Det utvidgade litteracitetsbegreppet Daniel Karström ISD, Institutionen för språkdidaktik
AVKODNING Hur bokstäver, bokstavskombinationer och ord i en text tyds/tolkas till motsvarande ljud i det talade språket.
Bokstavskombinationer som t. ex. sje-ljudet som låter likadant men kan stavas på flera olika sätt, som t.ex. sch (SCHACK) skj (SKJORTA) sj (SJÖ) sk (SKED) stj (STJÄRNA) sh (SHOGUN) si (FUSION) ti (DONATION)
Numera betraktar man litteracitet som en kulturell konstruktion
UTÖKADE LITTERACITETS- BEGREPPET Litteracitet: Läsa/skriva Utökat litteracitetsbegrepp: Social kontext + läsa/tolka bilder, symboler
För att fungera adekvat i olika situationer behöver man ofta skilda kunskaper och färdigheter
OM BILDER I ALFABETISERINGSUNDERVISNING Ett medvetet bildtänkande med didaktiska konsekvenser
Fyra läraruppfattningar om bilder: 1) en fotografisk bild är lättare att uppfatta än en tecknad 2) bilder med kända motiv är lättare än okända 3) bilder med enstaka objekt är lättare att uppfatta än detaljrika bilder 4) entydighet hos bildmaterialet är att föredra framför mångtydighet
Värmeslag Muskelaktivitet ökar kroppstemperaturen. Värmeslag kräver korrekt och snabb behandling. Lägg patienten i skugga och lägg honom i framstupa sidoläge. Snabb avkylning med kallt vatten. Nedkylningen kan ökas ytterligare vid luftning. Transportera patienten till läkare eller sjukhus.
Är den fotografiska bilden lättare att uppfatta än den tecknade? Det finns en hypotes om den fotografiska färgbilden som går ut på att den av betraktaren upplevs som verkligheten själv d.v.s. att den yttre formen blir genomskinlig. havsörn Trots det kan man påstå att en tecknad bild på ett annat sätt kan vara enkel i och med att den renodlar och förmedlar känslor utan alltför många detaljer. I det här fallet en fågel som inte finns i verkligheten men som har alla fågelkännetecken (näbb, vingar, klor o.s.v.).
Bilder med känt motiv är lättare än okända. Frågan måste problematiseras: Vad är ett känt motiv? Känt för vem? Hur tar vi reda på vad någon annan ser i en bild?
Vad ser man i en bild? Var och en av oss har sitt unika sätt att se och att uppleva ett visst innehåll i en bild. Men ju mer lika våra erfarenheter är desto större benägenhet har vi att tolka en och samma bild på ett likartat sätt. Utan denna förmåga skulle ju inte heller någon reklamaffisch eller skolboksillustration fungera.
Siktar mannen på elefanten eller på gasellen? En bild från Hudsons studie om hur litterata och illitterata personer uppfattar tredimensionalitet.
Hur många armar har kvinnan?
Vad föreställer bilden? En boll En kula Ett hjul En knapp En planet?
Vad föreställer bilderna? HUND KRITA Ur Knutsson: Välkommen till Sverige (1972)
Andraspråksforskning tar ofta litteracitet som något självklart. Inom den svenska och nordiska andraspråksforskningen saknas idag nästan helt studier av hur illitterata vuxnas andraspråksinlärning går till och vilken betydelse bilder har och kan ha för språkinlärningsprocessen och utvecklandet av kommunikativa skriftspråkliga färdigheter för denna grupp.
Litteratur: Franker, Quarin, 2011. Litteracitet och visuella texter. Stockholm: Stockholms universitet ISA, Institutet för svenska som andraspråk 2007: Alfabetiseringsutbildning i Norden slutrapport från KAN projektet kartläggning av alfabetism i Norden. Kuyumcu, Eija, 1993a: Om tanke, kognition och uttryckssätt hos illitterata. I: Cerú, E. (red.) Svenska som andraspråk mera om språket och inlärningen. Lärarbok 2. Stockholm: Natur & Kultur. Kuyumcu, Eija, 1993b: Läs och skrivinlärning för vuxna i andraspråksperspektiv. I: Cerú, Eva (red.) Svenska som andraspråk mera om undervisning. Lärarbok 3. Stockholm: Natur & Kultur. Wedin, Åsa, 2010: Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. Författaren och Studentlitteratur UNESCO: Literacy. (2013-09-12) http://www.unesco.org/new/en/education/themes/education-building-blocks/literacy/ Skolverket 2007: Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995-2007. (2013-09-12) www.skolverket.se/publikationer?id=1757 Skolverket, 2009: Förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare. (2013-09-11) http://www.skolverket.se/sb/d/389