Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Äldreforskningens Hus Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska konsekvenser Vård och omsorg om äldre 1
Expressen, 2012-08-21 När blir man gammal? Några vanliga gränser när åldrandet diskuteras: Yngre äldre = 65+ Äldre äldre = 80+ Tredje och fjärde åldern (Laslett, 1989) Livsloppet delas in i fyra åldrar, där ålderdomen delas in i tredje och fjärde åldern. De mest sjuka äldre (2011) Olika livsfaser 1:a åldern 2:a åldern 2
Olika livsfaser 3:e åldern Olika livsfaser 4:e åldern 9 3
Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 90 88 86 84 82 80 78 76 74 72 70 68 66 64 62 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 Kvinnor Män 1900 1904 1908 1912 1916 1920 1924 1928 1932 1936 1940 1944 1948 1952 1956 1960 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 1900-2006 Källa: SCB 2007 Medellivslängd vid 65 år 20 15 10 5 0 Women Men Difference 4
Demografisk utveckling 1913 Lag om allmän pension vid 67 år Medellivslängd Kvinnor 58 år Män 56 år 1976 Sänkt pensionsålder 65 år Medellivslängd Kvinnor 77 år Män 72 år 2010 Medellivslängd Kvinnor 83,3 år Män 79,5 år Framtida pensionsålder? 2012 75 år? Demografisk utveckling Sverige har en av världens äldsta befolkningar 5,4% (508 000) är 80+ (år 2011) I åldern 80 år och äldre: är nästan dubbelt så många kvinnor som män bor 78% av kvinnorna ensamma bor 38% av männen ensamma 71% av männen bor med sin hustru när de dör 26% av kvinnorna bor med sin man när de dör 900000 Antal 80 år och äldre i Sverige 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 Källa: SCB 5
Frequency Percent 2014-10-22 12 Andelen 80 år och äldre 10 8 6 4 2 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Källa: http://esa.un.org 18 Procent 80 år och äldre 16 14 Japan Sweden More developed regions 12 10 8 6 4 2 0 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 Source; http://esa.un.org/unpp/index.asp?panel=3 Antal personer 90+ i Sverige 1911-2007 50000 45000 40000 35000 30000 25000 Women 90-94 years Men 90-94 years Women 95+ years Men 95+ years 20000 15000 10000 5000 0 6
Frequency 2010 2013 2016 2019 2022 2025 2028 2031 2034 2037 2040 2043 2046 2049 2052 2055 2058 2061 2064 2067 2070 2073 2076 2079 2082 2085 2088 2091 2094 2097 2100 2014-10-22 Prognos antal personer 90+ i Sverige 2010-2100 120000 110000 100000 90000 80000 70000 60000 50000 Women 90-94 years Men 90-94 years Women 95-99 years Men 95-99 years Women 100+ years Men 100+ years 40000 30000 20000 10000 0 Beroendekvoten Antal personer 20-64 år per äldre (80+) 1970 25 personer 20-64 år per 80+ 2010 12 2040 7 60 Ratio 20-64/80+ years 50 Sverige Finland Norge 40 Danmark Island 30 20 Norden Russian Federation Lithuania Estonia Latvia 10 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Source: esa.un.org 7
160 Ratio 20-64/80+ years Ratio 20-64/65+ Ratio 20-64/80+ years 140 Indien 120 100 Kina 80 Norden 60 Europa 40 Japan 20 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Source: esa.un.org Maximal livslängd 8
Hur gamla kan vi bli? Livslängden kommer att fortsätta öka linjärt ( Optimisterna ). Ökningarna i livslängden kommer att accelerera dramatiskt ( Futuristerna ). Ökningarna i livslängd kommer snart att avta ( Realisterna ). Men de blir ju friskare? 9
Namn Efternamn 22 oktober 2014 28 Swedish Panel Study of Livning Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) Riksrepresentativ studie bland de allra äldsta (77+). Genomförts 1992, 2002 och 2011. Huvudsak besöksintervjuer, men även indirekta intervjuer och telefonintervjuer. Svarsfrekvens >85% (n 560-930). Intervjuerna inkluderar frågor om hälsa, familjeförhållanden, livsstil och andra levnadsförhållanden, fysiska och kognitiva funktionstester. Slutsatser: Inga tecken på hälsoförbättringar bland de allra äldsta i Sverige under perioden 1992 till 2011. Problem med värk, psykiska besvär och nedsatt mobilitet har ökat och lungfunktionen försämrats mellan 1992 och 2011. Självskattad hälsa och fysisk funktionsförmåga oförändrad. Trots det har andelen med ADL-problem minskat (särskilt efter 2002). 10
Äldrevård hellre dör jag Aftonbladet 2005-10-18 32 11
Valfrihetens LOV En studie om vad Lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna Ingrid Hjalmarson Sven Erik Wånell Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2013:01 ISSN 1401-5129 12
500000 450000 400000 350000 Antal personer 80+ Antal personer (65+) med hemtjänst 300000 Antal personer (65+) i särskilt boende 250000 Antal sjukhusplatser i akutvården (alla åldrar) 200000 150000 100000 50000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 (Source: The national board of health and welfare) Kvarboendepolitikens fyra vågor 1. 1950-talet: Ivar Lo-Johansson; Hemvård i stället för vårdhem 2. 1980-talet: Socialtjänstlagen; Bo hemma så länge som möjligt 3. 1990-talet: Ädelreformen; Kvarboende på säbo 4. 2000-talet: Vårdhemmet i hemmet Källa: Lennarth Johansson 13
Västerbottens-Kuriren 2013-03-04 30 Andel personer 80+ med hemtjänst respektive säbo 2001 och 2012 27,8 25 20 22,2 21,7 20,7 18,3 18,8 15 15,6 16,1 2001 2012 10 5 0 Hemtjänst riket Hemtjänst Stockholms stad Särskilt boende riket Särskilt boende Stockholms stad Källa: Socialstyrelsen Slutsatser Boendetiderna i säbo generellt allt kortare mellan 2006 och 2012. Markant ökning av andelen personer som flyttar in och dör efter en kort tid. 2012 avled var femte person inom en månad efter inflyttning till säbo (jmf med 2006 då det tog sju månader innan en femtedel hade dött). 14
Diskussion Hospiceplatser för äldre döende personer? Boendetider och vägen igenom säbo är ett understuderat ämne. Implikationer för planering, organisering, behov, dimensionering och innehåll i säbo. Hypoteser och fortsatt forskning Högre behovströskel? Förändring i könsfördelning (fler män)? Akutsjukvården? Symptom på att systemen är pressade och trimmade? Den svenska modellen Generellt/universellt välfärdssystem. Svensk vård och omsorg är offentligt finansierad via skatten. Äldreomsorgen framförallt kommunal skatt. Används av alla med behov, oberoende socioekonomisk status och ekonomi. Äldreomsorgen ligger under kommunernas ansvar. Kommunalt självstyre innebär bl.a. att kommunerna själva bestämmer skattenivån och hur generösa de ska vara. Sjukvård ligger under landstingets ansvar. 15
Vård och omsorg om äldre Formell Kommun Landsting Informell Familj/anhöriga (ingen lagstiftad skyldighet) Grannar Privat köpt hjälp Organisationer (t.ex. Röda korset) Ansvarsområden för dagens vård och omsorg om äldre Stat Övergripande hälso- och sjukvårdspolitik Utövar tillsyn av hälso- och sjukvård samt omsorg genom Socialstyrelsen (from den 1 juni ny myndighet) Landsting Primärvård Öppenvård Sluten vård Läkarvård vid äldreboenden ------------------- Hemsjukvård Rehab Kommun Hemtjänst Särskilt boende Dagverksamhet Trygghetslarm --------------------- Hemsjukvård Rehab Nu har hemsjukvården kommunaliserats! (utom i Stockholm) Särskilt boende för äldre SÄBO (Kräver biståndsbeslut) Servicehus Ålderdomshem Korttidsboenden Gruppbostäder Sjukhem Vård- och omsorgsboenden 16
Lagar och mål Riksdag och regering lagstiftar och formulerar övergripande mål för vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763) Socialtjänstlagen (SoL) (1980:620) Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen 2 : Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen 4 kap 1 : Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 17
Socialtjänsten i Sverige Regleras av Socialtjänstlagen Den offentliga äldreomsorgen är behovsprövad (myndighetsbeslut krävs) Hemtjänst: 9% av 65+, 20% av 80+ Särskilt boende: 7% av 65+, 17% av 80+ Offentligt finansierad via skatter (avgifter täcker ca 3 procent av den egentliga kostnaden) Övergripande funktioner och tillsyn Socialstyrelsen ger stöd i tolkningen av lagstiftning, samt utövar tillsyn HSL och SoL Ny tillsynsmyndighet från och med den 1 juni 2013 Inspektionen för vård och omsorg. Hur får man äldreomsorg? Kommunala biståndshandläggare fattar beslut. Tjänstemän som står för myndighetsutövningen inom äldreomsorgen. Arbetar på delegation av politikerna i social- eller stadsdelsnämnden. Tar emot, utreder, bedömer och beslutar kring ansökningar om stöd och hjälp. 18
LÄMPLIG BEMANNING - i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010:10 www.aldrecentrum.se 19
Källa: DI, 040227 Dagens problem Kvalitet brist på resurser Bemanning Platser Ledarskap Ojämlikhet 20
Framtida utmaningar? Dilemman och målkonflikter! Äldrevårdens problem och utmaningar Prioriteringar utifrån ekonomi inte behov Ökat gap mellan behov och resurser Ökat gap mellan förväntningar och resurser Vård- och omsorgssystemet är inte utformat för skröpliga och multisjuka äldre Samordning och samverkan mellan vårdens och omsorgens huvudmän (landstingen och kommunerna) Social QrageNR 5, 2012 21
Tack för uppmärksamheten! Pär Schön Aging Research Center (ARC) Karolinska institutet/stockholms universitet www.ki-su-arc.se Stockholms läns Äldrecentrum www.aldrecentrum.se Gävlegatan 16 113 30 Stockholm Tel: 08-690 68 76 Mail: par.schon@ki.se 22