Handledning till JASON XIV Expedition Koster TIPS PÅ FRÅGOR OCH ARBETSUPPGIFTER Skriv eller rita svar med ledning av informationen i texten. De flesta frågorna hittar du svar på i texterna och/eller filmerna. Frågorna är grupperade efter huvudlänkarna som finns på första sidan. De är här markerade med versaler och röd färg. ÅLGRÄS Åk till närmaste grunda havsvik med mjuk botten. Sätt på dig snorkel och cyklop och försök hitta lite ålgräs. Ta med dig en blyertspenna och en plastskiva och anteckna/skissa noggrant vad du ser. När du kommer hem kan du sen med hjälp av böcker och Internet, http://www.vattenkikaren.gu.se/, försöka ta reda på vad du sett. 1. Ålgräs är en växt och inte en alg. Vad är det för skillnad? 2. Varför kallas växten just för ålgräs? 3. Ålgräsängen fungerar som en bra barnkammare i havet. Varför då tror du? 4. Kan du tänka dig någon annan barnkammare som finns i havet? Fundera lite! 5. Varför trivs så många djur i ålgräsängen? Fundera över detta! Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med att leva i en ålgräsäng. 6. Hur har djuren som lever i ålgräsängen anpassat sig till sin livsmiljö? 7. Varför finns inte ålgräs på stenbotten? Fundera över detta! 8. Skulle man kunna jämföra ålgräsängen med någon livsmiljö på land? 9. Finns det ålgräsängar i alla jordens hav? Sjöar? Sök på Internet och i böcker och försök ta reda på dess utbredning. 10. Hur har vi, människan, utnyttjat ålgräsängen genom tiderna?
KORALLREVET 1. Vad är koraller för slags djur? Vilka är deras närmaste släktingar? 2. Vad äter korallerna och hur äter de? På vilka sätt kan andra fastsittande djur i havet få tag på mat? 3. Hur förökar koraller sig? 4. Jämför korallreven som finns i tropiska hav och tempererade hav (våra hav). Försök att hitta likheter respektive skillnader mellan dem och försök med hjälp av litteratur och Internet att hitta förklaringar till skillnaderna. Rita ett korallrev med de olika djuren som kan leva där. 5. Finns det koraller i sjöar och åar? SÄLAR 1. Sälarna härstammar från djur som en gång i tiden levde uppe på land. Vilka av dagens landlevande djur är närmast släkt med sälarna? 2. Finns det andra sälarter förutom gråsäl, vikare och knubbsäl längs Europas kuster? FYREN 1. Varför har det varit viktigt att tända fyrar? 2. När man släkte fyrarna på Nordkoster så tändes några nya. Vilka? 3. Nu mer är alla fyrar automatiserade. Hur var det förr i tiden? URSHOLMEN 1. Ursholmen är känd för en annan sak än fyrar. Vad då? 2. Finns det några fyrar där du bor?
GRISBÅDARNE 1. Fyrskepp, vad är det? Varför placerade man ut sådana? 2. Idag finns inga fyrskepp. Varför? 3. Grisbådarnes fyrskepp flyttades, som sista anhalt innan nedläggningen, till ett grundområde i Kattegatt som heter Fladen och döptes om till Fladen. Fyrskeppet finns kvar och ligger vid Lilla Bommen i Göteborg som museum. Där kan ni besöka det om ni vill, http://www.gmtc.se/. KOSTERBOR Den del av webbsidan som heter Kosterbor innehåller ett omfattande material där människor som i dag lever och verkar på Kosteröarna berättar om arbete, historia och vardagsliv. Genom att lyssna noggrant på Kosterbornas berättelser framträder en mångfacetterad bild av livet i det yttre havsbandet. För att skärpa uppmärksamheten kan några frågor till materialet underlätta. Svaren är inte alltid entydiga och några personer belyser saken på lite olika sätt. Fisket 1. Det talas mycket om hummerfisket på Koster. Hur går det till? Vilka verktyg används? Hur ser reglerna ut som styr verksamheten? Vad tror du att hummerfisket betyder för befolkningen? 2. Ett omdiskuterat och viktigt fiskevatten för Kosterborna är Grisebådarna. Vad är det för område? Vad har det för historia? Lyssna särskilt på Ove Kosterbärg och Folke Larsson. 3. På Sydkoster ligger Håkan Johanssons räktrålare. Lyssna på Håkans berättelse om räkfisket. Hur går det till? Var fiskar han? Vad är det som bestämmer priset på räka? Bofast i skärgården 1. Det är svårt för Koster att överleva som ett åretruntsamhälle. Varför är det så? Vad tycker du borde göras? Lyssna särskilt på vad Hans Arén, Wally Kosterbärg och Ester Larsson berättar. 2. Barnen på Koster tycker mycket om att bo på öarna. Vad är de mest förtjusta i? Lyssna särskilt på vad Benjamin von Bothmer och Martina Andersson berättar.
Olika arbeten 1. De som arbetar på Koster har ofta flera olika arbeten samtidigt. Varför är det så? Lyssna till exempel på Kenneth Axelsson och Magnus Larsson. Odling 1. Många kvinnor på Koster är engagerade i odlingsprojekt. Hur fungerar det? Vad odlar man? Lyssna på Camilla Anderssons och Helena von Bothmers erfarenheter. 2. Företaget Koster Trädgårdar som drivs av Stefan och Helena von Bothmer arbetar med något som kallas permakultur. Vad är det för något? Helena von Bothmer berättar: lyssna på henne. Dialekt 1. I dag är det inte många som talar kostermål längre. En som gör det är Folke Larsson. Lyssna på vad han berättar om fåglarna på Koster och gör en lista på vilka fåglar han nämner och försök lista ut vad det heter på vanlig svenska. Berättare 1. En av Kosters storfiskare, Kenneth Axelsson, rodde härom året längs hela den svenska kusten. Lyssna på hans berättelse och gör en karta av den svenska kusten och pricka ut de platser han nämner. SKOLAN 1. Nämn för och nackdelar med att gå i skola på Koster. Där finns ju väldigt få elever. Jämför med din skola. LANDSKAPET Under länken Landskapet kan du finna beskrivningar av Kosters olika landskap. Koster har många landskap, såväl över som under vattenytan. Ser man närmare på öarna kan man därför säga att landskapet består eller byggs upp av ett antal olika delkomponenter. Några av dem är påtagliga och synliga för blotta ögat: det geologiska-, odlings- och marina landskapet. Men det finns också andra slags landskap exempelvis det historiska landskapet som lever sitt eget liv i människors minnen, i reseskildringar och politiska beslut som tagits långt bortom Kosters horisont. Koster rymmer också ett arbetslandskap där dagens
kosterbor korsar spår som lämnats av de som verkat på öarna för länge sedan. Ytterligare en aspekt av Koster är fritidslandskapet som befolkas av badgästerna, sommarstuge-ägare och segelturister. Nedan kan du finna några olika frågor som berör de olika landskapen på websidan. Arbetslandskapet 1. Vilket har varit det huvudsakliga sättet att försörja sig på Koster? Hur är det idag? 2. Vilken fiskart har varit den viktigaste att fiska under de senaste 500 åren? Vem köpte fångsten förr och vem köper den idag? 3. Från 1945 fram till idag har antalet fiskare i Sverige minska kraftigt. Varför? Fritidslandskapet 1. Varför står så många hus tomma på Koster under vintern? 2. Var kom de flesta turisterna ifrån som besökte Koster förr i tiden? 3. Vad menar man när man säger att turismen har ersatt sillen som inkomstkälla? 4. Varför är det ett problem för de bofasta när sommargäster köper hus på Koster? Geologiska landskapet 1. När bildades berggrunden i det Bohuslänska landskapet? 2. Vad är Hin Håles harvedrag och hur har de bildats? 3. Varför var Kosteröarna täckt av vatten för 12 000 år sedan? 4. Vad är stenmalar? Hur har strandvallar bildats? Finns det något liknande där du bor? Historiska landskapet 1. När blev Bohuslän svenskt? 2. Vad gjorde Per Kalm på Koster?
3. Hur såg det ut på Koster för 100 år sedan jämfört med idag? Vem ägde Koster förr i tiden? 4. Sillen har i olika perioder betytt mycket för skärgårdsbefolkningen. Förklara hur och varför? När och hur började man ta hand om avfall i Sverige? Marina landskapet 1. Varför är det svårt att göra landskapskartor under vattnet? 2. Alger kan inte växa på så stora djup. Varför inte? Odlingslandskapet 1. Från när är de första bosättningarna på Koster? Hur levde man på den tiden? 2. Hur och varför byggdes muren på Nordkoster? 3. Vem ägde marken förr i tiden? Hur har jordbruket förändrats med tiden? Hur bildas naturreservat? Varför är det bra med naturreservat? Känner du till något naturreservat? Hur ser det ut där du bor? PÅVÄXT 1. Studera själva påväxt i naturen! Sätt ut någon typ av föremål i vattnet, vanliga CD-skivor exempelvis. Man kan studera påväxt både i sött och i salt vatten. Har ni tillgång till både och? Jämför påväxten mellan de olika miljöerna. Universiteten i Göteborg, Bergen och Maryland har ett samarbetsprojekt (VIRTUE) där de bland annat tittar på påväxt. Gå in och titta på deras hemsida http://www.uib.no/ums/magazine/teaching/teachers/biofilm.htm (på engelska) och få tips på hur man kan gå tillväga.
TJÄRNÖLABORATORIET 1. Under länken Tjärnölaboratoriet kan du gå in på Upptäck havet! för att få tips på vad man kan göra när man besöker en havsstrand. Det finns också en översikt över alla delar i Expedition Koster! Den kan också laddas ner från JASON-webben. www.universeum.se/jason