Nytt från Svenska kyrkans forskningsenhet publikationer 2014

Nytt från Svenska kyrkans forskningsenhet publikationer 2014 Publicerade böcker. 1 Rapporter.. 6 Artiklar och bokkapitel. 7 Tankefigurer.. 11 FORSKNING FÖR KYRKAN. 13 Church of Sweden Research Series 14 Ny forskningschef.. 15 Om forskningsenheten.. 15 PUBLICERADE BÖCKER Med den tvärvetenskapliga antologin Minne och möjlighet etableras kyrkligt historiebruk som nytt svenskt forskningsfält. Antologin lyfter fram hur kyrkor och kristna gemenskaper aktivt skapat sina egna historier i samspel och kontrast till det svenska nationsbygget fram till idag. Boken presenterar bidrag från representanter från flera olika lärosäten och ämnen med både teoretiska perspektiv och fördjupade fallstudier. I boken medverkar: Urban Claesson, Johanna Gustafsson Lundberg, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Daniel Lindmark, Sinikka Neuhaus, Carola Nordbäck och Hanna Stenström. Urban Claesson (redaktör tillsammans med Sinikka Neuhaus) Minne och möjlighet. Kyrka och historiebruk från nationsbygge till pluralism. [Forskning för kyrkan 22] (Göteborg: Makadam bokförlag 2014), 183 s. Urban Claesson Introduktion i Minne och möjlighet. Kyrka och historiebruk från nationsbygge till pluralism, s. 4-7. Urban Claesson Gemenskaper, minne och möjligheter 1700-2010 en kyrkohistorisk skiss i Minne och möjlighet. Kyrka och historiebruk från nationsbygge till pluralism, s. 171-183. 1

Kapitelförfattare är Knut Alfsvåg, James M. Childs, Jr., Urban Claesson, Eva-Lotta Grantén, Niels Henrik Gregersen, Carl- Henric Grenholm, Christine Helmer, Antje Jackelén, Karin Johannesson, Richard J. Perry, Jr., Cheryl M. Peterson, Christoph Schwöbel, Henning Theißen och Elina Vuola. Göran Gunner (tillsammans med Carl- Henric Grenholm) Introduction: Remembering the Past Living the Future i Justification in a Post-Christian Society, s. 1-12. Göran Gunner (redaktör tillsammans med Carl-Henric Grenholm) Justification in a Post-Christian Society. [Church of Sweden Research Series 8] (Eugene, OR: Pickwick Publications 2014, 258 s. Urban Claesson Priesthood of All Believers as Public Opinion: An Unexplored Link between the Lutheran Reformation and the Enlightenment? i Justification in a Post-Christian Society, s. 207-221. Hur ska luthersk tradition utvärderas i dagens västerländska samhälle? Är det möjligt att utveckla en luthersk teologisk position och en etik som kan anses rimligt i ett samhälle där kristendomens roll försvagas? Hur ser lutherska bidrag ut till samexistens mellan olika religiösa och icke-religiösa traditioner i framtiden? Ett första tema behandlar rättfärdiggörelsen genom tro och hur vi idag kan förstå att den troende är både rättfärdig och syndare. Bokens andra tema behandlar uppfattningen av luthersk teologi och etik i ett postkristet samhälle. Ett tredje och avslutande tema behandlar reformationen som modell för tolkningar av nuet. 2

Göran Gunner (redaktör tillsammans med Carl-Henric Grenholm) Lutheran Identity and Political Theology. [Church of Sweden Research Series 9] (Eugene, OR: Pickwick Publications 2014), 241 s. Är det möjligt att utveckla en luthersk politisk teologi som ger tillräckliga bidrag till frågor om social och ekonomisk rättvisa? Vilken är kvinnors roll i kyrka och samhälle? Är det möjligt att tolka luthersk teologi på ett sådant sätt att det innefattar befriande perspektiv? Bokens första tema är luthersk identitet i en global värld. Ett andra tema tar upp luthersk tradition och gender. Slutligen tas luthersk teologi och politik upp. Kapitelförfattare är Karen L. Bloomquist, Elisabeth Gerle, Göran Gunner, Tage Kurtén, Mary Elise Lowe, Ville Päivänsalo, Kirsi Stjerna, Mary J. Streufert, Leif Svensson, Victor Thasiah, Michael R. Trice, Vítor Westhelle och Else Marie Wiberg Pedersen. Göran Gunner (tillsammans med Carl- Henric Grenholm) Introduction: Lutheran Tradition in Transition i Lutheran Identity and Political Theology, s. 1-12. Göran Gunner Burning Issues i Lutheran Identity and Political Theology, s. 30-48. Elisabeth Gerle Eros, Ethics, and Politics: Nuptial Imagery in Luther Read as a Challenge to Traditional Power Structures i Lutheran Identity and Political Theology, s. 222-241. Linda Vikdahl Jag vill också vara en ängel. Om upplevelser av delaktighet i Svenska kyrkan hos personer med utvecklingsstörning. [Forskning för kyrkan 24] (Skellefteå: Artos & Norma 2014), 237 s. Jag vill också vara en ängel är en avhandling i religionsvetenskap vid Umeå universitet. Det finns lite kunskap om vilken roll kyrkliga gemenskaper spelar hos personer med funktionshinder. Det beror på att deras egna röster sällan fått komma till tals i vare sig forskning eller kyrkliga sammanhang. Detta gäller särskilt personer med utvecklingsstörning. I denna avhandling studeras de upplevelser som personer med utvecklingsstörning har av delaktighet i Svenska kyrkan. Den identifierar vilka sociala processer som har betydelse för dessa upplevelser. Studien bygger på deltagande observationer och kvalitativa intervjuer med personer med 3

utvecklingsstörning. Intervjumaterialet är tolkat utifrån symbolisk interaktionism. Linda Vikdahl har varit en av Svenska kyrkans doktorander. Forum för samtalet har under en femårsperiod varit American Academy of Religion och mer specifikt Christian Zionism in Comparative Perspective Seminar. Denna bok utgår från presentationer som gjort i detta sammanhang. Boken ger perspektiv på den teologi som betecknas kristen sionism, historiskt och nutida, lokalt och generellt och erbjuder en konstruktiv, flerdimensionell väg för bedömning och självrannsakan kring betydelsen av sionismen i relation till kristen tro och praxis. Författare är Yaakov Ariel, Mae Elise Cannon, Sean Durbin, Aron Engberg, George Faithful, William Girard, Gershon Greenberg, Göran Gunner, Curtis Hutt, Elizabeth Phillips, Mitri Raheb, Rosemary Radford Ruether, Faydra L. Shapiro, Robert O. Smith, Timo R. Stewart och Matt Westbrook. Göran Gunner (redaktör tillsammans med Robert O. Smith) Comprehending Christian Zionism. Perspectives in Comparison. (Minneapolis: Fortress Press 2014), 347 s. Fenomenet som kan betecknas kristen sionism är en fråga som intensivt debatteras inom teologin, kyrkan, politik och samhälle. För att söka förstå kristen sionism har ett internationellt konsortium av vetenskapsmän och forskare samlats för att reflektera över det kluster av frågor och ämnen som detta ämne genererar. Göran Gunner Christian Zionism in Comparative Perspective i Comprehending Christian Zionism, s. 1-13. Luthersk teologi och etik - i ett efterkristet samhälle Luthersk teologi och etik - i ett efterkristet samhälle är ett projekt vid Uppsala universitet som genomförts i samverkan med Svenska kyrkans forskningsenhet. Verbum ger ut flera böcker i serien under 2014. 4

Karin Johannesson Helgelsens filosofi. Om andlig träning i luthersk tradition. [Forskning för kyrkan 23] (Stockholm: Verbum 2014), 256 s. I Helgelsens filosofi behandlar Johannesson luthersk spiritualitet och frågan om hur helgelsen kan förstås inom ramen för luthersk teologi och etik. I dagens efterkristna samhälle har kristna trosuppfattningar minskat i betydelse, samtidigt märks ett tilltagande intresse för andlighet i olika former. Syftet är att undersöka huruvida andlig träning och fördjupning kan anses vara uttryck för en luthersk tradition. Carl-Henric Grenholm Tro moral och uddlös politik. Om luthersk etik. [Forskning för kyrkan 25] (Stockholm: Verbum 2014) Boken granskar kritiskt den etik vi möter i de lutherska 1900-talsteologerna Helmut Thielicke, Gustaf Wingren och den amerikanske etikern Gilbert Meilaender. I sin kritik av dessa menar författaren att etiken bör förankras inte bara i skapelsetanken utan också i kristologin och eskatologin. Den självutgivande kärlek som uppenbaras i Kristus har betydelse också för den politiska etiken. Har evangelium något att bidra med till etikens innehåll? Kan kristen tro tillföra något särskilt till en politisk etik? I luthersk tradition görs ofta en skarp skillnad mellan lag och evangelium. Detta bidrar till en uddlös politisk etik som saknar resurser för samhällskritik. 5

RAPPORTER Uppsala 1-2 oktober 2014) och kompletterades efter synpunkter som framkom vid konferensen. Rapporten är också en del av forskningsprojektet Gamla kyrkor nya värden. Bruk och förvaltning av kyrkor i ett förändrat samhälle. Kristina Helgesson Kjellin I ständig förändring. Ett reflektionsmaterial om svenskhet, identitet och kristen tro (Rapport skriven för Svenska kyrkan i utlandet 2014). Erika Persson, Eva Löfgren & Ola Wetterberg Svenska kyrkans kulturarv - Forskningsöversikt 2009-2014 (Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet 2014), 57 s. Forskningsöversikten redogör för den kunskap om Svenska kyrkans kulturarv som har producerats vid lärosäten/i akademiska miljöer under de senaste fem åren. Vidare reflekteras över kunskapens innehållsmässiga fokus och omfattning och en bild ges av graden av forskningsaktivitet vid olika institutioner. Arbetet har genomförts i samverkan med Svenska kyrkans forskningsenhet, som också har stått för en delfinansiering. Rapporten färdigställdes inför konferensen Kyrkligt kulturarv som minne och möjlighet (Kyrkokansliet, Rapporten, som främst är tänkt som ett reflektionsmaterial för Svenska kyrkan i utlandets församlingar, diskuterar och problematiserar föreställningar om svenskhet. Rapporten förankrar resonemangen i aktuell forskning samt i ett intervjumaterial med fyra svenskar som under en längre eller kortare tid har bott utomlands. Deras erfarenheter genomsyrar materialet och knyts an till aktuell forskning och debatt. Svenska kyrkan i utlandets roll som en plats för identitetsskapande diskuteras och problematiseras, samt språk och symbolers betydelse för inkludering och exkludering. Kulturbegreppet samt traditioners betydelse tas också upp för diskussion i materialet. En slutsats av rapporten är att svenskhet är en konstruktion som vi fyller med innehåll, beroende på vilka behov vi har. Vidare betonar rapporten vikten av att förstå kultur som något i ständig förändring, och inte som något statiskt, avgränsat och oföränderligt. 6

ARTIKLAR OCH BOKKAPITEL Niclas Blåder S:ta Katarina. Visioner vid ett kyrkbygge", i Bo Höglander (red.) Ett stråk av himmel och en doft av jord. (Nyköping: Svenska kyrkan i Nyköping, 2013), s. 74-81. Artikeln är del i en bok som från olika vinklar söker beskriver den moderna historien för Svenska kyrkan i Nyköping. Artikeln reflekterar kring de tankar och idéer som låg till grund vid bygget av en ny distriktskyrka i staden, år 1997. Området kyrkan byggdes i var ungt och barntätt och ungefär sextusen personer stort. Hur är man kyrka i en sådan miljö? Vilka teologiska tankar är applicerbara på den pastorala verkligheten? Artikeln pekar på några av de grundläggande tankar som arbetet drevs utifrån. Urban Claesson Folkkyrkan som satsade på fel folk i Svenska Dagbladet. (Understreckare på 100- årsdagen av bondetåget), 6/2 2014, s. 28. Urban Claesson Svenska kyrkan och första världskriget det lutherska bondesamhället tappar sin framtid i Svensk Kyrkotidning, nr 12, 2014. I dessa två texter resonerar Claesson om följderna av att stora delar av ungkyrkorörelsen aktiv valde att satsa på bondefolket som den svenska folkkyrkans folk under åren kring 1914. Utifrån detta problematiseras Svenska kyrkans ställning under senare 1900-tal. Det kommande folkhemmet präglades nämligen snarare av arbetarrörelse än av bonderörelse. Urban Claesson Priesthood of All Believers as Public Opinion: An Unexplored Link between the Lutheran Reformation and the Enlightenment? i Carl-Henric Grenholm & Göran Gunner (red.) Justification in a Post-Christian Society. [Church of Sweden Research Series 8] (Eugene OR: Pickwick Publications 2014), s. 207-221 I denna text visar Claesson på en koppling mellan en reformatorisk uttolkning av det allmänna prästadömet och upplysningstidens kommande nya argument för att makten bör ligga hos den allmänna opinionen. Genom analys av hur Moraprosten Jacob Boëthius (1647-1718) utifrån Luthers allmänna prästadöme argumenterade för rätt att fritt kritisera den enväldige kungen under sekelskiftet 1700 friläggs detta samband. Elisabeth Gerle Eros, Ethics and Politics: Nuptial Imagery in Luther Read as a Challenge to Traditional Power Structures i Carl-Henric Grenholm & Göran Gunner (red.) Lutheran Identity and Political Theology, [Church of Sweden Research Series 9] Eugene, OR: Pickwick Publications 2014) s. 222-241. I denna artikel redovisar Gerle några av sina forskningsresultat från Lutherprojektet. Hon visar att Martin 7

Luther knyter an till mystikens erotiska språk där kärleken mellan Gud och människa beskrivs med bilder från Höga Visan. Luther använder emellertid bildspråket på nya sätt. Han läser Höga visan som en politisk text för att argumentera för politisk auktoritet. Vidare applicerar han bilderna på kärleken mellan man och hustru i sin vigselpredikan 1531. Därmed återför han bilderna till det politiska och till den mänskliga kärleken. Han idealiserar dock både furstens makt och äktenskapet. Gerle argumenterar för att luthersk etik idag bör ta fasta på hans sätt att använda bilderna om kärlek i nya sammanhang och därmed låta mystikens erotiska bildspråk utmana orättfärdiga globala strukturer. Liksom eros och agape bör leva i en pendling för att komplettera varandra, så menar hon att gränsen mellan Gud som skapare och försonare är porös. Kristusmystik kan då bli en inspiration i politiken, lika väl som i intima relationer. Cristina Grenholm Ingen föds till mamma: Om modersmyter och kraftkällor i Charlotte Hartwig Lundh (red.) Karlstads stiftsbok 2015 (Karlstad: Karlstads stift 2014) sid. 31-37. Artikeln sammanfattar en del av innehållet i Grenholms bok Moderskap och kärlek: Schabloner och tankeutrymme i feministteologisk livsåskådningsreflektion (Nora: Nya Doxa 2005). Den är också utgiven på engelska: Motherhood and Love: Beyond the Gendered Stereotypes of Theology (Grand Rapids: Eerdmans 2011). Grenholm relaterar sina forskningsresultat till det arbete som Ingrid Le Roux leder i Sydafrika. Det arbetet syftar till att stärka mödrar i kåkstäder och byar genom ett system med mentormammor. Göran Gunner Burning Issues i Carl-Henric Grenholm & Göran Gunner (red.) Lutheran Identity and Political Theology [Church of Sweden Research Series 9] Eugene, OR: Pickwick Publications 2014) s. 222-241. Författaren beskriver vad som uppfattas vara viktiga frågor i ett urval av lutherska kyrkor. Olika uppfattningar om vad som kan anses vara brännande beror t.ex. på kulturella sammanhang, typ av samhälle, kyrkornas medlemsantal och sociala sammanhang. Minoritetskyrkor i Afrika, Asien och Latinamerika tycks möta andra utmaningar än majoritetskyrkor i traditionella europeiska sammanhang. Brännande fråga i många lutherska kyrkor är situationen för kvinnor i samhälle och kyrka. Snabbt växande kyrkor i Afrika önskar öka tillväxten medan vissa kyrkor i Europas söker vända medlemsminskningen. Kyrkor i syd kämpar för att utveckla en luthersk identitet som är oberoende av västerländsk kultur. Flera minoritetskyrkor lever med frågor som rör deras förhållande till muslimska majoriteter. Frågor om relationen mellan kyrka och stat är viktiga i olika sammanhang. Den vanligaste brännande frågan är relaterad till kyrkans roll i det omgivande samhället, men minoritetskyrkor har andra perspektiv på denna fråga än lutherska kyrkor i norra Europa. 8

Göran Gunner Religionsfrihet och förföljda kristna i Svensk Kyrkotidning nr 10, 2014, s. 310-317. Förföljda kristna har allt tydligare hamnat i fokus i svensk media och debatt. Under sommaren 2014 har exempelvis Islamiska statens (IS) framfart i Syrien och Irak lett till katastrofala situationer för kristna liksom för yezider och andra minoriteter. I artikeln går Gunner igenom religionsfrihet i relation till statliga restriktioner med exempel från Malaysia och Pakistan. Vidare behandlas social oro och mobbrelaterad förföljelse exemplifierat från Indonesien och Egypten liksom militanta angrepp på kristna i exempelvis Irak. Artikeln berör också ett antal dilemman, svenska kyrkors inställning och vad som kan göras i en situation med ökad förföljelse. Caroline Gustavsson Unga vuxna, döden och ett förväntat liv i Svensk Kyrkotidning nr 2, 2014, s. 35-37. I denna artikel av Caroline Gustavsson kommer unga vuxnas tankar kring döden att stå i fokus. Hur unga vuxna ser på döden synliggör den gräns de ser för livet men tankar kring döden synliggör också vad de betraktar som ett förväntat liv. Efter en kort presentation av sitt avhandlingsarbete ger författaren några exempel på de unga vuxnas tal om döden och hur det går att tolka och förstå deras uttryck som en bild av vår tid där död, sjukdom och smärta betraktas som en långtifrån självklar aspekt av livet. Jonas Ideström What s So Great about Being Different. A Folk Church Respons to Exceptionalism i Joel Halldorf & Fredrik Wenell (red.) Between the State and the Eucharist: Free Church Theology in Conversation with William T. Cavanaugh. (Eugene OR: Pickwick Publications 2014), s. 140-154. Kapitlet ingår i en bok som kan ses som en fristående fortsättning på teologiska samtal som inleddes med den amerikanske teologen William T. Cavanaugh i boken For the Sake of the World (red. Ideström). Nu är fokus på frikyrkornas roll i den moderna välfärdsstaten. Ideström diskuterar i vilken utsträckning kyrkan ska vara annorlunda och hur vi i så fall kan och bör förstå ett sådant annorlundaskap. Med utgångspunkt i observationer från fältstudier visar Ideström att kyrkans möjlighet att göra en viktig och konstruktiv skillnad i det lokala sammanhanget bygger på att man kan skapa relationer och förtroende till personer och institutioner lokalt. En viktig slutsats av resonemanget är att kyrkan inte är kallad att vara annorlunda utan att vittna om Gud som verkligen är annorlunda. På sätt kan kyrkan vara trogen en kristen strävan efter helhet. Jonas Ideström, Att vara kyrka i norrländska glesbygder i Svensk Kyrkotidning nr 11, 2014, s. 350-352. I artikeln presenteras en del ur boken Spåren i snön som kommer i februari 2015. Att kyrkan är närvarande i en bygd 9

är ett synligt tecken på platsens och sammanhangets värde är ett perspektiv som lyfts fram. Artikeln visar på de många utmaningar och möjligheter som finns för Svenska kyrkan i norrländska glesbygder. Carola Nordbäck Den kyrkohistoriska handbokens historiografi i Jan Samuelson (red.) Norrländsk kyrkohistoria i ett komparativt perspektiv. (Skrifter från Avdelningen för Humaniora; 2, Sundsvall: Mittuniversitetet 2014), s. 23-41. Nordbäck presenterar här ett kyrkohistoriskt projekt som bedrivs vid Umeå universitet. Det heter Norrländsk kyrko- och utbildningshistoria (NOKOUT) och det syftar till att nyansera bilden av den norrländska kyrkohistorien. Tidigare historieskrivning har ofta skrivits utifrån ett nationellt perspektiv som medfört att regionala skillnader och variationer osynliggjorts. Syftet med detta projekt är att etablera en kyrkohistoria där såväl ämnesdiscipliner som nationella gränser kan överbryggas i syfte att skapa en djupare förståelse för sådana religiösa fenomen och rörelser som till sin natur är gränsöverskridande. Carola Nordbäck Kyrkohistorisk historiebruksforskning i Urban Claesson & Sinikka Neuhaus (red.) Minne och möjlighet: kyrka och historiebruk från nationsbygge till pluralism. (Makadam förlag, Göteborg 2014), s. 14 43. I denna artikel introducerar Nordbäck kyrkohistorisk historiebruksforskning. Sådan forskning syftar till att skapa kunskap om hur historiska referenser, fakta och skildringar används i olika sammanhang för att förstå det förflutna, tolka samtiden och formulera framtidsvisioner. En viktig utgångspunkt för denna forskning är således att framtiden föds i mötet med det förflutna. Nordbäck tar sin utgångspunkt i kyrkans etablerade historieskrivning och föreslår olika sätt att undersöka dess funktion och innehåll. Hon belyser också andra sätt att aktualisera historiska referenser, exempelvis inom kulturarvsarbetet. Artikeln avslutas med att Nordbäck efterlyser mer historiebruksforskning och pekar på en rad områden där sådan forskning skulle kunna initieras. Carola Nordbäck " Att återvända till början : Historia och identitet inom Missionsprovinsen i Urban Claesson & Sinikka Neuhaus (red.) Minne och möjlighet: kyrka och historiebruk från nationsbygge till pluralism. (Göteborg: Makadam förlag 2014), s. 132 162. I denna artikel undersöker Nordbäck Missionsprovinsens historiesyn och kollektiva självbild. Rörelsen har, trots sin ringa ålder, redan hunnit ge ut skrifter där dess historia presenteras och Nordbäck synliggör dessa berättelsers identitetsformerande funktion. Hon analyserar mönster och teman i rörelsens historieskrivning och pekar på hur dessa 10

skapar bilden av ett gemensamt förflutet och ett gemensamt mål. Missionsprovinsens historiska skildring tar sin utgångspunkt i en starkt negativ skildring av Svenska kyrkans utveckling under senare delen av 1900-talet och ett avståndstagande från den ämbetssyn som beslutades vid kyrkomötet 1958. I analysen av denna berättelse finner också Nordbäck narrativa inslag där rörelsen identifierar sig med tidigare kristna troshjältar och motståndsrörelser. Carola Nordbäck Historiebruk i Vilhelmina: Församling, plats och identitet i brytningstider i Daniel Lindmark (red.) Kyrkliga strukturer och platsbundna kulturer: Vilhelmina pastorat 200 år (Umeå: Luleå stiftshistoriska sällskap 2014), s. 9 62. Nordbäck har skrivit en artikel med anledning av Vilhelmina församlings 200- årsjubileum. Jubileumsfirandet blir här utgångspunkten för en diskussion kring församlingens historiska men också nutida förhållanden. Jubileumsfirandet problematiseras utifrån ett minnespolitiskt perspektiv och Nordbäck ställer frågan om vems eller vilkas berättelser som står i centrum när kyrkliga jubileer firas. Hur kan Vilhelmina församlings historia förstås ur ett större kyrkohistoriskt perspektiv? Hur synliggörs den koloniala problematik som inryms i Svenska kyrkans historia inom ramen för ett sådant jubileum? Dessa frågor diskuteras samtidigt som Nordbäck gör nedslag i Vilhelmina församlings tvåhundraåriga historia. Carola Nordbäck Trons mötesplatser: Ett kyrko- och väckelsehistoriskt perspektiv i Arne Bugge Amundsen (red.) Vekkelsens møtesteder. Bibliotheca Historicoecclesiastica Lundensis 57, (Lund 2014), s. 9 52. I denna artikel belyser Nordbäck religiösa sammankomster ur ett kyrkohistoriskt perspektiv. Hon beskriver sådana religiösa mötesformer som har präglat Sverige från 1700-talet fram till vår egen tid, exempelvis Svenska kyrkans traditionella gudstjänster, byaböner, husandakter, konventiklar och väckelsemöten. Artikelns syfte är att diskutera dessa kyrkohistoriska fenomen på ett övergripande och syntetiserande sätt som också spänner över ett längre tidsperspektiv. Ett sådant brett tema möjliggör samtidigt en diskussion kring frågor som rör relationen mellan kollektiva identiteter och historiebruk inom ramen för en svensk kyrko- och väckelsehistorisk kontext. Via detta angreppssätt försöker Nordbäck synliggöra kyrkohistoriska mönster av kontinuitet och förändring som annars är svåra att fånga. TANKEFIGURER I forskningsenhetens satsning på att analysera olika tankefigurer i Svenska kyrkan vill enheten bidra till en kunskapsbaserad utveckling. Genom att frilägga mer eller mindra omedvetna tankefigurer kan nya utmaningar bemötas på mer kvalificerade sätt. Tankefigurerna hittas på: (http://www.svenskakyrkan.se/forskning/tank efigurer) 11

och materia. I denna text problematiseras tankefigurens aktualitet. Caroline Gustavsson Dialogen som tankefigur Tankefigur 2014:5. Urban Claesson Privat tro kontra folkkyrklighet Tankefigur 2014:1. Att ställa det enskilda och allmänna mot varandra är typiskt för västerländska samhällen. I denna text analyseras hur man i Svenska kyrkan ofta tänkt sig relationen mellan privat och offentligt. Jonas Ideström Helheten är mer än summan av delarna - eller? Tankefigur 2014:2. Helheten är mer än summan av delarna. Så kan en inflytelserik tankefigur sammanfattas som används för att beskriva och analysera förhållandet mellan individ och kollektiv. Men tänk om det är precis tvärtom. Att helheten alltid är mindre än summan av delarna. Niclas Blåder Marknadstänkandets svarta och röda siffror Tankefigur 2014:3. Svenska kyrkan lever i en värld påverkad av ett marknadstänkande. Den här texten handlar inte om det goda eller mindre goda med ett marknadstänkande i största allmänhet, den handlar om att den tankefiguren ofta också förstås som den enda tankefiguren även i förståelsen av kyrkan. Elisabeth Gerle Andligt och kroppsligt Tankefigur 2014:4. Det finns en tankefigur om en skarp motsättning mellan det andliga och det kroppsliga som haft stort inflytande i kristendomens historia. Denna kontrastering har levt vidare trots att det i trosbekännelser tidigt var viktigt att markera att Gud skapat både himmel och jord, ande Begreppet "dialog" förknippar många människor med något gott och önskvärt som skapar gemensam förståelse. I detta ljus framträder aggressivitet och fientlighet, fördomar och konflikter som dialogens motsats. I denna text behandlas användningen av begreppet "dialog" och hur denna tankefigur fungerar i Svenska kyrkans olika sammanhang. Betraktad som en tankefigur har dialog, i likhet med andra tankefigurer, ett särskilt tvingande sätt att skapa mening och riskerar därför att dölja frågor om makt och tolkningsutrymme, frågor som jag menar det vara av betydelse att lyfta. Carola Nordbäck Försoningens praktiker Tankefigur 2014:6. Vad har 1600-talets disciplinära kyrkotukt gemensamt med vår tids försoningsprocesser? Ingenting alls, skulle förmodligen de flesta svara. Pågående forskning om nutida försoningsprocesser visar att det finns intressanta samband som hittills inte synliggjorts. I denna text tar Carola Nordbäck hjälp av Johan Asplunds teori om tankefigurer för att sammanföra föreställningar som hon funnit lagrade i historiskt källmaterial från 1600-talet med dagsaktuella processer i vår egen tid. Resultatet är rekonstruktionen av en betydelsefull tankefigur som betonar bekännelse, ånger och gottgörelse som nödvändiga aspekter av en försoning mellan Gud och människa. Kristina Helgesson Kjellin Utveckling en linjär process? Tankefigur 2014:7. Vad har 1700-talets upplysningsideal med församlingsarbete att göra? Inom Svenska kyrkans verksamheter, liksom inom många 12

andra typer av samhällsorganisationer, formuleras tankar kring utveckling och vilka strategier som är nödvändiga för att uppnå de mål man har med verksamheten. Den här texten av Kristina Helgesson Kjellin vill utmana tanken på utveckling som linjär och istället lyfta fram det oförutsägbara som en viktig källa till utveckling. Maria Leppäkari Föreställningar om Israel och tidens slut Tankefigur 2014:8. Israel är en stat precis som alla andra, men ändå inte. Ibland kan det te sig ytterst svårt att greppa hela Israel-Palestina frågan, speciellt när motsättningarna hos konfliktparterna karakteriseras av disperata teman. Religionsvetaren kan då med hjälp av valda teoretiska tillvägagångssätt i sammanhanget belysa hur människor på olika platser genom tiderna förklarat livsfrågor, formulerat frågor och svar i förhållande till en klassisk tankefigur som omfattar tidens, rummets och varandets dimensioner. FORSKNING FÖR KYRKAN FORSKNING FÖR KYRKAN är en bokserie som utges under överinseende av Svenska kyrkans forskningsenhet. Inom serien publiceras kyrkorelevanta vetenskapliga arbeten granskade genom ett så kallat peer review förfarande. Serieredaktör: Anne-Louise Eriksson (1-21), Göran Gunner (22- ) 1. Cecilia Wejryd, Svenska kyrkans syföreningar 1844-2003. Stockholm: Verbum 2005 2. Björn Ryman et al., Nordic folk churches: a contemporary church history. Grand Rapids, Mich.: Eerdmans 2005 3. Göran Gunner (red.), På spaning från Svenska kyrkans forskardagar 2005. Stockholm: Verbum 2006 4. Charlotte Engel, Svenska kyrkans sociala arbete för vem och varför? En religionssociologisk studie av ett diakonalt dilemma. Sköndalsinstitutets skriftserie 26, 2006 5. Göran Gunner (red.), Människa är ditt namn om mänskliga rättigheter, mänsklig värdighet och teologi. Stockholm: Verbum 2007 6. Kajsa Ahlstrand och Göran Gunner (red.), Guds närmaste stad? En studie om religionernas betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet. Stockholm: Verbum 2008 7. Elisabeth Gerle (red.), Luther som utmaning Om frihet och ansvar. Stockholm: Verbum 2008 8. Anne-Louise Eriksson (red.), På spaning från Svenska kyrkans forskardagar 2007. Stockholm: Verbum 2008 9. Hanna Stenström (red.), Allvarligt talat. Om predikan. Stockholm: Verbum 2008 10. Elisabeth Gerle, Farlig förenkling. Om religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanisterna. Nora: Nya Doxa 2010 11. Hanna Stenström (red.), På spaning från Svenska kyrkans forskardagar 2009. Stockholm: Verbum 2010 12. Ninna Edgardh, Gudstjänst i tiden. Gudstjänstliv i Svenska kyrkan 1968-2008. Lund: Arcus 2010 13. Niclas Blåder (red.), Och han tog dem i famnen Texter om barn i kyrka och teologi. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet 2010 13

14. Mikael Larsson, I begynnelsen var barnet. En läsning av 1 och 2 Mosebok. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet 2010 15. Arne Fritzson, Omvänd dig och bli som ett barn och lägg bort det barnsliga. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet 2010 16. Niclas Blåder, Barnen i Svenska kyrkan. Teologiska reflektioner om en kyrklig praktik. Stockholm: Verbum 2011 17. Göran Gunner, Folkmordet på armenier sett med svenska ögon. Skellefteå: Artos & Norma 2012 18. Anne-Louise Eriksson, Att predika en tradition. Om tro och teologisk literacy. Lund: Arcus 2012 19. Jan Eckerdal, Folkkyrkans kropp: Einar Billings ecklesiologi i postsekulär belysning. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2012 20. Eva-Lotta Grantén, Utanför paradiset. Arvsyndsläran i nutida luthersk teologi och etik. Stockholm: Verbum 2013 21. Hanna Stenström (red.), Religionens offentlighet. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2013 22. Urban Claesson och Sinikka Neuhaus (red.), Minne och möjlighet. Kyrka och historiebruk från nationsbygge till pluralism. Göteborg: Makadam bokförlag 2014 23. Karin Johannesson, Helgelsens filosofi. Om andlig träning i luthersk tradition. Stockholm: Verbum 2014 24. Linda Vikdahl, Jag vill också vara en ängel. Om upplevelser av delaktighet i Svenska kyrkan hos personer med utvecklingsstörning. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2014 25. Carl-Henric Grenholm, Tro, moral och uddlös politik. Om luthersk etik. Stockholm: Verbum 2014 CHURCH OF SWEDEN RESARCH SERIES CSRS is a peer reviewed research series issued under the auspices of the Church of Sweden Research Unit. The books are published by Pickwick Publications, and presents theological and human right reflections from primarily the Nordic country's (perspectives). Editor for the CSRS: Göran Gunner 1. Göran Gunner (ed), Vulnerability, Churches, and HIV. 2008. 2. Kajsa Ahlstrand & Göran Gunner (ed), Non-Muslims in Muslim Majority Societies. With Focus on the Middle East and Pakistan. 2009. 3. Jonas Ideström (ed), For the Sake of the World. Swedish Ecclesiology in Dialogue with William T. Cavanaugh. 2009. 4. Göran Gunner & Kjell-Åke Nordquist (eds), An Unlikely Dilemma. Constructing a Partnership Between Human Rights and Peace-Buildning. 2011. 5. Anne-Louise Eriksson, Göran Gunner, & Niclas Blåder (eds), Exploring a Heritage. Evangelical Lutheran Churches in the North. 2012. 6. Kjell-Åke Nordquist (ed), Gods and Arms. On Religion and Armed Conflict. 2013. 7. Harald Hegstad, The Real Church. 2013. 8. Carl-Henric Grenholm & Göran Gunner (eds.) Justification in a Post-Christian Society. 2014. 9. Carl-Henric Grenholm & Göran Gunner (eds) Lutheran Identity and Political Theology. 2014. 14

NY FORSKNINGSCHEF OM FORSKNINGSENHETEN Docent Cecilia Nahnfeldt, Karlstads universitet, blir ny forskningschef vid forskningsenheten. Hon tillträder den 16 mars 2015. Cecilia Nahnfeldt har arbetat både teologiskt och tvärvetenskapligt. Hennes kommande bok Luthersk kallelse - handlingskraft och barmhärtighet är en del av ett större forskningsprojekt om Luthersk teologi och etik vid Uppsala universitet. Hon har även arbetat med innovation och entreprenörskap i samverkan med det offentliga och näringslivet. Svenska kyrkans forskningsenhet bedriver oberoende forskning i nära samverkan med universitet och högskolor i Sverige och internationellt. Därigenom ger vi underlag till Svenska kyrkan i dess teologiska och strategiska reflektion över sin identitet och över sin nationella och internationella omvärld. Forskningsenheten är placerad inom Sekretariatet för teologi och ekumenik. För ytterligare information se Svenska kyrkans forskningsenhets hemsida: http://www.svenskakyrkan.se/forskning/ 15