Delrapport Äldreomsorgens demensteam

Delrapport Äldreomsorgens demensteam Juli 2012 Några kommentarer från personal Det har blivit lugnare både hos brukaren och jag har blivit tryggare Mot kaos hjälper struktur Värdefullt med bemötandeplan samt handledning och reflektion för personalen. Tryggare för brukare och personal Delrapport juni 2012 1(27)

Innehåll 1 Bakgrund och projektidé... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektidé... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Demensteamets uppdrag... 4 2 Projektmål och mått... 4 2.1 Projektets mål... 4 2.2 Projektet pekar mot följande mål i styrkort... 4 2.3 Mått... 5 3 Organisation och bemanning... 5 4 Projektförlopp... 5 4.1 Kompetens i demensteamet... 5 4.2 Demensteamets metoder och uppdrag... 6 5 Resultat... 10 5.1 Ärenden och uppdragsbeställare... 10 5.2 Resultat för brukaren efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback... 12 5.3 Personalens upplevelse av demensteamets handledning, utbildning stöd och feedback... 13 5.4 Ekonomisk konsekvens av demensteamets handledning, utbildning, stöd och feedback... 15 5.5 Demensteamets reflektioner... 16 5.6 Sammanfattning, diskussion... 17 6 Bilagor... 19 6.1 Bilaga 1 - Enkätsvar personalens upplevelser... 19 Delrapport juni 2012 2(27)

1 Bakgrund och projektidé 1.1 Bakgrund Socialstyrelsen publicerade våren 2010 nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med demenssjukdom och för stöd till deras anhöriga. Syftet med riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner så att dessa kan styra hälso- och sjukvården och socialtjänsten genom öppna och systematiska prioriteringar. Socialstyrelsen förutsätter att rekommendationerna påverkar resursfördelningen inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom på så sätt att förhållandevis mer resurser fördelas till högt prioriterade tillstånd och åtgärder än till dem som fått låg prioritet. Enligt nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom bör all vård och omsorg vid demenssjukdom bygga på ett personcentrerat förhållningssätt. Andra högt prioriterade områden är multiprofessionellt teamarbete och utbildning kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden (SOSFS 2012:xx) (börjar gälladen 1 januari 2014) bör handledning erbjudas till personalen för att ge stöd till att hantera svåra situationer som kan uppstå vid genomförandet av insatser. I Västerbottens län har landstinget och kommuner gemensamt tagit fram ett vårdprogram för vård och omsorg av personer med demenssjukdom som bygger på socialstyrelsens nationella riktlinjer. I Västerbottens läns vårdprogram rekommenderas en demensansvarig person vid hälsocentralerna samt demensteam alternativt demensansvarig person inom kommunens verksamhet. Att erbjuda omvårdnad och omsorg till personer med demenssjukdom är till största delen kommunens ansvar. Äldreomsorgens vård- och omsorgspersonal bör därför ha en hög kompetens gällande omvårdnad och omsorg vid demenssjukdom. 1.2 Projektidé Via statliga stimulansmedel startades i januari 2011 ett projekt inom äldreomsorgen för att utarbeta former för och utvärdera ett demensteam som är kommunens spetskompetens inom omvårdnad och bemötande av personer med demenssjukdom. 1.3 Syfte Syftet med ett demensteam inom äldreomsorgen är att bidra till att personer med demenssjukdom och deras närstående ska: - Uppleva att personalen inom äldreomsorgen har ett professionellt bemötande och erbjuder en omvårdnad och omsorg med god kvalitet. - Känna sig trygga och uppleva det är enkelt att ta kontakter för att få det stöd och den hjälp de har behov av. Delrapport juni 2012 3(27)

- Uppleva att de erbjuds stöd och hjälp som bidrar till att personen med demenssjukdom kan bo kvar i ordinärt boende så länge som möjligt. Äldreomsorgens demensteams arbete ska bidra till att omvårdnaden och omsorgen som erbjuds inom äldreomsorgen i Skellefteå kommun bygger på nationella och länsövergripande riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. 1.4 Demensteamets uppdrag - Stärka och säkra vårdkedjan genom samverkan och samarbete med andra aktörer inom demensvården och omsorgen. - Anhörigstöd i samverkan med bl. a anhörigkonsulent. - I samarbete med äldreomsorgens kompetensutvecklare initiera och vidareutveckla grundutbildning till nyanställd personal gällande personcentrerad omvårdnad och bemötande vid demenssjukdom. - Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom samt söka och sprida ny evidens och kunskap och vid behov ge fördjupade kunskaper till erfaren personal gällande omvårdnad och bemötande vid demenssjukdom. - Ge arbetsplatsnära utbildning, handledning och feedback till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen vid specifika omvårdnadsproblem inom demensvården. Hemtjänstgrupper och personal vid enheter inom äldreboenden ska erbjudas arbetsplatsnära utbildning, handledning och feedback med utgångspunkt från nationella riktlinjer och länsövergripande vårdprogram för demensvården med fokus på personcentrerad omvårdnad. Vid handledning fokusera på symtom och besvär vid demenssjukdom som personalen upplever svåra att bemöta och hantera som t ex beteendemässiga och psykiska symtom. Demensteamet ska inte själva vara primärt ansvarig för individer/brukare utan vara ett stöd till den vård- och omsorgspersonal som är ansvarig på enheten. Demensteamet ska göra en bedömning och analys av problemet i samråd med personal som arbetar på enheten. Därefter tillsammans med den enskilde, närstående och personal på enheten gemensamt komma fram till åtgärder/strategier som dokumenteras i genomförandeplan/vårdplan (den plan där åtgärden hör hemma). 2 Projektmål och mått 2.1 Projektets mål - Att utveckla ett demensteam inom Skellefteå kommuns äldreomsorg. Under projekttiden utvärdera arbetsmetodens fördelar och nackdelar. Efter utvärdering får äldreomsorgens ledning ta ställning till hur mycket resurser som kan avsättas till ett demensteam och hur formerna ska se ut. - Att äldreomsorgens personal får arbetsplatsnära utbildning, handledning och feedback gällande personcentrerad omvårdnad och beteendemässiga och psykiska symtom. 2.2 Projektet pekar mot följande mål i styrkort - Brukarens behov står i fokus. - Medborgaren känner förtroende för verksamheten - Hög kvalitet och effektivitet i verksamhetsprocesser - Strukturerat arbetssätt för forskning och utveckling. - Hög kompetens för utveckling av verksamheten. - Effektivt resursutnyttjande - Attraktiv arbetsgivare/arbetsplats Delrapport juni 2012 4(27)

2.3 Mått - Personalens upplevelser av handledning och stöd av demensteamet (enkät till personalgruppen) - Har de insatser som demensteamet tillsammans med den enskilde och personalen kommit fram till gett effekt (enkät till personalen) - Antal genomförandeplaner/vårdplaner som förändrats efter demensteamets insatser (enkät till personalen) - Symtom gällande beteendemässiga och psykiska symtom förre och efter handledning, stöd, utbildning och feedback av demensteamet (NPI skattning) - Ekonomiska konsekvenser av demensteamets stöd, handledning, utbildning och feedback till personalgrupperna. - Demensteamets reflektion och upplevelse av uppdragets effekter 3 Organisation och bemanning Roll Bemanning/Namn Tilldelad arbetstid i procent % Projektchef Tomas Hedström I ordinarie tjänst Projektledare Carina Berglund I ordinarie tjänst Arbetsterapeut i demensteamet Geriatriksjuksköterska i demensteamet Demensspecialiserad undersköterska i demensteamet Lisbeth Johansson Projektanställd 100 % Mona Holmgren Projektanställd 100 % Annika Björk Projektanställd 100 % Ekonom Charlotte Lundmark, Helen Moritz I ordinarie tjänst Resursperson Resursperson Resursperson Britt Andersson, vårdbehovsbedömare Lena Lundqvist, kompetensutvecklare Annika Bergmark, anhörigkonsulent I ordinarie tjänst I ordinarie tjänst I ordinarie tjänst 4 Projektförlopp 4.1 Kompetens i demensteamet En arbetsterapeut, en demensspecialiserad undersköterska och en geriatriksjuksköterska är projektanställda i äldreomsorgens demensteam från januari 2011. Demensteamet har flera uppgifter som de gemensamt arbetar med och fördelar mellan varandra (ex. stärka och säkra vårdkedjan genom samverkan och samarbete med andra aktörer, anhörigstöd i samarbete med bl. a anhörigkonsulent, initiera och vidareutveckla grundutbildning till nyanställd personal i samarbete med kompetensutvecklare, söka och sprida ny evidens och kunskap). Delrapport juni 2012 5(27)

Utifrån att teamet har olika professioner bidrar de med olika spetskompetens vid handledning, stöd, utbildning och feedback till personal som arbetar nära brukarna. Arbetsterapeutens roll Bedömning, åtgärder, utbildning och handledning: - i de dagliga aktiviteterna - av kognition, perception, kommunikation samt miljön - i att vid särskilt boende se gränsen när demensteam från geriatriken ska konsulteras (specialistteam), i ordinärt boende se gränsen då hälso- och sjukvården ska ta vid samt, - bidra till att ge stöd, information, utbildning och vid behov handledning till närstående utifrån sin profession. Demensspecialiserad undersköterskas roll Bedömning, åtgärder, utbildning och handledning: - utifrån individens levnadsberättelse och nuvarande situation se till ett arbetssätt som grundar sig på personcentrerad omvårdnad samt, - bidra till att ge stöd, information, utbildning och vid behov handledning till närstående utifrån sin profession. Geriatriksjuksköterskans roll Bedömning, åtgärder, utbildning och handledning - i att utreda och se möjliga orsaker/samband till beteendemässiga och psykiska symtom som t ex. förändringar i hälsotillståndet, omgivningen, läkemedel - i att vid särskilt boende se gränsen när demensteam från geriatriken ska konsulteras (specialistteam), i ordinärt boende se gränsen då hälso- och sjukvården ska ta vid samt, - bidra till att ge stöd, information, utbildning och vid behov handledning till närstående utifrån sin profession. 4.2 Demensteamets metoder och uppdrag 4.2.1 Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Aktivitetsplan för implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, utvalda delar som speciellt berör kommunal vård och omsorg. Nationella riktlinjer Ansvarig Vad Hur vem start klart Grundutbildning i nationella riktlinjer vid demenssjukdom Demensens ABC Kompetensutvecklar e Vår 2012 Delrapport juni 2012 6(27)

Utredning och behandling vid demenssymtom Personcentrerad omvårdnad Äldreomsorgens tilläggsutbildning till nyanställda Fortbildning äldreomsorgens hälsooch sjukvårdspersonal - halvdag översyn av rutiner vid utredning på särskilt boende Utbildning vid handledning i specifika personärenden Demensteamet, kompetensutvecklar e, vårdutvecklare Demensteamet, vårdutvecklare Demensteamet, vårdutvecklare MAS Demensteamet Vår 2012 Höst 2012 Höst 2012 Våren 2011 Klar att använ da okt 2012 Vår 2013? fortlöp ande Multiprofessionellt team Handledning, utbildning kombinerad med praktisk träning och feedback Tidig social utredning och regelbunden strukturerad uppföljning Utbildning på efterfrågan i mindre personalgrupper Införande av nationella kvalitetsregistret BPSD.se (prestationsbaserade stimulansmedel betalas ut för registrering 2012) På efterfrågan ge stöd som ska stärka teamen i äldreomsorgen (se nästa punkt handledning, utbildning..). Handledning, utbildning och feedback på efterfrågan vid specifika personärenden Generell handledning i personalgrupper på efterfrågan vid svåra situationer som kan uppstå i omvårdnaden och omsorgen om personer med demenssjukdom (som utan stöd kan leda till utmattning i personalgruppen) Utbilda på efterfrågan i olika demensfrågor (etik, bemötande, ovanlig demensdiagnos mm) Etisk reflektion i personalgrupper på efterfrågan Länsrutin som anpassats i en lokal rutin Demensteamet Demensteamet i samarbete med vårdutvecklare och äldreomsorgens ledning Demensteamet Demensteamet Demensteamet Demensteamet Demensteam Styrgrupp äldre Våren 2011 Våren 2012 Våren 2011 Våren 2011 Våren 2011 Våren 2011 Våren 2011 Anpassad rutin finns men är inte fullt ut implemen terad i verksamh eten fortlöp ande Höst 2013? fortlöp ande fortlöp ande fortlöp ande fortlöp ande fortlöp ande Delrapport juni 2012 7(27)

4.2.2 Rådgivning och stöd - Handledning och miniutbildning vid personärenden gällande BPSD All personal kan vända sig till demensteamet via telefon eller mail vid problem de önskar stöd med. Vid enklare ärenden ger demensteamet rådgivning och stöd i olika demensfrågor, oftast personärenden men det kan även handla om generell demensproblematik. Det har ibland rört sig om ett telefonsamtal och i andra fall har kontakten varat under en tid. Även anhöriga har kontaktat demensteamet för rådgivning och stöd i och har då fått hjälp och lots i vårdkedjan. Vid komplicerade personärenden där personen har besvär i form av BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) har äldreomsorgens demensteam utarbetat en metod för handledning, stöd, utbildning och feedback till personalen. BPSD omfattar en rad olika symtom som har en sak gemensamt: de är ofta särskilt svåra att möta för anhöriga och vårdpersonal. Det kan handla om psykiska symtom som hallucinationer och vanföreställningar eller beteendemässiga symtom som skrik, rop eller störd dygnsrytm. Bilden nedan beskriver demensteamets arbetssätt/metod vid stöd, handledning, utbildning och feedback vid BPSD. Metoden är under utarbetande och teamet utvärderar den kontinuerligt och kan komma att förändras under projektets gång. Processbeskrivning av arbetssätt/metod - demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback vid personärenden Ärende från team/ arbetsgrupp Utredningsfas demensteamet besöker team /arbetsgrupp Insamlande av fakta DT tillsammans med team/arbetsgrupp Analys -vad är problemet? NPI-NH skattning Analys/ Sammanställni ng av insamlad fakta tillsammans i demensteamet NPI-NH skattning Miniutbildning och åtgärdsplan vid träff med arbetsgrupp/ team Genomgång av analys Miniutbildning Formulerar tillsammans åtgärdsplan: Miljö soc/fys aktiviteter hälso- och sjukvård bemötandeplan Genomförande fas team /arbetsgrupp Uppföljning /utvärdering demensteamet besöker Team/ arbetsgrupp NPI-NH skattning Åtgärder fungerar bra Bemötandeplan fastställs och demensteamet avslutar Åtgärder ej tillräckliga nya åtgärder behov av grupphandledning? Ny uppföljning bokas vb kontakt med geriatrikens team Bildtext: Ärende från team på enhet/arbetsgrupp. Demensteamet bokar in en träff med teamet/arbetsgruppen på enheten. Om en, två eller alla tre från demensteamet deltar vid träffen beror på ärendets karaktär. Är det i hemtjänsten bör kontaktpersonen och någon fler från arbetslaget samt om möjligt chef medverka, även distriktssköterska har medverkat vid flera tillfällen. På särskilt boende bör kontaktperson, sjuksköterska och om möjligt arbetsterapeut, sjukgymnast och chef medverka. Vid första besöket görs tillsammans med Delrapport juni 2012 8(27)

kontaktpersonen samt övriga medverkande från enheten en skattning av brukarens symtom enligt NPI-NH (NeuroPsychiatric Inventory-Nursing Home, läs mer på BPSD.se). Skattning av symtom via NPI-NH gör det möjligt att bedöma hur ofta BPSD förekommer och hur mycket det påverkar personen med demenssjukdom (förekomst och allvarlighetsgrad). Under första träffen påbörjas även kartläggning av möjliga orsaker till BPSD som till exempel, miljö, bemötande, hälsosituation, läkemedel, dygnsvariation, bristande upplevelser av jagfunktioner (förmågor hos människan som på olika sätt samspelar med varandra, t ex tankeförmåga, känslokontroll, självkänsla). Skattning enligt NPI-NH görs även vid uppföljning som utvärdering av huruvida insatta åtgärder fungerat eller inte. Vanligaste anledning till att äldreomsorgens demensteam kontaktas av personal på äldreboende är att en person har besvär med aggressivitet och oro, i hemtjänsten är vanligaste kontaktorsak att personen nekar till att ta emot hjälp. En hypotes demensteamet har är att de olika besvären grundar sig på samma problematik, integriteten kränks i båda fallen. De vanligaste åtgärderna som vidtas vid stöd av demensteamet kring personärenden är upprättandet av en bemötandeplan, medicinska åtgärder samt åtgärder kring miljön. Bemötandeplanen kan exempelvis handla om att bekräfta brukarens känslor och upplevelser, hjälpa brukaren hitta meningsfulla aktiviteter (ex vara delaktig i sysslor på äldreboendet) och/eller att hitta ett sätt för brukaren att kunna slappna av, exempelvis genom taktil massage eller lyssna på musik som han/hon tycker om. De medicinska åtgärderna kan handla om exempelvis översyn av läkemedel, utredning av hälsotillståndet (ex smärta, hjärtsvikt), samt hur brukaren får sina basala behov tillgodosedda gällande ex nutrition och sömn. Åtgärder kring miljö kan tex vara att åstadkomma en lugn ljudmiljö ex vid måltider eller att se över miljön med tanke på att det ska vara lätt för personen att hitta i boendet eller att hitta saker han/hon behöver ex på toaletten. 4.2.3 Grupphandledning med etiska dilemman Demensteamet har på efterfrågan gett handledning till personalgrupper när de haft generella problem som kan antas bero på demensproblematik. Problemen har framförallt bestått av etiska dilemman (t ex: skydds/begränsningsåtgärder, generellt oroligt mellan brukarna på boendeenheten, kärleksrelationer mellan personer med demenssjukdom på äldreboendet). Demensteamet har bidragit med stöd och handledning till personalgruppen där de gemensamt kartlagt problemet och vilka etiska principer som kommer i konflikt med varandra. De har sedan tillsammans reflekterat över olika sätt att se på saken och försökt hitta en gemensam strategi för att hantera situationen. I vissa fall har någon från demensteamet gått in och observerat den aktuella situationen innan grupphandledning getts. 4.2.4 Utbildning utifrån önskemål Demensteamet har gett utbildning enligt önskemål till Enheter inom äldreomsorgen som efterfrågat specifik utbildning inom demensområdet (ex fördjupning i personcentrerad omvårdnad, ytbildning i ovanlig demenssjukdom eller ovanliga symtom som någon brukare på enheten har). Personal vid handikappomsorgens nystartade boende för yngre personer med demenssjukdom. Delrapport juni 2012 9(27)

Enheter inom äldreomsorgen kring etik och hur man som personal kan arbeta strukturerat kring etiska dilemman. När nya äldreboenden startas kommer demensteamet att kunna vara ett stöd för chef i utformning av personcentrerad omvårdnad samt ge utbildning till personalen. 4.2.5 Övriga uppdrag - Samarbete med anhörigkonsulent. Bl. a genomfört temakväll för allmänheten, februari 2012,med temat Vad Skellefteå kommun kan erbjuda när minnet sviker. - Samarbete med geriatrikens öppenvårdsteam. Bland annat planering av anhörigutbildning. Teamen samråder även runt hur gränsdragning och samarbetet dem emellan ska se ut (utgår då från Västerbottens vårdprogram för vård och omsorg av personer med demenssjukdom). - Stöd vid ny- och ombyggnationer av äldreboenden gällande lokalernas utformning och färgsättning. - Föreläsning/information till elever efter förfrågan. Ersättning har i vissa fall tagits av skolan beroende på om syftet är utbildning eller information om äldreomsorgen. 5 Resultat 5.1 Ärenden och uppdragsbeställare Totalt har demensteamet haft 258 ärenden från starten februari 2011 fram till 30 juni 2012. De ärenden de kontaktats för är framförallt personärenden, grupphandledning och rådgivning/stöd. De har även medverkat vid planering av nya boenden och ombyggnationer av lokaler. Demensteamet har även föreläst vid yrkeshögskolan (demensspecialiserad undersköterskeutbildning) och haft utbildning på enheter inom socialkontoret både inom äldreomsorgen och inom handikappomsorgen. Äldreboenden har tagit stöd av demensteamet vid fler tillfällen men gällande personärenden är det jämt fördelat äldreboende och hemtjänst (72 personärenden hemtjänst, 72 personärenden äldreboende och 9 personärenden andra verksamheter: handikapp, dagverksamhet, beslutsenheten, korttidsvistelse). Delrapport juni 2012 10(27)

Delrapport juni 2012 11(27)

5.2 Resultat för brukaren efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback 5.2.1 Förekomst av symtom före och efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback Skattning av NPI-NH (Neuropsychiatric Inventori-Nursing Home) före och efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback för 60 personer. Förekomst av symtom har vid utvärdering minskat gällande alla symtom som skattats. P<0,05 visar på en signifikant minskning (statistiskt säkerställd minskning) av förekomst för följande symtom: agitation/upprördhet, apati/likgiltighet, depression/nedstämdhet, hämningslöshet, lättretlighet/labilitet, vanföreställningar, ångest. 5.2.2 Allvarlighetsgrad av symtom före och efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback Delrapport juni 2012 12(27)

Skattning av NPI-NH (Neuropsychiatric Inventori-Nursing Home) före och efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback för 60 personer. Allvarlighetsgraden har vid utvärdering minskat för alla symtom som skattats. P<0,05 visar på en signifikant minskning (statistiskt säkerställd minskning) av allvarlighetsgrad för följande symtom: agitation/upprördhet, depression/nedstämdhet, hämningslöshet, lättretlighet/labilitet, matlust och ätstörningar, motorisk rastlöshet, vanföreställningar, ångest. 5.3 Personalens upplevelse av demensteamets handledning, utbildning stöd och feedback En utvärderingsenkät har lämnats ut till personalen på enheten efter det att äldreomsorgens demensteam haft en kontakt med enheten/personalgruppen i ett personärende eller för grupphandledning utifrån etiska frågor och demensproblematik. Arbetsgruppen har själva fått välja om de gemensamt fyllt i enkäten eller om varje person fyllt i den. I hemtjänsten har demensteamet haft flera korta insatser med bra resultat men ingen utvärderingsenkät har lämnats ut p.g.a. att i början av projekttiden lämnades ingen enkät vid kortare insatser av demensteamet. Från september 2011 erbjuds personalen att fylla i utvärderingsenkät även vid kortare insatser. Delrapport juni 2012 13(27)

Enkätsvaren har förts in i ett webbaserat enkätverktyg (Websurvey). Tre frågor har färre svar än övriga pga. att de lagts till under projektets gång och fanns inte med till en början. Tillagda frågor: - Demensteamets stöd och handledning har gett dig/er redskap och tankesätt/arbetssätt som du/ni kommer att ha nytta av i det fortsatta arbetet i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom. - Demensteamets stöd och handledning har lett till åtgärder i vårdplan och/eller i genomförandeplan (vårdplan ej aktuellt i hemtjänsten). - Tror ni att demensteamets stöd och handledning bidrar till att personen kan bo kvar i ordinärt boende längre, den frågan besvaras endast av hemtjänst. Enkätsvaren finns med som bilaga Sammanfattning av personalens enkätsvar - Totalt 73 svar, 20 hemtjänst, 48 äldreboende, 3 dagverksamhet - 79 % har svarat att de upplever att demensteamets stöd och handledning har varit till mycket eller ganska mycket nytta för brukaren. - 93 % har svarat att demensteamets stöd och handledning har varit till mycket eller ganska mycket nytta för dem i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom. - 90 % har svarat att demensteamets stöd och handledning har gett dem redskap och tankesätt/arbetssätt som de kommer att ha nytta av i det fortsatta arbetet i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom. - 68 % har svarat att demensteamets stöd och handledning har lett till åtgärder i genomförandeplan och 24 % har lett till åtgärder i vårdplanen. - I 18 av 21 svar tror hemtjänstpersonalen att demensteamets stöd bidrar till att personen kan bo kvar i ordinärt boende längre. Frågan har tillkommit under projekttiden och är därför inte besvarad av alla hemtjänstgrupper. Kommentar i enkätsvaren handlar främst om att: - Brukaren mår bättre - Bra med stöd, feedback och bekräftelse till arbetsgruppen/teamet - Djupare förståelse gällande vikten av bemötande och att personcentrerat arbetssätt/rätt bemötande bidrar till minskade besvär av demenssjukdomen och ökat välmående. - Fått sätta ord på tyst kunskap och den blir synlig och accepterad i arbetslaget - Ökad förståelse och kunskap om demenssjukdomar och vad det innebär att ha en demenssjukdom. - Nya verktyg/arbetssätt i demensomvårdnad/omsorg. - Mer professionella, följer det som man kommit fram till och beslutat. Delrapport juni 2012 14(27)

5.4 Ekonomisk konsekvens av demensteamets handledning, utbildning, stöd och feedback Socialstyrelsens bedömning av ekonomiska konsekvenser gällande nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom är att en åtgärd på kort sikt kan leda till en kostnadsökning men på längre sikt minskade kostnader. http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18012/2010-5-1.pdf Resultatet av demensteamets handledning, utbildning, stöd och feedback till personalen visar på att brukarens demenssymtom i form av BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) har i 61 av 66 fall minskat (avslutade personärenden på äldreboende och i hemtjänsten där NPI skattning genomförts före och efter demensteamets insats). Då symtom i form av BPSD minskar bör förutom ökat välbefinnande för brukaren även personalkostnader minska. Demensteamets projektledare har tillsammans med äldreomsorgens ekonom värderat demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback till personalen med utgångspunkt från Värmdö kommuns modell. Värmdö kommun har en liknande vårdbehovsbedömningsmodell som Skellefteå men med NPI som skattning av psykisk vårdtyngd vilket inte ingår i Skellefteås modell. Kostnaderna per poäng i vårdbehovsbedömningen är omräknade så att de stämmer med äldreomsorgen Skellefteå kommuns värderingssystem. I tabellen nedan redovisas den ekonomiska beräkningen. Äldreboende Minskning snittpoäng/ vårdbehovsbedömning per personärende där äo demensteam gett stöd på äldreboende. 1p = ca 54 kr Minskad kostnad i snitt per dygn per personärende där äo demensteam gett stöd och skattat NPI före och efter stödet Minskad kostnad i snitt per år per personärende där äo demensteam gett stöd och skattat NPI före och efter Minskade kostnader i snitt per månad inräknat alla 72 personärenden för där äo demensteam gett stöd och skattat NPI före och efter (16 månader) Minskad kostnad i snitt per år 1,7 92,93 kr 33 919,5 kr 152 637,9 kr 1 831 654,9 kr Delrapport juni 2012 15(27)

Hemtjänst I hemtjänsten har omsorgspersonalen fått svara på frågan Tror ni att demensteamets stöd och handledning bidrar till att personen kan bo kvar i ordinärt boende längre? 18 av 21 (86 %) har svarat ja (frågan fanns inte med till en början, tillagd hösten 2011). Om personen kan bo kvar i ordinärt boende längre bör det innebära minskade kostnader för äldreomsorgen. 5.5 Demensteamets reflektioner - Det finns ett stort behov av handledning och reflektion både när det gäller personärenden och generell handledning gällande demensfrågor, både i hemtjänsten och på äldreboende. Det finns även behov av etisk reflektion vilket ett antal äldreboenden hittills har haft tillsammans med demensteamet. - Vikten av att arbeta på ett strukturerat och personcentrerat sätt, med tvärprofessionellt teamarbete för att kunna förbättra situationen för brukaren och personalen när det gäller komplexa bekymmer och besvär relaterade till demensproblematik har blivit tydlig. För att komma tillrätta med svåra besvär vid demenssjukdom behöver en noggrann kartläggning göras över bl.a. hälsosituation och medicinskt status, miljöfaktorer, meningsfullhet i vardagen, personlighet och levnadsberättelse. Demensteamet har tagit stöd av BPSD registret, ett nationellt kvalitetsregister som ger stöd vid utredning, planering av åtgärder och utvärdering vid BPSD, NPI skattning är en del i registreringen. Registrering i BPSD registret säkerställer ett arbetssätt som följer nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. 2 äldreboendeenheter har sedan våren 2012 gått med i registret och under hösten 2012 kommer fler äldreboenden att utbildas och ansluta sig till registret. De som börjat registrera är mycket positiva till det stöd som registret ger. - Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (2010), tillsammans med vårdprogrammet som tagits fram i samarbete mellan Västerbottens läns landsting och länets kommuner har varit ett bra stöd då det gett en vetenskaplig grund för de arbetssätt och metoder demensteamet använt. - Vårdprogrammet som Västerbottens läns landsting och Västerbottens kommuner gemensamt tagit fram har varit ett bra stöd för att särskilja ansvarsområden mellan kommunalt demensteam, primärvården och sjukhusanknutet demensteam. Det kommunala demensteamets insatser är framförallt handledning, stöd, utbildning och feedback till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen. Sjukhusanknutet demensteam har en specialistinriktning och kopplas in då kommunala demensteamets insatser inte är tillräckliga. Demensteamen kompletterar varandra och ett samarbete dem emellan är nödvändigt. - Att det ingår flera professioner i demensteamet har underlättat kommunikationen med respektive profession som arbetar nära brukaren, demensteamet blir trovärdiga gentemot respektive kollega. Att respektive profession i demensteamet har kunnat ge stöd till kollegor har bidragit till ökad kompetens, de har så att säga spetsat till respektive professions spetskompetens. - Kompetensen hos de olika professionerna i demensteamet har använts på olika sätt i stort sett samtliga ärenden vilket upplevs ha stor betydelse för ett gott resultat. - Demensteamets insatser har bidragit till att öka personalens medvetenhet om vikten av att utredning görs och att åtgärder som t ex bemötandeplan, översyn av miljön, översyn av hälsosituation genomförs och utvärderas innan dämpande läkemedel som t ex neuroleptika sätts in. Delrapport juni 2012 16(27)

- Kontaktpersonens roll har stärkts och blivit tydligare vid demensteamets stöd och handledning. - Att levnadsberättelsen har betydelse under alla skeden i demenssjukdomen har lyfts fram och blivit tydligt. - Boendechefens/hemtjänstchefens roll vid stöd och handledning av demensteamet för ett gott resultat har blivit tydligt. - Demensteamets arbetssätt har bidragit till att synliggöra organisatoriska problem av olika karaktär, ex att kontaktmannaskapet inte fungerat tillfredsställande, att boendechef/hemtjänstchef inte haft möjlighet att stötta personalgruppen i tillräcklig omfattning, att teamarbetet på enheten har brustit etc., vid sådana problem har demensteamet informerat chef som då fått ta tag i dessa problem. - Förutom att brukarens symtom minskat enligt NPI-NH skattning efter demensteamets insatser så har personalen uppgett att brukaren ser ut att må bättre, t ex att de börjat få leenden av brukaren, att brukaren upplevs lugnare och tryggare, att personalen känner sig mindre rädda för brukaren, och att stämningen på hela avdelningen upplevs lugnare. - Demensteamet upplever att medarbetare med utbildning till demensspecialiserad undersköterska är en resurs och samarbetspartner för demensteamet bl. a när de ska ge handledning, stöd, utbildning och feedback till personalen, den personen har en djupare förståelse för ett personcentrerat arbetssätt och har förmågan att sätta ord på tyst kunskap. - Demensteamet upplever att de hjälper till att stärka vårdkedjan när den enskild har insatser av både landsting och kommun samt när den enskilde har flera olika insatser från kommunen, exempelvis växelvård, hemtjänst och dagverksamhet. - Demensteamet har själva, under hela projekttiden, fått professionell handledning vilket har bidragit till ökad självkännedom och nya verktyg/metoder/strategier att använda i olika handledningssituationer. Demensteamet upplever att det har varit en framgångsfaktor för att de i sin tur ska kunna ge stöd och handledning av god kvalitet. - Stöd av projektledningen och kvalitetsledare har varit värdefullt i alla delar under projekttiden (stöd, korrigering, peppning mm). 5.6 Sammanfattning, diskussion Resultatet av demensteamets insatser visar på att när ett multiprofessionellt team med olika fördjupningskunskap inom demensområdet ger stöd, handledning, utbildning och feedback till arbetsgruppen som jobbar nära brukaren minskar demenssymtom, finns symtom kvar minskar allvarlighetsgraden i de flesta fall. Personalen upplever att demensteamets insatser är till nytta för dem i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom, de har fått med sig redskap och tankesätt/arbetssätt som de har användning av i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Resultatet visar även på att kostande för vården och omsorgen minskar. Att resultatet varit bra kan till stor del bero på sammansättning av olika professioner i teamet, den sammantagna kompetensen ger ett mervärde och lyfter teamets kompetens totalt. Även att teamet valt att arbeta strukturerat vid personärenden och utvärdering/uppföljning skett kontinuerligt har lett till att arbetssättet hela tiden kunnat förbättras. Att kunna skatta brukarens symtom före och efter demensteamets insats via skattningsskalan NPI-NH har synliggjort resultatet avhandledning, utbildning, stöd och feedback på ett strukturerat sätt. Delrapport juni 2012 17(27)

Äldreomsorgen är en stor verksamhet med ca 2000 anställda. Många brukare inom äldreomsorgen har en demenssjukdom, personalen ställs ofta inför svåra situationer och efterfrågan av äldreomsorgens demensteams insatser har varit stor. Att teamet är tre personer innebär, förutom att olika kompetenser skapar ett mervärde, att de kan leva upp till efterfrågan. Ibland ger demensteamet rådgivning och stöd, vid mer komplicerade ärenden åker demensteamet ut och träffar personalgruppen. Om bara en eller flera ur teamet åker på ärenden ser olika ut, det beror på ärendets karaktär. I de flesta ärenden tar teamet råd och stöd av varandra även om de ensam träffar personalgruppen. I demensteamets roll som en sammanhållande länk i vård/omsorgskedjan har de tydligt sett vikten av samarbete mellan vårdgivare men även samarbetet internt i kommunen när brukaren har flera insatser (ex växelvård, dagverksamhet, hemtjänst). Ibland brister samarbetet, vården och omsorgen utgår då inte från brukarens process utan utifrån ett verksamhetsperspektiv, vilket kan leda till att tillvaron känns splittrad och obegriplig för både brukare och närstående. Det kan leda till försämrad livssituation och ett snabbare behov av äldreboende då brukaren inte för stöd utifrån ett salutogena synsätt vilket innebär att bidra till en meningsfull dag med begriplighet och hanterbarhet. Salutogent synsätt stämmer väl överens med ett rehabiliterande arbetssätt där individens resurser tas tillvara. Demensteamet kommer att utbilda enheterna på äldreboenden i BPSD registret under hösten 2012, vilket bör minska behovet av stöd i personärenden på äldreboende och förhoppningen är att de ska kunna erbjuda mer stöd till hemtjänsten. Det har varit svårt för hemtjänsten att avsätta tid för att arrangera träff med demensteamet, bland annat att vara den som bjuder in representant från hälsocentralen. Demensteamet planerar att förändra sitt arbetssätt och vara hemtjänsten mer behjälplig för att bjuda in och planera för träffar med dem. Demensteamet finansieras via statliga stimulansmedel t o m december 2012. Under hösten 2012 kommer äldreomsorgens ledning att ta ställning tas till om äldreomsorgens demensteam ska permanentas efter projekttiden. Delrapport juni 2012 18(27)

6 Bilagor 6.1 Bilaga 1 - Enkätsvar personalens upplevelser Antal svar på frågan: 73 Antal svar på frågan: 75 Delrapport juni 2012 19(27)

Antal svar på frågan: 74 Antal svar på frågan: 60 Antal svar på frågan: 61 Delrapport juni 2012 20(27)