarna i arbetslagen träffar kollegor för samma undervisningsgrupp och får en tydligare bild av eleverna i gruppen. Vid ämnesträffarna ges lärarna möjlighet att diskutera likvärdigheten i bedömning och betygsättning. Detta har även skett i de centrala ämnesgrupperna, där alla kommunala gymnasieskolor är representerade. 10

Stöd och hjälp I svenska, engelska och matematik görs diagnostiska prov tidigt under höstterminen i år1 för att utreda vilka elever som behöver stöd- eller specialundervisning. Informationen från avlämnande grundskola är betydelsefull i planeringen för de enskilda eleverna. För de elever som behöver stöd och hjälp finns olika möjligheter. Den öppna stödverksamheten på Språngbrädan fungerar som en pedagogisk verkstad, dit eleverna kan gå för att få hjälp av olika slag. Språngbrädan är bemannad med personal en stor del av skoldagen, kl 8-16 de flesta veckodagarna. Under det gångna året har bemanningen ökats avsevärt. Utöver denna verksamhet finns även stöd i matematik och engelska en timme i veckan. Svenska som andraspråk har erbjudits elever med annat modersmål än svenska. Lärarledd stödundervisning ges främst i matematik och engelska. I matematik, fysik och kemi finns s k räknestugor, där eleverna har möjlighet att få hjälp på alla kunskapsnivåer. Specialundervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter ges individuellt av vår speciallärare. Under året har för specialundervisningen inköpts inlästa läromedel i Daisyformat, Daisyspelare och Alpha Smart samt talsyntes med skanner. Undervisningen i matematik, svenska och engelska på många av de yrkesförberedande programmen har organiserats i mindre grupper än tidigare för eleverna ska få möjlighet till mer individuell undervisning. Vid skolan finns för varje program elevstödsgrupper, vilka består av biträdande rektor, studie- och yrkesvägledare, kurator, sjuksköterska och speciallärare. Det finns ett aktivt och nära samarbete mellan personerna i elevstödsgrupperna och de träffas varje vecka för en kontinuerlig uppföljning av elevernas resultat och diskussion om olika typer av insatser och stöd för eleverna. Vid elevvårdskonferenserna upprättas åtgärdsprogram och planeras andra stödinsatser utifrån varje enskild elevs behov. Ungefär fyra gånger per termin träffas skolledning och elevstödspersonal för att stämma av hur arbetet fortgår och för att utveckla en samsyn i elevstödsarbetet. Här finns också möjlighet att lyfta fram svårigheter av olika slag. För gymnasiesärskolan finns en särskild elevstödsgrupp inrättad. Jämställdhetsperspektivet är alltid en naturlig del i gymnasiesärskolans arbete. Konferenser och utvecklingssamtal Mitterminskonferenser hålls en gång per termin för samtliga program. Alla undervisande lärare i en klass träffas och går igenom elevernas resultat, varefter mentor meddelar eleverna vad som tagits upp angående den enskilde eleven. I slutet av vårterminen genomförs betygskonferenser, då elevernas studieresultat följs upp. Elever som inte har nått målen under året erbjuds undervisning i sommarskola eller prövning inför nästa läsår. Minst en gång per termin träffas mentor och elev i ett utvecklingssamtal för att diskutera elevens skolsituation. Minderåriga elevers föräldrar bjuds in till utvecklingssamtalen. 11

Arbetslag och mentorskap På Ebersteinska gymnasiet finns två olika typer av lärarlag: programarbetslag och ämnesarbetslag. En omorganisation av programarbetslagen skedde inför höstterminen 2008 för att motverka splittring och ge varje lärare en tydligare tillhörighet i arbetslaget. Arbetslagsträffarna sker varje vecka och inleds av programmets biträdande rektor med en gemensam samling. Syftet med arbetslagen är att öka ämnesintegration och samverkan kring eleven samt att förbättra information och dialog mellan lärare och mellan skolledning och lärare. Mentorn är en viktig person för att stödja elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling. På schemat finns speciell mentorstid, då mentorn träffar sin grupp, men han/hon kan också träffa eleverna individuellt. Mentorn är elevens kontaktperson på skolan och ser bl a till att eleverna får aktuell information. Mentorn följer även upp elevernas närvaro/frånvaro. Elevernas frånvaro rapporteras till hemmen och vid alltför stor frånvaro meddelas även Centrala Studiestödsnämnden (CSN). Samarbete med grundskolan Det är viktigt att de elever som tas in på våra olika program känner att de har hamnat rätt och att vi har möjlighet att hjälpa dem utifrån våra resurser. Informationen till grundskolan är därför ytterst viktig och vi gör många olika insatser. Information till grundskolans elever och deras föräldrar o Alla elever i grundskolans årskurs 9, som önskar besöka Ebersteinska gymnasiet får under en halv dag information om våra utbildningar. Elever som så önskar kan därefter besöka skolan för att följa undervisningen och få ytterligare information. o Tillsammans med andra gymnasieskolor deltar Ebersteinska gymnasiet årligen i en gemensam stor mässa för elever i årskurs 9, deras föräldrar och övriga intresserade. o Skolledare, studie- och yrkesvägledare samt lärare och elever från Ebersteinska gymnasiet besöker grundskolorna i ytterområdena och informerar om program, skolmiljö m.m. Under hösten besöktes även en speciell mässa för grundskoleelever i Söderköping. o Under hösten arrangeras öppet hus för att ge grundskoleelever och deras föräldrar information om skola, program m. m. o Åk 9-elever som är intresserade av skolans teoretiska program inbjöds till en kväll på Ebersteinska gymnasiet, då elevföreningar och lärare informerade och ledde olika aktiviteter. o Grundskoleelever som har PRAO inom landstinget besöker under en halv dag omvårdnadsprogrammet i samband med sin PRAO-period o Elever på NV- och NS-programmen har i sina projektarbeten informerat grundskoleelever om utbildningar på Ebersteinska gymnasiet. Information till SYV på grundskolan Informationen ges tillsammans med övriga gymnasieskolor under en halv dag varje år. Specifik information om Ebersteinska gymnasiet gavs under en eftermiddag till inbjudna studie- och yrkesvägledare från grundskolan. Samarbete inom gymnasiesärskolan Inom Ebersteinska gymnasiet finns en gymnasiesärskola med inriktning mot fordonsíndustri- och omvårdnadsprogrammen. Gymnasiesärskolan är fyraårig och har 29 elever. 12

Eleverna inom gymnasiesärskolan med inriktning mot fordonsprogrammet har haft perioder på det nationella fordonsprogrammet på Bråvalla, då de har fått en del av sin praktiska utbildning där. Grundsärskoleelever gör först studiebesök på gymnasiesärskolan och kommer därefter tillbaka till oss för att praktisera under 3-5 dagar. Gymnasiesärskolans program på Ebersteinska gymnasiet samverkar med Actema, ett kommungemensamt team för daglig sysselsättning. Teamet arbetar som en länk mellan gymnasiesärskolan, arbetsförmedlingen och försäkringskassan för att säkra en daglig sysselsättning eller en eventuell anställning för eleven. Arbetet bedrivs i huvudsak under elevens fjärde år, men samverkan kan även ske tidigare. Samarbetet är och har varit mycket positivt och givit goda resultat. Under det fjärde året deltar eleverna i arbetsplatsförlagd utbildning. Det förekommer även samarbete med den kommunala vuxenutbildningen. Studie-och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledarnas insatser är avgörande för de elever som är osäkra i sina val. Det är viktigt för måluppfyllelsen att eleverna gör rätt val utifrån sina förutsättningar och intressen. Här är studie- och yrkesvägledarna tillsammans med mentorerna nyckelpersoner som samtalspartners för eleverna. Friskvårdsprofil Idrottsprofilen Friskvård-Gym-Hälsa (FGH) finns på skolan sedan hösten 2007. Profilen, som erbjuds elever i NS1, NV1 och TE1 innebär en fördubbling av lektionerna i idrott, hälsa och friskvård under år 1. Även under år 2-3 får eleverna tillgång till ett antal friskvårdskurser och möjligheter till ett sundare liv i skolans regi. En aktivitetsdag utomhus anordnades under hösten för en av klasserna. Inom det individuella valet finns den populära kursen Gym och friskvård, som bland annat handlar om mental träning och stresshantering och har som syfte att öka självkänslan och hjälpa eleven att hitta balansen i sitt liv. Även ishockeygymnasiet startade hösten 2007. Denna variant är avsedd främst för elever på NS och BP, men även andra elever kan få möjlighet att delta. I samband med detta utrustades skolans gym med nya maskiner, något som även har kommit personalen till godo. Idrottslärarna har introducerat och instruerat intresserad personal och det har skett en stor ökning av intresset för träning och motion. Lokalen används flitigt utanför lektionstid även av eleverna i skolans idrottsförening. Mångfald och jämställdhet I samband med kommunens mångfaldssatsning 2006-08 var ett av målen att förbättra möjligheterna att läsa svenska som andraspråk. Under året har vi anställt flera lärare som är behöriga att undervisa i svenska som andraspråk. Ett annat mål var att skapa större tillgänglighet till stöd, vilket vi uppnått genom vår öppna stödverksamhet, Språngbrädan, som är bemannad med personal med olika kompetens. Eleverna erbjuds en lugn studiemiljö, lärarhjälp och tillgång till olika kompenserande läromedel. Vi har även utvecklat ett samarbete med Tekniska högskolan och lärarutbildningarna på Campus Norrköping genom att studenter har engagerats som mentorer för att hjälpa eleverna på Språngbrädan. 13

Ett ytterligare mål var att erbjuda fortbildning som bidrar till ökad förståelse och höjd kompetensnivå. Under året har en seminarieserie i genrepedagogik genomförts för att öka kompetensen hos lärare i mötet med flerspråkiga elever. Nätverksträffar för flickor på manligt dominerade utbildningar har ägt rum. Bibliotek och datorer Skolans bibliotek är en viktig resurs i elevernas aktiva kunskapssökande både via dator och tryckta medier. I biblioteket finns både fack- och skönlitteratur samt tidskrifter inom olika områden och på olika språk. Inköpen har styrts av elevernas behov, något som har lett till en satsning på inlästa medier, t ex Daisy-böcker, bok och CD samt CD-böcker. Under det senaste året har det varit en stor efterfrågan på ljudböcker. Via bibliotekets datorer kan eleverna söka material på nätet. Bibliotekspersonalen sköter även läromedelsutlåningen åt flera program/institutioner, vilket fungerar bra. Biblioteket har varit mycket välbesökt och utlåningen av böcker är fortsatt hög. Bibliotekspersonalens ambition är att skapa en trivsam arbetsmiljö som främjar skolarbetet i första hand. Under året har en nyhetshylla för pedagogisk litteratur iordningställts och biblioteket har genom kompetensutvecklingen inom lärarlyftet blivit ett centrum för denna typ av litteratur. Bibliotekarierna lyckas genom s k bokprat inspirera eleverna till litteraturläsning med allt vad det innebär av ökad allmänbildning och bättre empatisk förmåga. För specialundervisningen har inköpts inlästa läromedel i Daisyformat, Daisyspelare och Alpha Smart och talsyntes med skanner. God tillgång till datorer är troligen en förutsättning för ökad måluppfyllelse. Vi har under året utökat och förnyat skolans datapark. Inom många klasser används undervisningsnätets EDU-mail för bokning av möten och salar, liksom för inlämning av arbeten och återkoppling från lärare. Eleverna kan både i skolan och hemma via dator se klassens eget kalendarium. Dessutom finns det allmänna kalendariet, där läsårets gemensamma aktiviteter är inlagda. Resultat För gymnasieskolan totalt var den genomsnittliga betygspoängen 13,2 p, ett resultat som är något sämre än de senaste åren (c:a 13,6). Inom programmen varierade betygspoängen från 11,1 p på byggprogrammet till 16,7 p på det naturvetenskapliga programmet. Av avgångseleverna 2008 fick 84,3 % slutbetyg. År 2008 År 2007 År 2006 År 2005 Minst G i Eng A (%) 92,8 92,9 92,7 96,5 Minst G i Ma A (%) 96,9 97,6 96,4 97,7 Minst G i Sv A (%) 99,2 100,0 99,3 99,7 Minst G i Sv B (%) 93,9 94,1 96,9 93,5 Minst G i karaktärsämne 1 (%) 99,4 99,3 99,2 100,0 Minst G i karaktärsämne 2 (%) 95,0 98,0 99,2 98,1 Minst G i projektarbete (%) 95,5 94,7 97,7 96.3 14

Totalt 15,6 % av eleverna fick samlat betygsdokument år 2008. De fördelade sig enligt följande: BP 12 % IP 25 % OP 32 % EC 8,7 % NS 20,8 % SMOP 0% EN 5,5 % NV 5,5 % TE 7,2 % FP 30,3 % Träffarna med ansvarig skolledare och elevstöd innebär att elever fångas upp på ett tidigt stadium och att elevärenden inte glöms bort. Personalens samverkan kring eleven har gjort det möjligt för många elever att klara av sin gymnasietid, även om de inte alltid lyckas få ett slutbetyg. I skolkvalitetsmätningen i år 2, där bedömning sker 1-5, har våra resultat sjunkit något inom områdena lärare, undervisning och examination. Vi kan inte se några speciella skäl till detta, utan tror att det är en tillfällighet. Inom området Undervisning är ett förbättringsområde för flertalet program att bättre organisera undervisningen utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Område 2005 2006 2007 2008 Lärare 3,85 3,87 3,83 3,73 Undervisning 3,61 3,67 3,63 3,58 Examination 3,45 3,54 3,55 3,43 Den nya organisationen av programlagsträffarna med en inledande samling tillsammans med biträdande rektor har medfört att skolledningen kontinuerligt kan ge arbetslagen uppdrag och få svar på olika diskussionsfrågor, samtidigt som arbetslagens minnesanteckningar innehåller frågor till skolledningen. Resultatet är en förbättrad dialog. Skolledningen förbereder gemensamt arbetslagsträffarna, vilket leder till bättre samsyn och att vi i större utsträckning säger samma sak. Analys och bedömning av måluppfyllelse Enligt vår egen och Skolverkets statistik är måluppfyllelsen på skolan god. 84,3 % av avgångseleverna fick slutbetyg år 2008. Inom fyra år (2004-2008) har 85,9 procent av det totala antalet elever vid skolan fullföljt utbildningen, vilket kan jämföras med 75,8 procent för riket. I vår verksamhetsplan angav vi som mål 82 procent, vilket vi nådde med råge. Det är fler manliga elever (88,8 %) än kvinnliga (79,5 %) som fullföljer sin utbildning inom fyra år. Vi vet att avbrottsfrekvensen bland omvårdnadsprogrammets kvinnliga elever är relativt hög, vilket säker bidrar till den lägre måluppfyllelsen för kvinnliga elever totalt. 15

Andelen elever med utländsk bakgrund som har fullföljt utbildningen inom fyra år är lägre (75,5 %) än för elever med svensk bakgrund, men avsevärt högre än för riket totalt (63,3 %). Elever på energi- och fordonsprogrammen har den högsta måluppfyllelsen med 100 % elever som fullföljt utbildningen inom fyra år. De flesta av våra program har bättre resultat än genomsnittet för riket. Ett av undantagen är omvårdnadsprogrammet med andelen 58,1 % elever som fullföljt utbildningen inom fyra år. Vår elevstödsgrupp gör ett mycket engagerat och bra arbete för att öka måluppfyllelsen för eleverna inom omvårdnadsprogrammet. Vi kanske måste förbättra informationen om programmet till grundskolans elever, så att de elever som väljer OP förstår vad som förväntas av dem. Många av eleverna har emellertid inte valt omvårdnadsprogrammet i första hand och känner inte tillräckligt stor motivation för studierna. Alternativt kanske vi får nöja oss med insikten att många av dessa elever har haft en meningsfull och lärorik tid på skolan, även om de inte fullföljt sin utbildning och fått slutbetyg. Vårt mål i verksamhetsplanen var att 92 % av eleverna får grundläggande behörighet till universitet och högskola. Vi nådde 91 %, vilket är en procent högre än genomsnittet för riket. Den genomsnittliga betygspoängen ökade tyvärr inte i år. Vårt mål var 14,0 poäng, men betygspoängen blev 13,2 poäng. Enligt en egen trivselundersökning upplever framför allt elever på NS-, IP- och TEprogrammen att de har det jobbigt i studierna. En förklaring kan vara att många elever som är osäkra i sina val börjar på de teoretiska programmen och då framför allt NS. En stor del av eleverna på industriprogrammet har tidigare inte varit förstahandssökande, något som har förändrats de allra senaste åren. Under ht 2008 har ett utvärderingsinstrument tagits i bruk och en av skolans lärare har tid i sin tjänst för kvalitetsarbete. På skolledningens uppdrag utvärderas vissa gemensamma kurser. Utvärdering av kursen Arbetsmiljö och säkerhet (ARL 1201) pågår. Skolverkets inspektion i slutet av år 2007 och gymnasienämndens kontinuerliga utvärderingsbesök leder till diskussion och reflektion bland personalen. Det är viktigt för alla på skolan att se sin verksamhet och sätta ord på den. Det förekommer inte längre samläsning mellan olika grupper/program utom i ett fåtal fall. Vi tror att de insatser som gjorts för att minska gruppstorlekarna på de yrkesförberedande programmen leder till ökad måluppfyllelse. Eleverna läser kurserna i sina vanliga grupper, får bättre möjligheter till hjälp och lärarna kan samverka mer mellan olika kurser. Verksamheten vid vår pedagogiska verkstad Språngbrädan har nu etablerats och såväl elever som personal är positiva till den hjälp som erbjuds. Till Språngbrädan kommer i genomsnitt 18 elever dagligen. Hälften av eleverna kommer på eget initiativ för att få hjälp, förklaringar eller kommentarer till sina olika övningar och arbeten. För övriga elever är tiden på Språngbrädan en planerad åtgärd, eftersom de av olika skäl behöver extra hjälp. Samplaneringen mellan Språngbrädans lärare och elevens ordinarie lärare är ytterst viktig och bör kunna förbättras. De resurser som lagts på kompenserande läromedel har gjort nytta, eftersom eleverna gärna använder dem. 16

Vi kan emellertid konstatera att vi, trots ökningen av resurser för stöd- och specialundervisning under 2008, har för lite elevstödsresurser i förhållande till de komplicerade problemen hos en del elever. Samarbetet med grundskolan består till stor del av information från oss. Vid en höstterminsstart har vi inte tillräcklig kännedom om de elever som börjar hos oss utan blir överraskade av de behov som en del elever har. Det är naturligtvis inte lätt med dagens valsystem att i god tid förutse var eleverna kommer att börja sin gymnasieutbildning, men övergången till gymnasiet och gymnasiesärskolan borde vara ett förbättringsområde för huvudmannen. Nätverksträffar har arrangerats för flickor på elprogram i Östergötland tillsammans med deras kvinnliga lärare. Kvinnliga lärare på manligt dominerade utbildningar är viktiga förebilder för våra flickor. Kvinnliga lärare finns nu hos oss på el- och fordonsprogrammen. Nätverket har sedan höstterminen 2008 utökats till att omfatta flickor på alla manligt dominerade program. De flickor som deltagit i träffarna kommer från elprogrammet, byggprogrammet, fordonsprogrammet och teknikprogrammet. Syftet är att flickorna ska mötas, knyta kontakter och stötta varandra. Avsikten är också att bjuda in/göra studiebesök hos kvinnor på mansdominerade arbetsplatser - allt för att flickorna ska få en bra start i arbetslivet. Den aktivitetsdag, som anordnades för en klass med friskvårdsprofil, blev mycket lyckad och ökade sammanhållningen i klassen. Lagarbete och samarbetsövningar kombinerades med intellektuella och fysiska utmaningar, vilket resulterade i att eleverna hade roligt och kände trygghet i gruppen, samtidigt som de lärde sig något nytt. Åtgärder för bättre måluppfyllelse Arbetet med att organisera stödundervisning och undervisning i svenska som andraspråk måste fortsätta. Verksamheten vid Språngbrädan bör utvärderas ytterligare, så att lärarna som arbetar där känner att de har möjlighet att erbjuda bästa tänkbara stöd och hjälp. Närvarorapporteringen för elever vid Språngbrädan bör ses över. Vi vill fortsätta arbetet att minska elevernas frånvaro, både genom frånvarokontroll med uppföljning och genom att utveckla arbetssätt och metoder för att öka elevernas motivation. Hanteringen av elevens individuella studieplan bör förbättras. Den individuella studieplanen ska upprättas i dialog med eleven under den första terminen, varefter den kan revideras allteftersom eleven gör nya val. Studieplanen ska fungera som underlag vid mentorns utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare. Elevens mentor är - vid sidan av den expertis som studie- och yrkesvägledarna utgör - en naturlig diskussionspartner i valsituationerna. Genom arbetslagens kontinuerliga möten vill vi öka samverkan mellan lärarna inom program- och ämnesgrupperna. Vi måste ta ställning till lämplig omfattning av olika 17

möten och hur de olika programmens karaktär bäst tillgodoses i mötena. Vi har infört ett utvärderingsprogram som kan användas för olika typer av enkäter. Vi vill kunna göra bättre mätningar och bedömningar för att utveckla verksamheten. För att bedöma måluppfyllelsen krävs ett kontinuerligt kvalitetsarbete och en uppföljning av skolans kunskapsresultat. 4.2. Bemötande Lpf 94 Normer och värden Skolan skall sträva mot att varje elev vidareutvecklar sin förmåga att göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och integritet, inte accepterar att människor utsätts för förtryck eller kränkande behandling samt medverkar till att bistå människor, förstår och respekterar andra folk och kulturer, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Gymnasienämndens prioriterade mål 2008 Verksamheten i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kännetecknas av ett förhållningssätt där alla bemöter varandra med ömsesidig respekt. Insatser Introduktionen av nya elever i början av läsåret syftar till att skola in de nya eleverna på ett trevligt sätt och till en ökad kontakt och samhörighet på skolan. Under den första veckan, insparksveckan, planeras olika aktiviteter av mentorer och elever på programmen. Välkomstdagen Eberyran är en gemensam introduktionsdag, som anordnas av en grupp bestående av elever och olika personalkategorier, där mentorerna har huvudansvar. Eleverna tävlar lagvis mot varandra i samband med en rundvandring på skolan. Lagen är indelade programvis, men blandade årskursvis. Ebersteinska gymnasiet har en grupp som varje år diskuterar aktuella teman och anordnar de olika temadagarna. Gruppen, som kallas Temagruppen består av olika personalkategorier och elever. Temadagarna för eleverna behandlar främst området Normer och värden. Följande teman har genomförts: o Don t Drink and Drive Aktiviteten genomförs i samarbete med Vägverket. Dagarna har som mål att minska antalet rattfyllor och därmed också antalet trafikolyckor. Programmet är uppbyggt kring en storföreläsning med påföljande upplevelsedag. o Anabola en kortare föreläsning av en idrottslärare o Handikappdag information om olika typer av funktionshinder o Kärleksdag olika stationer med kärlek och samlevnad som tema o Brandundervisning föreläsning av personal från Brandförsvaret o Konsumentrådgivning kommunens konsumentrådgivare informerar om ekonomi 18

Temagruppen anordnade och medverkade även i en studiedag om värdegrundsfrågor för personalen. Under året påbörjades på initiativ från Rädda Barnen planering inför en temavecka med namnet Kärleken är fri ett projekt om dina rättigheter. Innehållet i temaveckan handlar främst om hedersrelaterat våld, våld och övergrepp. Elevstödspersonal har i olika klasser lett gruppövningar i moralfrågor och varit resurspersoner inom området etik och livsfrågor. Några klasser har arbetat med värderingsövningar och enskilda intervjuer. Skolsköterskorna får också via e-post olika frågor från enskilda elever. Samlevnad och relationer har tagits upp med samtliga elever i elprogrammets år 2. Kurator och skolsköterska har genomfört värderingsövningar och diskussioner i klasserna. En grupp frivilliga elever från elprogrammet har deltagit i en ART-utbildning (Aggression Replacement Training) i samarbete med Norrköpings Kognitiva Center. I varje klass väljs elevskyddsombud, som får en endagsutbildning i skyddsfrågor. Elevskyddsombud deltar i skolans arbetsmiljögrupp. Skolans ordningsregler (bil.1) har diskuterats, reviderats och förankrats bland personal och elever. Under året har skolans likabehandlingsplan (bil.2) reviderats efter synpunkter från både personal och elever. Ordningsreglerna och handlingsplanerna finns tillgängliga på skolans hemsida. Handlingsplaner (bil.3) finns upprättade för första hjälpen och krishantering, mot alkohol och droger, hedersrelaterat våld och kränkande behandling av personal. Handlingsplanerna revideras årligen i samband med arbetsmiljömötet i oktober. En diskussion har påbörjats inför nästa sommaravslutning om hur vi ska hantera problemet med alkohol. En gemensam alkoholpolicy är under utarbetande. Skolans krisgrupp har sammanträtt regelbundet för att se över krisorganisationen och för att diskutera frågor som kräver samsyn. Under våren 2008 genomfördes för andra året i följd en trivselenkät bland skolans samtliga elever. Resultaten är inte helt tillförlitliga, eftersom svarsfrekvensen ligger runt 50-60 % i flera av programmen. Bäst är svarsfrekvensen för eleverna på NV-, NS-, OPoch TE-programmen. (bil.4) Resultat Kurator och biträdande rektor träffar elevskyddsombuden för att diskutera arbetsmiljön i klasserna och ombuden återrapporterar till klassen vad som händer på skolan i fråga om arbetsmiljö. 19

Föreningen Elevkåren tar ett stort ansvar för att uppmärksamma olika gemensamma traditioner och arrangera firandet av t ex Lucia, jul- och sommaravslutningar. Polisanmälan görs vid alla lagöverträdelser, t.ex. stölder, bråk, kränkande behandling och bruk/innehav av droger och alkohol. Vi hävdar nolltolerans vid olika typer av lagbrott. Samarbetet med närpolisen har ökat under året, ett samarbete som vi vill utveckla. Enligt kommunens kvalitetsmätning i år 2 har skolan på området Psykosocial miljö ett medelvärde på 3,91 år 2008, samma som föregående år. Uppfattningen om den psykosociala miljön varierar mellan programmen, med de högsta värdena för energi-, fordons-, naturvetenskaps- och NS-programmen och relativt låga betyg hos omvårdnadsprogrammets elever. Merparten av eleverna anser att skolan inte arbetar i vardagen för att förhindra och motverka mobbning (2,94). Siffrorna på denna punkt är låga för alla gymnasieskolor. Däremot bedöms punkten Jag känner mig inte mobbad med mycket höga 4,66! För kvalitetsområdet Elevomsorg ligger medelvärdet på 3,56 vilket är något lägre än föregående års resultat. Värdet av utvecklingssamtal får en varierande bedömning 2,56 4,11. Utvecklingssamtal är uppenbarligen ett utvecklingsområde för mentorer på vissa av våra program. Vår egen trivselundersökning visar att majoriteten av eleverna trivs bra i sin klass och på skolan. Endast några få procent uppger att de skulle vilja gå på en annan skola. Allra bäst (100%) trivs eleverna i det relativt nystartade Avancerade byggprogrammet (SMBP) samt på energiprogrammet. Eleverna trivs även bra med sina lärare. Enligt enkäten trivs mer än 90 % bra med alla eller de flesta av sina lärare. Något lägre siffror noteras för eleverna i teknik- och omvårdnadsprogrammen, vilket kanske har ett samband med att det just bland dessa elever finns den största delen elever, som är osäkra på om programmet är det rätta för dem. Analys och bedömning av måluppfyllelse Temadagar är viktiga inslag i skolarbetet. Efter varje temadag görs en utvärdering och utvärderingarna visar att eleverna uppskattar dagarna. Även välkomstdagen får positiv kritik från eleverna. Elevstödspersonalen försöker vara ute i klasserna så mycket som möjligt och de märker att besöksfrekvensen ökar efter sådant förebyggande arbete. De får besök av andra elevgrupper än de som kommer i vanliga fall. Arbetet med normer och värden pågår ständigt. En av gymnasieskolans viktigaste uppgifter är att förbereda eleverna för ett liv som samhällsmedborgare. På skolan finns många elever med icke-skolrelaterade problem. I vardagen har lärarna och speciellt mentorerna en ansvarsfull uppgift som förebilder och uppfostrare. Den ART-utbildning, som en grupp elever deltagit i, handlade främst om känslokontroll, social färdighetsträning och diskussion av moraliska dilemman. En utvärdering i 20

halvtid visade på nöjda elever, som kände att de var lyssnade på, vilket de inte känt tidigare. Innehållet i och värdet av utvecklingssamtalen är ett utvecklingsområde för en del av våra program, eftersom elever enligt skolenkäten inte upplever samtalen som värdefulla. Mentor ska inte bara återrapportera studieresultat, utan även vara ett bollplank för eleverna i deras studieplanering. Naturligtvis anlitas studie- och yrkesvägledarnas expertkunskaper vid behov, men med tanke på att de har cirka 500 elever var att vägleda, måste all personal på skolan ta sitt ansvar för att hjälpa eleverna i deras planering av studierna. Personalens trivselgrupp har inspirerat många att delta i olika aktiviteter som främjar trivsel och en aktiv livsstil. Det är bra för andan på skolan och för elevernas måluppfyllelse om personalen känner varandra på det mer personliga planet. Det är lättare att samarbeta och ta kontakt i svåra frågor. Åtgärder för bättre måluppfyllelse De mål som finns under punkten Normer och värden ska genomsyra hela verksamheten. Temadagarna är viktiga och vi kommer att arbeta för att man i mentorsgrupperna och i undervisningen fortsätter att diskutera det som tagits upp på en temadag. Arbetet med att göra Likabehandlingsplanen till ett levande dokument kommer att fortsätta. Kartläggningen av förekommande kränkningar ska förbättras och planen förankras bland elever och personal. Utvecklingssamtalen kan utvecklas för en bättre måluppfyllelse. 4.3 Demokratin i skolan Lpf 94 Elevernas ansvar och inflytande Skolan skall sträva mot att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning, utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Gymnasienämndens prioriterade mål 2008 Verksamheten i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kännetecknas av ett systematiskt demokratiarbete där engagerade elever och personal har stora möjligheter att påverka verksamhetens innehåll och utveckling och där elevernas inflytande över lärandets innehåll och arbetssätt samt elevrådens inflytande stärks och utvecklas. 21

Insatser Resultat Inom skolans elva program arbetar vi enligt följande elevdemokratimodell: o Klassråden sker på mentorstid och de frågor eleverna tycker är viktiga förs via klassrepresentanter vidare till elevrådet. o Till elevrådet kommer frågor direkt från klassråden eller från enskilda elever i samband med de stormöten som hållits. Elevrådet utser representanter till skolkonferensen. Representanter från elevrådet har deltagit i skolans IKT-grupp och webbgrupp. o Skolkonferensen är skolans högsta beslutande organ. Där ingår representanter från elever (50 %) och från personalens fackliga organisationer (50 %) o Föreningsrast Elevrådet har stormöten och andra elevföreningar kan träffas på en schemalagd position under 40 minuter fyra gånger per termin. Skolans elevråd träffar elevråden på övriga gymnasieskolor. o Elevföreningarna på skolan är många: Elevkåren, FINIS, Idrottsföreningen, Tekniska föreningen, Filmföreningen, Ny Generation och IMKÅF. Både elevråd och elevföreningar har tillgång till egna föreningslokaler i F-husets källarplan. o Elevskyddsombuden utses i varje klass, genomgår utbildning och deltar i skolans skyddsronder. o I kursen Elevdemokrati ingår en praktisk del, då eleverna genomför praktiskt arbete i elevråd, skolkonferens eller elevföreningar och/eller planerar för och medverkar i temadagar eller firandet av olika traditioner. o Ett matråd med representanter för elever och personal träffar husmor för att diskutera frågor som har med mat och matsal att göra. Det informella elevinflytandet sker inom kursernas ram, där eleverna ska ha inflytande över lärandets innehåll och arbetssätt. Den undervisning i "livskunskap" som förekommer på skolan är avsedd att stärka elevernas självförtroende och uppmuntra till ansvar och initiativ. Elevens ansvar för sin egen utveckling betonas även i utvecklingssamtalen. Mentor deltar i klassråden, men elever är ordförande och sekreterare. Elever har under året deltagit i olika former av information om/marknadsföring av Ebersteinska gymnasiet, exempelvis som informatörer vid Öppet hus, gymnasiemässan och vid grundskoleelevers studiebesök. Skolans elevråd är medlem i SECO och har fått stöd och viss utbildning från centralorganisationen. Skolledare träffar representanter för elevråd och elevföreningar varje månad för informationsutbyte. Eleverna rapporterar vilka aktiviteter som förekommit och vilken planering som finns för den närmsta framtiden. På dessa informella möten diskuteras allehanda aktuella skolfrågor. Efter beslut i matrådet har skolans matsal målats om och utrustats med en ny ljudanläggning 22