Fördjupad konsekvensutredning-

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Fördjupad konsekvensutredning- Effekter för befintlig handel vid en ökad sällanköpsvaruhandel i Stora Bernstorp ΙΙ Januari 2010 Uppdragsgivare: Burlövs kommun 1

Förord AB Handelns utredningsinstitut, HUI, har påuppdrag av Burlövs kommun utrett tänkbara konsekvenser för befintlig handel i Burlövs kommun och omkringliggande kommuner vid en utökad sällanköpsvaruhandel i Stora Bernstorp II. Projektet har genomförts av Henrik Vestin och Ulf Rämme, båda analytiker vid HUI. Kontaktperson vid Burlövs kommun har varit Mona Svensson. Stockholm i januari 2009 Henrik Vestin Ulf Rämme 2

Sammanfattning Marknadsförutsättningarna är goda i upptagningsområdet, främst beroende påden starka befolkningsutvecklingen. Om Burlöv dessutom blir ett centrum för tågpendlarekan inflödet av kunder till handeln i kommunen öka, pålängre sikt. Sällanköpsvaruhandeln i Burlöv har ett starkt inflöde av köpkraft från omlandet idag och inflödet bedöms kunna växa proportionellt fram till år 2016. Totalt kan sällanköpsvaruhandeln i Burlöv växa med cirka 450 miljoner kronor vid ett, procentuellt, oförändrat inflöde från omkringliggande kommuner. De nya etableringarna i Stora Bernstorp förväntas omsätta cirka 280 miljoner kronor (Biltema, eller företag med liknande utbud 70 Mkr. och övrig sällanköpsvaruhandel210 Mkr.), vilket innebär att tillväxtutrymmet för befintlig handel i Burlöv och övriga kommuner i upptagningsområdet begränsas något. Biltemas(eller annat företag med liknande utbud) stora upptagningsområde och breda utbud innebär att effekterna för befintlig handel fördelas över fler butiker och ett större omland än bara det primära och sekundära upptagningsområdet, vilket innebär att minskningen av tillväxtutrymmet för befintlig handel begränsas. Konsekvenserna för befintlig handel i Burlöv bedöms bli små. Konkurrensen mot Burlöv Center ökar något men köpcentrumet kommer ändå att kunna öka sin omsättning. 3

Sammanfattning Konsekvenserna för befintlig handel i övriga kommuner i det primära upptagningsområdet blir även de begränsade. Handeln i Malmöhar fortsatt goda tillväxtmöjligheter. Lomma, Staffanstorp och Svedala har redan idag en svag sällanköpsvaruhandel och antalet butiker som behöver konkurrera med tillkommande handel i Stora Bernstorp är litet. Samtidigt har kommuninvånarna nära till ett stort utbud av handel i omkringliggande kommuner ochgör redan idag större delen av sina inköp där. De sociala konsekvenserna blir därför försumbara. Handeln i Kävlinge (Center Syd) påverkas något av den ökade konkurrensen. Samtidigt växer köpkraften såmycket att det finns utrymme för handeln i Kävlinge att växa även vid etablering av mer handel i Stora Bernstorp. Handeln i Lund påverkas inte mer av tillkommande handel i Stora Bernstorp jämfört med idag. Anledningen är att köpkraften växer såmycket att det finns utrymme både för mer handel i Stora Bernstorp och för tillväxt i handeln i Lund. 4

Sammanfattning För Lunds stadskärna gäller att Nova Lund är den största konkurrenten pågrund av att det där finns ett stadskärneliknande utbud av butiker. Tillkommande handel i Stora Bernstorp har till viss del ett utbud som konkurrerar med det i Lunds stadskärna. Utbudet är emellertid för litet för att i någon betydande utsträckning locka konsumeter som annars handlar i Lunds stadskärna eller i Nova Lund. 5

Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Demografiska marknadsförutsättningar 3. Detaljhandeln i upptagningsområdet 4. Konsekvensanalys 5. Avslutande kommentarer 6

1.Inledning -Bakgrund Stora Bernstorp II är ett område beläget utmed väg 11 i Burlövs kommun. Området innehåller både detaljhandel och andra verksamheter. Den totala tillåtna detaljhandelsytanuppgår till 7 000 kvm (BTA) dagligvaruhandel och 28 000 kvm (BTA) sällanköpsvaruhandel. Dessutom har Hornbachett byggvaruhus i det område som kallas Stora Bernstorp 1. Med anledning av att Burlövs kommun har fått förfrågningar gällande ytterligare 20 000 kvm (BTA) detaljhandel med sällanköpsvaror i Stora Bernstorp II önskar de utreda vilka konsekvenser detta kan medföra för befintlig handel i Burlövs kommun och omkringliggande kommuner. Handel som visat intresse utan att det därför finns avtal med kommunen är Biltema, varför utredningen har detta företag som exempel. Det kan naturligtvis handla om något annat företag med liknande utbud. Förutom Biltemasom skulle ta närmare hälften av ytan i anspråk kan tillkommande handel beståav såväl kläder/skor som fritidsvaroroch hemutrustning. HUI genomförde en sådan utredning under våren 2009.Vid samrådet över detaljplanen uttryckte Länsstyrelsen önskemål om att utredningen skulle kompletteras med en fördjupad analys av konsekvenserna för handeln i Lund och övriga centrum i upptagningsområdet som inte behandlas i den tidigare rapporten. Föreliggande rapport innehåller kompletteringar (till rapporten från våren 2009) i enlighet med Länsstyrelsens önskemål samt uppdateringar av statistik för de områden där ny sådan finns tillgänglig. 7

1.Inledning -Bakgrund Inom dagligvaruhandeln finns CoopForum (11). Inom sällanköpsvaruhandeln är de största aktörerna Media Markt(12) och Jula(10). Utöver dessa finns aktörer som Intersport, Jysk & Sängjätten. Som tidigare nämnts finns dessutom HornbachpåStora Bernstorp 1. Ytor för tillkommande sällanköpsvaruhandel på Stora Bernstorp II skapas genom att tillåta sällanköpsvaruhandel påytor som idag är avsedda för bland annat kontor. 8

1. Inledning Syftet med uppdraget Syftet med HUI:s uppdrag är att utreda vilka konsekvenser en utökning av den tillåtna ytan för sällanköpsvaruhandel med 20 000 kvm (BTA) i Stora Bernstorp II kan fåför befintlig handel i Burlövs kommun och omkringliggande kommuner. 9

2. Demografiska marknadsförutsättningar De demografiska marknadsförutsättningarna är viktiga faktorer för att bestämma marknaden för detaljhandel från efterfrågesidan. De demografiska marknadsförutsättningarna utgörs bland annat av befolkningens storlek och utveckling, inkomster och arbetspendling 10

2. Demografiska marknadsförutsättningar Upptagningsområdet En detaljhandelsetablering i externt läge lockar inte enbart konsumenter från den egna kommunen utan även konsumenter från omkringliggande kommuner samt förbipasserande. Särskilt tydligt blir detta i Burlöv som har en sällanköpsvaruhandel som omsätter betydligt mer än vad det begränsade befolkningsunderlaget i kommunen medger. HUI bedömer att det primära upptagningsområdet för sällanköpsvaruhandeln i Burlöv utgörs av kommunerna Burlöv, Lomma, Malmö, Staffanstorp och Svedala. I det sekundära upptagningsområdet tillkommer kommunerna Lund och Kävlinge. För Biltemaär upptagningsområdet något större (d.v.s. innehåller fler kommuner) dåkedjans övriga butiker i Skåne finns i Helsingborg, Malmöoch Kristianstad. 11

2. Demografiska marknadsförutsättningar Befolkningens storlek och utveckling Befolkningens storlek och utveckling i en kommun eller region har en direkt inverkan på den köpkraft som finns. Sambandet är relativt enkelt dåju fler människor som bor i en kommun, desto större köpkraft finns det i teorin. Befolkningen i det primära upptagningsområdet uppgår till 365 000 personer, varav majoriteten bor i Malmö. Befolkningsutvecklingen är mycket god och överstiger utvecklingen i såväl Skåne län som riket. I det sekundära upptagningsområdet uppgår befolkningen till 135 600 personer. Även här är utvecklingen starkare än i Skåne län och riket. Tabell: Befolkningsstorlek år 2008 samt utveckling 2004/2008 2008 2004-2008 Primärt upptagningsområde 364 271 7 % Burlöv 16 230 6 % Lomma 20 449 10 % Malmö 286 535 6 % Staffanstorp 21 667 6 % Svedala 19 390 5 % Sekundärt upptagningsområde Kävlinge 28 255 9 % Lund 107 351 6 % Skåne län 1 212 758 5 % Riket 9 256 347 3 % Källa: SCB. 12

2. Demografiska marknadsförutsättningar In-och utpendling Ett inpendlingsöverskott av arbetskraft kan gynna handeln i en kommun genom att de som pendlar till kommunen kan göra inköp av detaljhandelsvarori samband med sina resor till och från arbetet. Burlövs kommun hade ett positivt pendlingsnetto med 890 personer år 2007. Dessutom passerar ett stort antal människor boende i andra kommuner Burlöv varje dag påväg till och från sitt arbete. Tabell: Pendlingsnetto i Burlövs kommun år 2007. Inpendlare Utpendlare Pendlingsnetto 5 833 4 943 890 Källa: SCB. 13

2. Demografiska marknadsförutsättningar Inkomster och inkomstutveckling Inkomsternas storlek har betydelse för hur mycket pengar invånarna kan spendera påinköp av detaljhandelsvaror. Inkomsternas betydelse är störst för sällanköpsvaruhandeln eftersom de flesta inte lägger väsentligt mer pengar påmat trots att de tjänar mer. Lomma och Staffanstorp har inkomster klart över rikets genomsnitt. Lägst är inkomsterna i Malmö. Malmöoch Burlöv har en inkomstutveckling som är lägre än i riket. Utvecklingen i Staffanstorp och Svedala ligger i nivåmed riket medan Lomma har en inkomstutveckling som är klart högre än i riket. I det sekundära upptagningsområdet har Kävlinge högre inkomster än riket medan Lund har lägre inkomster än riket. Tabell: Inkomster (tkr) 2007 och utveckling 2002/2007. 2007 2002-2007 Burlöv 227 12% Lomma 342 24% Malmö 206 12% Staffanstorp 278 16% Svedala 261 15% Kävlinge 277 19% Lund 238 17% Riket 252 16% Källa: SCB. 14

2. Demografiska marknadsförutsättningar Övrigt Burlöv kan bli nytt centrum för tågpendlare Skånetrafiken vill storsatsa påburlövs station som ett pendlarcentrum, för att ersätta Svågertorp. Tanken är att Öresundstågen ska börja stanna i Burlöv och att en pendlarparkering med 1 000 platser ska anläggas. Det väntas leda till att antalet på-och avstigande resenärer ökar med 575 procent i Burlöv, från dagens 370 000 om året till 2,5 miljoner 2020. Detta innebär att handeln i Burlöv pålång sikt gynnas genom att flödet av potentiella kunder ökar. Bostäder vid Burlöv Center Det finns planer påatt omvandla området vid Burlöv Center. I planerna ingår byggande av fler bostäder. Tillsammans med annat bostadsbyggande i kommunen kan detta innebära att befolkningen i Burlöv ökar med uppåt 5 000 personer de närmaste 12-15 åren. Eftersom det osäkert om alla planer kommer att genomföras fullt ut har HUI dock valt att använda en något mer försiktig befolkningsprognos vid beräkningarna av köpkraftens utveckling. 15

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet I detta avsnitt redovisas detaljhandelns storlek och utveckling i Burlövs kommun och det övriga upptagningsområdet. Vidare beskrivs handels styrka genom försäljningsindex som är ett mått påut-och inflöden av försäljning inom handeln i en kommun. Eftersom eventuellt tillkommande handel helt skall utgöras av sällanköpsvaror, utesluts dagligvaruhandeln från analysen. 16

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet Omsättning och omsättningsutveckling Sällanköpsvaruhandeln i Burlöv omsatte 1,6 miljarder kronor år 2008. Sedan år 2004 har omsättningen ökat med 78 procent, vilket är en klart starkare utveckling än i Skåne län och riket. Bland de övriga kommunerna sticker Malmöut med en omsättning på11,9 miljarder kronor och en utveckling på45 procent sedan år 2004. Övriga kommuner i det primära upptagningsområdet har en begränsad sällanköpshandel och utvecklingen är svagare än i både Skåne län och riket. I det sekundära upptagningsområdet omsatte sällanköpsvaruhandeln 3,4 miljarder kronor i Lund och 1,5 miljarder kronor i Kävlinge. Tabell: Omsättning och utveckling i sällanköpsvaruhandeln. Omsättning 2008 Omsättningstrend 04/08 Primärt upptagningsområde Burlöv 1 604 78% Lomma 152 18% Malmö 11 909 45% Staffanstorp 278 18% Svedala 199 9% Sekundärt upptagningsområde Kävlinge 1 490 18% Lund 3 392 29% Skåne län 35 939 33% Sverige 272 938 31% Källa: HUI. 17

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet Handelns styrka -försäljningsindex Ett index under 100 pekar påatt omsättningen i en kommun är lägre än vad den borde vara givet att alla kommuninvånare gör sina inköp i sin hemkommun, det vill säga ett utflöde, och ett index över 100 pekar pådet omvända, det vill säga att en aktuell kommuns handel drar till sig köpkraft från omlandet. Inflöde, kr. Utflöde, kr. 18

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet Handelns styrka -försäljningsindex Sällanköpsvaruhandeln i Burlöv har med index 335 ett kraftigt inflöde av kunder och omsättningen är drygt tre gånger högre än försäljningsunderlaget. Inflödet till Burlöv är cirka 1,1 miljarder kronor. Anledningen till detta är det stora utbud av handel som finns i Burlöv Center och i Stora Bernstorp. Handelns expansion under senare år visar sig genom att index har ökat med 83 enheter sedan 2004. Malmöhar ocksåett starkt inflöde, index 141. Index har ökat med 10 enheter sedan 2004. Också Lund och Kävlinge har höga försäljningsindex, även om de minskat något sedan 2004. Övriga kommuner har en svag sällanköpshandel och stora utflöden av köpkraft. 19 Diagram: Försäljningsindex i sällanköpsvaruhandeln år 2008 och år 2004. 98 Skåne län 100 2004 Lomma Svedala Staffanstorp Lund Malmö Kävlinge Burlöv 25 31 35 43 44 50 107 114 131 141 0 50 100 150 200 250 300 Källa: HUI. 179 203 2008 252 335

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet Handelns styrka -försäljningsindex När försäljninsindexför sällanköpsvaruhandelns underbranscher studeras framgår det att Burlövs beklädnadshandel (kläder och skor), med index 396, hämtar den högsta andelen av försäljningen från omlandet. Fritidsvaruhandeln(sport, leksaker, böcker etc) har index 340 och handeln med hemutrustning (järn&bygg, möbler etc) har index 255. Tabell: Försäljningsindex i sällanköpsvaruhandelns underbranscher i Burlövs kommun år 2008. Beklädnad Hemutrustning Fritidsvaror Källa: HUI. 396 255 340 Av Burlövs totala inflöde av köpkraft på1,1 miljarder kronor kommer 340 miljoner kronor till beklädnadshandeln, 350 miljoner kronor till fritidsvaruhandelnoch 410 miljoner kronor till handeln med hemutrustning. 20

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet Handelns styrka -försäljningsindex Kommentarer till Burlövs höga försäljningsindex. Burlöv har, med index 335, Sveriges näst högsta försäljningsindex i sällanköpsvaruhandeln. Endast Haparanda har ett högre index. Förklaringen bakom Burlövs starka handel är att kommunen har tvåstora handelsplatser samtidigt som befolkningen endast uppgår till 16 000 personer. Den starka handeln i Burlöv möjliggörs av att Burlöv ligger i en befolkningsmässigt stark och växande region där det är geografiskt nära till flera andra kommuner som i sin tur endast har en begränsad sällanköpsvaruhandel med inga eller endast fåkedjebutiker och övervägande lokala handlare. Invånarna i dessa kommuner handlar i stor utsträckning sällanköpsvaror utanför sin hemkommun, bland annat i samband med att de arbetspendlar.en svag handel i den egna kommunen betyder inte att invånarna saknar tillgång till ett bra handelsutbud inom sällanköpsvaror. Det utbud som inte finns i hemkommunen finns ofta inom nära räckhåll i någon grannkommun, som exempelvis Burlöv. Det faktum att Burlöv är landets till ytan näst minsta kommun innebär ocksåatt många människor har nära dit. 21

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet Handelsplatser i Burlövs kommun och i övriga upptagningsområdet Vid en konsekvensanalys är det viktigt att känna till handelns struktur i upptagningsområdet, dels för att kunna bedöma hur konkurrensen för ny handel ser ut och dels för att bedöma vilka handelsplatser som kan påverkas av tillkommande handel och hur denna påverkan kan se ut. Här presenteras därför de viktigaste konkurrenterna till eventuell ny sällanköpsvaruhandel i Stora Bernstorp samt övriga handelsplatser i upptagningsområdet. 22

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet Handelsplatser i Burlövs kommun och i övriga upptagningsområdet Burlöv Handeln i Burlövs kommun domineras nästan helt av köpcentrumet Burlöv Center, följt av Stora Bernstorp. Övrig handel i kommunen utgörs av några få och små aktörer. I Burlöv Center finns cirka 65 butiker. Större aktörer är bland annat H&M, CoopForum och Stadium. CoopBygg i anlutningtill CoopForum stängde under hösten 2009. Det är nu klart att Clas Ohlson flyttar in i lokalerna. Omsättningen i Burlöv Center bör inte påverkas nämnvärt av denna förändring. Clas Ohlsons breda sortiment innebär dock att omsättningen inom Järn-och bygg minskar något och att omsättningen inom exempelvis hemutrustning och hemelektronik ökar något. Omsättningen för sällanköpsvaror i Burlöv Center uppgick år 2008 till cirka 600 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt en tredjedel av den totala omsättningen i Burlövs sällanköpsvaruhandel. 23

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet Handelsplatser i Burlövs kommun och i övriga upptagningsområdet Burlövs andra stora handelsplats är Stora Bernstorp som ligger i ett trafikorienterat läge längs väg 11 och nära Yttre Ringvägen. En närmare beskrivning av Stora Bernstorp finns på sidorna 6 och 7. Burlöv center Avståndet mellan Burlöv Center och Stora Bernstorp är cirka 6 kilometer. Burlöv Center-Stora Bernstorp, ca 6 km Avståndet mellan MalmöCentrum och Stora Bernstorp är knappt 8 kilometer. Avståndet mellan Lunds centrum och Stora Bernstorp är cirka 1,5 mil. 24

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet Handelsplatser i Burlövs kommun och i övriga upptagningsområdet Malmö Den absolut starkaste konkurrenten till handeln i Burlöv är handeln i Malmö, dels pågrund av den absoluta närheten till Burlöv och dels pågrund av det stora utbud av handel som finns i Malmö. Handeln i Malmöhar haft en stark utveckling de senaste åren beroende påatt nya handelsplatser har tillkommit och påatt befintliga handelsplatser har byggts ut. Vid Malmös norra infart ligger nyöppnade inomhuscentrumet EntréMalmö. Dessutom pågår utbyggnader av köpcentrumen Mobiliaoch Triangeln och bygget av köpcentrumet Emporia i Hyllie. Malmöhar också stark handel i stadskärnan. En handelsplats som ligger mycket nära Stora Bernstorp är Toftanäsdär Maxi ICA öppnade 2006 och där det idag finns aktörer som exempelvis Blomsterlandet, Hemma, Arken Zoo, Skokanonenoch Team Sportia. IKEA har nyligen flyttat från Bulltoftaoch öppnat ett dubbelt såstort varuhus i det externa handelsområdet Svågertorp. I IKEAsgamla lokaler kommer det österrikiska möbelföretaget XXXLutzatt öppna i mitten av 2010. JägersroCenter är ett av Malmös största köpcentrum med en årsomsättning påcirka 1 miljard kr. För närvarande finns där drygt 60 butiker inkluderat CoopForum Stormarknad.Andra centrum i Malmö(som inte direkt konkurrerar med St. Bernstorp) är exempelvis Rosengård, Möllevång och Limhamn. 25

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet Handelsplatser i Burlövs kommun och i övriga upptagningsområdet Karta: De viktigaste handelsplatserna i Malmökommun. MalmöCity 26

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet Handelsplatser i Burlövs kommun och i övriga upptagningsområdet I Löddeköpinge i Kävlinge kommun ligger Handelsplats Center Syd och Köpcentrumet Center Syd, tillsammans en av Sydvästsveriges största handelsplatser. Större aktörer är exempelvis Maxi ICA, Bauhaus och El-Giganten. Utbudet består även av kläder/skor, sport, möbler etc. Omsättningen år 2007 var sammanlagt cirka 1,7 miljarder kronor.övriga delar av Kävlingekommun har en mycket begränsad sällanköpsvaruhandel, dånästan all omsättning sker i Center Syd. 27

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet Handelsplatser i Burlövs kommun och i övriga upptagningsområdet I Lund (cirka 2,5 kilometer från stadskärnan) finns köpcentrumet Nova Lund (med ett traditionellt köpcentrum-/stadskärneutbudfrämst inom kläder, skor, heminredning mm.) och Nova Lund Handelsområde (med i första hand volymhandel som exempelvis Rusta, Plantagen, ÖoB, och Media Markt). Tillsammans omsätter hela området cirka 1,3 miljarder kronor och har cirka 80 butiker. Kvantum I närheten finns ocksåkvantumområdet (även kallat Mobiliaområdet) med ICA Kvantum, City Gross och Siba. Nova Lund City 28

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet Handelsplatser i Burlövs kommun och i övriga upptagningsområdet Lund har även en stark handel i stadskärnan. Här finns ett stort utbud av kedjebutiker och lokala handlare, restauranger, kultur, samhällsservice etc. Handeln i övriga delar av Lund utgörs främst av mindre och mellanstor stadsdelscentrum samt singeletablerade butiker utanför stadskärnan. 29

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet Handelsplatser i Burlövs kommun och i övriga upptagningsområdet Karta: De viktigaste handelsplatserna i upptagningsområdet förutom Malmö. 1. Center Syd köpcentrum och Handelsplats Center Syd 2. Nova Lund och Lunds stadskärna 3. Burlöv Center 4. Stora Bernstorp 30

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet Handelsplatser i Burlövs kommun och i övriga upptagningsområdet Övrig handel i upptagningsområdet För de övriga kommunerna i upptagningsområdet gäller att sällanköpsvaruhandeln är småskalig och har låg omsättning. Det begränsade utbudet i dessa kommuner medför att invånarna i stor utsträckning åker till närliggande kommuner som Malmö, Lund, Burlöv och Kävlinge för att handla sällanköpsvaror. Samtliga kommuner har en (sett till befolkningsstorleken) kraftig utpendling vilket innebär att en del av inköpen sker i samband med arbetsresor. 1. Svedalas sällanköpsvaruhandel omsatte 199 mkr år 2008 2. Lomma har en mycket begränsad sällanköpsvaruhandel som endast omsatte 152 mkr år 2008 3. Staffanstorps sällanköpsvaruhandel omsatte 278 mkr år 2008. 2 3 1 31

3.Detaljhandeln i upptagningsområdet Handelsplatser i Burlövs kommun och i övriga upptagningsområdet Sammanfattning Eftersom Burlöv är en befolkningsmässigt liten kommun är handeln beroende av ett ökat inflöde av köpkraft från andra kommuner för att kunna växa. Den starka konkurrensen i Burlövs omland och den expansion av handeln som sker framförallt i Malmöbegränsar dock möjligheten för handeln i Burlöv att ta marknadsandelar från handeln i andra kommuner. Handeln i Burlöv kan därför i första hand växa genom att den totala marknaden (köpkraftsunderlaget) i upptagningsområdet växer. Inriktningen påtillkommande handel i Burlöv är ocksåviktig. Dels kan det finnas utrymme för vissa koncept som saknas eller är underrepresenterade i upptagningsområdet och dels kan starka regionala dragare medföra att upptagningsområdet och därmed den totala marknaden växer. Detta beskrivs närmare i avsnitt 4 konsekvensanalysen. 32

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Förutsättningar i konsekvensanalysen Beräkningarna görs med år 2016 som utgångspunkt eftersom tillkommande etableringar dåväntas både vara färdigbyggda och ha nått normala omsättningsnivåer. Konsekvensanalysen utgår från att den tillkommande handeln om totalt 20 000 kvm BTA fördelas enligt följande. Biltematar ca 10 000 kvm BTA, vilket motsvarar ca 7 500 kvm försäljningsyta. Emellertid utgörs endast cirka hälften av Biltemassortiment av detaljhandelsvaror, resten är biltillbehöreller partihandel. Detaljhandelssortimentet är dessutom brett (Biltemasäljer såväl cyklar som hemelektronik och sport-& fritidsartiklar etc.) och har lågpriskaraktär. Sortimentet påminner om det som finns påclas Ohlson och stormarknader som MAXI ICA. Det breda sortimentet gör att konkurrenseffekterna från Biltemafördelas över många branscher och butiker. Dessutom drar Biltemakunder från ett större omland än vad mer specialiserad sällanköpsvaruhandel gör. 33

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Förutsättningar i konsekvensanalysen Övriga 10 000 kvm BTA, motsvarande ca 7 500 kvm försäljningsytaanvänds av etablering av sällanköpsvaruhandel huvudsakligen inriktad mot beklädnad (kläder & skor) samt eventuellt även fritidsvaroroch hemutrustning. Etablering av byggvaruhandelanses som mindre sannolikt mot bakgrund av att Hornbach redan finns i Stora Bernstorp. 34

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Analysens olika steg I steg 1 beräknas hur marknaden (köpkraften) för sällanköpsvaror utvecklas de kommande åren. I steg 2 görs en bedömning av hur mycket tillkommande handel i Stora Bernstorp II förväntas omsätta. I steg 3 beräknas hur mycket utrymme det finns för tillväxt i befintlig handeln om tillkommande handel i Stora Bernstorp II når förväntad omsättning. I steg 4 görs, givet beräkningarna i föregående steg, en bedömning av vilka konsekvenser tillkommande handel i Stora Bernstorp II kan fåför befintlig handel i Burlöv samt i övriga kommuner i upptagningsområdet. 35

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Steg 1 -Köpkraftstillväxt Köpkraften är det teoretiska belopp människor förväntas spendera påinköp av olika detaljhandelsvaror. Köpkraften kan därmed sägas vara ett mått påmarknadens storlek ur ett efterfrågeperspektiv. Köpkraftstillväxten, som är en funktion av befolkningsutvecklingen och konsumtionsutvecklingen, kan användas för omsättningsökningar i befintlig handel och för etablering av ny handel. Den starka befolkningsutvecklingen i upptagningsområdet medför att köpkraften växer mer än genomsnittet i riket. I det primära upptagningsområdet ökar köpkraften med drygt 2,7 miljarder kronor. Klart starkast är tillväxten i Malmö, 2 miljarder kronor. I Burlöv växer köpkraften för sällanköpsvaror med 110 miljoner kronor. I det sekundära upptagningsområdet växer köpkraften med 1,7 miljarder kronor varav 1,3 miljarder kronor i Lund och 400 miljoner kronor i Kävlinge. Tabell: Köpkraftstillväxt i sällanköpsvaruhandeln år 2008-2016. Köpkraft 2008 Köpkraft 2016 Köpkraftstillväxt 2008-2016 Primärt upptagningsområde 9 050 11 790 2 740 Burlöv 410 520 110 Lomma 610 780 170 Malmö 6 950 8 920 1 970 Staffanstorp 590 900 310 Svedala 490 670 180 Sekundärt upptagningsområde 3 530 5 230 1 700 Kävlinge 700 1 080 380 Lund 2 830 4 150 1 320 36

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Steg 1 Köpkraftstillväxt -Andel av total köpkraftstillväxt som kan komma handeln i Burlöv tillgodo Sällanköpsvaruhandeln i Burlöv har idag ett kraftigt inflöde av köpkraft från omlandet. År 2008 uppgick detta inflöde till cirka 1,2 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 10 procent av den totala köpkraften i övriga kommuner i det primära och sekundära upptagningsområdet. Om sällanköpsvaruhandeln i Burlöv ska kunna växa krävs det att inflödet av köpkraft ökar i antal kronor. Fram till år 2016 växer köpkraften i övriga kommuner i det primära och sekundära upptagningsområdet med 4,3 miljarder kronor. Om sällanköpshandeln i Burlöv, kan ta cirka 8 procent av den tillväxten (d.v.s. en något lägre andel* än handeln i Burlöv tar av köpkraften idag) ökar inflödet med 340 miljoner kronor. Till detta kan adderas den köpkraftstillväxt som sker i Burlövs kommun, 110 miljoner kronor. Det innebär att sällanköpsvaruhandeln i Burlöv kan växa med totalt 450 miljoner kronor samtidigt som inflödet av köpkraft från omlandet, uttryckt i procent, är oförändrat. Ökat inflöde av köpkraft från omlandet 340 Köpkraftstillväxt i Burlöv 110 Tillväxtutrymme för sällanköpsvaruhandeln i Burlöv 450 *Anledningen till att handeln i Burlöv tar en något lägre andel av köpkraften i framtiden är att det skulle krävas ytterligare nyetableringar (utöver de i St, Bernstorp) för att ta lika mycket köpkraft som idag. 37

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Steg 2 -Omsättning för tillkommande handel i St. Bernstorp Förväntad detaljhandelsomsättning för tillkommande handel i Stora Bernstorp är: Biltema: cirka 70 miljoner kronor (baserat pågenomsnittlig omsättning per butik i Sverige. Omsättning exklusive biltillbehör och partihandel.) Övrig tillkommande sällanköpsvaruhandel: cirka 210 miljoner kronor (baserat påen omsättning per kvadratmeter på knappt 30 000 kr.) Totalt förväntas tillkommande handel i Stora Bernstorp omsätta cirka 280 miljoner kronor. Det innebär att tillväxtutrymmet räcker för de nya etableringarna. Det återstår dessutom 170 miljoner kronor för tillväxt i befintlig sällanköpsvaruhandel i Burlöv. Om tillkommande etableringar i Stora Bernstorp når förväntade omsättningsnivåer kan detta emellertid innebära att tillväxtmöjligheterna för befintlig handel i Burlöv påverkas negativt. Tillväxtutrymme för sällanköpsvaruhandeln i Burlöv 450 Omsättning tillkommande handel i St. Bernstorp -280 Återstående tillväxtutrymme för sällanköpsvaruhandeln i Burlöv 170 38

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Steg 3 -tillväxtmöjligheterna för befintlig handel i Burlöv Eftersom det krävs mer handel för att kunna utnyttja hela utvecklingspotentialen på400 miljoner bedöms den befintliga handeln inte kunna ta tillvara hela den summan. En rimlig bedömning är däremot att den befintliga handeln i Burlöv bör kunna växa med 170 miljoner kronor fram till år 2016 om etableringarna i Stora Bernstorp inte tillkommer. 170 miljoner kronor motsvarar det tillväxtutrymme som återstår för sällanköpsvaruhandeln i Burlöv dåtillkommande i Stora Bernstorp tagit sin andel av det totala tillväxtutrymmet på450 Mkr. Effekterna (i form av minskade tillväxtmöjligheter) för befintlig handel i Burlöv blir således obefintliga. Mkr. Tillväxtutrymme för sällanköpsvaruhandeln i Burlöv 450 Omsättning tillkommande handel i St. Bernstorp -280 Återstående tillväxtutrymme för sällanköpsvaruhandeln i Burlöv 170 Förväntad tillväxt befintlig handel i Burlöv utan tillkommande handel i St. Bernstorp 170 Effekter på befintlig handel i Burlöv +/- 0 39

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Steg 3 -tillväxtmöjligheterna för befintlig handel i omkringliggande kommuner Bedömningen av effekterna påtillväxtmöjligheterna för befintlig handel i omkringliggande kommuner vid etablering handel i Stora Bernstorp baseras påatt utflödet av köpkraft till Burlöv ökar med 340 miljoner kronor. En ökning av utflödet med 340 Mkr. innebär att handeln i Burlöv år 2016 tar cirka 8 av den köpkraft som finns i omkringliggande kommuner, dvs. en något lägre andel än idag. Dåköpkraften växer i samtliga kommuner i det primära och sekundära upptagningsområdet och utflödet till Burlöv, precis som idag, förväntas fördelas proportionellt finns det fortfarande goda förutsättningar för befintlig handel att växa 40

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Steg 4 -Vilka konsekvenser får tillkommande handel i St. Bernstorp för befintlig handel i Burlöv och omkringliggande kommuner? Påföregående sidor konstaterades att tillväxtmöjligheterna i befintlig handel i Burlöv och omkringliggande kommuner inte påverkas nämnvärt vid etablering av ytterligare handel i Stora Bernstorp. I vilken utsträckning befintlig handel påverkas är dock även beroende av hur befintlig och tillkommande handel konkurrerar genom (främst) utbud och tillgänglighet. Enstaka butiker kan eventuellt påverkas relativt hårt om de till exempel ligger geografiskt nära Stora Bernstorp och dessutom har ett utbud som till stor del liknar det i den tillkommande handeln. Påföljande sidor görs därför en genomgång av hur utbudet i den tillkommande handeln ser ut och hur det kan påverka befintlig handel i Burlöv och övriga kommuner i det primära och sekundära upptagningsområdet. 41

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Steg 4 -Vilka konsekvenser får tillkommande handel i St. Bernstorp för befintlig handel i Burlöv och omkringliggande kommuner? Tillkommande handel i Stora Bernstorp -Biltema Biltemaär ett koncept som har större ett upptagningsområde än genomsnittlig sällanköpsvaruhandel. Detta innebär dels att de behöver hämta en mindre andel av köpkraften från den egna kommunen och dels att köpkraften från omlandet tas från fler kommuner än bara det primära och sekundära upptagningsområdet. Biltemahar ocksåett brett sortiment av varor inom flera olika branscher, vilket gör att effekterna fördelas över ett större antal butiker i Burlöv och omkringliggande kommuner. Detta gör att HUI bedömer att en etablering av Biltemainte leder till några betydande konsekvenser för befintlig handel i Burlöv eller i omkringliggande kommuner. 42

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Steg 4 -Vilka konsekvenser får tillkommande handel i St. Bernstorp för befintlig handel i Burlöv och omkringliggande kommuner? Tillkommande handel i Stora Bernstorp övrig tillkommande handel Övrig tillkommande handel i Stora Bernstorp har inte ett lika stort upptagningsområde som Biltemaoch behöver därför ta en större del av köpkraften från Burlövs kommun och (i första hand) övriga kommuner i det primära upptagningsområdet och sekundära upptagningsområdet. Även här fördelas dock effekterna påmånga butiker. 43

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Steg 4 -Vilka konsekvenser får tillkommande handel i St. Bernstorp för befintlig handel i Burlöv och omkringliggande kommuner? Tänkbara konsekvenser för befintlig handel i Burlöv Förutom i Stora Bernstorp finns den absoluta majoriteten av sällanköpsvaruhandeln i Burlövs kommun i Burlöv Center. Tillväxtutrymmet för den övriga handeln i Burlövs kommun minskar vid etablering av mer handel i Stora Bernstorp. Detta bör dock inte betraktas som något problem, dels eftersom den befintliga handeln fortfarande kan växa och dels eftersom Burlövs kommun redan idag har betydligt mer handel än vad köpkraftsunderlaget medger. Om någon enskild butik skulle slås ut som en konsekvens av den ökade konkurrensen från Stora Bernstorp återstår ändå en handel som är bland de starkaste i landet sett i relation till befolkningsunderlaget. Eftersom den befintliga handeln i Burlöv idag hämtar majoriteten av köpkraften från andra kommuner och den tillkommande handeln förväntas göra likadant är det viktigt att studera hur handeln i dessa kommuner kan påverkas av tillkommande handel i Stora Bernstorp. 44

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Steg 4 -Vilka konsekvenser får tillkommande handel i St. Bernstorp för befintlig handel i Burlöv och omkringliggande kommuner? Tänkbara konsekvenser för handeln i övriga kommuner i det primära upptagningsområdet I det primära upptagningsområdet finns många starka handelsplatser. Framförallt i Malmö, men även i Center Syd i Kävlinge. Konkurrensen från tillkommande handel i Stora Bernstorp blir för dessa kommuner relativt marginell dåden tillkommande handeln är liten sett i relation till hela marknaden. Det bör också påpekas att även om någon enstaka butik i Malmöeller Kävlinge skulle slås ut såhar båda kommunerna fortfarande en stark handel med ett både brett och djupt utbud, vilket ocksåinnebär att de sociala effekterna blir försumbara. För övriga kommuner i det primära upptagningsområdet (Lomma, Staffanstorp och Svedala) gäller att de redan idag har ett begränsat utbud av sällanköpsvaruhandel och att invånarna handlar i andra kommuner. Sällanköpsvaruhandeln i dessa kommuner är främst av småskalig och lokal karaktär, vilket innebär att de inte direkt konkurrerar med den handel som tillkommer iburlöv. Invånarna i dessa kommuner kommer ocksåatt (även om någon enstaka butik i den egna kommunen skulle slås ut) fåett större utbud av handel i sin närhet även om handeln ligger i en annan kommun. 45

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Steg 4 -Vilka konsekvenser får tillkommande handel i St. Bernstorp för befintlig handel i Burlöv och omkringliggande kommuner? Tänkbara konsekvenser för handeln i det sekundära upptagningsområdet (Lund och Kävlinge) I Kävlinge sker den övervägande delen av sällanköpsvaruhandeln i Center Syd. Köpkraftsutvecklingen är god i köpcentrumets upptagningsområde (som delvis överlappar stora Bernstorps upptagningsområde) och ger möjligheter för centrumet att utvecklas. Etableringen av ytterligare handel i Stora Bernstorp innebär att konkurrensen ökar något, men de totala effekterna påhandeln i Kävlinge bedöms bli mycket begränsade. För den andra kommunen i det sekundära upptagningsområdet, Lund, är situationen annorlunda dådet i Lund finns, både externt och i city, en stark handel med ett stort utbud av deflesta stora kedjorna och många lokala butiker. I och med detta är Lund en kommun där handeln i större utsträckning kan påverkas av konkurrensen från tillkommande handel i Burlöv. Pånästa sida görs därför en närmare analys av hur handeln i Lund kan påverkas av tillkommande handel i Stora Bernstorp. 46

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Steg 4 -Vilka konsekvenser får tillkommande handel i St. Bernstorp för befintlig handel i Burlöv och omkringliggande kommuner? Tänkbara konsekvenser för handeln i Lund Handeln i Lund konkurrerar, precis som handeln Malmöoch Kävlinge, delvis om samma kunder som tillkommande handel i Stora Bernstorp. Effekterna av tillkommande handel i Stora Bernstorp sprids således ut över flera kommuner varför effekterna påhandeln i Lund begränsas. Effekterna påhandeln i Lund utgörs dessutom endast av ett begränsat tillväxtutrymme. Handeln kan således fortfarande växa, men i något begränsad omfattning. Lund har idag ett försäljningsindex på107 i sällanköpsvaruhandeln, vilket innebär att omsättningen är högre än det befolkningsmässiga försäljningsunderlaget. Försäljningsindex bedöms inte påverkas av tillkommande handel i St. Bernstorp eftersom omsättningen där kan tas från den köpkraftstillväxt som sker i upptagningsområdet. För Lunds stadskärna bedöms det närliggande Nova Lund vara en betydligt starkare konkurrent än vad Stora Bernstorp är både idag och efter en utbyggnad. Dåplanerna påen utbyggnad av Nova Lund stoppats bedöms handeln i stadskärnan ha förutsättningar för en god framtida försäljningsutveckling. 47

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Avslutande kommentarer Stora Bernstorp är idag ett etablerat handelsområde och har ett bra trafikläge dåmånga personer redan passerar Burlövs kommun i samband med arbetsresor med mera. En utbyggnad av handeln i St. Bernstorp bör därför inte någon större ökning av trafikarbetet i området. Som tidigare nämnts kan handeln i Burlöv pålängre sikt gynnas dels av att befolkningen ökar kraftigt tack vare bostadsbyggandet och dels av att antalet pendlare som passerar kommunen ökar markant när Burlöv blir ett centrum för tågpendlare. Det innebär att det finns en potential för handeln i Burlöv att att växa även under den period som kommer efter 2016 (dit konsekvensanalysen sträcker sig). Den ökade befolkningen bör gynna handeln i hela kommunen. Det ökade antalet pendlare gynnar i första hand Burlöv Center tack vare närheten till tågstationen, men innebär ändåatt hela marknaden växer vilket innebär att tillkommande handel i Stora Bernstorp inte behöver ta omsättning från befintlig handel för att nåsin planerade omsättning. 48

4. Konsekvensanalys vid tillkommande handel Sammanfattning av konsekvensanalysen Förutsättningarna för ytterligare handel i Burlöv kan således vara mer gynnsamma, och tänkbara effekter påbefintlig handel vara mindre, än vad analysen kommer fram till.det är dock viktigt att komma ihåg att även om marknadsförutsättningarna pålång sikt är goda och kundunderlaget växer måste tillkommande handel i Stora Bernstorp konkurrera om kundernamed Burlöv Center. Viktiga framgångsfaktorer blir dåtill exempel läget, handelsplatsens totala utbud och hur kunderna trivs på handelsplatsen. 49

Bilaga -Om HUI AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, är den självklara partnern när det gäller utredningar, konsultverksamhet och forskning avseende konsumtion och samhällsekonomi. Handel i allmänhet och detaljhandel och tjänstekonsumtion i synnerhet hör till vår spjutspetskompetens. HUI grundades 1968 när Detaljhandelns-och Grosshandelns Utredningsinstitut (DUI och GHI) slogs samman. 40 års erfarenhet av att studera handel har bidragit till att HUI idag besitter kunskaper, branschkontakter och upprätthåller databaser som är unika. HUI ägs av branschorganisationen Svensk Handel. Att ha både forskning och konsultverksamhet under samma tak är unikt och en styrka. Våra konsulter hjälper kunderna att göra bättre affärer genom att öka förståelsen för vilka drivkrafter som påverkar konsumtionen och samhällsekonomin. Erbjudandet innefattar strategisk rådgivning, avancerade beslutsunderlag samt kunskapsunderlag för intern och extern kommunikation. Samtliga HUI:s forskare och konsulter har en gedigen akademisk bakgrund och arbetslivserfarenhet. De flesta har en utbildning med en samhällsekonomisk eller företagsekonomisk inriktning. Flera har doktorsexamen eller licentiatexamen och övriga har magister-eller kandidatexamen. Vi gör konsultuppdrag för bland annat detaljhandelsföretag, myndigheter, branschorganisationer och kommuner. Uppdragsgivare och samarbetspartners för forskningen är bland annat Handelns utvecklingsråd, Konkurrensverket, Riksbanken, Formas, ITPS, Nutek och Vinnova. Postadress AB Handelns Utredningsinstitut (HUI) 103 29 Stockholm Besöksadress Regeringsgatan 60, Stockholm 50 Tel: 08-762 72 80 Fax: 08-679 76 06 Mail: info@hui.se